Hållbar utveckling

Hållbar utverckling

Begreppet har olika betydelse beroende på vem som använder det t ex

politiker, ideella organisationer, företag eller enskilda individer.

Men det som är gemensamt är att man menar attdet är något vi bör sträva mot.

Hållbar utveckling

I Bruntlandsrapporten (1987) fastställer FN att

"En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov"

Hållbar utveckling

Om vi utgår från Brundtlandrapporten, pratar vi om hållbar utveckling i tre dimensioner:

Social hållbarhet – att långsiktigt ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.

Ekologisk hållbarhet – att hushålla med resurserna så att de räcker till kommande generationer.

Ekonomisk hållbarhet – att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet negativt.

Lokala hållbarhetsproblem

Handlar främst om levnadsvillkor som t ex.

• arbetslöshet
• skolmat
• utbildning
• kriminalitet

Lokala hållbarhetsproblem

I Sveriges strategi för att leva upp till de tre hållbarhetskomponenterna finns definierade indikatorer som delas in i sex större områden:

• hälsa
• hållbar konsumtion och produktion
• ekonomisk utveckling
• social sammanhållning
• miljö och klimat
• global utveckling.

Forskningen, inte minst den ämnesmässigt gränsöverskridande, spelar en avgörande roll för att flytta fram kunskapsfronten kring dessa breda frågor.

Globala hållbarhetsproblem

Globala hållbarhetsproblem uppstår när problem i någon del av världen påverkar människor i andra delar av världen t ex.

• giftiga utsläpp från industrier
• krig
• överodling
• mänskliga rättigheter

Rika länders livsstil och konsumtion är ett globalt problem då vi använder oss av en allt störr del av jordens resurser.

Globala hållbarhetsproblem

Aktörer som jobbar för att lösa de globala problemen

Samverkan mellan olika organisationer och stater är kärnan i arbetet för att lösa problemen.

Man har under en lång tid utarbetat regelverk som är de samma för alla länder.

Det här hjälper till att förhindra t ex exploatering, skapa ekonomisk stabilitet och demokrati i såväl freds- som krigstid.

Aktörer som jobbar för att lösa de globala problemen

Olika typer av aktörer:

• Stater
• Mellanstatliga organisationer (Nato, G20, WTO, OECD)
• Ideella organisationer (Amnesty, Röda korset)
• Företag

Andra Halvlek

När vi nu är inne på halvtid för att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling är en sak klar: Världen är inte på rätt kurs.

• 2015: känsla av optimism
• 2020 Covid-19 pandemin och
• 2022 kriget i Ukraina

I skuggan av flera parallella kriser ser 9 av 10 länder en historisk tillbakagång i mänsklig utveckling.

Vi ser utdragna konflikter, skenande klimatförändringar, demokratisk tillbakagång och 52 länder som står vid randen av en skuldkris

SDG-rapport 2023

FN:s generalsekreterares rapport om framsteg för målen (SDG Progress Report 2023) visar att av de cirka 140 delmål som vi har data för är endast cirka 15 procent på rätt spår.

Hälften har visat endast svaga framsteg sedan 2015, och 30 procent har stagnerat eller försämrats.

Rapporten, som släpptes inför SDG-toppmötet 2023, uppmanar till en räddningsplan för Globala målen.

Andra halvlek

Färdplanen är inte problemet. Tvärtom, Agenda 2030 är den mest förankrade och evidensbaserade agendan som FN:s medlemsstater tillsammans har tagit fram. Det är fortfarande möjligt att uppnå målen, men det behövs politisk beslutsamhet och brådskande och skalbara åtgärder.

Det är avgörande att beslut fattas som främjar en cirkulär och fossilfri framtid. Tekniken finns för att snabbt kunna gå från ord till handling i form av gröna investeringar, inte minst i energisektorn där den senaste IPCC-rapporten visar på en exponentiell utveckling av förnybar energi.

Decade of Action

FN:s generalsekreterare har understrukit att detta årtionde måste bli ett ”Decade of Action.”

Världen måste gå ihop och fokusera på lösningar som kan accelerera målen där finansiering, innovation och digitalisering konstruktivt förs samman.

Från att leverera hälso- och utbildningstjänster till att koppla samman människor på flykt med humanitär hjälp förändrar digitala lösningar i grunden hur länder reagerar på kriser och hur effektivt de kan nå Globala målen.

GOAL!

Om vi ska nå målen till 2030 är det avgörande att skapa möjliggörande miljöer, stärka kapaciteten, inspirera, och möjliggöra att privat kapital styrs till hållbara investeringar. Det skulle räcka med en procent av de totala globala tillgångarna för att brygga det årliga gapet på 4 biljoner dollar för att hålla oss på rätt kurs.

Affärsplanen för hållbar utveckling är starkare än någonsin: En grön ekonomi kan ge en direkt ekonomisk vinst på 26 biljoner dollar fram till 2030 jämfört med business-as-usual. Klarar vi målet om jämställdhet uppskattas storleken av den globala ekonomin att växa med 26 procent

Hur mäter vi utveckling?

• Human development index - HDI​

• Indexet för mänsklig utveckling​

• Mäter den mänskliga utvecklingen i ett land utifrån:​

- befolkningens förväntade livslängd vid födseln, ​

- utbildningsnivån - i form av skolgång och läskunnighet bland vuxna​

- levnadsstandard ​

• Utifrån dessa tre faktorer räknas ett värde ut för varje land som kan jämföras med andra länder och över tid för att se om utvecklingsnivån i landet ökar eller minskar.

De fem minst utvecklade länderna

De fem mest utvecklade länderna

1. Norge​

5. Burundi

2. Australien​

4. Burkina Faso

3. Schweiz​

3. Tchad

4. Tyskland

2. Niger

5. Danmark

1. Centralafrikanska republiken

Olika faktorer för utveckling

Valmöjligheter​

• Utbildning​

• Hälsa – ökad medellivslängd​

• Demokrati​

• Frihet – Kulturell och indivuduell​

• Mänskliga rättigheter

Saker som bromsar utveckling

Sociala orättvisor

Stereotypisering ​

Sexism

​

Casteism​

Klassism ​

Ableism​

Åldersdiskriminering​

Arbete ​

Fördomar​

Diskriminering​

Förtryck​

Homofobi​

Rasism​

Saker som bromsar utveckling

Ekonomiska orättvisor

De 85 rikaste personerna har lika mycket pengar som de 3.500.000.000 fattigaste. Antagligen är läget mer extremt eftersom cirka 120 biljoner oredovisade kronor uppskattas vara undanstoppade i skatteparadis.​

Världens rikaste procent äger hälften av världens rikedom – 712 biljoner kronor – och 65 gånger så mycket som den fattigaste hälften.​

70 procent av världens befolkning bor i länder där inkomstklyftorna ökat de senaste 30 åren.​

Den rikaste procenten har ökat sin andel av världens totala intäkter sedan 1980.​

I USA har den rikaste procenten tagit 95 procent av tillväxten efter finanskrisen och 90 procent har blivit fattigare.

Hur mäter vi ekonomisk utveckling?

BDI - Bruttonationalinkomst​

Index för mätande av ekonomisk framgång​

Sammanlagt värde för de varor och tjänster som produceras.

Kvinnors villkor

Indien

Somaliland

A path appears

Väpnade konflikter

Krig och väpnade konflikter får förödande konsekvenser för individer och samhällen. Krig kan bryta ut mellan länder, eller mellan olika grupper inom ett land.

Ofta vill ena parten vinna makt och inflytande över den andra, eller överta någon annans mark och naturresurser.

Agenda 2030

Fredsperspektivet är viktigt i de 17 globala målen för hållbar utveckling. Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling. Inga varaktiga framsteg kan nås i en kontext präglad av våld, konflikt och hot om våld. Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen har ett särskilt fokus på frihet från våld och en ansvarsfull rättsstat.

Säkerhet

Förr var den militära säkerheten mellan stater den viktigaste frågan i internationell politik. Nya hot och ett utbrett ömsesidigt beroende har gjort att frågor om mänskliga rättigheter, fattigdom, ekonomi, klimatförändringar och miljö har blivit allt viktigare för den internationella säkerheten.

Barn i krig

Barn drabbas alltid hårt av en väpnad kon­flikt. De kan skadas eller dödas av direkt fysiskt våld i stridig­heter­na. De drabbas ofta av brist på mat, vatten och säkra platser där de kan leka.

I många fall tvingas också barnen att sluta skolan. Tusentals barn utnyttjas av olika beväpnade grupper och arméer, till exempel som soldater, tjänstefolk, bärare, spioner eller sexslavar.

Kvinnor, fred och säkerhet

Kvinnors inkludering i fred och säkerhet är viktigt för att skapa hållbar fred.

FN:s säkerhetsrådsagenda för kvinnor, fred och säkerhet gör FN och medlemsstaterna skyldiga att arbeta för att öka kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete, och i processer för att bygga upp samhällen efter krig.

FN och staterna ska också stärka arbetet för kvinnors säkerhet i väpnade konflikter och i postkonflikt.

Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling

Folke Bernadotteakademin (FBA) arbetar med internationella fredsinsatser och utvecklingssamarbete.

Myndigheten bedriver utbildning, forskning och metodutveckling för att stödja freds- och statsbyggande i konflikt- och postkonfliktländer.

FBA bidrar även med civil personal och expertis till freds- och valobservationsinsatser som leds av EU, FN och OSSE.

Organisationer med detta i fokus

• Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
• Islamic Relief
• Kristna Fredsrörelsen
• Kvinna till Kvinna
• Läkare Utan Gränser
• Olof Palmes Internationella Center
• Operation 1325
• Röda Korset
• Studieförbundet Bilda
• Svenska Afghanistankommittén
• Svenska FN-förbundet
• Svenska Läkare mot Kärnvapen

FN:s säkerhetsråd

Säkerhetsrådet är ett av FN:s huvudorgan och består av 15 medlemsstater som har det primära ansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Deras uppgift är att undersöka varje konflikt eller situation som kan leda till en internationell konflikt, och komma med förslag på fredliga lösningar och rekommendera åtgärder mot varje hot eller aggressiv handling. De senaste åren har säkerhetsrådets kritiserats för brist på handlingskraft pga vissa staters vetorätt.

FN:s fredsinsatser

Sedan 1948 UN Peacekeeping sjösatt 69 fredsinsatser, varav 14 fortfarande är aktiva. FN-insatserna har utvecklats från att endast omfatta övervakning av vapenstillestånd till att inkludera en lång rad uppgifter såsom skydd av civila, stöd till genomförandet av val och skydd av mänskliga rättigheter. Både soldater och militärer, observatörer, poliser, civil personal och volontärer tjänstgör.

Global ekonomi

Eftersom den globala handeln domineras av stora företag är det svårt för mindre producenter att överleva, till exempel egna jordbrukare. Orättvisa handelsvillkor leder till ökad fattigdom bland dom mest utsatta i världen.

Världshandelsorganisationen (WTO) och Världsbanken är två organisationer som arbetar med att underlätta för utvecklingsländer i den globala handeln genom handelsvillkor, förhandlingar mellan länder och finansiellt stöd.

Så fungerar den globala ekonomin

https://urskola.se/Produkter/205441-Perspektiv-pa-varlden-Ekonomi-global-ekonomi

Företags samhällsansvar

Företags samhällsansvar är idén att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv.

Det engelska begrepper för detta är Corporate Social Responsibility (CSR). FN:s initiativ Global Compact finns för att uppmuntra företag att anta hållbara och socialt ansvarsfulla policys. Fokus ligger särskillt på mänskliga rättigheter, arbetsrätt, korruption och miljö & klimat.

Skatteflykt från fattiga länder

Varje år försvinner sammantaget mer pengar ut ur utvecklingsländer genom skatteflykt än vad de får i bistånd. Pengar som kan rädda liv om de används rätt.

Istället hamnar pengarna ofta på banker i den rika delen av världen eller i slutna skatteparadis. Företag undviker att betala skatt genom både laglig skatteplanering och illegal skatteflykt.

Företag som hotar mänskliga rättigheter

Under 2017 mördades över 300 människorättsförsvarare i 27 olika länder. I många fall finns det direkta kopplingar till företags affärsverksamheter.

Industrier som är särskilt farliga för människorättsförsvarare är gruvdrift, jordbruk, olja, gas och damm-byggnationer. Rapporten visar också på att urfolk som försvarar sina rättigheter till sin mark, miljö och naturresurser är särskilt utsatta.

Agenda 2030 & global ekonomi

FN arbetar för att skapa en hållbar global ekonomi, genom Agenda 2030 och de globala målen. Några mål som specifikt berör den internationella ekonomin är:

• Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

G20

G20, Group of Twenty, Group of 20, Tjugogruppen, samrådsgrupp som består av bl.a. finansministrar och centralbankschefer från några av världens ekonomiskt ledande nationer.

Vid gruppens möten diskuteras i första hand globala finansiella och ekonomiska frågor. G20 bildades i slutet av 1990-talet som ett diskussionsforum för de etablerade industriländerna och ett antal tillväxt- och utvecklingsländer. Gruppens första möte ägde rum i Berlin 1999.

I gruppen ingår Argentina, Australien, Brasilien, Canada, Kina, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexico, Ryska federationen, Saudiarabien, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Storbritannien och USA. EU representeras i G20 av sitt roterande ordförandeland och av Europeiska centralbanken, ECB.

OECD

Economic Co-operation and Development, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Paris, internationell samarbetsorganisation för ekonomisk utveckling.

OECD har sin upprinnelse i OEEC (Organisation for European Economic Co-operation), bildad 1948 för att administrera Marshallplanen. Då denna stödinsats avslutats kvarstod behovet av samarbete, och 1961 grundades OECD av 20 västliga i-länder.

OECD

Målet för verksamheten är att genom analys och utbyte av erfarenheter stimulera till långsiktig ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt vidgad världshandel på multilateral och icke-diskriminerande basis. Särskilt uppmärksammade är OECD:s länderrapporter och konjunkturprognoser.

OECD:s biståndsorgan DAC (Development Aid Co-operation) har till uppgift att samordna medlemsländernas biståndspolitik och är en av huvudkällorna för biståndsstatistiken (ODA, Official Development Aid). OECD har bl.a. tagit initiativ till IEA (International Energy Association), NEA (Nuclear Energy Agency) och CERI (Centre for Educational Research and Innovation).

WTO

World Trade Organization är en internationell organisation som övervakar och administrerar internationella handelsavtal. Ett handelsavtal är en överenskommelse mellan två eller flera länder om hur handeln ska gå till mellan länderna.

Handelsavtalen inom World Trade Organization ska motverka ojämlikhet i handel och verka för en friare handel mellan länder. En viktig funktion för organisationen är att lösa handelstvister mellan länder.

NGO

NGO:er är ofta internationella organisationer som arbetar för ett särskilt mål till exempel för miljön eller mänskliga rättigheter.

Röda korset, Rädda Barnen, Greenpeace, Världsnaturfonden WWF och Amnesty International är exempel på NGO:er.

Inom FN finns det flera NGO:er som har godkänts som rådgivare till FN. Dessa organisationer har rätt att skicka representanter till internationella FN-konferenser.

NGO

NGO:er arbetar ofta med att samla information och publicera rapporter och övervaka till exempel mänskliga rättigheter i olika länder.

Medlemmarna i organisationen samarbetar för att påverka makthavare, myndigheter och regeringar att få till stånd en förändring.

På det sättet har NGO:er varit viktiga för att bland annat uppmärkssamma korruption samt stoppa handeln med elfenben och jakten på valar.

Politiskt och ekonomiskt obunden internationell miljöorganisation, som har sin yttersta upprinnelse i protestaktioner mot kärnvapenprov i Berings hav och Polynesien.

Greenpeace bildades 1971 i Canada; huvudkontoret ligger nu i Amsterdam. Från att ha utgjorts av några få aktivister har Greenpeace blivit en världsomspännande organisation med ett flertal fartyg och kontor i ett fyrtiotal länder.

Fartygen bär namnen Arctic Sunrise, Esperanza och Rainbow Warrior. Totalt har Greenpeace cirka 3 miljoner medlemmar, varav omkring 250 är anställd personal (2013). I Sverige finns Greenpeace sedan 1983 och är en ideell förening. Verksamheten finansieras helt med frivilliga bidrag från enskilda personer.

Internationell medborgarrättsorganisation, bildad i Storbritannien 1961 på initiativ av advokaten Peter Benenson.

Amnesty International arbetar för frigivning av samvetsfångar, dvs. människor som fängslats på grund av sina åsikter, sin tro eller sitt ursprung och som inte använt eller förespråkat våld.

Organisationen verkar också för snara och korrekta rättegångar för alla som fängslats av politiska skäl samt för att tortyr och dödsstraff skall avskaffas. I mindre grupper ”adopterar” medlemmarna en eller flera samvetsfångar, som bistås på olika sätt.

Organisationen har huvudkvarter i London och verkar även opinionsbildande, bl.a. genom en betydande publicistisk verksamhet i form av rapporter m.m.

År 2017 hade organisationen cirka 7 miljoner medlemmar och bidragsgivare i fler än 150 länder. Amnesty International finansieras genom frivilliga medel och tar av princip inte emot statliga bidrag