Bildkomposition

Bildkomposition

Bildkomposition handlar om hur man placerar olika delar i en bild för att de tillsammans ska bilda en stark helhet.

Det finns olika kompositionstekniker man kan använda för att

skapa en intressant bild som fångar betraktaren.

Det är en viktig del av fotokunskap och konceptet

går ända tillbaka till de gamla grekerna.

Bildperspektiv

Beroende på VAR kameran står och fotograferar/filmar,

det vill säga HUR man visar något,

uppfattar vi det på olika sätt.

Det ligger till och med i vårt språk.

Den vi beundrar ser vi upp till,

och den vi föraktar eller känner oss överlägsna ser vi ner på.

På samma sätt fungerar det när man fotograferar/filmar.

Det finns i huvudsak tre olika perspektiv.

Fågelperspektiv

Fågelperspektiv = att se som en fågel.

Att fotografera något eller någon uppifrån med ett tydligt fågelperspektiv

förmedlar att betraktaren är överlägsen

och att subjektet är ofarligt och svagt.

Detta gäller ÄVEN när man tar en selfie.....

och även på filmduken.

Grodperspektiv

Grodperspektiv = att se som en groda.

Att fotografera något eller någon nerifrån med ett tydligt grodperspektiv

förmedlar att betraktaren är underlägsen

och att subjektet är farligt och mäktigt.

Fungerar på samma sätt i film.

Normalperspektiv

Normalperspektiv = att titta rakt fram/ i ögonhöjd stående.

Normalperspektiv är den mest neutrala bildvinkeln.

Subjektiv bild

Subjektiv bild innebär att kameran filmar ur en persons perspektiv. Kameran "är" en person

och tittaren ser alltså allt utifrån personens ögon.

I filmmanus skrivs subjektiva bilder som POV, vilket betyder point of view.

Vackert

Vad är det som bestämmer vad vi tycker är vackert?

Är det mode, trender, traditioner eller något medfött?

Det finns de som menar att vi tycker att något är vackert

för att det är harmoniskt och i balans.

Och att det vi tycker är harmoniskt

beror på ett väldigt speciellt förhållande

som återkommer både i konsten och i naturen.

Fibonacci

Leonardo Fibonacci levde under

slutet av 1100-talet och första halvan av 1200-talet i den italienska staden Pisa.

Han räknas som en av medeltidens största matematiker.

Han reste omkring runt Medelhavet

och kom då i kontakt med

de arabiska siffrorna

(1, 2, 3 i motsats till det latinska I, II, III)

och positionssystemet

som han spred vidare i Europa, bl a med sin bok "Liber Abaci".

Fibonaccis talföljd

Han är bland annat berömd för sin talsföljd som kallas Fibonaccis talföljd.

Talföljden, i vilken varje tal är summan av de två närmast föregående talen, ser ut så här:

1 , 1 , 2 , 3 , 5 , 8 , 13 , 21 , 34 , 55…

1+1=2 1, 1, 2

1+2=3 1, 1, 2, 3

2+3=5 1, 1, 2, 3, 5

3+5=8 1, 1, 2, 3, 5, 8

5+8=13 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13

Fibonaccis talföljd i bild

Kvadraterna i figuren har fibonaccital som sidlängd.

Detta mönster hittar du även

hos snäckor i naturen.

Fantastiskt, eller hur!

Liksom på många andra ställen i naturen.

Gyllene snittet

Fibonaccis talföljd bildar den gyllene rektangeln.

Som i sin tur går att dela in i det gyllene snittet.

Gyllene snittet handlar om proportioner,

om t ex förhållandet mellan sidorna av en rektangel.

Tänk dig svenska flaggan.

Som du vet har den en längre och en kortare sida.

Om man tar längden på den långa sidan

och delar den med längden på den korta sidan

får man talet 1,618. Talet kallas fi, F,

och det är det förhållandet mellan två storheter som är det gyllene snittet.

Harmoni

Gyllene snittet var känt redan av Pythagoras och de gamla grekerna.

Man har i detta förhållande velat se en norm

för den fullkomliga harmonin

hos mått och proportioner inom

måleriet, fotokonsten, arkitekturen och bildhuggarkonsten.

Tredjedelsregeln

Ett betydligt enklare sätt att skapa harmoniska bilder

och samtidigt använda gyllenesnittets proportioner

är att ta hjälp av tredjedelsregeln.

I de flesta kameror, mobiler och surfplattor har du idag tillgång till det här rutnätet.

Det är en guide som hjälper dig att

placera motivet i bilden

genom att dela in bilden i nio lika stora delar med hjälp av två vertikala och två horisontella linjer.

Regeln säger att du bör placera det du fotar

i linjernas skärningspunkter

eller exempelvis horisonten längs med den nedre linjen eller övre linjen.

Exempel

Bildutsnitt

Bildutsnittet är det som fotografen väljer att ha med på sitt fotografi.

Man kan välja bildutsnitt direkt när man fotograferar

eller välja bildutsnitt

i efterhand

när man redigerar.

Det finns i huvudsak fem

olika bildutsnitt.

Översiktsbild

Översiktsbilden kan ha flera olika namn

som till exempel

miljöbild, vidbild eller panoramabild

men betyder i stort sett samma sak.

I en film är det en bild över hela platsen där handlingen pågår.

Den brukar finnas i början av en film för att man ska få reda på var filmen utspelar sig.

Helbild

Helbild är ett bildutdnitt där hela personen visas i bilden,

med oftast lite utrymme ovanför och under.

Halvbild

Halvbild är ett bildutsnitt där personen

visas från höften och uppåt.

Närbild

Närbild är det bildutsnitt där ansiktet upptar hela bilden.

Det här bildutsnittet är vanligt för att visa på känslor och minspel.

Detaljbild

Detaljbild är ett bildutsnitt

där endast en del

av något större visas.

Till detta bildutsnitt hör även

extrem närbild.

Bildutsnitt när man filmar

Ledande linjer

Naturliga eller konstgjorda linjer är ett av de starkaste kompositionsverktygen.

Så väl som att leda ögat genom bilden kan de också dela in en bild

i olika områden, eller agera som ett grafiskt element.

Horisontella linjer

Horisontella linjer härmar horisonten vilket skapar en lugnande effekt. Konstgjorda gränser, som murar, staket och häckar är uppenbara exempel, men även skuggor kan användas.

Diagonala linjer

Diagonala linjer är bra för att visa riktningar och ger ett djup eftersom de visar upp avstånd och perspektiv.

Vertikala linjer

Vertikala linjer skapar kompositioner med en starkare känsla av riktning.

Konvergerande linjer

Konvergerande linjer är de kraftfullaste av alla

och ger en stark känsla av djup.

Mönster och symetri

En uppreppning av mönster kan ge en mycket intressant bildkomposition. Dels är det harmoniskt att titta på, men även spännande och intressant.

En bild med massor av olika mönster kan istället ge en rörig känsla.

Inramning

En annan bra metod är att rama in sina motiv med en naturlig ram.

Detta ger en intressant fotokomposition och en behaglig känsla där det är enkelt att fokusera på objektet.

Sammanfattning i foto och film

Exponeringstider

Exponeringstiden reglerar hur länge en film eller en sensor utsätts för ljus.

En bild som är överexponerad, alltså har utsatts för förmycket ljus,

kan inte räddas genom redigering.

En underexponerad bild kan däremot redigeras för att bli ljusstarkare.

Grunderna i ljussättning