Introducing
Your new presentation assistant.
Refine, enhance, and tailor your content, source relevant images, and edit visuals quicker than ever before.
Trending searches
Från då till nu
Musik, drama, astrologi - högt skattat
Musikexempel
Grekland
Australien
(Didgeridoo)
Syrien
Bronslur
I början av medeltiden så sjöngs det enstämmiga, ganska enkla låtar med få toner i kyrkorna runt om i Europa. Det fanns en vilja inom kyrkan att alla skulle sjunga samma låtar oavsett var i Europa som kyrkan låg, vilket var svårt eftersom det var långa avstånd mellan kyrkorna och det fanns inget sätt att skriva ner musiken eller skicka inspelningar till varandra.
Därför var man tvungen att hitta på ett notsystem så att man kunde skriva ner musiken och skicka runt noterna till varandra så att alla kunde sjunga samma sak.
Att det fanns en notsystem gjorde att det gick att skriva mer avancerad musik.
Till en början användes inte instrument i kyrkan på grund av att det ansågs tillhöra dans, fest och synd. Detta hörde inte hemma i guds hus. Det fanns alltså aldrig någon orkester med i bilden utan det var acapellasång som först endast var enstämmig.
Det fanns även musik utanför kyrkan som hörde till fest och dans.
Detta ville dock kyrkan ta avstånd från och inte bli förknippade med.
Människorna i samhället kunde alltså även ta del av denna sortens musik men det var inom kyrkan som konstmusiken sedan kom att utvecklas från.
Låtarna, som från början var ganska enkla, där alla sjöng samma sak och med få toner, utvecklades så att vid slutet av medeltiden tack vare Påven Gregorius, han utvecklade en flerstämmighet där man sjöng i parallella kvarter och kvinter, Gregoriansk sång. Nu har musiken fått många stämmor, alltså att man spelar olika saker i samma låtar samtidigt. Musiken från slutet av medeltiden kan för oss i dag låta ganska kaosartad och konstig för att det händer så mycket olika saker samtidigt. Under medeltiden så var nästan all västerländsk konstmusik kyrklig, kristen musik som sjöngs på gudstjänster och andra tillställningar i kyrkan. Det var inte konstigt eftersom kyrkan var de som anställde och betalade kompositörer för att skriva musik. Den världsliga musiken användes ofta en bordunton, en ton som hölls över hela stycket.
Gregoriansk sång
Under renässansen blev konstmusiken mer tillgänglig igen. Den flyttade från att ha ägts av kyrkan till att återigen bli en viktig del av kulturen. Handeln i Europa har ökat och städerna växer. Så nu börjar vissa människor få ganska mycket pengar och de anställer också kompositörer för att skriva musik. Den här musiken kallas för världslig musiken för den har ingenting med Gud eller kyrkan att göra utan kan istället handla om mänskliga känslor som kärleksbekymmer, eller att man är ledsen eller glad. Helt vanliga mänskliga känslor. Renässansen innebär pånyttfödelse vilket i detta sammanhang betyder att man tog tillbaka tankarna kring musik som fanns under Antiken. Konst, filosofi, musik och litteratur var nu viktiga hos människorna igen. Musiken hade en hög ställning i samhället eftersom den numera kunde spridas genom uppkomsten av boktryckarkonsten.
Under renässansen kom instrumenten tillbaka men det var fortfarande ingen stor orkester som spelade. Det byggdes även nya sorters instrument under denna tid. Instrumenten kunde inte nyansera utan hade samma ljudstyrka hela tiden. Flera av dåtidens instrument har utvecklats till de instrument vi använder idag.
Under renässansen blir musiken lite mer lättlyssnad än vad den var i slutet på medeltiden och vår moderna tonalitet med dur- och mollackord börjar komma fram. Precis som under medeltiden så är sångmusik det absolut vanligaste men instrumental musik och instrument i musiken blir vanligare och vanligare under renässansen.
Kompositörer efterfrågades och musiken skrevs mer avancerad med många stämmor som var “lika mycket värda”. Detta kallas polyfoni. Det var alltså svårt att höra en specifik melodi, alla stämmor hördes lika mycket. Man använde sig av noter för att skriva ner melodierna precis som idag och notskriften blev nu mer etablerad i samhället.
Giovanni Palestrina
Boktryckarkonsten
Orlando di Lasso
Under barocken förändrades musiken ännu en gång. Den kyrkliga och världsliga musiken var jämbördig. Precis som under medeltiden och renässansen så används musiken på barocken i ett sammanhang t.ex i kyrkan under gudstjänster eller som dansmusik, underhållning till maten eller på en fest.
Man började använda sig av orkestrar men var fokuserad på enklare musik och ofta solosångare utan massa “onödiga” stämmor. Under barocken har däremot instrumentalmusik blivit jättepopulärt. Nu skrivs det jättemycket musik både för grupper med flera instrument och för soloinstrument, alltså bara ett instrument som spelar.
Operan blir viktig och sprids under Barocken, framförallt från Italien. En kombination av musik, skådespel och poesi som förmedlade mycket känslor och dramatik.
Man var trött på att komponera avancerad och krånglig musik, så renässansens polyfon ersattes av det nya sättet att komponera musik som kallas generalbas. Melodin är högst i hierarkin och sedan kommer basen. De andra instrumenten bara följer och kompar. Barocken kännetecknas bland annat av att det är ganska små skillnader mellan starka och svaga partier inom en och samma låt. Det är också så att låten oftast bara har en och samma stil i samma låt t.ex. bara korta toner eller bara långa toner. Man blandar väldigt sällan korta och långa toner i samma låt.
Barocken
Monteverdi
Henry Purcell
Antonio Vivaldi
Countertenor
Phillippe Jaroussky
BAROCKEN forts.
G.F Händel
Telemann
J.S Bach
Som man kan höra på namnet blev den Österrikiska staden Wien högkvarteret för konstmusiken under denna epok. Frigörelsen från kyrkan fortsätter under klassicismen och konstmusiken blir väldigt mycket mer tillgänglig för människorna i samhället. Musiken får ett eget värde och görs för att underhålla människor och tankar på att i huvudsak förmedla känslor med musiken tonas ner. I wienklassicismens var man inte ute efter att så tydligt beskriva en känsla med musiken utan lät musiken få en mer fristående roll. Nu är det inte bara hovet och överklassen som har tillgång till musiken utan även medelklassen. Detta eftersom att medelklassen under 1700-talet växer och blir stark. De får mer rättigheter i samhället och kan också på ett nytt sätt ta del av kulturen.
Det byggs konserthus dit alla kan köpa biljetter och det spelas även kammarmusik ute på gator och i parker. Detta kallas promenadkonserter och var tillgängligt för alla. I och med att medelklassen blev starkare spreds musiken mer och den utvecklades på lång sikt. Klassicismens musik färgades av upplysningens tankar där logik och sunt förnuft värderades högt. Man trodde att vi människor kunde förstå och förklara allt här i världen om vi bara använder vårt sunda förnuft för att lista ut hur saker och ting låg till. Känslor var lite onödigt och det var logik som var det viktiga. Och det kom fram i den klassicistiska musiken också, som kan upplevas som ganska logisk.
Under klassicismen utvecklades orkester till att få den form den har idag. Orkestern består av stråkar, bleckblås, slagverk och träblåsinstrument. Orkestern växte alltså i storlek och cembalon ersattes gradvis av pianot som uppfanns i början av 1700-talet. Under klassicismen framstod två olika genrer av opera – opera seria, som var allvarlig och tragisk och opera buffa, som var en mer komisk opera. Operan använder sig i regel av symfoniorkester, kör, och solister. Dans, såsom mim och balett är några av de scenkonster som ofta förekommer. Traditionell opera innefattar också fullt teatraliskt sceneri och är i behov av belysning, smink, kostymer, rekvisita, dekor med mera.
Under barocken var melodin och basstämman det viktigaste. Nu blev det kontraster mellan olika delar som blev det centrala för musiken. Trots att Operan växte fram så var detta instrumentalmusikens epok. Den klassicistiska musiken kännetecknas bland annat av att den har, jämfört med barocken, mycket större skillnader mellan starka och svaga partier. Klassicistisk musik kännetecknas också av att det kan vara gradvisa förändringar, alltså att det successivt kan bli svagare och svagare eller starkare och starkare. Man blandar också mer långa och korta toner i klassicistisk musik än vad man gjorde under barocken. Klassicistisk musik kan ändra karaktär mitt i en låt, att det t.ex. är en lugn del och sen en lite snabbare del i samma låt.
Enligt sonatformen, som uppkom under klassicismen, skall första satsen vara konstruerad på följande vis. Den består av tre delar: exposition, genomföring och återtagning.
Expositionen presenterar två teman (melodier) som vi kan kalla A och B.
I genomföringen skall kompositören använda A och B så finurligt och fantasirikt som möjligt.
I genomföringen avslöjar alltså kompositören sin eventuella skicklighet.
Återtagningen är som namnet säger helt enkelt en upprepning av expositionen.
Som avslutning på denna sats brukar man göra en coda. Coda betyder svans.
Klassicismens tankar kring logik och förnuft kommer att ändras under romantiken. Här börjar människorna tänka att det fanns saker som vi inte kunde förstå med logik, t.ex. känslor och om själen. Romantikens musik försöker fånga det ogreppbara. Frihet och individualitet blir otroligt viktigt i samhället. Människorna i samhället blir mer intresserade av politik och samhällsfrågor. Samhället förändrades i och med att städerna blev större och därmed också utbudet av musik, teater och konst. Människan drömmer sig bort till en värld utanför sin egen, till sagan och drömmens värld, en flykt från verkligheten. Konstnären blir fri från att vara knuten till hovet eller tillägna musiken till rika personer som bidrog med pengar.
Under romantiken använde man sig av mycket större orkestrar än förut. Symfoniorkestrarna utökas med fler träblåsare och slagverkare och det är numera en dirigent som leder orkestern. Pianot för större spridning då de får en bättre stämning och fler toner. Under romantiken experimenterar man med nya ackord och dissonanser vilket gör musiken speciell och ny. Under denna period möter vi också några av tidernas största musiker. De som behärskar sitt instrument på en väldigt hög nivå kallas för virituoser.
Romantikens musik låter till viss del mycket likt klassicismens musik, det är stora skillnader mellan starkt och svagt och den kan ändra karaktär. Men nu kan musiken ofta upplevas som mer uttrycksfull, det finns mer känslor i musiken och den försöker ofta beskriva eller berätta någonting. Man blir även intresserad av naturen vilket också speglas i musiken. Något som är typiskt för romantiken är programmusiken. Det kan man likna med sagor i musikform. Musiken har en handling och det berättas en berättelse med hjälp av toner, melodier och känslor uppdelade i flera satser. Kompositörerna börjar här få äga sin egen musik.
Alla de teknologiska framsteg som gjorts under 1800-talet i samband med industrialiseringen har lett till att världen blivit mycket bättre för människor. Därför har många en väldigt stark framtidstro. Människor tänker att ett modernt samhälle som ständigt förnyar sig kommer vara det bästa samhället. Ett samhälle där det inte finns krig, sjukdomar eller svält. Det perfekta samhället där alla mår bra och är glada. Även musiken speglar detta. Musiken under modernismen gör medvetet revolt mot traditionella former och tonspråk.
Modernismen brukar ofta delas in i Impressionism och Expressionism. Begreppet impressionism (impression-intryck) var hämtat från konsten där atmosfärer och stämningar skulle framhävas, inte några exakta former eller avmålningar. Samma gällde musiken. Intrycken komponerades med hjälp av olika klanger som kunde bidra till rätt stämning. Begreppet expressionism (expression-uttryck) var en konst som ville uttrycka starka känslor och sinnesstämningar, såsom ångest, lidande och extas.
Under modernismen uppfinner de nya sätt att skapa ljud. Orketserinstrumenten används på nya sätt, i mer extra lägen samt att de t.ex. kan slås på för skapa ett slagverksljud. Det används både stora orkestrar och solister. Vanligt förekommande är stycken för t.ex. pianosolist.
Kompositörer vill skriva musik som är nyskapande och som inte ska låta som det gamla. Det gamla ska bort, musiken ska vara modern. Syftet med musiken är kanske inte alltid att låta bra utan snarare vara just något nytt. Men det ska finnas en tanke bakom musiken, en idé. Modernistisk musik kan ofta låta konstig och man använder mycket dissonanser, alltså toner som inte passar så bra ihop, de skaver. Musiken spelas ofta utan tonart och är fri från dur eller moll. Allt detta sammantaget gör att det oftast är ganska lätt känna igen modernistisk musik just för att den låter på ett väldigt speciellt sätt. Ett sätt som av många upplevs just som lite konstigt. Musiken under modernismen brukar man säga är experimentell. På 60-talet etablerades instrumentalteatern. Detta var lite som en protest mot de tidigare tysta konserterna och kunde innebära att musikerna i orkestern spelade teater eller spelade lite hur de ville. Detta hänger ju också ihop med hur samhället var under 60-talet. Man förespråkar frihet och protesterade mycket mot saker i samhället.
Något annat som uppkom under modernismen var 12-tonsstycket. Ett 12-tonstycke var komponerat på ett matematiskt sätt och innebar att man endast fick spela en ton efter att man hade använt all andra toner en gång.
Under modernismen fortsätter utvecklingen med kompositörer som ägare av sin egen musik. Upphovsrätten till musiken är numera hos skaparen och inte hos en ägare som har betalt för att få musiken skapad. Under modernismen finns dock fortfarande beställningsverk men det är nu vanligare att institutioner som ett konserthus, en skola eller ett län beställer musiken och inte en viss person.