Introducing 

Prezi AI.

Your new presentation assistant.

Refine, enhance, and tailor your content, source relevant images, and edit visuals quicker than ever before.

Loading…
Transcript

SKOLA & FORSKNING

Varför går vi i skola?

Varför ska man gå i skolan?

Enligt deklarationen om de mänskliga rättigheterna syfta undervisning till "personlighetens fulla utveckling".

Alltså, du går i skolan för att DU ska utvecklas som person - inte bara för att vara nyttig för samhället eller användbar för en arbetsgivare.

Historia

Den svenska skolans historia

Den första organiserade läroanstalterna var klostren med den utbildnings som bedrevs i de medeltida klosterskolorna. Under medeltiden bedrevs all undervisning på latin.

Först med reformationen på 1500-talet väcktes tanken att bedriva undervisningen på svenska.

Den svenska skolans historia

Redan under högmedeltiden (1000- till 1200-tal) fanns vid varje domkyrka en domskola (eller katedralskola som den också kallades) som hade till sin främsta uppgift att utbilda präster.

Domskolan var underställd domkapitlet. Domskolan hade fyra klasser och avslutades med ett två-årigt prästseminarium. Skolan främsta uppgift var att förbereda för studier vid universitetet.

Den äldsta domkolan är Katedralskolan i Lund som grundades år 1085 genom en donation av Knut den helige av Danmark.Domskolorna kan ses som ursprunget till det svenska allmänna läroverket.

Den svenska skolans historia

År 1626 infördes gymnasiet och katedralskolan gjordes om till trivialskola. Trivialskolan var en lägre sekundärskola med undervisning i trivium (grammatik, retorik och dialektik), följt av ett 4-årigt gymnasium.

Efter genomgången trivialskola fick eleverna sin utbildning vid gymnasiet. Högre teologie utbildning fick enbart ges vid universiteten. Från och med 1649-års skolordning skulle det finnas sju lektorer vid alla gymnasier.

Trivialskolan bestod till 1905 då de ersattes av realskolan.

Den svenska skolans historia - folkskolan.

År 1842 togs en lag om införandet av en allmän folkskola i Sverige. Enligt 1842-års folkskolestadga skulle det finnas minst en skola i varje socken och stadsförsamling.

Denna skola skulle vara fast och ha en godkänd lärare. Anspråken var således en skola per socken och en lärare per skola. Någon klassindelning fanns inte utan alla åldersgrupper skulle gå i samma klass. Skolan skulle drivas lokalt, dvs av socknen.

Den svenska skolans historia - folkskolan.

Folkskolan togs emot med måttligt intresse. Bondebefolkningen, som skolan främst var avsedd för, var inte övertygade att den behövdes.

I välbärgade hem och bondehemman fortsatte man som tidigare med hemundervisning.Brist på både lärare och lokaler gjorde att det tog lång tid innan undervisningen kom igång, i regel längre tid än de 5 år som satts upp som tidsfrist för socknarna att komma igång med skolreformen.

År 1847 var inte ens hälften av barnen i skolålder inskrivna i någon skola

Den svenska skolans historia - folkskolan

När den allmänna folkskolan inrättades fanns ingen skolplikt för barnen utan folkskolan medförde enbart en plikt för socknen/kommunen att inrätta en skola. Skolplikt för barnen infördes först med 1882-års folkskolestadga.

I början hade varje socken sin egen läroplan. Regeringens läroplaner (normplaner) var endast exempel på hur de kunde utformas. År 1914 inrättades en särskild folkskolöverstyrelse som år 1920 slogs samman med den tidigare inrättade läroverksöverstyrelsen till en skolöverstyrelse.

År 1914 i beslöts även om en 4-årig folkskollärarutbildning.

År 1919 utgavs en ny undervisningsplan för folkskolan och 1921 kom en ny folkskolestadga

Plikt & lag

Skolgång enligt Plikt & Lag

Barn mellan 6 - 16 år har skolplikt.

  • Måste följa undervisningen i grundskolan eller motsvarande skola
  • Skolstarten kan tidigareläggas eller senareläggas med ett år för att anpassa skolgången till barnets mognad.

Skolplikten är en rättighet!

Den omfattar barn som är eller ska vara folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen.

  • Barn som vistas utomlands varaktigt, alltså under en längre tid, har inte skolplikt.
  • Barn som lever under sådana förhållanden att man uppenbarligen inte kan begära att de ska gå i skolan har inte heller skolplikt.

Skolgång enligt plikt och lag

Skolplikten som rättighet förstärks genom skollagen.

Skollagen reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har. I lagen står också vilka krav som ställs på huvudmannen för verksamheten.

Skolan har som uppdrag att bidra till ett lärande där individen stimuleras till att hämta kunskaper och färdigheter - och till ansvarskännande människor.

Skollagens uppdrag är också att se till att ingen utestängs fån utbildningssystemet - alla oavsett kön, religion, var de bor, sociala- och ekonomiksa förhållanden ska ha samma tillgång till en utbildning inom det offentliga skolsystemet.

Vem bestämmer?

Vem bestämmer över svenska skolan?

Det mest riktiga kanske är att fråga sig vad som bestämmer över den svenska skolan.

Regeringen och utbildningsdepartementet ansvarar för frågor som rör grund- & gymnasieskolan, universitet & högskola, forskning, vuxenutbildning och folkbildning.

Vad som styr över svenska skolan det är skollagen tillsammans med:

- Läroplanen (fastställs av regeringen)

- Kursplan för grundskolan (fastställs av regeringen)

- Ämnesplan för gymnasiet (fastställs av skolverket)

Du bestämmer också

Genom att utnyttja din rätt att rösta i allmänna val kan du också vara med och påverka hur skolan ska utformas.

https://prezi.com/view/jhxqTZftxyKpC4CQrhGr/

Folkhögskola och folkbildning

Vetenskapsteori och forskning

Vetenskapsteori & forskning

"...det systematiska studiet av vetenskapen med syfte att kartlägga de mekanismer som styr den vetenskapliga kunskapens uppkomst och utveckling."

-NE

Vetenskapsteori

Vetenskapsteori

Har sina rötter i antikens filosofiska diskussion om kunskapens möjlighet och natur. Bl.a. Platon och Aristoteles behandlar ofta vetenskapsteoretiska frågor.

Vad är vetenskap?

Vetenskapen genomsyrar hela vår tillvaro

– Vi förstår både oss själva och andra i ljuset av vetenskapliga teorier

– Vetenskapen kritiseras oftast för hur den används snarare än vad den står för

– Det finns många exempel på vad som är vetenskap, men vad är det inte?

– Vetenskapsteorin är ett långt och komplext svar på frågan “Vad är vetenskap?”

Varför är vetenskapsteori viktigt?

– Vetenskapen har på många sätt tagit över religionens roll som fundamental auktoritet

– För att kunna värdera vetenskap måste man veta vad det innebär

– Det viktigt att vara medveten om vetenskapens begränsningar

– Var drar man gränsen mellan vetenskapliga belägg och egna åsikter?

Aktuella frågor inom vetenskapen

- Utvecklingen gör att fler och fler går från att vara förbrukare till att också vara utövare av vetenskap

– Vetenskapen blir ständigt mer specialiserad och svåröverskådlig, inte minst för forskarna själva

– Eftersom samhället har behov av nya former av kunskap bli tvärvetenskaplig forskning allt vanligare

– Vetenskapssamhället är mycket uppmärksamt på felkällor, men främst de som kan knytas till det egna området

Vetenskapsteorins delområden

- Vetenskapsteorin utgör en samlingsbeteckning för olika tankar kring vetenskapernas och de enskilda vetenskapsgrenarnas natur

– Vetenskapsteorin är till sin natur tvärvetenskaplig och består av följande områden:

Vetenskapshistoria

Vetenskapssociologi

Vetenskapsfilosofi

Vetenskapshistoria

- Inom vetenskapsteorin använder man sig gärna av historiska exempel, både stora upptäckter och tankeväckande misstag

– Vetenskapen är en historisk storhet, teorier och världsbilder har avlöst varandra

– Genom att studera hur forskarna har uppnått resultaten kan man bilda sig en uppfattning om vad som utmärker vetenskapen

– Gör vetenskapen framsteg eller handlar det bara om att olika betraktelsesätt avlöser varandra?

– Hur påverkar vetenskapen historien och tvärtom?

Vetenskapssociologi

- Vetenskapen är ett kollektivt företag och man talar därför gärna om forskarsamhället

– Precis som i alla andra samhällen finns det skrivna och oskrivna regler, maktförhållanden, förebilder, privilegier och olika intressen

– Att utbilda sig till forskare handlar mycket om att lära sig ett bestämda beteenden, särskilda umgängesformer och en speciell jargong

– Vilken roll spelar strävan efter makt och berömmelse, ekonomiska intressen, och politiska målsättningar för forskarnas arbeten?

– Hur påverkar vetenskapen samhället och tvärtom?

Vetenskapsfilosofi

- Vetenskapliga teorier kan tolkas på olika vis och detta är en uppgift för vetenskapsfilosofin

– Är det vetenskapens syfte att ge oss en korrekt bild av verkligheten, ge oss redskap att hantera den, eller något annat?

– Vad är en sann bild av verkligheten och hur ska man kunna veta att den är sann?

– Vad ligger det egentligen i vetenskapliga grundbegrepp som förklaring, slutsats, belägg, teori, tolkning etc.?

– Hur påverkar vetenskapen vetenskapen?

Forskning

Vad är forskning?

Forskning är en process för att upptäcka ny kunskap.

Det definieras ofta som: ”En systematisk undersökning (dvs insamling och analys av information som syftar till att utveckla eller bidra till generaliserbar kunskap).

Syftet med forskning är att ”förlänga mänsklig kunskap om den fysiska, biologiska eller sociala världen utöver vad som redan är känt.”.

Forskning är annorlunda än andra sätt att upptäcka kunskap (som att läsa en bok) eftersom den använder en systematisk process som kallas den vetenskapliga metoden.

Varför är forskning viktigt?

Forskning är ett brett ord som kan innefatta egentligen vad som helst. Det kan vara allt från forskning inom medicin till medieforskning som ser till mediers rapporteringar samt människors användning av medier idag.

Forskning ger oss nya teorier att jobba utifrån och bland annat kan det ge oss nya sätt att lösa problem, som världsekonomin som sedan finanskrisen fått ett flertal nya teorier att arbeta efter då de gamla inte höll måttet.

Varför är forskning viktigt

Det är forskning som får samhället att röra sig framåt och utvecklas mot nya destinationer och vi kommer förmodligen aldrig sluta forska och leta efter svar.

Oavsett vilket ämne som studeras, värdet av forskningen beror på hur väl den är utformad och gjord.

Källkritik

Källkritik

Varje dag möts vi av information från olika medier och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi ser och hör. Källkritik hjälper dig att avgöra vad som är trovärdigt.

Källkritik

Avsändare och budskap

Ta reda på så mycket som möjligt om upphovspersonen eller utgivaren. Om det gäller en text kontrollerar du

1. vem som har skrivit texten

2. vem som har publicerat texten

Det är också viktigt att undersöka om källan är det den utger sig för att vara. Om det saknas uppgifter om upphovsperson ska du kanske använda en annan källa i stället.

Källkritik

Är källan äkta?

Förstahandskälla:

Någon som bevittnat en händelse.

Andrahandskälla:

Någon som inte bevittnat händelsen

Men som berättar om den.

Källkritik

Vilket budskap har källan?

När du vet vem som står bakom källan gäller det att lista ut vilket budskap källan försöker förmedla. Här gäller det att granska själva innehållet för att få veta om det rör sig om fakta, åsikter, reklam eller underhållning. Ställ frågor som

  • Finns något syfte med publiceringen?
  • Är informationen trovärdig?
  • Stämmer det med vad du redan vet?
  • Hittar du något budskap?
  • Finns dolda budskap?
  • Går fakta att kontrollera?
  • Saknas uppgifter

Källkritik

Vilket budskap har källan? forts

Jämför med vad andra källor säger i ämnet, kom ihåg att källor kan vara beroende av varandra. De kan ha hämtat sin information från samma förstahandskälla.

Många källor är reklamfinansierade. Det behöver inte betyda att innehållet är dåligt eller inte håller för en källkritisk granskning. Men se efter om det går att se skillnad på faktainnehåll och reklam eller om gränserna flyter ihop. Det är vanligt att annonser utformas så att de liknar redaktionellt material, så kallad native advertising.

Källkritik

Källkritik är viktigt för att det ger varje individ rätten och samtidigt skyldigheten att ta reda på om det som sägs och sprids verkligen stämmer.

Vi har alla ett ansvar att ifrågasätta information som känns tvivelaktig även om det kan kännas jobbigt, för att undvika att falsk information får fäste och sprids i vårt samhälle.

Learn more about creating dynamic, engaging presentations with Prezi