Tidslinje över Sveriges historia

Tidslinje över Sveriges historia

- En snabb överblick

Frihetstiden 1718-1772

Stormaktstiden 1611-1718

VASATIDEN (1521)

Vikingatiden

Kallas detta eftersom Sverige ansåg sig vara just en stormakt.

Fortsättning Frihetstiden

Ståndsriksdag (adel, präster, borgare och bönder) som regerade i Sverige. Leddes av Arvid Horn. Han var ungefär som det vi idag skulle kalla för statsminister.

En epok som består av mycket krig.

Sveriges partipolitik växer fram: Hattarna och mössorna.

95 % av Sveriges befolkning var bönder.

Arvid Horns politik:

- Ej vara med i krig

-Få igång jordbruket

Mössorna -

Bestod av borgare och bönder

Ville att Sverige skulle leva i fred.

Ville lägga statens pengar på att bygga upp jordbruket.

1800-talet

Hattarna -

Bestod av adelsmän

Hade drömmar om att Sverige återigen skulle bli en stormakt.

Ville ge mycket av statens pengar till att börja rusta för krig.

Frihetstidens politiska "kaos" (då ingen kunde enas) innebar att Gustav III genomförde en statskupp. Han återinförde en stark kungamakt i Sverige. Från början gillade befolkningen detta, men insåg senare att Gustav III bara tänkte på sig själv. Han mördades på sin egen maskeradbal (år 1809).

Efter händelserna i Stockholm tog den svenske adelsmannen Gustav Vasa över ledningen för motståndet mot danskarna. Han fick stöd av både bönder och adel i Sverige och använde Dalarna som sin maktbas. Efter något år av strider och belägringar lyckades till slut Gustav Vasa och hans bondearmé besegra danskarna. Strax därefter, år 1523 fick Kalmarunionen ett abrupt slut då Gustav Vasa lät kröna sig till kung över Sverige.

1800-talet

Befolkningsökning.

Orsaker: Freden, vaccinet, jordbruksreformer och potatisen.

Konsekvenser: Landsbygden blev snabbt överbefolkad. Folk flyttade till städerna. Man började ifrågasätta ståndsriksdagen. Folkrörelser började växa fram.

Vikingarna var de nordbor som under den här tiden gav sig ut på långa sjöfärder för att plundra, driva handel och kolonisera nya områden.

Se följande karta: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Territories_and_voyages_of_the_Vikings_german.png

Karl XII hade ingen son som kunde ärva tronen. Därför fick hans syster (Ulrika Eleonora) bli drottning. En grupp riksdagsmän lät henne bli drottning, om hon gick med på att dela makten med riksdagen.

Ulrika Eleonora ville dock hellre att hennes man Fredrik skulle vara kung. Riksdagen sa att Fredrik gärna fick bli kung, men då måste han lämna över all makt till riksdagen.

Tack vare detta hade nu kungen ingen makt i Sverige. Det var riksdagen som hade frihet att bestämma över landet. Det är därför denna tid kallas för frihetstiden. Svenska folket var fria från det kungliga enväldet.

Under Gustav Vasas tid hade kungen fått tillbaka sin makt (både över kyrkan och befolkningen). Den nuvarande kungen (Gustav II Adolf) såg därför sin chans.

Befolkningen:

Kungen tog ut mer och mer skatter för att kunna ha råd med alla krigen. Bönderna var de som drabbades hårdast i och med utskrivningar (= blev tvingade att gå ut i krig).

Till en början gick det bra för Sveriges del. Övertog mycket land i Baltikum. Sverige vann också det trettioåriga kriget och kunde därför ta mark i norra Tyskland.

Vad som kännetecknar denna epok:

- Handel, kolonisation och plundringståg.

Staten övertog många av kyrkans rikedomar vilket ledde till att inte mindre än en fjärdedel av jorden i landet kom att ägas av kronan. I samband med reformationen blev kungen kyrkans överhuvud istället för påven. Prästerna skulle fortsättningsvis predika på svenska och inte på latin som tidigare. Men den viktigaste förändringen för Gustav Vasas del var att kyrkans jord och egendomar övergick i statens ägo.

Gustav Vasas mål: Att stärka den svenska kungamakten. Sverige anslöt sig till reformationen, och gick över från att vara katolskt till protestantiskt. Reformationen innebar att kungen (Gustav Vasa) styrde över Sverige igen, och fick kontroll över kyrkans pengar och skatter.

Vikingarna var duktiga sjömän och byggde snabba båtar. Deras skepp var utrustade med både åror och segel och hade dessutom fördelen att kunna färdas i grunda vatten. Vikingarna kunde därför bedriva handel och utföra överraskningsanfall längs med floder där andra stora skepp hade svårt att ta sig fram.

Sveriges befolkning börjar sakta men säkert öka, i och med att krigen är slut.

Sverige som land: Vi började handla mer med andra länder. Exporterade mycket järn, koppar, metaller. Sverige började också anställa utländsk arbetskraft r att få nya idéer.

1611

År 800-1050 e kr

1050-1500 e kr

1500

1718

1800-tal

Fortsättning Stormaktstid

Fortsättning Vasatiden

MEDELTIDEN

- Kristendomen mycket stark. Prästerna kontrollerade svenska samhället.

- Sverige var ett katolskt, kristet land.

Bönderna gör uppror mot Gustav Vasa.

Stormaktstidens fall:

När Ryssland och Danmark förklarade krig mot Sverige ("Det stora nordiska kriget").

Människorna var missnöjda. Bönderna betalade höga skatter, adeln ville att Sverige skulle vara ett självständigt land.

1520 intog den danska kungen Sverige (Kristian Tyrann). Mördade svenska adelsmän eftersom de ville att Sverige skulle vara självstdigt. Detta kom att kallas Stockholms blodbad och satte stop för epoken Medeltiden.

- Majoriteten av befolkningen var antingen bönder på landsbygden eller borgare i städerna.

Vad som kännetecknar denna epok:

- Stora landområden, krig, utskrivningar, svält och elände, enväldig kung, missnöje

Gustav Vasas ökade kontroll av Sverige resulterade i att ett missnöje bredde ut sig bland delar av bondebefolkningen.

Vad som kännetecknar Vasatiden:

- Gustav Vasa, reformationen, bondeuppror, ärftlig monarki, protestantism

- En tid då kungar och drottningar förde mycket krig. Krigen finansierades av bönderna och borgarna genom skatter.

Katastrofen var ett faktum då Sveriges dåvarande kung Karl XII blev skjuten i huvudet 1718. Man brukar säga att detta satte stop för Stormaktstiden.

Under Gustav Vasas tid på tronen inträffade därför flera stora bondeuppror varav Dackefejden var det största. Gustav Vasa var mycket hård mot sina motståndare och slog ner alla uppror .

- År 1349 förde ett engelskt fartyg digerdöden till staden Bergen i Norge. Därifrån spreds den snabbt över hela Norden. Digerdöden var en katastrof för dåtidens människor. Man tror att ungefär en tredjedel av Nordens befolkning dog i epidemin. På många ställen fanns inga människor kvar där pesten hade dragit fram.

Gustav Vasa lyckades slutligen göra kungatiteln ärftlig inom sin släkt. Vid Gustav Vasas död 1560 hade Sverige blivit ett land med stark monarki.

Vad som kännetecknar denna epok:

- Kristendomen, digerdöden, Kalmarunionen, Stockholms blodbad.

Svenskarna hade ändå tagit sig "vatten över huvudet". I och med att Sverige hade så mycket land, blev det mycket svårt att försvara. Vi hade knappt resurser eller människor kvar efter allt krig och elände.

Sveriges befolkning sjönk kraftigt under denna tid. Mycket på grund av att männen dog i krig samt att resurserna inte räckte (svält)

Kolla gärna på denna video om Gustav Vasa:

http://www.ur.se/Produkter/150613-Historiepolisen-Gustav-Vasa

En tid med mycket oro i Norden. Ett försök att få ordning på Norden var Kalmarunionen. En union mellan Sverige (som ägde Finland) samt Danmark (som ägde Norge) för att bevara fred. Detta var en god tanke, men fungerade bara ett litet, litet tag.