Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

No description
by

Jens Nyman

on 9 October 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser inom psykiatrin
Föreläsningens upplägg
Psykiatri vs Neuropsykiatri
DSM-5
Förändrad beslutsprocess rörande förändringar - scientifically driven consensus
Neuropsykiatriska utredningar
Diagnostisk bedömning
Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser (Neurodevelopmental disorders)
Intellektuella funktionsnedsättningar
Autism
Dimensionell diagnos
Kort om DSM-5 och kapitlet om Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser
Fokus på Autism och ADHD
Neuropsykiatriska utredningar
Psykiatri
vs Neuropsykiatri

Behandling och stöd
Vetenskapligt perspektiv
Medicinsk subspecialitet
Symtomkluster med fungerande i fokus
Diagnoser som betonar funktionsmässig variation
Fokus på hjärnans struktur och funktion samt dess relation till psykatriska störningar
Lishman, W. A. (1992). What is neuropsychiatry?. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 55(11), 983-985.
Bejakande av samvariation och dimensionalitet
Mellan klinisk population och normalpopulation
Inom den kliniska populationen (svårighetsgrad)
Mellan syndrom (samsjuklighet)
Ny struktur och nya kapitel
Harmonisera med kommande ICD-11
GAF försvinner - ersätts av WHODAS
Kendler, K. S. (2013). A history of the DSM-5 Scientific Review Committee. Psychological Medicine, 43(09), 1793-1800.
Kommunikationsstörningar
Autism
ADHD
Specifika inlärningssvårigheter
Tics
Andra utvecklingsrelaterade
funktionsavvikelser
Triad blir dyad: socio-kommunikativa svårigheter och begränsade, repetativa beteenden
Över- och underkänslighet för sensorisk stimulans tillkommer som kriterium
Skattning av svårighetsgrad avseende båda områdena
Språknivå är inte längre diagnostisk markör
Ingen ålder specificeras - debut under utvecklingen
ADHD
Prevalens och etiologi
Hög grad av samvariation mellan de utvecklingsrelaterade funktionsavvikelserna
Livstidsprevalens på minst 1%
Baird, G., Simonoff, E., Pickles, A., Chandler, S., Loucas, T., Meldrum, D., & Charman, T. (2006). Prevalence of disorders of the autismspectrum in a population cohort of children in South Thames: the Special Needs and Autism Project (SNAP). The lancet, 368(9531), 210-215.

Brugha, T. S., McManus, S., Bankart, J., Scott, F., Purdon, S., Smith, J., ... & Meltzer, H. (2011). Epidemiology of autism spectrum disorders in adults in the community in England. Archives of general psychiatry, 68(5), 459-465.

Troligen högre dock, svensk studie pekar mot 2,5%
Lundström, S., Reichenberg, A., Anckarsäter, H., Lichtenstein, P., & Gillberg, C. (2015). Autism phenotype versus registered diagnosis in Swedish children: prevalence trends over 10 years in general population samples. bmj, 350, h1961.

Könsskillnader?
4:1
6:1
2:1
Fombonne, E. (2003). Epidemiological surveys of autism and other pervasive developmental disorders: An update. Journal of Autism and Developmental Disorders, 33(4), 365–382.

Fombonne, E. (2009). Epidemiology of pervasive developmental disorders. Pediatric Research, 65(6), 591–598.

Mattila, M. L., Kielinen, M., Linna, S. L., Jussila, K., Ebeling, H., Bloigu, R., et al. (2011). Autism spectrum disorders according to DSM-IV-TR and comparison with DSM-5 draft criteria: An epidemiological study. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 50(6), 583–592. e511.

Mycket oklarheter rörande etiologi
Hög grad av ärftlighet - 60-90 % hos enäggstvillingar
Miljöpåverkan?
Epigentiska faktorer
Tordjman, S., Somogyi, E., Coulon, N., Kermarrec, S., Cohen, D., Bronsard, G., ... & Ginchat, V. (2014). Gene× Environment interactions in autism spectrum disorders: role of epigenetic mechanisms. Frontiers in psychiatry, 5, 53.

Kooij, S. J., Bejerot, S., Blackwell, A., Caci, H., Casas-Brugué, M., Carpentier, P. J., ... & Gaillac, V. (2010). European consensus statement on diagnosis and treatment of adult ADHD: The European Network Adult ADHD. BMC psychiatry, 10(1), 67.
Samma diagnostiska kriterier rörande uppmäksamhet samt hyperaktivitet och impulsivitet som i DSM-IV, med
tillägg av exempel ur ett livstidsperspektiv
Ingen exklusion för autism
Debutålder ändras från 7 till 12 år
Dimensionell ”specifier” för svårighetsgrad: lindrig, medelsvår, svår

Svårt att leva långsiktigt hållbart - exekutiva nedsättningar
Prevalens och etiologi
Sammanställningar av studier från flera olika länder pekar mot att förekomsten av ADHD hos barn är ca 5-6%
Diagnosen kvarstår i många fall i vuxen ålder, dock tycks symtom i många fall ändra karaktär under utvecklingen
Polanczyk, G., de Lima, M. S., Horta, B. L., Biederman, J., & Rohde, L. A. (2007). The worldwide prevalence of ADHD: a systematic review and metaregression analysis. American journal of psychiatry, 164(6), 942-948.

Polanczyk, G. V., Willcutt, E. G., Salum, G. A., Kieling, C., & Rohde, L. A. (2014). ADHD prevalence estimates across three decades: an updated systematic review and meta-regression analysis. International journal of epidemiology, 43(2), 434-442.
Förekomsten av ADHD hos vuxna ligger kring 3%
Simon, V., Czobor, P., Bálint, S., Mészáros, Á., & Bitter, I. (2009). Prevalence and correlates of adult attention-deficit hyperactivity disorder: meta-analysis. The British Journal of Psychiatry, 194(3), 204-211.

Fayyad, J., De Graaf, R., Kessler, R., Alonso, J., Angermeyer, M., Demyttenaere, K., ... & Lépine, J. P. (2007). Cross–national prevalence and correlates of adult attention–deficit hyperactivity disorder. The British Journal of Psychiatry, 190(5), 402-409.
2 subtyper
Larsson, H., Dilshad, R., Lichtenstein, P., & Barker, E. D. (2011). Developmental trajectories of DSM‐IV symptoms of attention‐deficit/hyperactivity disorder: Genetic effects, family risk and associated psychopathology. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 52(9), 954-963.
Komplex etiologisk struktur - trait, extremvariant av normalfördelade funktioner
Hög grad av ärfltlighet
Miljöfaktorer påverkar, exempelvis exponering för alohol/droger under fosterlivet, för tidig födsel, lågfödselvikt, extrem neglekt
Faraone, S. V., Perlis, R. H., Doyle, A. E., Smoller, J. W., Goralnick, J. J., Holmgren, M. A., & Sklar, P. (2005). Molecular genetics of attention-deficit/hyperactivity disorder. Biological psychiatry, 57(11), 1313-1323.
Thapar, A., Cooper, M., Eyre, O., & Langley, K. (2013). Practitioner review: what have we learnt about the causes of ADHD?. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 54(1), 3-16.
70% av barn med ADHD har mer autistiska drag än normalpopulationen
Mulligan, A., Anney, R. J., O’Regan, M., Chen, W., Butler, L., Fitzgerald, M., ... & Nijmeijer, J. (2009). Autism symptoms in attention-deficit/hyperactivity disorder: a familial trait which correlates with conduct, oppositional defiant, language and motor disorders. Journal of autism and developmental disorders, 39(2), 197-209.
Övrig psykiatrisk samsjuklighet
Singh, I. (2008). Beyond polemics: science and ethics of ADHD. Nature Reviews Neuroscience, 9(12), 957-964.
Inom öppenpsykiatrin: 20% av patienterna i en svensk studie hade ADHD
Nylander, L., Holmqvist, M., Gustafson, L., & Gillberg, C. (2009). ADHD in adult psychiatry. Minimum rates and clinical presentation in general psychiatry outpatients. Nordic journal of psychiatry, 63(1), 64-71.
Ångest och depression:
ca 10% av ungdommar med ADHD drabbas av depression i sina tidiga vuxenår
Obehandlad ADHD ger ökad risk för missbruk
ADHD
McIntyre, R. S., Kennedy, S. H., Soczynska, J. K., Nguyen, H. T., Bilkey, T. S., Woldeyohannes, H. O., ... & Muzina, D. J. (2010). Attention-deficit/hyperactivity disorder in adults with bipolar disorder or major depressive disorder: results from the international mood disorders collaborative project. Primary care companion to the Journal of clinical psychiatry, 12(3).
Chen, M.H., Su, T.P., Chen, Y.S., Hsu, J.W., Huang, K.L., Chang, W.H., Chen, T.J., Bai, Y.M., 2013b. Higher risk of developing mood disorders among adolescents with comorbidity of atten- tion deficit hyperactivity disorder and disruptive behavior dis- order: a nationwide prospective study. J. Psychiatr. Res. 47 (8), 1019–1023.
Autism
Stor svensk studie (n=19 000):
-95% (!) av alla med en autimspektrumstörning hade minst en psykaitrisk svårighet till
-50% hade 4 eller fler samvarierande psykiatriska svårigheter
Ökad risk för för tidig död
Hirvikoski, T., Mittendorfer-Rutz, E., Boman, M., Larsson, H., Lichtenstein, P., & Bölte, S. (2016). Premature mortality in autism spectrum disorder. The British Journal of Psychiatry, 208(3), 232-238.
Lundström, S., Reichenberg, A., Melke, J., Råstam, M., Kerekes, N., Lichtenstein, P., ... & Anckarsäter, H. (2015). Autism spectrum disorders and coexisting disorders in a nationwide Swedish twin study. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 56(6), 702-710.
Funktionsbeskrivning
Innehåll och process
Laboratorieprover och drogscreening
Screening med skattningsskalor
Genomgång av tidigare dokumentation
Utvecklingsanamnes med patient och anhörig
Medicinsk bedömning; somatisk och neurologisk status
Bedömning av samsjuklighet / differentialdiagnostik
Kartläggning av nuvarande funktion
Diagnosspecifika instrument
Samråd
Återgivning
Screening
Kartläggning av nuvarande funktion via neuropsykologisk testning
Begåving
Mentalisering
Omfattande användning, ofta automatiserad förmåga men kan också göras explicit och medveten
Stegvis utveckling med tidig start i barndomen
Utvecklas i samspel
Bedöms moment-to-moment i samspel samt med standardiserade test
Central koherens
Figur-bakgrund / detalfokus vs helhet / lokalt vs globalt processande
Exekutiva funktioner
Minne
Behandling och stöd
Farmakologisk behandling
Utredningsresultaten ligger som grund
Psykologisk behandling i 3 nivåer
ADHD
Kognitivt stöd
Samhällsinsatser
Socialstyrlesen förordar multimodal behandling
Autism
Få evidensbaserade behandlingsmetoder
Psykoedukation i grupp på NPF-mottagningen
Viktigt att tänka på
Mindre marginaler
Stor risk för missar i kommunikationen - viktigt att ta ansvar som vårdpersonal
Riskeras att feltolkas då många inte upprätthåller gängse sociala koder
Stimulikänsliga
i en studie (n=399) på personer med "Mood disorders" noterades att ca 5% av personer med egentlig depression, och ca 17% av patienterna med bipolär sjukdom, hade ADHD
Samhällsstöd
Kognitivt stöd
Full transcript