Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

KOMMUNIKATION

No description
by

Therese Nilsson

on 5 February 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of KOMMUNIKATION

Kapitel 1
Vad är
kommunikation
Extra uppgift 1
Vad är kommunikation
Kommunikations-
begreppet
Kommunikationens former
Sociologiska perspektiv
Att kommunicera är att förmedla ett budskap
Kommunikationens betydelse


Det viktigaste verktyget i människors samspel

Intellektuellt: utbyte av kunskap och information

Socialt: upprätthållande av sociala relationer

Psykologiskt: möjlighet att uttrycka känslor och få bekräftelse på det vi är och gör
Det kan man göra genom att säga något men också genom att vara tyst. Vi skickar hela tiden budskap till vår omgivning, samtidigt som vi tar emot och tolkar de budskap som omvärlden förmedlar till oss
Kommunikationsprocessen
Skapades 1948 av en amerikansk ingenjör Claude Shannon och har utvecklats av bland annat David Berlo

1. Sändaren kodar budskapet (färgas av sändarens egna erfarenheter, känslor och värderingar)
2. Sändaren sänder budskapet
3. Brus (störande faktorer som förvränger budskapet eller gör det otydligt, tex hög musik, buller, synintryck, motsägelser)
4. Mottagare tar emot budskapet
5. Avkodning (personlig precis som vid sändarens kodning)
6. Återkoppling (Mottagarens svar på budskapet
genom ord eller kroppsspråk)

Allt Kommunicerar
Olika situationer


Lektioner, tar till dig kunskap
Tränaren, tar emot instruktioner

Kommunikationen sker inte bara mellan oss människor

Vi har mängder med apparater som kommunicerar med oss och med andra apparater, tex fjärrkontrollen
Kommunikations form


Beroende på vem du kommunicerar med och vad innehållet är, kompis/förälder/sms/föreläsning

Envägskommunikation:
Budskapet går bara i en riktning – från sändare till mottagare. Mottagaren har ingen möjlighet att återkoppla. T.ex. massmedia, tv, radio, tidningar, politiska ledare, lärare som föreläser

Tvåvägskommunikation:
Budskapet går i två riktningar. Mottagaren har möjlighet att ge återkoppling. Tex alla samtal

Direkt kommunikation:
sker direkt från sändaren till mottagaren, utan ”mellanhänder” eller förvrängningar av budskapet

Indirekt kommunikation:
sker genom mellanhänder eller inlindat i dolda meningar (ökad risk för misstolkningar/missförståelse, t.ex. ryktesspridningar)
Allt Kommunicerar
Lektioner, tar till dig kunskap
Tränaren, tar emot instruktioner

Direkt kommunikation: sker direkt från sändaren till mottagaren, utan ”mellanhänder” eller förvrängningar av budskapet
Kommunikations form


Beroende på vem du kommunicerar med och vad innehållet är, kompis/förälder/sms/föreläsning


Gör quizet i boken under "kommunikationsbegreppet
I nästintill all kommunikation förekommer störningar

- uppkommer på vägen från sändaren till mottagaren och gör att budskapet inte når fram på rätt sätt
- fysiska och yttre orsaker, t.ex. buller/bakgrundsmusik
- språkliga hinder, t.ex. dialekter
- inre faktorer, utgår från oss själva

Störningar
UPPGIFT 2 - Kommunikationsstörningar
Uppgift 1:
Ni kommer vara i max tre i varje grupp. Under en kort tid ska ni diskutera kring vilka kommunikationsstörningar som kan förekomma. Utgå från de tre punkterna:
- fysiska och yttre orsaker, t.ex. buller/bakgrundsmusik
- språkliga hinder, t.ex. dialekter
- inre faktorer, utgår från oss själva

Ni ska kort presentera för klassen vad ni har kommit fram till

Uppgift 2.
Därefter får ni använda er av information från olika källor för att komma fram till fler exempel som ni väldigt kort skriver ner. När ni känner att ni är klara tar ni kontakt med Therese/Oskar för att tillsammans välja ut EN kommunikationsstörning (ingen grupp ska ha samma exempel) som ni ska fördjupa er inom och redovisa för klassen på valfritt sätt.

Uppgiften (de korta exemplena och redovisningen om det går) ska vara inlämnad på pingpong!

Betygskriterier:
A - Eleven beskriver utförligt och nyanserat människors interaktion och kommunikation. Eleven ger också exempel på hur interaktion och kommunikation påverkar människors lärande och deltagande i sociala och pedagogiska situationer. I beskrivningarna använder eleven med säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser.
Eleven söker och bearbetar med säkerhet information från olika källor samt värderar den med nyanserade omdömen.

C- Eleven beskriver utförligt människors interaktion och kommunikation. Eleven ger också exempel på hur interaktion och kommunikation påverkar människors lärande och deltagande i sociala och pedagogiska situationer. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar samband och drarvälgrundade slutsatser.
Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet information från olika källor samt värderar den med nyanserade omdömen.

E - Eleven beskriver översiktligt människors interaktion och kommunikation. Eleven ger också exempel på hur interaktion och kommunikation påverkar människors lärande och deltagande i sociala och pedagogiska situationer. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar enkla samband och drarenkla slutsatser.
Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet information från olika källor samt värderar den med enkla omdömen.



UPPGIFT 1
Kommunikationen kan ta många olika former. Det första vi tänker på är det talande samtalet men budskapet förmedlas på många fler sätt än så.
Verbal kommunikation
Icke verbal kommunikation
Kroppsspråk
- hållning
- gester
- ansiktsmimik
Språkkoder och slang
Stil och signaler


Uppgift :
Kommunikationen kan ta många olika former. Det första vi tänker på är det talande samtalet men budskapet förmedlas på många fler sätt än så.
Verbal kommunikation, icke verbal kommunikation, kroppsspråk som hållning, gester och ansiktsmimik, språkkoder och slang samt stil och signaler

Du ska välja ut minst två av ovanstående punkter (ej verbal kommunikation) att fördjupa dig inom. Med hjälp av olika källor ska du förklara och beskriva vad de innebär, hur de kan tolkas av omgivningen och hur de kan påverka människors lärande och deltagande i sociala och pedagogiska situationer. Du ska sedan fundera, resonera och analysera kring vilka signaler du förmedlar samt hur du anpassar/förändrar dig i olika sociala och pedagogiska situationer.

Formalia
Uppgiften ska som en löpande text INTE som en rapport.
Små rubriker och styckesindelning förenklar för mig som läsare.
Teckensnitt Calibri storlek 11 på brödtext och storlek 14 på överskrifter.
Omfånget av uppgiften bör hamna på 2-4 datorskrivna sidor.
Bilder får läggas in men inte utgöra ett helt arbete.
Du MÅSTE ha med minst 2 olika källor i arbetet samt använda dig av centrala begrepp.
Ni ska använda er av korrekt källhänvisning samt källförteckning






Uppgift 3. Läs sid 18-25 i boken och gör quizet under "kommunikationens former
UPPGIFT 4 - Kommunikationens former
EXEMPEL

Verbal Kommunikation (Som ni ej för välja)

Enligt retorikutbildningen.se kan verbal kommunikation vara allt från retorik, presentationsteknik och argumentationsteknik. Presentationsteknik handlar bland annat om hur budskapet ska förmedlas för att nå fram och få åhörare att lyssna aktivt, vilka tekniska hjälpmedel som kan förstärka presentationen, hur nervositet kan mildas och hur presentationen kan förstärkas med exempel och berättelser. Retorikutbildningen erbjuder kurser i hela Sverige inom verbal kommunikation.

Jag tror att många hade lärt sig mycket av att gå en sådan kurs. Jag känner själv att jag…….

Enligt Nationalencyklopedin sänder verbal kommunikation ….. ()

Fors-Andrée (datum) menar att om vi vill nå en önskad effekt måste vi tänka och lyssna på mottagaren och anpassa vår kommunikation utifrån dens perspektiv.

Jag anser att …. och jag förändrar mig i mitt sätt att sms beroende på vem mottagaren är, tex när jag skickar till mina kompisar … och när jag skickar till min mamma ...


Källförteckning

Webbsida
Nationalencyklopedin, “verbal kommunikation”. hämtat från www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/verbal-kommunikation (2015-01-06)


Uppgiften ska vara inlämnad på pingpong!

Kommunikation och klass
Långt ifrån alla har samma tillgångar kommunikationsmedier som vi har i Sverige och resten av västvärlden

Information är makt!
Ökade klassskillnader mellan de som har tillgång till information och kommunikationsmedier och de som inte har det. Samtidigt påverkas det samhället utan tillgång mindre av massmediernas negativa effekter såsom överkonsumtion och stillasittande


UPPGIFT 5
1. Om du var tvungen att avstå från telefon, tv eller internet, vilket skulle du välja och varför?

2. Hur många timmar om dagen tillbringar du vid tv:n/datorn/telefonen?

3. Finns det några nackdelar med att alltid kunna kommunicera med alla?


Läs om Kajsa och Nadia under "Vad är kommunikation"

Diskutera och fundera kring de fem frågorna

Skriv ner dina funderingar och åsikter
Kapitel 2
Kultur och
kommunikation
Kulturbegreppet
Kommunikation och interaktion i olika samhällen
Kultur
Största begreppet i vårt språk
Ordbokens defination: "odling" eller "bildning"

Humanistiska
odling av kunskap och kulturella utrycksformer,
t.ex. konst, musik och dans

Samhällsvetenskapliga
människors civilisationer och samhällen
t.ex. levnadsmönster, normer och värderingar

Finkultur
UPPGIFT 6 - Fördomar

Det är vanligt med fördomar mellan olika kulturer men också mellan olika klasser och subkulturer. Vad är era fördomar kring:

Sverige- blond, blåögd, köttbullar, snygg, snö kallt, klagar mycket, lax, åker, mycket färjor till finland, dumma, stora bröst, modeller, tysta, raka på sak, ej moderiktiga, jul, volvo, lagom, kaviar
Finland- bastu, finska pinnar, vinter, vita stora näsor, tål inte sol, konstigt språk, pratar inte mycket, fula, jobbiga, mumintroll, vodka, vargar, dålig militärstyrkor, k-rauta.
Danmark - öl, svårt att förstå, skricker när de pratar, pratar grötigt, betner, pölsor, legoland, lalandia, korta, dricker och röker, rödhåriga.
Norsk- rika, pratar gulligt, vintersport, kaxiga, dyrt,
Amerika- feta, lata, ytliga, okänsliga, våldsamma, extrovärta, gruppindelningar, dålig mat, ohälsosamma, snabbamat, NBA, Amerikansk fotboll, Obama, muskelbil, först media
Tyskland - kläder dyrt, leaderhosen, öl, oktoberfest, folkdans, nazizter, joddla, aggressiva,
Japan - massproduktion, yin yang,små snoppar, ji jutsu, bosktäver, hybris, smarta, dåliga bilförare, udda maträtter, alal ser likadana ut, nyfikna, dryga, kamera, sminkade killar, duktiga på engelska, svårt med ålder, manga,
Spanien- latinos, fotboll, pratar snabbt, brun hy, grodätare, tjurfäktning, aktiva, spontana, solbrända, vackra, långa o smala, fina städer, mycket turister, bryr sig om hur de ser ut, intressant historik.korta- landslaget .tapas, peia, ficktjuvar barcelona, sol,
Frankrike, arrogant attityd, fina i kanten, överklass, romantiska, modeinriktade, dans hip hop street. Vissa fattiga, många kändisar, effeltornet, kärleksfulla, konst vin, parfym, mimare, mode, många homosexuella, Normandie, D-day. Napoleon, God mat, baguette. Kulturrikt, PSG,


All kommunikation innehåller olika koder och regler för hur kommnunikationen ska gå till. Reglerna är nästan alltid oskriva och tillhör den uppsättningen normer som finns i samhället. Varje land och samhälle har olika sätt att kommunicera och interagera.

Uppgift 7. Läs sid 42-51 i boken och gör quizet under "Kulturbegreppet"
Lasse Gustavsson är brandmannen som, 1981, blev känd efter att ha överlevt en olycka i sitt jobb. Det tog honom lång tid att återhämta sig men Lasse tog sig tillbaka till tjänst. Under Lasses väg tillbaka märkte han att hans olycka hade förändrat honom. Stor del av hans hud hade han förlorat men den stora förändringen hade skett inom honom.

I föredraget "Gött mos och goda möten" talar Lasse om olyckan och förändringen. Lasse blandar den varmaste humor med stort allvar när han berättar om sitt mest speciella möte, om kärleken vi har i våra händer och om röster som värmer - eller röster som döljer. Värderingar, lycka och intuition är ämnen han tar upp liksom filosofiska frågor om hår. Är en skimrande hårlock en samling döda celler, eller är det, rent av, ett litet mirakel i sig?

Denna föreläsning är filmad på galan "Hem för Hemlösa" som ägde rum den 20 November 2012 kl.18.00 på Lisebergsteatern där Föredrag.se var och filmade.

Före hela föreläsningen "Gött mos och goda möten" med Lasse Gustavsson får du gärna kika in på:

http://foredrag.se/Foredrag-357/Lasse-Gustavsson-/Synkronicitet-och-goda-moten/



Populärkultur
Används för att beskriva kulturyttringar som riktar sig till övre medel- och överklass, t.ex:
Klassisk litteratur och poesi
Klassisk musik
Teater och opera
Konst och skulptur
(begreppet kom till 1965 och var från början ironisk, att rika människors kultur skulle vara lite finare än vanliga människors )
Används för att beskriva kulturyttringar som riktar sig mot lägre medelsklass och arbetarklass, t.ex:
Amerikanska filmer och tv-serier
Pop-, rock- och dansbandsmusik
”Kiosklitteratur” och veckotidningar
Riktar sig större delen av befolkningen.
Lättare att ta sig till än finkulturen.
Förändras och påverkas mer av mode och trender
Många lägger mycket tid och pengar på kultur.
Kulturnyheter och trender sprids snabbt av massmedia.
Ungdomar är kulturens viktigaste konsumenter.


Vardagskultur och levnadsmönster
Normer och värderingar
Hur vi lever våra liv, t.ex:
Mat- och dryckesvanor
Fritidsvanor
Arkitektur, bostäder, inredning
Kläder och bruksföremål
Traditioner och högtider
Oftast mest intressant när man är ute och reser.
Den kultur som snabbast och lättast sprider sig och får inflytande av andra kulturer.
Våra normer och värderingar är djupt rotade och inget som ändras snabbt.

Norm: Beteenden som ses som ”normala” i en kultur. Oskrivna regler om hur man uppför sig

Värdering: Hur man värderar olika saker i en kultur – vad är viktigt i livet, vad är rätt och vad är fel?

Personliga normer och värderingar
Formas av samhället, kulturen, familjen, uppväxten, kamrater och de erfarenheter man skaffar sig under livet.


Gemensamma koder
Mycket vi gör styrs av kulturella koder men de är så djupt rotade att vi inte längre är medvetna om att de är inlärda beteende. Vi delar dessa inlärda koder med de flesta andra i vår kultur eller vårt samhälle och tycker därför att de är självklara beteende.
Vilka kan dessa koder vara?
När man står i kö
När man handlar mat
När man hälsar på människor
När man är bortbjuden på middag
När man går på bio
Generaliseringar och fördomar
Gör lösa och generella påestånede om något utan att ta hänsyn till variationer och avvikelser, "drar alla över en kam".
Om ej tid finns kan det vara okej att generalisera men då viktigt att påpeka att man generaliserar.
Svenskar är okyrkliga - Svenskar är generellt sett ganska okyrkliga.

Generaliseringar kan skapa missförstånd och konflikter.

Fördomar är negativa attityder om andra människor som man inte har något direkt belägg för. Grundas ofta på generaliseringar eller felaktiga uppfattningaroch myter om att vissa egenskaper automatiskt hänger ihop med andra.
Exempelvis:
Blondiner är ...
Smålänningar är ...
Rödhåriga är ...
Esteter är ...
Göteborgare är ...
Utseendets makt
Det första vi lägger märke till när vi möter en annan person är utseendet. Våra kunskaper, erfarenheter och fördomar skapar blixtsnabbt en uppfattning om personen. Vi gör en mental registering av personens:
ålder
hudfärg
kläder
smycke
och kroppsspråk
Hur viktigt är det att forma, kontrollera och anpassa sitt yttre?
Kommunikation och interaktion i olika samhällsskikt
Sketch
Överklassens språk
Medelklassens språk
"Att tala med bönder
på bönders vis...
grammatiskt rätt
sparsamt med slang
egna dialekter med uttal och betoningar
pratar politik, samhälle och finkultur
heterogen grupp
heterogen grupp, stort antal människor med ganska varierande bakgrund och sysselsättning
flesta har medellång utbildning och en okej inkomst
korrekt språkbruk
kan hantera samtalsämne inom många område
visar att man har en viss inkomst och social status genom kläder, stil och kroppsspåk
Arbetarklassens språk
inte så användbart idag, de inom tillverkning och industri har idag bra inkomst
låginkomsttagare inom tex handel, vård och städ
informellt och vardagligt språk
bred dialekt och slanuttryck är vanligare
oftast lågutbildade och har inte samma ordförråd och jargong som medelklassen

Överklass, medelklass, arbetarklass
4 olika sketcher
...och de lärde på latin
Läs om Jeanette och Mauro under "kultur och kommunikation"

Diskutera och fundera kring de fem frågorna

Skriv ner dina funderingar och åsikter
Extra uppgift 2 -
Kultur och kommunikation
Talesätt som innebär att man har förmåga att anpassa sitt språk efter mottagaren. Bra förmåga att besitta när man arbetar med människor. Skapar förtroende och gillande, men bör vara naturligt.

Tona ner eller överdriva sin egen klasstillhörighet. Socialsekreteraren - ung brottsling. Ej använda svordomar och slag men visa att hon kan förstå och möta honom i hans verklighet och vardag

Uppgift 8. Läs sid 56-62 i boken och gör quizet under "Kommunikation och interaktion i olika samhällsskikt"
Genus och generation
Kön vs Genus
Kön - definition av vårt biologiska och fysiska kön

Genus - de sociala, psykologiska och kulturella aspekterna av vår könstillhörighet, manligt och kvinnligt

Uppgift 10 . Läs sid 63-71 i boken och gör quizet under "Genus och generation"
Lika eller olika
Vad är kvinnligt och vad är manligt? En av de mest grundläggande frågorna är om vilka egenskaper som är medfödda och vilka vi tillägnat oss genom könssocialisation (medveten och omedveten fostran som lär oss vår könsroll).

Manligt vs Kvinnligt
Öl
Sport
Skägg
Hantverkare
Bilar
Starka
Superhjältar
Parkgymnasiet
Huliganer
Dator/TV-spel
Blått
Ishockey
Slåss
Rosa
Dockor
Smink
Klänning
Omhändertagande
Konståkare
Snacka skit
Går på toa tillsammans
Hushållskunskaper
Bra med barn
Långt hår
Försiktiga
Känsliga
Om din son hade velat ha klänning på sig på förskolan hade du låtit honom ha det då?
Ordet hen?
Uppgift 9
5.45: Vem var egentligen kirurgen?
"Lunch atop a skyscraper"
Den berömda bilden på byggarbetarna högt över Manhattan är tagen i New York 1932 och föreställer en grupp byggarbetare som sitter på en balk och äter lunch, högt över Manhattan
km
britter - Vita, trevliga, fula, rödhåriga, snobbiga, stökiga
ryssar - vodka, vita, rider på björnar, putin,
holländare- träskor, tulpaner, röker, röda distriktet
Italien - känslosamma, livsnjutare, pizza, pasta, maffia, bra i sängen,
Interpersonell kommunikation -
mellan människor
Vetenskap om samhällets strukturer och utveckling och människors sociala samspel
Otrolig utveckling de senaste 200 åren -

Förr skedde kommunikationen i den tid och rum man befann sig.

Pratade, ibland brev men tog tid.
Kommunikation - störningar - brus

Hur beroende är du av din mobil?
Hur mycket störs du av den?
Kan du vara utan den en hel dag?
Kan du låta bli att titta på den och låta bli att svara på sms eller samtal?

Poängsystem
1 p per gång den stör
3 p när det ringer
5 p om du tvunget måste svara el titta

Masskommunikation

Ett budskap när många människor med hjälp av massmedier.
Vanliga massmedier:
livet har sina goda stunder
Uppdelning
Övre medelklass Lägre medelklass
Läkare, lärare,
advokat, sjuksköterskor
rektorer journalister
Underklass
Hamnat utanför samhället, långtidsarbetslösa, hemlösa, missbrukare

Kapitel 4
Samtalet
Olika sorters samtal
Svenska ordbokens defination
"muntligt utbyte av synpunkter eller upplysningar
Informellla samtal
Är/har ofta
oplanerade och spontana
handla om allt möjligt
informella samtalsämne såsom väder, kläder och musik
sker bland annat mellan vänner, familj, middagsgäster, arbetspartner och kärlekspartner
Informella samtal om formella ämnen tex. prata jobb under fikaraster.
Många formella samtal inleds me informella fraser för att lätta upp stämningen, - Var det svårt att hitta hit? - Vill du ha en kopp kaffe?
Formella samtal
Är/har ofta
planerade
visst syfte och mål
utvecklat eller kommit fram till något efter samtalet
någon som styr samtalet
någon som svarar på frågor eller lyssnar
Exempel
anställningsintervjuer
utvecklingssamtal
medarbetarsamtal (arbetsinsats, arbetsvillkor och lön)
kuratorsamtal
banksamtal (lån - miljdär)
Samtal på tu man hand
mer personliga, behöver ej ta hänsyn till andra
kan ej gömma sig, hela tiden uppmärksamheten riktad mot sig
känsligare för pinsamma tystnader, speciellt om man inte känner varandra så bra
Samtal med flera
Mindre personliga, ju fler som lyssnar desto mer sparsammare blir man med personliga detaljer
kan gilla det för 1. kan få mycket uppmärksamhet från många håll eller 2. behöver inte stå i fokus utan går att "försvinna" lite
Det kan vara svårt att prata i grupp, kan bli tyst fast att man har något viktigt att säga
Telefonsamtal
icke verbala signaler försvinner
idag sker mycket marknadsföring, marknadsundersökningar och försäljning och support via telefon
Ägnar stora delar av arbetstiden till att prata i telefon, på så sätt utbildas i att kommunicera effektivt i telefon
Inleda, övertala, inge förtroende, visa ödmjukhet , vara lyhörd, ta kritik och avsluta ett samtal på ett professionellt sätt
Anpassa röst och tonläge
Frågor
1. Beskriv hur du upplever din roll under ett utvecklingssamtal i skolan.
2. Hur reagerar du på pinsamma tystnader?
3. Tycker du bäst om att prata på tu man hand eller i gruppsamtal, varför?
Samtalsteknik
Aktivt lyssnande
Lyssna med full uppmärksamhet och tänk på:
Vad sa den andre? Vad uppfattade jag?
Skickades några icke-verbala signaler?
Visar den andre några känslor? Vilka?
Vilka känslor väcker budskapet hos mig?
Vilka reaktioner skapar min återkoppling Varför?

Återkoppling

Visa att du verkligen tänkt igenom budskapet
Ge äkta och genomtänkt återkoppling på budskap, inte bara ”automatiska” svar.
Ställ motfrågor
Visa intresse och engagemang

Undvik spärrsvar
Spärrsvar bromsar kommunikationen, bland annat genom dold kritik:
”Du borde göra så här…”
”Förstår du inte att…”
”Du är så vimsig…”
”Det ordnar sig nog”
”Då skulle du sett när jag…”

- Jag var och fiskade igår.
- Jaså.
- Jag fick en gädda.
- Kul!
- Den vägde sex kilo.
- Härligt!

- Jag var och fiskade igår.
- Fick du något då?
- Jag fick en gädda.
- Kul! Hur stor var den?
- Den vägde sex kilo.
- Jösses! Brukar de bli så stora
Använd dörröppnare

Dörröppnare är repliker som visar att man är beredd att lyssna utan att döma:
”Vill du prata om det?”
”Jag hjälper gärna till”
”Jag har tid att lyssna”

Använd spegling
Genom speglingen speglar man talarens tankar och dolda känslor så att den får syn på dem själv:
”Jag vet inte om jag vill börja i damlaget. De är skitduktiga och jag vet inte om jag orkar engagera mig. Jag är så otränad. Har inte spelat på över ett år… Det är nog inte min grej. Vet inte ens om jag tycker det är kul längre”
”Du är orolig för att du inte ska vara tillräckligt bra?”

Undvik du-budskp

Använd jag-budskap
Undvik att formulera budskap där fokus läggs på den andra personen. Du-budskap kan göra att mottagaren känner sig angripen, vilket kan störa kommunikationen:
Formulera budskap så att de utgår ifrån dig. Då är det lättare för mottagaren att fokusera på budskapet.”Jag blir så irriterad när du kommenterar allt”
”Jag känner mig överkörd när jag inte får vara med ock bestämma”
”Du ska då alltid bestämma!”
Samtalstips
Vänd dig mot den du talar med
Knyt inte ihop armar och ben framför kroppen
Skicka uppmuntrande icke-verbala signaler som nickningar och leenden
Håll ögonkontakt
Syssla inte med annat (som t.ex. mobilen)
Ge återkoppling som visat på att du lyssnat, att du är intresserad och att du förstår
Ställ frågor om du inte förstår.
Undvik spärrsvar och du-budskap utan ge istället dörröppnare, speglingar och jag-budskap
Var väl förberedd om det är ett formellt samtal, det visar på intresse och engagemang
Hur fungerar ett samtal
Första intrycket
Samtal mellan två och flera är en form av tvåvägskommunikation
Båda parterna kan yttra sig.
Talutrymmet fördelas olika beroende på situation och människor

Undersökning visar
- i ett klassrum är det läraren som har störst talutrymme, och pojkar tar större delen av et utrymme som återstår
- I ett samtal mellan två tar ofta ena personen 70 % av utrymmet medan den andra tar 30 %.
Människor som är blyga eller osäkra tar ibland inte mer än 10 %.


Talutrymme
Turas om att ha ordet
grund i mänskligt samspel
lär oss när vi växer upp vilka signaler som visar att det är vår tur, små pauser, blickar, ändrat tonläge eller verbalt, eller hur? inte sant?
I ett bra samtal skickas ordet fram och tillbaka på ett sätt som båda parterna är nöjda med.


Turtagning
Under hela samtalet skickas icke verbala signaler
- nickande, små yttrande som "aha" och "mm"

En positiv uppmärksam lyssnare:
lutar sig framåt
ögonkontakt
nickar
ler
ger uppmuntrande ord som nähä? absolut! Är det sant?


Icke verbala signaler
Hur är du som lyssnare?
Hur påverkar ditt agerande talaren?
Uppgift - En bra lyssnare
Anställningsintervju
Arbetsförmedlingen har mängder av tips om förberedelse, genomförande och utvärdering av anställningsintervjun.
Här är deras tips att tänka på under själva intervjun:

• Var ärlig – tala sanning.

• Var dig själv.

• Kritisera aldrig en tidigare chef eller arbetsgivare.

• Prata väl om tidigare kollegor, chefer, kunder, företag och

produkter.

• Tänk på att ditt kroppsspråk betyder mycket – sträck på dig,

ha energi i dina rörelser och en positiv attityd.

• Håll ögonkontakt.

• Visa aldrig att du är i desperat behov av ett jobb.

• Prata aldrig om dina privata problem.

• Besvara inte en fråga om du inte uppfattat den korrekt

– be om ett förtydligande.

• Påstå inte att du har en viss kunskap eller färdighet om du inte

samtidigt kan berätta hur du använt den.

• Ta reda på nästa steg i rekryteringsprocessen innan du går.

• Avsluta gärna intervjun med ett leende, ett tack och ett fast

handslag.


Arbetsintervju
CV
Se till att ditt cv är så bra och intresseväckande att det tar dig vidare till nästa steg i rekryteringsprocessen – intervjun. Vi ger dig tips på hur du skriver ett cv som fungerar.

Enkel och tydlig struktur
I ditt cv ska du beskriva dina erfarenheter, kunskaper och personliga egenskaper som du vill lyfta fram. Det finns olika sätt att strukturera ett cv. Vilket sätt du väljer beror lite på vad du har för meriter, vilken tjänst du söker och vilken bild du vill förmedla av dig själv. Tänk också på att göra ditt cv lättöverskådligt. En enkel och tydlig struktur gör att arbetsgivaren snabbt får en bra överblick.
Senaste först
Uppdelat efter tema
Sammanfattning och målsättning

Anpassa cv:t efter jobbet du söker
Tänk på att anpassa ditt cv efter jobbet du söker. Du behöver alltså skräddarsy ditt cv och lyfta upp erfarenheter som är viktiga för jobbet du söker.

Du behöver inte ta med precis allt du har gjort, utan ta med det som är relevant.
Om du endast listar ett urval av dina arbetslivserfarenheter är det viktigt att du nämner att det är just ett urval.
1-2 A4-sidor är ett bra riktmärke för längden på ditt cv.

Utbildning och arbetslivserfarenhet
Beskriv de utbildningar och kurser du har gått som kan vara av värde för arbetsgivaren. Förutom att skriva skolans namn och vilken utbildning du gått kan du även kort beskriva innehållet i utbildningarna.

Beskriv de jobb och praktikplatser du haft som kan vara intressanta för det arbete du söker. Har du haft många jobb är det bra att välja ut vilka du presenterar. Har du haft många kortare anställningar eller praktikplatser inom samma yrkesområde kan du göra en sammanställning av dessa.

Kom ihåg att ta med en kort beskrivning av dina arbetsuppgifter för varje jobb du har haft.
Har du mindre arbetslivserfarenhet kan du i stället ge exempel på saker du gjort som visar på din samarbetsförmåga, effektivitet eller andra egenskaper du vill lyfta fram.
Det är inte nödvändigt att ta med alla studier och jobb du har haft. Ta med det som är intressant för det arbete du söker.

Övriga kunskaper och meriter
Det finns fler saker du kan ta med i ditt cv som visar vem du är som person och som hjälper arbetsgivaren att få en helhetsbild av dig. Lägg dessa under egna rubriker, till exempel ”Språkkunskaper”, "Föreningsliv" eller liknande. Här är några exempel på vad du kan ta med:

kunskaper i olika it-verktyg
om du kan olika språk
om du har erfarenheter av ideellt arbete, föreningsarbete etc
om du har körkort.
Kugghjul
Referenser
Ofta vill arbetsgivare ringa en referensperson för att höra vad de har för bild av dig. Referenser ska vara personer som känner dig väl, helst genom jobbet. Det kan till exempel vara chefer eller arbetskamrater – både nuvarande och från tidigare jobb. I cv:t kan du skriva att referenser ”lämnas gärna på begäran.”

Om du inte har några bra referenser från jobb kan du till exempel använda lärare, handledare eller föreningskontakter.

Kom ihåg!
Tänk på att alltid fråga de personer som du vill hänvisa till om det går bra att använda dem som referenser. Tala också om för dem vilket arbete du söker.
Tänk på det här
Kolla alltid stavningen en extra gång.
Skicka alltid ditt cv tillsammans med ett personligt brev, och tänk på att utseendet på dokumenten ska höra ihop.
När du skickar ditt cv och personliga brev via e-post, skicka alltid dokumenten som pdf. Döp dokumenten till exempel till ”cv Förnamn Efternamn”.
Skicka din ansökan i tid – alltid före senaste ansökningsdatumet.
Om du har en Linkedin-profil eller en egen hemsida kan du ta med det i dina kontaktuppgifter.

Undvik det här
Se till att det inte finns några luckor i ditt cv. Har du ägnat en längre period åt att söka jobb, så skriv det. Annars finns risken att det uppfattas som att du försöker dölja något.
Om du har med ett foto, välj ett med professionell framtoning. Undvik bilder från semestern med familjen, festen med kompisarna och liknande.
Skippa de värsta flosklerna, som att du passar ”som hand i handsken” och gillar att ”ha många bollar i luften”. Försök i stället att hitta andra ord som beskriver det på ett mer trovärdigt sätt. Utgå ifrån dig själv och anpassa innehållet utifrån den tjänst du söker.
http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Tips-och-rad/Cv---sa-gor-du.html
CV MALL

chrome-extension://bpmcpldpdmajfigpchkicefoigmkfalc/views/app.html
Personligt brev
Ett personligt brev skickar du med ditt cv när du söker ett jobb. Ditt personliga brev är en närmare presentation av dig själv. Det är din chans att visa att du är rätt person för just det här jobbet. Här får du fyra tips som vässar ditt personliga brev.

Låt det bästa komma först
Börja brevet med det viktigaste och mest relevanta. Då fångar du läsarens intresse direkt. Skriv en kort och slagkraftig inledning, där du förklarar vilket jobb du söker och varför just du passar för det. Avsluta gärna ditt brev med en positiv fras, som till exempel ”Jag ser fram emot att träffa er och få berätta mer om mig själv”. Uttryck dig professionellt. Men undvik att bli alltför formell eller att använda interna branschord som inte alla förstår. Och krångla heller inte till det med för mycket detaljer.

Anpassa ditt personliga brev till jobbet du söker
Anpassa alltid ditt brev efter just det jobb du söker. Sätt dig in i arbetsgivarens perspektiv: varför ska de anställa just dig? Se till att verkligen få med det som arbetsgivaren söker efter, så att ditt brev blir som ett svar på arbetsgivarens annons. Ta reda på så mycket som möjligt om både tjänsten och arbetsgivaren. Läs på om företaget på deras webbplats och leta efter information om dem på Linkedin och Facebook.

Låt cv och personligt brev komplettera varandra
Tänk på skillnaden mellan personligt brev och cv. Ditt cv är en presentation av din utbildning och ditt yrkesliv. Det personliga brevet är en beskrivning av dig och varför du är rätt person för jobbet. Se till så att ditt cv och personliga brev kompletterar varandra och att du inte upprepar dig. Däremot kan det vara bra att lyfta in specifika meriter i brevet som är relevanta för jobbet du söker.

Ge exempel
Fundera över exempel som lyfter fram dina egenskaper. Som läsare kommer man bättre ihåg en sådan beskrivning jämfört med om du bara listar dina egenskaper. Beskriver du dig själv till exempel som noggrann? Berätta i så fall om olika situationer när du varit det. Exemplen kan vara hämtade från arbete och studier, men lika gärna från en resa eller ett fritidsintresse. Ett exempel från en resa kan sticka ut ur mängden och kanske också säger något om dina fritidsintressen.

Vilka är dina bästa egenskaper?
När du söker jobb är det viktigt att sätta ord på vad du är bra på. Här är en lista på ord som kan ge dig inspiration när du skriver din ansökan. Kanske kan du visa listan för någon som känner dig, och be honom eller henne att välja ut dina bästa egenskaper?

Tänk på det här
Hur långt ska det personliga brevet vara? Max en A4-sida är ett bra riktmärke.
Fundera på om du vill ha med ett foto på dig själv. Tänk i så fall på att det ska representera ditt professionella jag. Undvik semesterbilden!
Kolla stavningen en extra gång! Låt gärna en kompis läsa igenom brevet. Du kan få värdefulla tips och hjälp med att upptäcka eventuella stavfel.
Glöm inte att ta med dina kontaktuppgifter.

Undvid klyschfällan!
Skippa klyschorna! Var konkret och lyft fram exempel på hur du arbetar och hur du är som person. I stället för ”bra lagspelare” kan du kanske skriva ”när jag arbetar i grupp hittar jag alltid min plats. Jag både ger och tar gärna emot återkoppling från mina kollegor. Ett bra samarbete är viktigt för mig för att vi tillsammans ska nå målet.”

Fundera över vad du skulle kunna skriva istället för:

stresstålig
många bollar i luften
ambitiös
utåtriktad
spindeln i nätet.
Så förbereder du dig inför jobbintervjun

Om du är väl förberedd för din jobbintervju är chansen större att du gör ett gott intryck.

- Hur kommer intervjun gå till?
- Öva på frågor och svar hemma
- Exempel som visar din kompetens
- Läs på om arbetsgivaren
- Ta med kopior
- Några praktiska tips


Att tänka på under din jobbintervju
Intervjun börjar så snart du klivit innanför dörren hos arbetsgivaren, oavsett om du träffar den som ska intervjua dig på en gång eller inte. Det är vanligt att arbetsgivaren börjar med att berätta om verksamheten, eller ber dig berätta vad du känner till om dem. Därefter brukar du få berätta om dig själv och varför du har sökt jobbet, och sedan svara på arbetsgivarens frågor.
Nervös?

- Alla i rummet lika viktiga
- Tänk på ditt kroppsspråk
- Fick du med allt?
Inledning
Berätta lite om dig själv.
Vad vet du om oss?

Utbildning/yrkesval/yrkeserfarenheter
Vilka av dina tidigare erfarenheter kan du ha nytta av i det här jobbet?
Vem är du?/Varför har du sökt det här jobbet?
Varför ska vi anställa dig?
Vad bedömer du vara de viktigaste kraven för att klara av det här arbetet?
Vad var det som lockade dig att söka just den här tjänsten och varför tycker du att det här arbetet skulle passa just dig?

Stress, konflikt och samarbete
Hur reagerar du under stress/tidspress — ge exempel?
Hur har ditt samarbete varit med tidigare kollegor/chefer?
Har du haft svårt att samarbeta med någon? Varför?
Arbetar du helst i grupp eller ensam? Vilken roll tar du i en arbetsgrupp? Hur fungerar du i en grupp?

Styrka och begränsningar
Är du van vid kundkontakter?
Vilka är dina starka och svaga sidor?

Framtid
Var tror du att du befinner dig om tre-fem år, yrkesmässigt/privat?

Lön
Vad har du för lönekrav?
Tycker du att det är "rätt" betalning för ditt arbete? Vad har du för lön idag?

Slutligen
Vilka frågor vill du ställa till oss?
Om jag har förstått dig rätt så... — summering av intervjun.
Tycker du vi har fått en rättvis bild av dig? Är det något du vill tillägga?
Intervjufrågor
att vara en bra samtalspartner
Full transcript