Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Filosofi 1

No description
by

Jens Bodin

on 16 May 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Filosofi 1

Filosofi 1
Vad är verkligt
Grekerna
Metafysik
Försöker svara på vad verklighetens natur är
Vetenskapen behandlar
mindre frågor. Avgränsat.
Existens
1
Finns fri vilja
Du hittar en jättebra lapptopp på en bänk inne i Simrishamn och funderar på vad du ska göra med den. Ta hem den, låta den ligga eller lämna in den till polisen. Har du ett moraliskt ansvar?
Determinism – Allt som
händer beror på tidigare
händelser och är därför
förutbestämt.
Eleaterna (t.ex Zenon) Enda vägen till kunskap är förnuftet men våra sinnesintryck är opålitliga. (paradoxen med haren och skölpaddan) (Ingenting förändras, Statisk)


Naturfilosoferna (t.ex Thales, Herakleitos) försökte hitta ett urämne som allt bestod av. Thales menade att detta ämne var vatten.

Herakleitos sa att allt är förändring ”du kan inte stiga ned i samma flod två gånger” (Allt förändras, Dynamisk )

Allt består av atomer som i sig har storlek, form & vikt. Våra sinnen kan sedan även förvandla dem till lukt, smak m.m.


Både kropp och själ är gjorda av atomer men dessa är olika i sin struktur. Förenar tanken på att inget förändras med att allt förändras genom att säga att atomerna är kvar men att de tar olika former.


Under upplysingstiden återtog den Engelske fysikern Dalton (1766 – 1844 ) atomteorin som i stort gäller än idag.



Demokritos menade även att allt är determinerat vilket betyder att allt som sker gör så för att något har sket tidigare. (Pennan faller till marken för att jag släpper den). Därför är allt även förutbestämt på grund av att det sker på grund av en tidigare händelse som sker på grund av en tidigare händelse o.s.v.
Fråga
Kan det stämma att inget sker av sig själv, finns det slump?
Demokritos - Meterialism (ca 460-370 f.v.t)

Följde Sokrates som avrättades 399 f.v.t.
Platons teori bygger på att det finns två världar, idévärlden och sinnesvärlden (skuggorna i grottan).

Idévärlden har tre nivåer där den översta nivån är den mest eviga och den tredje är förgänglig. Dessa begrep finns oberoende av oss.

Det som fanns i idévärlden var mer verkligt än det som fanns i sinnesvärlden. Tankarna om något är perfekta men kan aldrig illustreras i sin perfekta form (t.ex. en rät linje)

Platon menar (tvärt emot en modern forskare) att vi inte ska studera den värld som finns runt oss då den endast är en representation av den perfekta idévärlden. Den kan vi endast hitta kunskap om genom filosofi och förnuft.
Platon – Objektiv idealism (427 – 347 f.v.t)
Idévärlden

Nivå 1: Abstrakta begrepp
godhet sanning m.m.

Nivå 2: Matematiska begrepp
Pythagoras sata m.m.

Nivå 3: Allmänna begrepp
hus, människa m.m.


Sinnevärlden
Avspeglar idévärldens begrepp
Frågor på Platon:

1. Är det som är varaktigt mer verkligt än det som är tillfälligt?



2. Är mattematiska kunskaper mer varaktiga än de kunskaper som vi får genom våra sinnen?
Modernare

Du ser en stol, du ser dess färg, du kan känna på den och du kan höra ett ljud om du knackar på den. Frågan är dock fortfarande ” Finns stolen eller lurar dina sinnen dig”.


Berkeley menade att all kunskap får vi genom våra sinnen. En stol finns för att vi uppfattar den men vi kan inte veta om den finns när vi tittar bort.


Den eviga frågan blir lätt ”om ett träd faller i skogen men ingen finns där för att höra det, gör det då ett ljud?”. Berkeley hade sagt att ”ja för Gud hör det”. Men om vi tar ut Gud ur det hela blir det något ljud?
George Berkeley – (1685 – 1753) Subjektiv idealism
Frågor till Berkeley:

Hur vet du att saker runtomkring dig finns när du inte ser dem?



Hur vet du att det existerar saker utanför ditt medvetande?

Nu tar vi ytterligare ett stort steg och hamnar i modern filosofi. De filosofer som finns idag jobbar mer med att utforska olika sätt att se världen med hjälp av olika glasögon.



Popper väljer att förklara världen som uppdelad i tre världar eller tillstånd. I den första har vi ett schackbräde. I den andra har vi minnet av och planerna på drag som spelaren gör. I den tredje har vi reglerna för spelet.


Tillstånd 1. Materiella föremål, t.ex. en stol eller ett schackbräde.

Tillstånd 2. Psykiska företeelser, uppkommer ur tillstånd 1 genom tankar och kännslor.

Tillstånd 3. Sociala företeelser, uppkommer ur tillstånd 2 som en produkt av våra tankar och kännslor.


Ett konstverk kan innehålla samtliga 3 tillstånd. En fysisk ram och duk, tanken som konstnären har när hen målar eller har målat tavlan, och slutligen bilden som tavlan visar för åskådaren.
Karl Popper (1902-1994)
Frågor till Popper:

1. I vilken värld/tillstånd finns följande saker, pengar, en fotboll, en fotbollsmatch och en pokal som ges till vinnaren av ett fotboll-VM?



2. Försök hitta något som inte passar in i något av Poppers tre tillstånd.
Du har därför inget moraliskt ansvar
Hård Determinism –
Även viljan är förutbestämd
och därför ingen fri vilja.
Du har därför inget
moraliskt ansvar
Mjuk Determinism –
Viljan är förutbestämd men
fri om det inte finns ett tvång
Du har därför ett visst
moraliskt ansvar
Indeterminism – På grund av
att det finns slumpmässiga
reaktioner så är inte alla händelser förutbestämda.
Du har därför ett
moraliskt ansvar
Fatalism – Det finns
ett förutbestämt öde
och ingen fri vilja.
Du har därför inget
moraliskt ansvar
Demokritos var determinist när han lade fram sin tanke på att det endast finns atomer, tomrum och rörelse. Om allt består av detta så är allt en konstant opåverkbar rörelse.

Tron på fri vilja är skadligt för samhället. Att straffa en brottsling för en handling istället för att se på orsaken kommer inte hjälpa världen. Kan man istället hitta orsaken så kan man motverka att något liknande händer i framtiden.
B.F Skinner (1904-1990)
Frågor:
Om brottslingar agerar som de gör på grund av tidigare
händelser kan vi då straffa dem och hur motiverar man det?


Vilka skäl har vi att tro att vi har en fri vilja?
Finns Gud?
3 Gudsbevis

Munken Anselm (1033 – 1103)
Om man ser Gud som fullkommlig så måste han existera på grund av att något som existerar är mer fullkomligt en något som inte existerar.

Kritiserat av Immanuel Kant (1724 – 1804) för att existens inte är en egenskap i den mening som en färg är.


Fråga: Vad säger ni om ett sådant bevis?

Om vi ser att allt beror på tidigare händelser i en oändlig kedja bakåt så måste det finnas en startpunkt som satte allt i rörelse. Detta skulle då vara Gud pågund av att inget annat kan vara orsaken till sig själv.


Fråga: Vad säger ni om ett sådant bevis?

Om man ser på hur fantastisk världen är och hur allt är samanflätat i vårt ekosystem så kan det inte vara en slump. Det måste finnas en skapare och en tanke bakom allt det som existerar.

Kritikerna menar då att man enkelt genom Darwins teorier kan motbevisa detta.

Fråga: Vad säger ni om ett sådant bevis?
Frågor:
Kan man tro på Gud även om man inte håller med om bevisen?


Har man skäl att inte tro på gud?

Hur Gud kan vara både god och allsmäktig - när det finns ondska och lidande?

Det vanligaste svaret på denna fråga är att Gud gav oss fri vilja och att det är därför människan skapar detta lidande.



1 motbevis mot Gud
Det ontologiska gudsbeviset
Det Kosmologiska gudsbeviset
Det teologiska gudsbeviset
Fråga:

Är det rimligt att skylla lidande på mäniskans fria vilja även om man tror att det finns en gud?
Teodicéproblemet
Kunskapskrav
Betyget E

Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven gör också enkla jämförelser mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med viss säkerhet några relevanta filosofiska begrepp.

Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Elevens analyser leder fram till enkla förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där några relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra enkla slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen.

Eleven urskiljer och förklarar med viss säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med enkla argument.
Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C

Eleven redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven gör också välgrundade jämförelser mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med viss säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.

Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven formulerar sig självständigt i förhållande till valda källor. Elevens analyser leder fram till välgrundade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra välgrundade slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen.

Eleven urskiljer och förklarar med viss säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med välgrundade argument.
Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A

Eleven redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven gör också välgrundade och nyanserade jämförelser mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.

Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven formulerar sig självständigt i förhållande till valda källor. Elevens analyser leder fram till välgrundade och nyanserade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp används med säkerhet. Utifrån sina analyser ställer eleven dessutom relevanta frågor och upptäcker nya relaterade frågor. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra välgrundade och nyanserade slutsatser och värdera frågorna och teorierna med nyanserade omdömen.

Eleven urskiljer och förklarar med säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med välgrundade och nyanserade argument.
2
Kunskap
Vad är
kunskap?
2 typer av kunskap

Allt du gör utan att direkt behöva tänka på att du gör det. När man pratar tänker man på det man pratar om och inte om hur man faktiskt lyckas göra alla de ljud som talandet inebär. Detta är utförandekunskap.

Mycket av utförandekunskapen är även tyst kunskap. När du lärt dig att cyckla så kan du det bara och det är nästan omöjligt att förklara hur. Man kan inte skriva en instruktionsbok som gör att folk lär sig.

Utförandekunskap
Fråga:
Tänk dig något som du är riktigt bra på och tänk sedan om du skulle kunna skriva en handbok om detta så att någon annan skulle kunna göra samma sak. Går det?

En kunskap som du kan uttrycka i ett påstående är en påståendekunskap. ”Under vikingatiden reste många vikingar Österut på floderna som ligger i Ryssland”.

De flesta filosofer har koncentrerat sig på denna form av kunskap.
Platon menade att kunskap är en övertygelse eller tro som var sann.

För att vara detta ställer platon tre krav på kunskap.

1. Det man vet är sant. Det kan inte vara falskt.
”Simrishamn ligger i skåne” är en kunskap.
”Simrishamn ligger i Norrland” är inte en kunskap.

2. Det man vet tror man på
Om du hör att det finns över 500 vilda vargar i Sverige men inte tror på detta så är det inte en kunskap

3. När man vet något så har man goda skäl för att veta det
Du vet att Simrishamn ligger i Skåne för att du är i Simrishamn och samtidigt i Skåne.
Påståendekunskap
Frågor:
Kan du ge ett exempel på utförandekunskap som du fått i skolan?

Kan du ge ett exempel på påståendekunskap som du fått i skolan?

För ansågs jorden vara universums centrum. Visste då folk detta eller trode folk detta?

Kan det finnas något du tror att du vet men som inte nödvändigtvis är sant?

Inebär att vi kommer till en slutsatts efter observationer. Efter ha sett 50 vita svanar så antar vi att alla svanar är vita.




När vi kan dra slutsattser från allmängiltiga regler. Alla människor dör och Platon var en människa som levde för 2500 tusen år sedan. Alltå är Platon död
Induktiv slutledning
Deduktiv slutledning
Frågor:
Varför är induktiv slutledning osäkrare än deduktiv slutledning?

Du ser en lärare framför dig. Finns det omständigheter då detta inte är ett skäl att veta att det står en lärare framför dig?

1. Sinneserfarenhet – Det vi ser, hör, luktar m.m.

2. Minnen – Det vi minns

3. Induktiv slutledning – Slutsattser vi drar från observationer

4. Deduktiv slutledning – Slutsattser från almänna regler

5. Omedelbar insikt – tro på grundläggande logiska prinsiper
5 skäl att veta något
Vad är
sanning?
Om vi ska ha kunskap om vad som är sant så måste vi komma fram till vad en sanning är.

Det finns olika teorier om vad sanning är men gemensamt för dessa är att de försöker svara på tre saker.

1. Vad överensstämmelsen med verkligheten består i.

2. Hur man gör för att ta reda på om ett påstående är sant.

3. Varför sanningen är viktig för oss.

Frågor:

Varför är det så viktigt att det vi läser i en lärobok eller en tidning är sant?

Hur vet du att det du lär dig i skolan är sant?
Möjligt fördjupningsområde.

Sanningsteorier Korrspondensteorin, koherensteorin, pragmatisk sanningsteori, konsensusteorin.
Hur får vi
kunskap

Kunskap får vi antingen genom förnuftet eller genom sinnesintryck.

Rationalister säger att vi främst får kunskap genom förnuftet (som en spindel som skapar sitt nät)

Empiristerna säger att vi främst får kunskap genom sinnena (som en myrstack som fylls på med barr)

Kunskapsteori

Descartes valde vid ett tillfälle att ompröva all sin kunskap från grunden. Det första han kunde bevisa som verkligt var att han existerade ”jag tänker alltså finns jag”. Med detta som grund kom han fram till att denna insikt inte kom från några sinnen utan genom förnuftet. Därför är förnuftet det centrala.

René Descartes (1596 – 1650) – Rationalism
Fråga:
Föds vi med en kunskap om vår egen existens eller är det något vi lär oss?

Locke menade att vi inte har någon medföd kunskap ”vi föds som oskrivna blad” (Tabula rasa). Det finns inget som alla mäniskor är överäns om till 100%.

Han godtog att det var förnuftet som skapade ordning bland kunskapen men att kunskapen framförallt kom genom sinnena.
John Locke (1632 – 1704) – En försiktig empirist
Fråga:
Finns det något som alla människor vet är sant?

Den enda kunskapen vi har är den som vi får genom våra sinnen.

Det enda man kan veta när man uppfattar att det står en stol framför en är att man uppfattar att det står en stol framför en. Man kan inte veta om det står en stol framför en.

Vi kan altså inte veta något om den yttre världen utan endast ha kunskap om hur vi uppfattar den yttre världen.

Vad som är moraliskt rätt och fel kan vi därför inte ha kunskap om för vi kan inte ta in det med våra sinnen. Vi kan inte heller veta om vi har en själ eller ett eget jag då det är inget vi kan känna.

David Hume (1711 – 1776) Extrem emperist
Fråga:
Hur ser du på Jaget. Är det som en själ i dig eller är det hjärnans reaktioner på omgivningen?

Kant menade att det finns två typer av kunskap.

A Priori – kunskap som vi har innan erfarenhet t.ex. 2+2=4, orsak och verkan m.m.

A Posteriori – kunskap som vi får efter efter erfarenhet t.ex. Bollen är gul, himmlen är blå.

Det som är A Posteriori är beroende av sinnena men inte det som är A Priori.
Den mesta kunskap som vi har kommer från sinnena men omtolkas av vårt medvetande.

Kants tankar får på ett sätt samma konsekvens som Humes. ”Vi kan altså inte veta något om den yttre världen utan endast ha kunskap om hur vi uppfattar den yttre världen.”

Rationalister säger att vi främst får kunskap genom förnuftet (som en spindel som skapar sitt nät)

Empiristerna säger att vi främst får kunskap genom sinnena (som en myrstack som fylls på med barr)

Kant säger att vi får kunskap genom sinnena men att vi med förnuftet kan skapa ny kunskap (som bina tar hem nektar och skapar honung)

Kants tankar kom att sätta tonen för nästan alla filosofer som kom efter honom.
Immanuel Kant (1724 – 1804)
Fråga:
Vad kommer först tänkandet eller sinnesintrycken?
Möjligt fördjupningsområde.
Kan vi veta något om andras tankar och kännslor?
Kan vi veta något överhuvudtaget?

När man tror att vi inte kan veta något.

De som skeptiker använder ofta Drömargumentet.

Att du befinner dig i deta klassrum skulle kunna visa sig vara en dröm. I drömen vet du att du är här men när du vaknar vet du att du inte lämnat sängen. Detta skulle då kunna vara sant i alla situationer och med all kunskap.

Alltså vi kan inte veta något.

De skulle också kunna säga att det finns en möjlighet att vi inte finns alls som människa i världen. Rent hypotetiskt skulle vi kunna vara en hjärna i en tank som får intryck från en dator.
Skepticism
Fråga:
Kan det ligga något i det skeptikerna säger?

När man inte tvekar på sin kunskap alls.

De skulle kunna säga. ”Skeptiker säger sig ha kunskap om att man inte kan ha kunskap vilket motsäger sig själv”.
Dogmatism
Frågor:
Vad kan vi inte ha kunskap om? Varför har vi inte det?

Hur kan man i efterhand avgöra om något var en dröm eller inte?
3
Vetenskap
Vad är
vetenskap?
Fråga: Vad är vetenskap?
Förr vände sig människan oftast till en auktoritet för att få kunskap, prästen, kungen osv.

Under upplysningen kom ett nytt sätt att få kunskap. Genom att utföra expriment och ifrågasätta sanningar så växte vetenskapen fram.

En definition av vetenskap
Vetenskap är en metod som används för att få nya insikter.

Frågor:
Är detta en bra definition av vetenskap?


På vilket sätt tror du att vetenskapen påverkat hur du ser världen?

Inom vetenskapen vill man förklara verkligheten.

Ett exempel kan vara:
Guld expanderar när det blir varmt.

Då kan man fråga: Varför expanderar guldet?
Svar: Alla metaller expanderar när de blir varma.

Då kan man fråga: Varför expanderar alla metaller?
Svar: När metaller värms upp ökar rörelsen hos atomerna och då kräver de mer utrymme.

Denna typ av forskning kallas Covering-law förklaringar. På detta sätt kommer man närmre en grundläggande sanning hela tiden.
Covering-law
För att komma åt kunskap gör forskare experiment.

Om man har tio tomatplantor i ett växthus men endast ger två plantor vatten kommer man snart kunna dra slutsattsen att vatten behövs för att tomatplantor ska växa. För att exprimentet ska fungera gäller det att alla andra faktorer är lika för plantorna.
Fråga: Varför är det så viktigt att alla andra faktorer är lika för plantorna?
Denna typ av forskning lämpar sig bäst inom naturvetenskapen men inom andra områden finns det andra sätt att forska på.

Studerar man samhällsekonomi kan man studera olika system som funnits vid olika tider.
Fråga: Är vissa typer av forskning mer värd än andra? Vilka och varför?
Induktiv forskning.
Om man tar in en massa exempel på något och ser ett samband kan man dra en slutsatts.

Exempel: Rökare drabbas oftare av canser än icke-rökare. Slutsatts: Rökning kan ge canser.
Problem med induktiv metod:
En gris som lever i en hage blir rädd när bonden kommer in i hagen men när bonden går finns det mat till grisen. För var dag som går blir grisen mindre rädd och till slut kan den äta ur bondens hand. När julafton börjar närma sig har bonden en dag med sig en kniv istället för mat.
Detta visar att vi kan inte veta om något som oftast händer alltid kommer hända.
Frågor:
Hur använder du induktiva metoder i vardagslivet?


Hur säker ska en vetenskaplig slutsatts vara för att man ska lita på den?
Uppgift: Skapa en induktiv undersökning av något som du kan undersöka till nästa lektion.
En känd förespråkare för induktiv forskning var Francis Bacon.

Möjligt fördjupningsområde.
Francis Bacon och den induktiva forskningen
Deduktiv forskning
Hypotes → Test → Resultat → Slutsats
Steg 1 är att sätta upp en hypotes, ”en gissning”. Exempel: En örfil gör ont.

Steg 2 är att testa hypotesen.
Exempel: be någon att ge mig en örfil.

Steg 3 är att se vad resultatet blev.
Exempel: Det gjorde ont som f**!

Steg 4 är att komma till en slutsatts.
Exempel: Att få en örfil gör ont som f**!
På detta sätt kan man ana samband som sedan
kan testas för att fastslå om de stämmer.

Att falsifiera hypoteser är vanligt inom forskning. Man vill se varför något händer och tar fram en massa hypoteser. Sedan testar man en efter en för att utesluta de som inte stämmer. De som inte stämmer är då falsifierade.

Att verifiera är svårare än att falsifiera. I exemplet med örfilen kan vi för enkelhetens skull anta att örfilen gör ont men vi kan inte veta om det är sant. Det finns en liten möjlighet att det är något annat som skapar smärtan (även om det är väldigt osanoligt).

Fråga:
Kan du komma på en enkel hypotes som vi kan verifiera eller falsifiera nu direkt?
Möjligt fördjupningsområde.
Karl Popper och kravet på falsifiering.

Thomas Kuhn (1922 – 1996) introduserade ett nytt sätt att se på vetenskapen. Tidigare såg man utvecklingen som en rät linje med stadig utveckling. Det nya var något som kallas paradigm.

Exempel: Länge trodde man att jorden var platt. Trotts att det kom en mängd olika problem som motbevisade detta så höll man fast vid denna teori. Till slut har dock bevisen blivit för många och vetenskapen måste inse att jorden är rund. Detta löser en massa vetenskapliga problem som gör att vetenskapen helt måste tänka om gällande en massa saker.

Liknande revolutioner eller lösningar kommer med jämna mellanrum och kallas paradigmskifte. När man sedan är i ett nytt paradigm kan man forska vidare med denna nya syn på världen.
Paradigm
Normalvetenskaplig fas →
Det uppstår en massa problem →
Kris, det håller inte →
Revolution, paradigmskifte →
Tillbaka i normalvetenskap
Olika typer
av vetenskap
Samhällsvetenskapen
Många läser samhällskunskap utan att riktigt kunna definiera vad det är.

Samhällsvetenskap är ett samlingsnamn för en mängd olika typer av forskning som nationalekonomi, stattsvetenskap, sociologi m.m.

Det finns olika åsikter om hur sådan forskning ska bedrivas.
Fråga:
Känner du till någon samhällsvetenskaplig forskning som påverkar dig?

Anser att naturvetenskapliga metoder även ska användas inom samhällsvetenskapen.

Tre grunduppfattningar inom positivismen:

1. Kunskap grundas i erfarenhet och observationer.

2. Syftet är att göra förutsägelser.

3. Förutsägelserna ska bygga på universella regelbundheter som naturlagar eller Covering-laws.


Den som ses som sociologins grundare var en fransman vid namn Emilé Durkhei. Han var positivist och studerade bland annat orsaker till självmord.
Positivister kan inte sätta upp expriment som inom naturvetenskapen men observerar mönster som t.ex. utbud och efterfrågan.
Positivism
Fråga:
Varför kan man inte sätta upp expriment inom samhällsvetenskapen som inom naturvetenskapen?


Det finns inte lagar som kan sättas upp inom samhällsvetenskapen så som inom naturvetenskapen.

Exemplet med utbud och efterfrågan gäller tillexempel inte alltid, andra faktorer som statusskapande kan slå det ur funktion.
Antipositivister vill förstå fenomen istället för att förklara dem.

Man kan exempelvis åka och studera en främmande kultur och sedan försöka förstå deras rittualer.

Exempel: En forskare från Kenya kommer till Ystad för att studera ett midsommarfirande. Genom att prata med deltagarna och läsa literatur om ritualerna kan hen kanske bättre förstå varför vi hoppar runt och imiterar grodor. (kanske till och med förstå det bättre än vad vi själva gör)
Antipositivister
Fråga:
Har du i t.ex. Samhällskunskapen lärt dig att förstå någon annan bättre?
Humanistiska
vetenskaper

En form av forskning som är nästan helt beroende av äldre källor.

Källkritik är helt avgörande för denna forskning. Det finns två typer av källor inom detta fält

1. Primära källor. Ett ögonvittnes berättelse

2. Sekundära källor. Någon som berättar något som någon annan varit med om.

Idag handlar denna forskning framförallt om att hitta mönster i historien.
Historievetenskap
Fråga:
”ett samhälle utan historia är som en människa utan minne” Vad menar historiefilosofen Carr i detta och håller du med?


Yvonne Hirdman (1943 - ) är en ledande representant inom genusforskning. Denna forskning studerar hur manlighet och kvinnlighet påverkar samhället och individen.

Hirdman menar att det finns ett genuskontrakt som människan föds in i. Detta kontrakt är ofta inget man tänker på men leder till att flickor och pojkar behandlas olika.
Genusforskning
Frågor:
Är det rätt att behandla flickor och pojkar olika?

Är könen olika socialt för att samhället gör oss olika eller för att vi föds olika?
Möjligt fördjupningsområde.
Genusvetenskap
Etik
4
Hur bör
vi leva?

Etik och moral har i grnden samma betydelse, sed, men har idag lite olika betydelse.

Moral = ”regler” vi satt upp för oss själva om vårt handlande.

Etik = Tankar och reflektion kring dessa ”regler”.
Vissa saker kan få oss att bryta mot vår egen moral t.ex. Grupptryck eller bekvämlighet.
Man kan dela in etiken i två delar.

Normativ etik = Handlar om hur vi bör leva våra liv.

Tillämpad etik = Hur ska man agera inom ett visst område. t.ex inom sjukvården.
Med dagens teknik ställs vi dessutom inför helt ny moraliska dillemman att ta stälning till.
Frågor:
Är det rätt att hjälpa någon att avsluta sitt liv när man vet att allt som återstår är tre månaders lidande?

Är det rätt att avsluta en graviditet för att man kan se att barnet kommer ha ett handikap?

Är det rätt att låta människor med hjälp av modern teknik att skaffa barn trotts att detta kan bidra till att dåliga gener förs vidare?
Två olika
etiker.

Konsekvensetikern = Är konsekvensen god så är handlingen god.

Pliktetikern = Det finns moraliska lagar som styr vad som är rätt och fel.

Dessa hade svarat helt olika på frågorna om hjälp till att ta sitt liv och att avsluta en graviditet.
Om man ska hem efter att ha varit ute och festat en kväll och sista bussen har gått,
är det då ok att själa en cyckel för att ta sig hem?

Pliktetikern säger nej och konsekvensetikern säger att det beror på hur långt det är hem, är det risk för hällsan pågrund av kyla o.s.v.
Fråga:
Kan det vara ok att ta en cyckel i det läget för att komma hem snabbare?

Denna form av etik utgår från att man ska göra det som gynnar en själv bäst.

Detta inebär inte att man ska skita i alla andra för att i det långa loppet mår man bäst av goda relationer.

Om alla tänker på sig själv först kommer vi att skapa mer välmående i världen för var och en vet bäst vad som gör en lycklig.
Etisk egoism
Fråga:
Är etisk egoism en bra idé?

Vilka problem kan det innebära?
Möjligt fördjupningsområde.
Epikuros och den etiska egoismen

Maximera det goda minimera det onda.
En handling är god om den sammanlagda lyckan eller njutningen blir större av den. Rakt motsatt mot egoismen är den totala lyckan för alla det som räknas.


Ett problem är, hur mäts njutning och lycka.
Enligt dena etik kan man inte heller ta hänsyn till sin familj som de flesta had gjort.
”the need of the many outweigh the need of the few” Vulcan ordspråk.
Utilitarism
Bentham var den filosof som anses ha lagt grunden till utilitarismen. Han var före sin tid och arbetade för kvinnors lika värde, förbud mot barnaga och avkriminaliserande av homosexualitet m.m.

Allt detta med utilitarismen som grund. Det var inte gamla religiösa pliktetiska regler som skulle styra utan skapandet av lycka och njutning.
Jeremy Bentham (1748 – 1832)
Om man vill se Bentham så kan man fortfarande göra det. Han sitter nämligen uppstoppad på skolan han grundade University College London.
Fråga:
Du ser en kompis fuska på ett prov. Vad bör du göra enligt utilitarismen? Motivera!

Utilitarismen förespråkar en konsekvensetik men pliktetikern säger att detta leder till onda handlingar i etikens namn.

Enligt pliktetikern finns det ett fast regelverk om vad som är rätt och fel som ej får brytas.
Inom religionen kommer detta regelverk från Gud
Pliktetiker

Kant sa att endast en handling som görs utifrån plikten kan vara moraliskt riktig. Att göra något för njutningens skull är aldrig moraliskt riktigt.

Hur vet man då vad som är rätt?

Kant sa följande ”handla bara enligt den regel som du vill se upphöjd till allmän lag!”.

Om man funderar på att betala tillbaka ett lån till en kompis eller köpa ett par jeans så kan man fråga sig. Skulle jag vilja höja detta handlande till en allmän lag. Svaret blir antagligen nej.
Immanuel Kant (1724 - 1804)
Uppgift:
Skapa ett eget litet etiskt dilemma och försök lösa det med Kants teori om den allmänna lagen.

Vi bör koncentrera oss på att bli goda människor istället för att bara göra goda handlingar.

Genom att träna upp mod, medmännsklighet och liknande drag så kommer vi instingtivt göra det rätta.
Dygdetikerna

Vad är en god människa? Aristoteles liknar en god människa vid ett bra verktyg.

En kniv är bra om den skär bra.

En människa är bra om hen är bra på de egenskaper som anses goda, mod, medmännsklighet m.m.

Genom att upphöja och träna på dygderna blir du en bättre människa.
Aristoteles (384 – 322 f.v.t)
Dessa olika etiska former kommer ofta fram till samma resultat men med olika motiveringar.

Exempel: Är det rätt att döda?

Konsekvensetikern (utilitarismen) = Att döda har dåliga konsekvenser.
Pliktetiker = Att döda strider mot morallagen.
Dygdetikern = Att döda är inget som uppstår ur dygd.
Frågor:
Vilken av dessa etiska mönster skulle du säga att du tillhör? Motivera varför.

Är moralen relativ eller subjektiv?
Etiskt dilemma!
Samhälle
5
Vad är
rättvisa?

Frågor:
Ska man dela lika på de resurser som finns eller ska man bli belönad efter prestation?

Ska vi ha höga skatter för att alla ska ha samma chans eller låga så att alla själva kan bestämma över sina resurser?

Vad är rättvist?

Rawls trode på ett jämnlikt sammhälle där alla fick samma möjlighet att förvärkliga sig själv. Ojämnlikheter får endast finnas om det gynnade den sämst ställda.

Raws motiverar detta genom något han kallade Ursprungsposition. Om alla ej födda barn skulle träffas på en stor konferens för att bestämma hur världen skulle se ut när de kom ut och de inte vet var de ska hamna så kommer de vilja att alla fick samma möjligheter.
John Rawls (1921 – 2002) En teori om rättvisa.
Raws menar att i denna position kommer vi enas om 3 saker.

1. Alla skulle vara fria. Rösträtt, yttrandefrihet o.s.v.

2. Alla ska få möjlighet att förvärkliga sig, likvärdig utbildning och ingen diskreminering o.s.v.

3. Det ska finnas skillnader men de får bara gynna de sämst ställda.

Kritiker menar bl.a. att vissa hade förespråkat mer skillnader (som ett lotteri)
Frågor:

Håller du med Raws om de saker som alla skulle enas om i en ursprungsposition?

Kan ett samhälle uppnå fullständig rättvisa?

Hur ska vi göra samhället mer rättvist?
En av Raws största kritiker hette Robert Nozick och han förespråkade raka motsattsen och ville inte se någon omfördelning av resurser alls.
Möjligt fördjupningsområde.
Robert Nozick, Anarki, stat och utopi.


Enligt utilitarister som Bentham bör målet i samhället vara att skapa maximal lycka. Detta låter bra men är det rättvisa?

Om en älskad artist har mördat någon skulle kanske den totala lyckan i världen vara större om detta aldrig kom ut. Men är det rättvist?

Utilitaristen försvarar sig med att den allmänna regeln om straff för mord ger lycka och ska därför inte kringgås.

Är allmän lycka och rättvisa samma sak?
Fråga:
Kan det då vara rätt att förtrycka en minoritet för att förbättra för majoriteten?
Varför/varför inte?
Ge exempel.

Har vi en skyldighet att hjälpa fattiga på andra sidan jorden?

Peter Singer (1946 - ) menar att vi har det. Han illustrerar detta genom ett exempel.









Singer menar därför att vi borde endast köpa det nödvändigaste och sedan skänka bort resten.

Du går förbi en damm och ser ett barn som håller på att drunkna. Det är då din moraliska skyldighet att hjälpa barnet. Du kan inte skylla på att du förstör dina fina kläder, detta vore förkastligt. Varje dag svälter och lider folk samtidigt som vi köper dyra kläder eller liknande.
Global rättvisa
Frågor:
Kan du formulera ett godtagbart argument
för att inte göra som Singer säger?

Är det moraliskt försvarbart att ha husdjur när pengarna som betalar djurets mat skulle kunna rädda hundratals svältande barn?

Ett gott
samhälle
Det finns två saker som de flesta anser
krävas för det goda samhället.

Rättvisa och frihet.

Problemen uppstår när vi ska definiera dessa. Rättvisan har vi behandlat men vad är frihet?

Negativ frihet: Man får inte hindra någon att göra något ett exempel är yttrandefrihet.

Positiv frihet: Man ska ges faktisk möjlighet att göra något ett exempel är en bra skola.

Två typer av frihet:
Fråga:
I Sverige är det förbjudet att röka på resturanger. Hur kommer olika friheter i konflikt i detta fall?
Olika sätt att
se på staten
Platon (427 – 347 f.v.t) idealstaten
Platon menade att människans själ
var delad i tre delar och dessa representerades av tre dygder.

Visdom, mod och måttfullhet.

Under denna tid såg många på staten som en organism och Platon menade därför att en god stat ska efterlikna en god människa.

Idealmänniskan Idealstaten

Förnuft ←Visdom→ Styrande filosofer
Vilja ←Mod→ Soldater
Drifter ←Måttfullhet→ Handelsmän och hantverkare

Såhär ville Platon dela in samhället så att alla hamnade där de var mest lämpade.
Man föds in i en nivå och förväntas stanna där.
Karl Poppers (1902 – 1994) kritik av idealstaten.
1. Hur avsätts en dålig ledare?
2. Man kan inte veta vad ett idealsamhälle är. Det måste prövas fram.

Karl Marx (1818 – 1883) Det kommunistiska samhället
Marx menade att historien visade att kampen om resurser styrde mer än idéerna.

Det kommunistiska samhället skulle enligt Marx bli en naturlig följd av kapitalismen. Arbetarna skulle få det sämre och sämre fram tills de gjorde revolution. Efter revolutionen skulle alla tillgångar fördelas så att alla fick det som de behövde. Arbetstider skulle kortas och ett utopisamhälle skulle uppstå.

En viktig del i detta samhälle är även att det inte skulle finnas någon religion. ”Religionen är ett opium för folket”

När kapitalismen var krossad skulle frihet och social utveckling råda. Detta har prövats på olika ställen i världen. Sovjet är det största exemplet och där blev det ingen frihet eller social utveckling.

Frågor:
Skulle ett kommunistiskt samhälle kunna fungera? Varför/Varför inte?

Vad menas med att ”religionen är ett opium för folket”. Håller du med?
Thomas Hobbes(1588 – 1679)–Samhällskontrakt med stark en härskare.
Hobbes menade att människan var egoist och
stävade efter egen vinning. Därför behövdes en stark ledare för att kontrolera samhället.
Hobbs menade att i ett förhistoriskt naturtillstånd levde människa i ett ”allas krig mot alla”. För att skapa ordning skapades staten.

Detta inebar att människan gav lydnad i utbyte mot ordning i det som Hobbes kallar Samhällskontraktet.En stark ledare som bestämde var därför bra för människan i samhället.

Frågor:
Är människan först och främst egoist?
Är lugn och ordning viktigare än frihet?

John Locke (1632 – 1704) Samhällskontrakt på demokratisk grund.
Lock utgick också från ett naturtillstånd men han ansåg inte att det där var
”allas krig mot alla”. I naturtillståndet var det relativt fridfult. Det saknades dock lag och ordning vilket lede till att människans hämdbegär blev för stort.

I detta naturtillstånd fanns inte ägande.
Det är något som staten har kommit på.

Han menade också att det fanns ett samhällskontrakt men att detta inte krävde en härskare. Istället skulle man välja sina ledare.
Locks tankar ligger till stor del till grund för USA´s konstitution.

Frågor:
Är ägande något naturligt eller något skapat?
Vad kan man enligt dig inte äga?

Demokrati bygger på att majoriteten beslutar. När kan det vara fel att majoriteten får bestämma över minoriteten?
6
Idag
Nya frågor
Historiskt har filosofer endast ägnat sig åt människors förhållanden.



Den första personen som på alvar ändrade på detta var Rachel Carson (1907 - 1964). 1962 gav hon ut boken tyst vår som tog upp problemen som mänsklig påverkan hade på djurens värld.
Frågan om det är fel att döda djur för vår vinning har inte tidigare existerat.




En annan fråga som blir mer och mer aktuell handlar om ansvaret för kommande generationer. Ett tydligt exempel på problematiken här är vad vi ska göra med kärnavfallet men även annan miljöpåverkan.

Fråga
Miljön kommer inte klara av att alla har samma standard som vi. Kan man motivera att vi har det så mycket bättre än andra?
Hållbar utveckling
Richard Sylvan (1935-1996) och Val Plumwood (1939-2008) var två filosofer som tog upp denna problematik genom en liknelse.

Kommande generationer
Tänk dig en långfärdsbuss som ska åka väldigt långt. På vägen stannar bussen vid flera tillfällen och vissa går av medans andra går på. Till slut är alla utbytta. En passagerare har dock lämnat kvar ett paket på bussen som ska levereras till en av slutstationerna. Detta paket innehåller stötkänsliga sprängämnen.
Fråga:
De flesta skulle säga att detta handlande är omoraliskt av den som lämnat paketet. Men hur kan vi då be våra barnbarn att ta hand av t.ex. vårt kärnavfall?

Andra arter
Klassisk filosofi har varit antropocentrisk. Detta betyder att man endast utgår från människan.
Ett exempel kan vara att man ska rädda djurarter för att det är bra för mångfalden vilket är bra för även människa i det långa loppet.

I Djurens frigörelse skriver Peter Singer (1946 - ) ur ett prefensutilitaristiskt perspektiv. Detta betyder att han utgår från allas bästa. Människor, djur och växter. Han utvidgar därigenom vem som innesluts av vår moral.

Frågor:
När är det rätt att döda ett djur?
Vilka djurförsök har vi rätt att göra?

Läs: vad djuren inte kan berätta
Filosofi och kön
Feminism betyder jämnlikhet.

Den första feministen var Mary Wollstoncraft
som 1792 gav ut boken.

”Till försvar för kvinnans rättigheter”

Denna bok tog upp det faktum att kvinnor var rationella varelser med förmåga att ta till sig utbildning likt en man och därför bör ha lika rättigheter. Detta tar vi för givet men var en väldigt kontroversiell åsikt under 1700-talet.

Så sent som 1867 förespråkade John Stuart Mill att man skulle ändra ”man” till ”person i juridiska texter för att ge kvinnor samma status som män.

Detta påminner om ”hen” diskussionen som har varit aktuell idag.

Mill ville ha jämnlikhet för att det gynnade ekonomin.

John Stuart Mill
Filosofi
och kön

Likhet eller särart
Likhetsfeminister
Menar att könen föds med samma förmåger och möjligheter. Samhället formar oss sedan och gör att vi får manlig eller kvinnlig identitet. Sociala strukturer avgör könen. Denna grupp vill därför motverka detta och skapa jämnlikhet.

Särartsfeminister
Menar att vi är olika i grunden. Kvinnor har mer kunskap om känslor och mjuka värden. Problemet är att dessa kunskaper inte värderas lika högt. Genom att visa på könens olika kompetenser kan man skapa jämnlikhet.

Fråga:
Vem har rätt enligt dig, likhets- eller särartsfeminister och varför?
Är vetenskapen manlig?
För hundra år sen menade många vetenskapsmän att livmodern krävde så mycket blod att kvinnor inte var lämpade för högre studier.

Feministisk empirism behandlar denna typ av felaktiga och grundlösa uppfattningar. De menar att vetenskapen ska vara föredomslös och att om detta uppnås så kommer den även att bli könsneutral.

Ståndpunktsteoretikerna menar att total neutralitet inte kan uppnås. Historiskt har det varit män från västvärlden som bedrivit forskning och då är det deras synvinkel som ligger som grund. För att motverka det måste fler grupper bli delaktiga.

Frågor:
Kan vetenskapen vara helt föredomslös?

Kommer vetenskapen bli bättre om fler grupper deltar i den?
Vad är
medvetandet?
Identitetsteorin
Psyket styrs av fysiska processer i hjärnan. Det betyder att känslor och psyke i själva verket är väldigt avancerade kemiska reaktioner snarare än något annat. De menar därför att en dator inte kommer kunna ha känslor förrän man kan skapa en artificiell biologisk hjärna.
Funktionalismen
Inom funktionalismen lägger man mindre vikt vid hur hjärnan fungerar fysiologiskt. Här menar man att känslor är reaktioner på input och omtolkning. Hjärnan fungerar likt ett datorprogram som bearbetar intryck och sedan reagerar på detta. Detta betyder att man skulle kunna skapa en dator som med rätt mjukvara skulle göra likadant.
Kinesiska rummet
En kritiker av funktionalisterna, filosofen John Searle, menar att en dator endast kan simulera intelligens. För att konkretisera detta sätter han upp ett tankeexpriment.

Tänk dig att du är inlåst i ett rum. Genom ett hål i väggen kommer det in ett papper med kinesiska tecken. I rummet finns det en mängd instruktionsböcker som instruerar dig om hur du kan svara på dessa tecken. Du skriver dessa tecken på ett papper och skickar ut det genom luckan. Du har nu svarat på en fråga som stod på den första lappen utan att ha en aning om vad du skrivit. Personen där ute kan dock anta att du har läst texten och svarat.

På detta sätt kan en dator simulera tankar men inte själv vara medveten om vad den gör.

7
Språk
Fråga

Kommer det någonsin finnas en dator som har ett medvetande, varför/varför inte?
Vad är
meningen
Vad är medvetandet?
Hur kan vi veta vad en mening syftar på?
Hur får ord sin betydelse?
Denna teori förklarar detta med att vi lär oss vad vissa saker betyder och att vi sedan kan referera till dessa saker och på så sätt skapa mening.

”Stolen står på golvet”

Vi förstår meningen för att vi tidigt fått veta vad en stol är och vad ett golv är. Men denna teori har svårare att förklara hur vi skapar mening i ord som inte representerar föremål. Exempelvis och och men.
Referensteori
Denna teori menar att en mening får sin mening i att den som säger den beskriver en bild som finns hens medvetande. Den uppfattas sedan av den som lyssnar och skapar en bild i hens huvud. Om personen som lyssnar inte förstår kan hen be om ett förtydligande av den bild som den förste försökte förklara.
Det är inte säkert att våra bilder helt stämmer överens men vi förstår ändå varandra.

Föreställningsteorin
Fråga
Kan du med ord beskriva allt du tänker eller finns det saker man tänker som inte kan förmedlas med ord?

Positivisterna satte som mål att fastslå vad som
krävs för att en mening ska vara meningsfull. Enligt dem måste en mening vara verifierbar för att inte vara meningslös. Man ska kunna säga att den är san eller falsk. De delade upp meningsfulla meningar i två olika grupper.

Grupp 1 är syntetisk satts som kan undersökas
Exempel:

”Läraren har brunt hår”

Denna mening kan vara san eller falsk men den har ändå mening för den kan undersökas.

Grupp 2 är analytiska satser som är logiska i sig.

Exempel: ”denna triangel har tre hörn”

Logisk positivism
Uppgifter:
Verifiera/falsifiera följande satser:
”Iran är en diktatur.”
”Nord Korea är en demokrati.”
”jag önskar att jag var rikare.”

”livet har ingen mening”

”vad menar du, livet kan ju fyllas med jättemycket glädje”

”men alla dör ju”

”ja men vi kan fylla det med mening nu”

Personerna är oeniga för att de inte har samma definition av vad mening är.
Varför förstår vi inte varandra
Ordens betydelse
Ord:
Triangl
Begrepp:
Triangel
Innehåll:
Tresidig figur
Omfång:
Alla figurer som
är tresidiga.
Ett ord symboliserar ett begrepp och begreppet kan delas upp i innehåll och omfång.
Vissa ord är vaga.
”Johanna är duktig på historia”
Ordet duktig kan betyda väldigt mycket. Duktig i relation till vad?

Ett ord många innehåll.
Ordet historia i sig kan betyda olika saker. Ett skolämne, en vitts eller en berättelse.

På grund av detta kan man vara eniga i orden men inte mena samma sak.

Vaghet och mångtydighet
Frågor:

Är begreppet ”förklara” vagt eller exakt? Förklara.

Kan ni hitta fler ord som har många innehåll?

Kan ni hitta ett innehåll som beskrivs av många ord?


Många tycker att vetenskapliga texter är svåra
att läsa på grund av att man använder en massa svåra ord. Det finns dock en anledning till detta komplicerade språk. Man vill undvika vaghet och mångtydighet genom att precisera.
Om man mäter en mängd måste man beskriva exakt vilka mängder man får fram. Man kan inte använda ord som är otydliga som mycket eller lite. Istället måste man skriva exakta mått.

Precisering

En annan anledning till att vetenskapliga texter kan vara svåra är att man så tydligt måste definiera alla begrepp som används.

Definitioner
Lexikalisk definition: Beskriver hur ett ord vanligtvis används.

Exempel: Så som det står i ett lexikon.


Stipulativ definition: Beskriver hur man kommer använda det i ett bestämt samanhang.

Exempel: i detta arbete kommer ordet mycket användas om alla värden över 1000.


Ostensiv definition: Beskriver ord genom att visa på exempel

Exempel: Gul är den färg som maskrosor har.


Övertalande definition: Att använda definitionen för att sätta en positiv eller negativ bild av det man beskriver.

Exempel: Abort är ett mord på ett hjälplöst barn.

Uppgift
Definiera följande ord med alla fyra definitionsalternativen.

Simrishamn och läsk.

Determinism
Full transcript