Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Samhällsekonomi

Samhällsekonomi
by

Niklas Eriksson

on 23 August 2012

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Samhällsekonomi

Samhällsekonomi BNP Ekonomisk tillväxt Konjunktur Högkonjunktur Lågkonjunktur Inflation Efterfrågan Utbud Riksbanken Reporänta Förädlingsvärde HDI HPI GDI Med samhällsekonomi menar man ett helt lands ekonomi. I denna prezi talar vi om hela Sveriges ekonomi som nation. Därför kallas vetenskapen om samhällsekonomi för också för nationalekonomi. För att mäta den ekonomiska utvecklingen i ett helt land används måttet BNP. Det är det viktigaste grundbegreppet.

Varför behöver man lära sig samhällsekonomi?

Samhällsekonomin påverkar räntor på lån. Människor lånar pengar. Bostadslån är för vanliga människor de största lånen man tar som privatperson. Företag måste låna pengar liksom staten.Samhällets ekonomi berör oss alla. Löner och priser, hyror och skatter, vinster och investeringar, arbetslöshet och inflation - allt griper in i vår vardag.

Samhällsekonomi handlar om teorier och hypoteser av verkligheten. Därför kan man fundera på om allt stämmer överens med verkligheten. Samhällsekonomin går att diskutera och experter i nationalekonomi är inte alltid överens. Vad grundbegreppen betyder och vad de mäter är dock alla överens om. KPI Grunden för all samhällsekonomi är BNP. Det är ett mått för att räkna ut storleken på ekonomin i ett land. BNP anges i kronor.

BNP - bruttonationalprodukten.
BNP är värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. (Lär dig denna definition.)

BNP per capita betyder BNP per person. PPP För att se hur ekonomin utvecklas ser man hur mycket BNP förändras mellan olika år. Detta anges i procent (%). När BNP ökar för ett land talar man om ekonomisk tillväxt (eller bara tillväxt).

Ekonomisk tillväxt = ökning av BNP Det finns flera sätt att räkna fram BNP. Ett sätt är att räkna ut förädlingsvärdet. Då tar man intäkterna för alla varor och tjänster i ett land minus alla kostnader för att producera varan eller tjänsten.

Förädlingsvärde - försäljningsintäkter minus kostnader för produktion av varor och tjänster. Den ekonomiska tillväxten i ett land varierar från år till år. År av hög tillväxt brukar följas av minskad tillväxt. Dessa rörelser eller svängningar brukar kallas konjunktursvängningar.
Konjunktur – ekonomisk tillväxt BNP) går regelbundet upp och ned.

År med hög tillväxt kallas högkonjunktur. År med mindre tillväxt kallas lågkonjunktur.

Under högkonjunkturen råder optimism i ekonomin (BNP ökar mycket). I lågkonjunkturer råder det omvända dvs pessimism (BNP ökar bara lite).
Hög och lågkonjunkturer styrs av efterfrågan. Efterfrågan innebär att det finns någon som vill köpa en vara/tjänst till ett visst pris. Kunder och företag efterfrågar varor och tjänster.

Se efterfrågan och utbud uppe till höger i prezin. BNP TID Högkonjunktur Lågkonjunktur Högkonjunktur innebär ökad ekonomisk tillväxt, ökad efterfrågan och prisstegringar får inflation som följd.

Högkonjunkturens negativa sida är hög inflation. Se nedan vad inflation innebär Lågkonjunktur innebär minskad ekonomisk tillväxt, vikande efterfrågan får arbetslöshet som följd.

Lågkonjunkturens negativa sida är hög arbetslöshet. Inflation innebär att alla priser stiger i samhället. Så enkelt är det. Inflation betyder att alla priser stiger.

Stiger priserna bertyder det att pengarna blir mindre värda. Kostar varorna mer får du mindre för samma pengar. Alltså blir pengarna mindre värda när priserna stiger.

Eftersom det är alla priser som stiger så talar vi om en allmän prisstegring (med pengarnas försämrade värde). När väl inflationen startat kan den skena iväg. Ökade priser ger ökade kostnader för företag. Ökade kostnader ger ökade priser, ökade löner. Alla höjer och höjer och det skenar iväg (som en spiral).

Inflationen bör kontrolleras för att inte skena. Det gör Riksbanken (se nedan) med reporäntan.

Hur räknas inflation ut? Se KPI nedan. Det finns olika mått på inflation. Ett mått som Riksbanken tittar på är förändringen i konsument- prisindex (KPI). KPI beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Varje månad går SCB ut och ”köper” en korg med varor och tjänster som innehåller till exempel kläder, mat, biobiljett och hårklippning. Genom att ”köpa” samma varor och tjänster varje månad kan priserna jämföras. Källa: Riksbanken Riksbanken är Sveriges centralbank. De tillverkar pengar och lånar ut pengar till landets banker (Handelsbanken, Swedbank, SeB, Nordea m fl). Bara Riksbanken kan trycka pengar i Sverige. De har också en guld- och valutareserv att ta till vid kriser. Ytterligare en uppgift är att se till betalningarna i Sverige sker säkert och effektivt.

Riksbanken ska se till att pengarna behåller sitt värde. Därför är deras huvuduppgift att bekämpa inflation. Inflationen bekämpas med hjälp av reporäntan. Se nedan!

säkra betalningar
låg inflation
koll på valutareserven
trycka pengar Reporäntan är den ränta som bankerna betalar för att låna hos Riksbanken. Riksbanken kan styra den svenska ekonomin genom att höja eller sänka räntan till bankerna.

Målet som Riksbanken har är att inflationen skall vara låg och stabil runt 2 %. En stabil inflation ger säkerhet. Du vet vad pengarna är värda imorgon och en tid framöver.

Om Riksbanken höjer reporäntan blir det dyrare för företag och privatpersoner att låna pengar. Detta dämpar ekonomin och då minskar inflationen.

Sänker Riksbanken räntan så blir det billigare för alla att låna pengar. Investeringar ökar och köpkraften ökar vilket kan leda till ökad inflation. 2% ökade priser ökade priser ökade priser ökade priser ökade priser ökade löner ökade löner ökade löner ökade löner ökade löner SF Bio Bankerna höjer sin utlåningsränta Bättre att spara/dyrare att låna Människor köper färre saker Mindre efterfrågan Priserna kan inte höjas Riksbanken höjer reporäntan Lägre inflation Pris Pris Antal Antal Pris Antal Jämviktspriset Efterfrågan, den mängd av en viss vara eller tjänst som ett hushåll vid ett visst pris önskar köpa under en viss tidsperiod.

Källa: www.ne.se Utbud, vanligen den mängd av en vara eller tjänst som ett företag eller hushåll vill sälja till ett bestämt pris under en viss tidsperiod.

Källa: www.ne.se Vad styr priset på en vara eller tjänst? Ekonomerna svarar utbud eller efterfrågan.

Stor efterfrågan = många frågar efter varor och tjänster.
Stort utbud = många företag bjuder ut många varor och tjänster.

I en marknadsekonomi bestäms priset av utbud och efterfrågan. Efterfrågan innebär att det finns någon (olika kunder) som vill köpa en vara/tjänst till ett visst pris. Utbud menas att det finns någon (oftast företag) som vill producera en vara till ett visst pris. Marknadsekonomi - fri konkurrens.

Efterfrågan styrs i praktiken av köpkraften hos köparen, behov, priser på liknande varor, smak och mode etc. Om inget av detta förändras men priset stiger, då sjunker efterfrågan. Om priset på kexchoklad stiger till det dubbla köper du mindre. Du kanske väljer en annan vara. Efterfrågan minskar.

Efterfrågan och utbudet påverkar varandra, och strävar mot jämvikt. ”Lagom mycket varor till rätt pris” är en marknad som är i jämvikt. I figur tre ser vi var jämviktspriset ligger.

Dessa kurvor förutsätter ”en fri marknad och perfekt konkurrens”. Det finns sällan i verkligheten. Det varierar bland olika produkter. Staten styr olika mycket. Efterfrågan Utbud Är priset högt är det ett litet antal som efterfrågas. Priset styrs av hur många som frågar efter varor/tjänster. Efterfrågan är "kundstyrd". Är priset lågt är det ett stort antal som efterfrågas. Priset styr hur många som vill "bjuda ut" varor/tjänster. Är priset lågt vill många företag producera... Är priset lågt är det få företag som producerar och antalet varor/ tjänster som bjuds ut är få. Är priset högt är det ett stort antal företag som producerar många varor/tjänster. Uppstår där utbud och efterfrågan möts Utbud Efterfrågan y c k e l o r d BNP Ekonomisk tillväxt Konjunktur Högkonjunktur Lågkonjunktur Inflation Riksbanken Reporänta Efterfrågan Utbud Långa och korta räntan 1. Förklara begreppen nationalekonomi!
2. Vilket grundbegrepp i samhällsekonomin är viktigast?
3. Förklara begreppen:
a) BNP
b) ekonomisk tillväxt
c) förädlingsvärde
d) konjunktursvängningar
4. Vad innebär högkonjunktur? Vad är det mest typiska för högkonjunktur?
5. Vad innebär lågkonjunktur? Vad är det mest typiska för lågkonjunktur?
6. Vad är inflation? Förklara.
7. Förklara kurvorna om utbud och efterfrågan (tre st).
8. Vilka är Riksbankens huvuduppgifter?
9. A) Förklara vad reporäntan är för något! B) Vilket samband finns mellan reporänta och inflation?
10. På vilket sätt kan Riksbanken styra svensk ekonomi?
11. Vad har Riksbanken för mål med sin valutapolitik? Varför har de detta mål?

Kan du svara på dessa frågor kan du få högre betyg.
12. Vad händer med inflationen om A) BNP stiger B) arbetslösheten stiger C) efterfrågan ökar?
13. Vad händer med reporäntan om A) BNP stiger B)Inflationen sjunker C) arbetslösheten stiger?
14. A) Förklara begreppen HDI, GDI. B) Vad är det för skillnad mellan dessa begrepp och BNP? C) Vilka är fördelarna med respektive begrepp? D) Vilket är det bästa välfärdsmåttet?
15. Vilka fördelar finns det med att använda måttet PPP?
16. Förklara begreppen kort och lång ränta! I n s t u d e r i n g s f r å g o r ! Konstruerad av Niklas Eriksson n I n f l a t i o n s s p i r a l e n Ekonomisk tillväxt från 1993 till 2010... ett diagram att gå igång på!!! :-) En kort ränta är en räntesats för krediter på kortare tid. Ofta syftar man på räntan på tremånaders statsskuldväxlar. En statsskuldsväxel är ett värdepapper som svenska staten säljer till en viss ränta på 3 månader. Staten säljer till banker, fonder etc. Räntan bestäms när man köper värdepappret. Efter 3 månader får man tillbaka det man köpte den för plus räntan (fungerar alltså om ett vanligt lån).
Staten styr olika mycket. Den långa räntan är motsvarande räntesats för längre krediter och obligationer med flera års löptid. Syftar ofta på den femåriga statsobligationen. En obligation är ett värdepapper som staten säljer och som garanterar en viss ränta efter en viss tid (staten lånar pengar och ger ränta som tack för lånet). Vad styr kort och lång ränta?

Kort ränta styrs direkt av reporäntan och det som i sin tur styr reporänta (inflation, konjunktur etc).

Lång ränta styrs av marknadens förtroende för ekonomin som helhet på sikt. Det är främst förväntningarna på inflationen som styr. Blir det stor inflation under 10 år så är pengarana man får tillbaka efter 10 år i stort sett värdelösa. Om inflationen förefaller öka i framtiden stiger den långa räntan och tvärtom.

Ingen kan veta hur ekonomin ser ut om 10 år, så det handlar om vad de som köper och säljer tror. Har de förtroende för den svenska ekonomin över en 10-årsperiod kan de tänka sig att köpa 10-åriga värdepapper. Tror de inte på svensk ekonomi och är rädda för inflation blir efterfrågan på värdepappren låg. Varje kväll på A-ekonomi så redovisas om aktiebörserna gått upp eller ner samt korta och långa räntan. Varför redovisas kort och lång ränta? ö v e r k u r s Ett annat mått är HDI (Human Development Index). Det är mått på ett lands levnadsförhållanden samt ekonomiska och sociala utveckling. HDI, som skapades av den pakistanske ekonomen Mahbub ul Haq (1934–98). Det har använts sedan 1990 av FN:s utvecklingsprogram UNDP i årliga rapporter om den mänskliga utvecklingen. HDI baseras på tre indikatorer som anses vara grundläggande för mänsklig utveckling:

– Livslängd
– Utbildningsnivå (mätt genom läs- och skrivkunnigheten hos vuxna, samt antalet inskrivna i primär, sekundär och högre utbildning).
– Levnadsstandard (mätt genom inkomst per capita).

HDI räknas i en skala från 0 till 1. Länder med HDI över 0,800 anses ha hög mänsklig utveckling, länder med HDI-värdet 0,500–0,799 anses ha medium mänsklig utveckling medan länder med HDI under 0,500 anses ha låg mänsklig utveckling.(www.ne.se) Det goda livet finns i Costa Rica. Där är invånarna lyckliga utan att deras livsstil förstör miljön.

Med Happy Planet Index, HPI, utmanar den brittiska tankesmedjan New Economics Foundation begreppet bnp. Istället för att mäta ekonomiska värden mäter HPI ekologisk effektivitet – hur stor del av jordens resurser som ett land använder och hur lyckliga deras invånare är som ett resultat av det.

Grunden för Happy Planet Index är att de flesta människor vill leva ett långt och meningsfullt liv. Det land som bäst låter sina invånare göra det utan att hindra människor i andra länder att göra detsamma eller påverka deras framtid negativt hamnar högt upp på listan.

HPI tar hänsyn till invånarnas tillfredsställelse med livet, den förväntade livslängden och den miljöpåverkan som respektive land står för.

Tillfredsställelsen med livet har kartlagts genom enkätundersökningar.

Åtta latinamerikanska länder finns på topp tio, tillsammans med Vietnam. Ländernas miljöpåverkan är liten och invånarna är nöjda med livet. Västvärlden hamnar längre ner på listan eftersom ländernas miljöpåverkan återspeglar konsumtionsnivån. Första västland är Nederländerna på 43:e plats. GDI - ett könsrelaterat välfärdsmått

GDI står för Gender-related development index och mäter samma saker som HDI, men tar även hänsyn till skillnaden mellan könen.

Skillnaderna mellan HDI-rankingen och GDI-rankingen är relativt små. De länder som har den högsta HDI-rankingen har i allmänhet också en hög GDI-ranking. Vissa länder rankas dock ganska olika inom de båda områdena.


* Belgien och Spanien är exempel på länder som har högre GDI-ranking än HDI-ranking.
* Österrike, USA, Luxemburg och Irland är exempel på länder som har lägre GDI-ranking än HDI-ranking.

Tabellen nedan visar ranking enligt Human Development Index (HDI) år 2009, jämfört med det könsrelaterade utvecklingsindexet GDI.

Källa: www.tillvaxtverket.se Köpkraftsparitet eller köpkraftsjustering (engelska: purchasing power parity, PPP) är ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra värdet av olika länders valutor. Köpkraftsparitet används för att räkna ut vilken växelkurs som krävs för att länder med olika valutor ska ha samma köpkraft. Genom att köpkraftsjustera tar man alltså hänsyn till prisskillnader mellan länder. Måttet har flera användningsområden, bland annat för att jämföra levnadsstandarden mellan länder.

En valutas växlingskurs mot en annan kan skilja sig från den köpkraft som den ena valutan har i den andra valutans valutaområde. En svensk krona kan kanske växlas till 10 manat i Azerbajdzjan, men samma krona kan man inte köpa lika mycket saker för i Sverige som man kan med 10 manat i Azerbajdzjan. Eftersom priset på varor och tjänster som inte handlas, ofta är lägre i fattigare valutaområden, skulle valutamarknadens växlingskurs ge en snedvriden bild av vad levnadskostnaderna är i ett land. När man jämför levnadsstandarder mellan länder kan det alltså vara önskvärt att göra en så kallad köpkraftsjustering av ländernas valutor för att en jämförelse av till exempel BNP per capita inte ska påverkas av att valutamarknadens växlingskurser.d olika produkter. Staten styr olika mycket.

Källa. Wikipedia Kritik mot BNP

BNP säger inget om…

…värdet av de varor och tjänster som produceras i ett hushåll. Ta hand om barnen hemma ingår inte, medan barn på dagis ingår i BNP.
…hur varor och tjänster fördelas inom landet.
…konsekvenserna för vår miljö. Har naturresurser skövlats och vatten förorenats?

Nedan ser du andra begrepp för att mäta BNP.
HPI har kritiseras för att inte ta hänsyn till politisk frihet eller mänskliga rättigheter. På grund av hög förväntad livslängd hamnar Kina högt på listan. I Guatemala och Jamaica är stora delar av befolkningen fattiga och kriminellt våld är vanligt, men ländernas miljöpåverkan är liten.

Första gången indexet räknades fram, 2006, toppade Stillahavsön Vanuatu listan. Sverige låg då på 119:e plats. Årets index omfattar 99 procent av jordens befolkning.

http://www.sydsvenskan.se/varlden/article527387/Costa-Rica-toppar-lyckliga-listan.html HDI-ranking Land GDI-ranking Skillnad mellan HDI-ranking
år 2009 år 2009 och GDI-ranking

1 Norge 2 -1
2 Australien 1 1
3 Island 3 0
4 Kanada 4 0
5 Irland 10 -5
6 Nederländerna 7 -1
7 Sverige 5 2
8 Frankrike 6 2
9 Schweiz 13 -4
10 Japan 14 -4
11 Luxemburg 16 -5
12 Finland 8 4
13 USA 19 -6
14 Österrike 23 -9
15 Spanien 9 6
16 Danmark 12 4
17 Belgien 11 6
18 Italien 15 3
19 Liechtenstein us us
20 Nya Zeeland 18 2 Klicka på ord, ramar och texter för att upptäcka denna Prezi. Tryck ner pilen och dra för att flytta dig runt i Prezin. Scrolla för att zooma. Klicka på Fullscreen längst ner i högra hörnet. Har du tappat bort dig, tryck på det runda hjulet längst ner. Det finns ingen automatisk ordning så "Playknappen" används inte i denna Prezi. .........H a p p y z o o m i n g...... Riksbanken mål med inflationen!
Full transcript