Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

deckare 3

No description
by

Anna-Karin Andersson

on 11 February 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of deckare 3

Deckare 3
Efterföljarna - vetenskapliga ådran
Författarparet L. T. Meade (pseudonym för Elizabeth Thomasina Meade Smith) och Robert Eustace (pseudonym för Clifford Halifax).

Deras verk innehöll kunskap om kryptografi, kriminologi, biologi och många andra vetenskaper. Flera av deras verk har kvinnliga huvudpersoner.

Jacques Futrelles (1906) berättelser börjar ofta med ett bisarrt eller surrealistiskt problem får det alltid sin förklaring av den logiske Tankemaskinen Augustus S.F.X. Van Dusen.

R. Austin Freeman brukar anges som skapare av subgenren den inverterade deckaren, med novellen The Singing Bone (1912).

I den inverterade deckaren begås vanligen ett brott som synes vara "perfekt", det vill säga saknar ledtrådar till den rätta brottslingen, men där problemlösaren, Dr John Thorndyke, hittar en en oväntad ledtråd.
Från omkring 1901 presenterade Baronessan Orczy en serie noveller där problemlösaren löser mysteriet genom att analysera tidningarnas rapporteringar.

Det är med G.K. Chestertons filosofiska och religiösa kriminalnoveller med den katolske prästen Fader Brown (från ca 1904) som den här typen av deckare får sin stora framgång. Fader Brown ställs ofta inför paradoxer som löses genom att man helt byter synsätt, snarare än genom att leta efter ledtrådar eller förhör vittnen.
Fotöljdetektiven
Skälmar
De flesta anammade och förfinade Holmes vetenskapliga sida, men det fanns även en stor trend att skriva om skälmar och lurendrejare.

Maurice Leblancs mästertjuv Arsène Lupin (från 1905).

Gemensamt för Lupin och andra verk om mästertjuvar är att de ofta innehåller förklädnader och tjuvar som stjäl från de mycket rika, samtidigt som de överlistar polisen.
Mary Roberts Rinehart, 1908

mycket av intrigen hänger på att huvudpersonen inte rapporterar ett mystiskt samtal till polisen och därmed riskerar flera människors liv.

Rinehart är även källan till uttrycket "The Butler did it", även om hon aldrig själv använde det.
Hade jag bara vetat
Guldåldern
1920 publicerades Agatha Christies första roman, En dos stryknin. (Hercule Poirot, Miss Marple)

1923 debuterade Dorothy L. Sayers, med Lord Peters största affär. (Lord Peter Wimsey)

Båda fick mycket uppmärksamhet, både från läsare och litteraturkritiker. Tack vare deras försäljningssuccéer spreds deckargenren till allt fler läsare och därför också fler författare. Perioden 1920-1939 kallas därför ibland för deckargenrens guldålder.

Ellery Queen, Agatha Christie och John Dickson Carr brukar anses vara de tre stora klassiska pusseldeckarförfattarna från denna tid.

Var fjärde bok som såldes i England på 1920-talet var en detektivroman. Man hade då stor tilltro till vetenskapen och människans förmåga att lösa de stora frågorna genom sitt intellekt.


Efter det första världskriget (nästa våg) så hade man inte samma tilltro till människans förmåga att lösa de universella problemen, istället gissade man kriminalgåtor.

Den hårdkokta realistiska ådran

Delvis en motreaktion på Agatha Christie och de andras intellektuella pussel
Delvis en följd av de alltfler deckarförfattare som bekände sig till mer vetenskapliga och realistiska brottskildringar.

Dashiell Hammet (1920-talet) och Raymond Chandler (1939)

Ondskan finns mitt ibland oss, inte bara hos enskilda avvikande individer. Ofta är brottslingen någon som borde vara samhällets stöttepelare och förgrundsgestalter, men som drar nytta av sin position för att få pengar och makt.

Chandlers hjälte (Philip Marlowe)
renhårig och ärlig i en värld som blir allt mer korrupt. Han är en vanlig människa, inte ett överintelligent geni. Han är dock ovanlig p g a att han är hederlig.
Han är inte rädd för att smutsa ner sina händer. Han ägnar sig inte åt att lösa gåtor i tanken utan ger sig ut i slummen och uppsöker människorna där.
Han är kompetent utan att vara en övermänniska och skryter inte om sina goda egenskaper.
Han är hederlig och stolt – ingen kan sätta sig på honom.
Återigen lyfts samhällets sämre sidor fram.

Typiskt för den hårdkokte detektiven är också att han är sexuellt aktiv. En vanlig kvinnotyp är en sexuellt frigjord överklasskvinna.

Två viktiga element: gestaltning av ett samtida vardagsliv och samhällsproblematik som existerar där (misshandel, mord, korruption, alkoholism etc.) Plus att hjälten måste bevisa och bekräfta sin duglighet
True Crime
Att skildra hur brott löses i verkligheten har alltid varit en del av deckargenren. En annan är att använda de metoder som används i verkligheten för att lösa fiktiva brott.

Genren blev allt större under 1950-talet med författare såsom Hillary Waugh och TV-serier såsom Dragnet.

De mest kända namnen i den här subgenren är dock Ed McBain vars bokserie om poliserna vid det 87:e distriktet inspirerade Maj Sjöwall och Per Wahlöös "Roman om ett brott" med Martin Beck som ledare för en grupp poliser i Stockholm.

Efter andra världskriget kom allt färre pusseldeckare och hårdkokta deckare. Istället ökade thriller och spion-genrerna.

deckarförfattarna övergick från att skriva bokserier om sina vanliga problemlösare till att skapa nya hjältar för varje bok.
Snart försvann mysterie-elementet till förmån för spänningselementet.
enklare intrig och mer komplicerade rollfigurer, där brottslingarna är underjordiska gäng eller korrupta rika människor.

Naturligtvis fick nazisterna också stå modell för många skurkorganisationer, ända fram till det kalla krigets början då kommunisterna tog över som urtypen för skurkar, åtminstone i västliga kriminalromaner.
Spioner och Thriller
Under mitten av 1970-talet avled de tre stora pusseldeckarförfattarna, Christie, Carr och Queen

Förutom några undantag förde pusseldeckaren en tynande tillvaro. Genren fick bland annat stå pall för parodier såsom Gene Wilders film Sherlock Holmes' smarta brorsa (1975) och Neil Simons film Släpp deckarna loss, det är mord (1976).
Helen McCloy (debut 1942) använde en närmast dokumentär stil som hämtar inspiration från verkliga händelser

Tony Hillerman (debut 1970) vars gåtor ofta hänger ihop med navajoindianernas kultur.

1980-talet inleddes med Rosens namn av Umberto Eco, en blandning av intellektuell roman, historielektion och religion, men som också innehåller en deckares alla ingredienser.

Åt andra hållet på tidslinjen gick Douglas Adams i sin Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå (1987) som har starka drag av science fiction.
Nya nicsher
De moderna "deckarhjältarna"

Den manlige hjältens förändring:
Att visa sin duglighet inte längre i fokus för hjälten utan hjälten ifrågasätter istället sig själv och får mer traditionellt kvinnliga värden som omsorg av hem och familj (Wallanders efterforskningar blir t ex ständigt avbrutna för av kärleksbekymmer och oro för dottern).

För den kvinnliga hjälten får privatlivet stå tillbaka för hennes drivkraft att bli bekräftad och nå sina karriärsmål.
Källor:
Anders Öhman: Popularlitteratur
Dag Hedman: Brott, kärlek, äventyr
Wikipedia: Deckare
Full transcript