Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Utvecklingspsykologi

No description
by

Fanny Broo

on 26 April 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi
Freuds utvecklingsteori
Ett helhetsintryck
Vi utvecklas alla olika och det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv samt att se till alla delar i barnets utveckling. Ett barn kan t.ex. lära sig gå sent men vara tidig i språkutvecklingen. Ett annat barn kan uppfattas som sen med det mesta men barnet har gjort tysta observationer och strukturerat sina intryck.

Självklart måste vi ta hänsyn till sjukdom eller funktionshinder.

Påverkan redan i magen
Ex:
Svältande blivande mödrar föder undernärda barn.
Missbrukande mödrar föder ofta barn med lägre födelsevikt.

= Försenad utveckling samt sämre möjlighet att utveckla sina medfödda förmågor hos dessa barn.
Läran om hur människans beteende, tankar, känslor och sociala förmågor
utvecklas under livet. De flesta teorierna har fokus på barn- och ungdomsåren. Några teorier beskriver olika faser som barnen går igenom, exempelvis Freud och Erikson, medan andra fokuserar på hur vissa egenskaper utvecklas och påverkar oss. Exempel är Bowlby och Piaget.

I utvecklingspsykologin möter vi bland annat:
Erikson Mahler Bowlby Piaget Maslow
- Den orala fasen 0-1 år

- Den anala fasen 1-3 år

- Den oidipala (falliska) fasen 3-5 år

- Latensfasen 5-11 år

- Den genitala fasen (adolescensen) 12 -->
5 utvecklingsfaser:
Den orala fasen 0-1 år
- Barnet utforskar världen med munnen genom att suga och smaka på den.

- Får sina första lustupplevelser och tillfredsställer sin libido (lust).
Ex. Mammas bröst; napp, snuttefilt.

- En grundläggande känsla av trygghet kan byggas upp.

Får barnet inte använda munnen på detta sätt kan det leda till problem i vuxen ålder
--> oral personlighet = tröstätande, börja röka, bita på naglarna, glupskhet,
känna misstro.
Den anala fasen 1-3
- Fokus flyttas från munnen till ändtarmen och urinrörsöppningen.

- Barnet upptäcker att det kan producera och kontrollera någonting och är väldigt stolt över detta --> ger en känsla av makt i förhållande till föräldrarna.

- Självständigheten grundläggs (trotsåldern - "kan själv"). Barn kladdar mycket, maktkamp mellan barnet och föräldern.

En fixering i denna fas kan leda till att man som vuxen får en anal personlighet, dvs blir överdrivet renlig, envishet, snål

Centralt innehåll
Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö.
- Fokus på könsorganet. Barnet upptäcker sin kropp och könsidentiteten utvecklas.

- Barnet får ett kärleksobjekt utanför det egna jaget = oftast mamma (för pojkar) eller pappa (för flickor), vilket ofta leder till att den andra föräldern upplevs som en rival. När barnet inser att det inte går att vinna kampen övergår det till att istället identifiera sig med "rivalen" för att kunna hitta ett eget kärleksobjekt som är lik mamma/pappa. Kallas för oidipuskomplexet för pojkar och elektrakomplexet för flickor.

Misslyckas pojken med att identifiera sig med fadern kan det leda till en fallisk personlighet, vilket kan yttra sig i att han som vuxen köper dyra, snygga bilar eller blir en Don Juan och avverkar många kvinnor.

Misslyckas flickan med att identifera sig med modern kan hon i vuxen ålder bli väldigt flirtig, romantisk och förförisk.

Den oidipala (falliska) fasen 3-5 år
Latensfasen 5-11 år
- Vilande libido. Andra delar av personligheten utvecklas.

- Kompisar, skola och fritidsintressen är viktiga. Det andra könet kan upplevas som "hotfullt" (kill- och tjejbaciller) och barnet väljer ofta kompisar av samma kön.

- Brukar kallas för en lugn och harmonisk period, men barnet måste hitta sin plats i kompisgänget och i skolan. Jobbigt att inte hitta kompisar eller ha svårt i skolan.
Den genitala fasen (adolescensen 12-20 år)
- Inleds med puberteten - ofta väldigt påfrestande. Könsmognad och hormoner som sprudlar.

- Barnet/ungdomen måste frigöra sig från sina föräldrar och bli vuxen.
Erik Eriksons psykosociala utvecklingsteori
Lånade teorier från Freud men skapade en egen utvecklingsteori med en psykoanalytisk bas.

“Människans åtta åldrar”

Beskriver människans livsfaser från födelsen till döden.

Mindre fokus på sexualiteten och mer fokus på den sociala värld som barnet möter.

Eriksons 8 utvecklingskriser:
Tillit vs Misstro (0-1,5 år)

Självständighet vs Tvivel (1-3 år)

Initiativ vs Skuldkänslor (3-6 år)

Flitighet vs Underlägsenhet (6-12 år)

Identitet vs Identitetsförvirring (12-20 år)

Närhet vs Isolering (19-40 år)

Produktivitet vs Stillastående (30-60 år)

Integration vs Förtvivlan (50+ år)
Läran om hur människans beteende, tankar, känslor och sociala förmågor utvecklas under livet. De flesta teorierna har fokus på barn- och ungdomsåren. Några teorier beskriver olika faser som barnen går igenom, exempelvis Freud och Erikson, medan andra fokuserar på hur vissa egenskaper utvecklas och påverkar oss. Exempel är Bowlby och Piaget.

Precis som Freud menar Erikson att varje ny fas i livet också innebär en ny uppgift/konflikt/kris som ska lösas.

Löser vi den bra har vi större chans att lyckas i nästa. Löser vi den inte på bästa sätt, innebär det konsekvenser för individen. Varje fas är som en konflikt mellan två poler.

Eriksons grundprinciper är fortfarande viktiga men framför allt de senare faserna kan idag ses inte stämma. Vi lever längre och har bättre hälsa. Livsvillkoren är förändrade. Samhället har ändrats.
Kritik mot Erikson
Margareta Mahler
Har utgått från en psykoanalytisk grund och har spelat en stor roll för det psykodynamiska perspektivet.

Fokuserar på barns relation till andra människor (objekt) = Objektrelationsteorin
Utvecklingen ses som en kamp mellan motsatta krafter

Självständighet
Symbios
Behov av oberoende från vårdarna
Förbundenheten med mamman
I spänningen mellan dessa
uppstår utveckling
- störs detta kan det uppstå psykiska problem
1.
Första månaden
: Det nyfödda barnet lever i en autistisk fas. Inte medveten om den yttre världen.
2.
Symbiotiska fasen
: 1-5 månader.

Barnet upplever sig själv och modern som en enhet.

Hållas om och ammas främjar en god symbios.

En god symbios ger förutsättningar för nästa fas. Tilliten grundläggs samt förmågan att skapa goda relationer i framtiden.

3.
Differentieringsfasen
: 5-10 månader.

Den första delen i självständighetsprocessen.

Barnet blir medveten om att mamman är en egen person. Förstår även att främlingar är separata individer.


4.
Övningsfasen
: 10-18 månader.

Barnet förändras påtagligt, börjar t.ex att gå, kan upptäcka och klara sig själv en liten stund. Dock vill barnet fortfarande ofta “tanka närhet”.

Övergångsobjekt - ex en filt eller nalle för att klara av att mamman är borta ett tag.
5.
Närmandefasen
: 18-24 månader.

Barnet återvänder till den vuxne. Barnet får en mer realistisk syn och förstår att den är liten i en stor värld.
Beroendet av modern ökar igen vilket väcker motstridiga känslor.

Närmandekris - barnet vill vara självständigt men är samtidigt klängigt. Känslolägena skiftar snabbt.

6.
Konsolideringsfasen
: 24-36 månader.

Känslorna av att vara en egen person stärks och barnet accepterar sig själv som egen individ.

Barnet klarar bättre att den vuxne är borta längre perioder då den inre modersbilden finns kvar.

Börjar förstå tidsbegrepp, ett hejdå är bara tillfälligt.

Kritik mot Mahler
Nyare studier visar att det lilla barnet är mer nyfiket och aktivt och därför blir Mahlers beskrivning som autistiskt missvisande.

Den symbiotiska fasen har också kritiserats då det inte finns några bevis på att barnet skulle tro sig vara en enhet med sin mamma.

Även att det enbart skulle vara modern som är så starkt knuten till barnet. Man talar om en modersfixering.

John Bowlby
Anknytningsteori
: Små barn har en biologisk drift att knyta an till en eller ett par vårdare.

Små barn skriker för att de är hungriga, har ont eller för att de vill ha fysisk närhet - bli upplyfta och omhållna.

Anknytningen
är ett primärt behov, nästan nödvändig för överlevnaden.
Driften att söka kontakt är förprogrammerad. Bebisar skriker för att påkalla uppmärksamheten.

Skapar schemat: otrygg - skrik - hållande - smekningar - tillfredsställelse.

Inre arbetsmodeller
- talar om vad barnet kan vänta sig av andra och skapar ett egenvärde.

Om anknytningspersonen skulle försvinna, eller förändra sitt beteende, skulle det skapa ett otryggt barn som blir svårt att trösta.

Bowlby menar att det redan från början finns
två system
i oss:

1.
Systemet för närhetssökande
- driver barnet att söka närhet, skydd och tröst.

2.
Systemet för utforskning
- driver barnet till att utforska världen. Förprogrammerad.

Om det första systemet fungerar bra, att barnet känner sig tryggt, bygger hen upp en bra bas. Tryggheten gör att hen kan ge sig ut och upptäcka.

Otrygga barn är sällan nyfikna och undersökande.


Anknytningsteorin
Jean Piaget
Från Schweiz, 1896-1980.

Är en av de mest kända forskarna. Han arbetade fram teorier för barnets kognitiva utveckling.

En av hans mest kända teorier handlar om hur barnet tar till sig ny kunskap, assimilation och ackommodation.

Barn Tonåring Vuxen
Tänkandet är konkret och knutet till självupplevda situationer.

Tänka abstrakt och hypotetiskt. Kan utgå från situationer som endast är tänkta eller påhittade.
Assimilation

Man lägger till något på ett redan inlärt beteende. Förfinar sin kunskap. Barnet använder sådant som hen redan kan, för att hantera situationen.

Ex ser en fågel man aldrig sett förut men kallar den “pippi”.

Ett barn som endast har fått modersmjölksersättning i nappflaska får en dag blåbärssoppa i nappflaska =
ny smak, men samma sugteknik =
gamla tankemönster duger.

Barnet
assimilerar.

Ackommodation

Barnet måste tänka om och lära sig något nytt. Om inte barnets egna teori räcker måste den skapa en ny. Barnet utvecklar sina tidigare erfarenheter för att kunna ta till sig ny information.

När barnet går från nappflaska till fast föda och får smaka potatismos är det en ny erfarenhet och kräver en ny teknik = ändra tankemönster för att få i sig potatismoset.

Barnet
ackommoderar.


Lagring
Egocentrism

Barnet kan inte se tillvaron ur andra perspektiv än sitt eget.

Fattas förmågan att skilja på sin egen och andras synvinkel.

Exempel: mitt vänster är ditt höger om vi sitter mittemot eller det som jag ser kan den jag pratar i telefon med inte se.

Sociocentrism

Innebär tvärtom, att individen har förmågan att se tillvaron ur andra perspektiv.

Det sociocentriska tänkandet börjar utvecklas under förskoleålder och tidigt skolålder.


Kognitiva utvecklingsstadier
1. Det senso-motoriska stadiet, 0-2 år.

2. Det preoperationella stadiet, 2-7 år.

3. Det konkreta tankeoperationernas period, 7-12 år.

4. De formella operationernas stadie (abstrakt tänkande), från 12 år.

Det senso-motoriska stadiet, 0-2 år.
- Ser världen genom sina sinnen och rörelser.

- Lever här och nu, kan inte tänka framåt eller bakåt i tiden.

- Egocentrisk.

- Barnet saknar i början objektpermanens = förstår inte att en sak fortfarande finns även om den tas bort.
Se första minuten
Kan inte hålla en hel operation eller handlingskedja i minnet.


- Bedömer en sak i taget.


-Allt är vad det ser ut att vara.


2. Det preoperationella tänkandes period: 2-7


- Förstår symboler så som sin spegelbild eller fotografier.


- Svårt att förstå att en och samma sak kan klassificeras i olika kategorier, ex att ens mamma kan vara mormors barn.

Bedömer en sak i taget - The Marshmallow Experiment
Allt är vad det ser ut att vara
Magiskt tänkande
: Förstorar sin egna roll och kan se sig själv som en “trollkarl”. Om något går sönder kan barnet tänka att det var hens fel, flygplanen flyger tack vare hen osv.

Animism
: Ser föremål som levande varelser. “Dumma stolen” när slår emot kanten.

Artificialism
: Barnet tror att allt är tillverkat av någon och därför kan det ersättas. “Du måste vara försiktig med lillebror” “Ja, han kan gå sönder. Men då köper vi en ny”.
3. Den konkreta tankeoperationernas stadie, 7-12 år.

Barnet behöver själv ha varit med om något för att kunna förstå det och sätta sig in i det. Barnet behöver också ett konkret underlag, ex se eller känna när man räknar.

Mängdkonstans
och
reversibelt tänkande
- Förstår ”mängdtricket”, ”vattentricket” etc.

Sociocentrism
- ökad förmåga att sätta sig in i andras situation och i att andra kan tänka på ett annat sätt än man själv.
4. De formella operationernas stadie (abstrakt tänkande), från 12 år:



Kan förstå matematiska resonemang utan ett konkret underlag. Förstår x och y inom matematiken.

Kan resonera kring abstrakta företeelser, saker man inte själv har upplevt. ex religion, politik, moral, demokrati, rättvisa etc. Kan nu diskutera och ifrågasätta.

Kan tänka sig in i framtiden och spekulera kring olika scenarier.

Förstår ordspråk och ironi. Allt är inte vad det ser ut att vara och det behöver inte tolkas bokstavligt.
Kritik mot Piaget
De individuella variationerna är faktiskt större än vad Piaget hade tänkt sig. Barn mognar olika snabbt.

De konkreta operationernas stadium verkar komma tidigare än 7 års ålder.

En del människor når aldrig till de sista steget - de formella operationernas stadium. Dessa lyckas inte skaffa sig förmågan att resonera abstrakt.

Denna förmåga hänger samman med träning och skolgång. Vissa kulturer värdesätter inte detta och låter inte ungdomarna träna sin förmåga.

Abraham Maslow
Behovstrappa:

Delar in de mänskliga behoven i olika steg. Vi blir redo för nästa steg först när en tillfredsställelse är uppnådd på de lägre steget. Människor prioriterar sina behov.

Flera behov kan finnas samtidigt men individen prioriterar.

Primärt behov
Sekundärt
behov
Trygghet
: Vi vill känna oss trygga och att vi är utom fara.


Gemenskap
: (kärlek och gemenskap): Ha vänner och få kärlek.


Uppskattning
: Vi vill bli respekterade och hyllade. Få beröm.


Självförverkligande
: En längtan efter att få förverkliga sina olika möjligheter i den utsträckning det går. Vi vill själv få styra över våra liv samt göra det som känns meningsfullt.
Vi börjar längst ner i hierarkin som små barn, för att sedan jobba oss uppåt. Maslow fann att de som lyckats förverkliga sina drömmar och utvecklat sig själv, är också de med bäst hälsa.

Det är dock inte alla som kan nå de högre nivåerna på grund av yttre omständigheter.

Om yttre omständigheter gör att barnet missgynnas något behov kommer det att påverka denna person under livets gång då hen fixerar vid detta behov och inte riktigt kan komma högre i behovstrappan.

De första fyra nivåerna motiverar oss till nytt beteende bara om behoven inte är uppfyllda. Att ex gå och tänka att du behöver luft händer inte om du kan andas.

Tillit vs Misstro (0-1,5 år)
Självständighet vs Tvivel (1-3 år)
Initiativ vs Skuldkänslor (3-6 år)
Flitighet vs Underlägsenhet (6-12 år)
Identitet vs Identitetsförvirring (12-20 år)
Närhet vs Isolering (19-40 år)
Produktivitet vs Stillastående (30-60 år)
Integration vs Förtvivlan (50+ år)
Varför utvecklingspsykologi?

Varför är det bra att kunna?
- Barnet lär sig lita på sin omgivning genom att få kärlek, omvårdnad och fysisk närhet.


Ex. Barnet skriker -> föräldrarna plockar upp barnet och tröstar --> barnet lär sig att det kan lita på människor och att
det kan få saker att hända genom att agera på ett visst sätt.
Lyckad utv. = skapar en grundläggande tillit till världen
Misslyckad utv. = skapar en grundläggande misstro inför livet och världen
- Barnet lär sig att äta själv, gå, springa och gå på toaletten.Här är det viktigt att barnet ges möjlighet att lyckas med dessa aktiviteter för att skapa positiva känslor och för att barnet ska tro på sin egen förmåga.
Lyckad utv. = Barnets självförtroende och självständighet växer
Misslyckad utv. = Barnet utvecklar tvivel på sin egen förmåga
- Samvetet bildas, vilket innebär att barnet har möjlighet att få skuldkänslor. Barnet testar olika beteenden och föräldrarna behöver förhindra de beteenden som är olämpliga, men ändå låta barnet testa sig fram.
Lyckad utv. = barnet ser glädje i att agera och prestera och är nyfiken
Misslyckad utv. = risk för att barnet får överdrivna skuldkänslor och känner sig hämmad
- Barnet börjar skolan och möter nya normer och en ny kultur som behöver införlivas.
Lyckad utv. = Barnet stärks intellektuellt och socialt och utvecklar en arbetsglädje och sitt självförtroende
Misslyckad utv. = Barnet känner underlägsenhetskänslor
- Barnet går in i puberteten och börjar ifrågasätta den tidigare identiteten. Tonåringen funderar över sig själv och nya egenskaper växer fram i samband med att nya roller testas.
Lyckad utv. = om tonåringen lyckas förena sina olika roller skapas en en känsla av identitet grundläggs.
Misslyckad utv. = en känsla av splittring och kris.
- I den här fasen är det viktigt att skapa ett nära och moget förhållande till en annan människa. Även den roll man har i yrkeslivet har betydelse för vem man är.


Lyckad utv. = personen känner kärlek och respekt i nära relationer.
Misslyckad utv. kan leda till isolering.
- Produktivitet innebär att människan intresserar sig för sina egna barn eller för människor i sin närhet. Fokus på yrke och/eller hobby/intressen
Lyckad utv. = människan utvecklar förmågor som omhändertagande, omsorg och ansvar.
Misslyckad utv. = människan blir stillastående och kan fastna i gamla spår.
- Nu har människan lärt känna sig själv ganska väl. Nu visar det sig hur människan har löst de tidigare sju faserna.
Lyckad utv. = människan känner sig tillfreds med sitt liv och accepterar att livet måste ta slut, men hittar ändå en mening med det utan fruktan för döden.
Misslyckad utv. = människan känner hopplöshet, förtvivlan och en fruktan för döden.
Fallbeskrivning - Benjamin
- Vi styrs av våra drifter och utvecklas genom inre konflikter.

- Freud delar in barnets utveckling i fem utvecklingsfaser som följer ett bestämt mönster (utvecklingen är determinerad, dvs förutbestämd).

- Vid varje fas ställs barnet inför ett problem som måste lösas och som kan innebära frustration och ångest. Lyckas barnet --> identifikation med föräldrarnas värderingar.
Lyckas inte barnet -> risk att barnet fixeras vid en fas, vilket kan ge konsekvenser för det vuxna beteendet.

- De första sex åren i en människas liv = avgörande för den framtida utvecklingen.
- Findus! Ropade Pettson. Är du här?!
- Jaaa!! Här är jag! Hördes det inifrån
bråten. Och där, i en gammal fuktig låda
med rostigt skräp och vissna löv, stod den
lille Findusen och hoppade av glädje!
Pettson lyfte upp honom och katten klamrade sig
fast vid hans hals.
- Åh Pettson, pep han. Du har räddat mig från
det hemska odjuret. Ta hem mig! Jag vill inte
vara här. Här är livsfarligt.
- Inte, då, sa Pettson. Det där var den gamle
grävlingen. Den äter inte katter. Om du inte retar
den för mycket så är den inte farlig. Och det är
inte farligt att vara här. Det är bättre att du lär
dig hitta alla kryphål, så du vet var du skall
gömma dig om det kommer en räv eller nån dum
hund. Hoppa runt här lite nu, så sätter jag mig
och väntar.
Full transcript