Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Utbildningsvetenskaplig teori

typ historia: gubbar och teorier, vem sa vad och när
by

Karl Ljunggren

on 17 February 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Utbildningsvetenskaplig teori

Övriga Utbildningsvetenskaplig
teori typ historia, gubbar teorier,
vem sa vad när Subjektivism 1800-2000 Subjektivism
1600-1700 Descartes Kant Max Weber Schleiermacher Husserl Gadamer Logiska positivismen, Objektivism
1800 tal Possitivism
Han införde begreppet sociologi, vilket han menade var exakt samma som social fysik.
Tre stadier av mänsklig utveckling; det religösa, det metafysiska och det positiva/ vetenskapliga.
Alla vetenskaper skulle vara som fysik - uträknade och noga testade. Startade med Weinkretsen. För befrämjandet av en vetenskapligt orienterad filosofi och tyckte illa om metafysik och filosofi. Durkheim Hermeneutikens förfader tillsammans med Wilhelm Dilthy
Hans huvudpoäng var att det inte fanns någon stark skillnad mellan naturvetenskap och humanvetenskap. Grundare av fenomenologin
Bröt mot positivisterna
"experience is the source of all knowledge"
presenterar utförligt en intersubjektivitetsteori
(I Cartesianska meditationer (1929)) Sociologin sökte inte lagar så som andra vetenskaper
Sociologi syftande till att förstå, inte enbart förklara
Handlingar styrs av avsikter, till skillnad från utifrån observerbara beteenden
Han pekade på vikten av hermeneutiska tolkningar - en handling måste ha en subjektiv avsikt. Subjektfilosofi
Strikt åtskillnad mellan jaget som tänker (cogito) och den substans som har utbredning. Tänkandet är enda fasta grunden för säker kunska Subjektfilosofi
Vi kan inte vinna kunskap om världen annat än genom varseblivningsformerna (rum, tid) och förståndskategorierna (kvantitet/kvalitet, orsak/verkan etc)
Aprioriska kategorier: Kvatiteten, Kvaliteten, Relationen, Modaliteten Marx Comte Durkhemianerna,
från 1890-t Strukturalismen Fenomenologin Hermeneutik Foucault Elias Bordieu Giddens Objektivism 1900 tal Kritiska rationalismen motstånd Popper Imre Lakatos elev till 1864-1920 Metodologisk individuallism Metodologisk kollektivism Carnap Neurath Wittgenstein Poppers "trial and error" är egentligen samma som Hypotetiskt-deduktiva metoden. Hypotser ska utsättas för så hårda test som möjligt. Om försöken att vederlägga hypotsen misslyckas kan vi acceptera den tillsvidare. Han jämför detta med survival of the fittest. Ställ upp en hypotes, dvs. gör en gissning.
Fråga vad som skulle bli följden om hypotesen vore riktig.
Undersök om konsekvenserna stämmer med observationer.
Ifall konsekvenserna stämmer med observationerna stärks hypotesen (somliga säger att den verifieras, dvs. bekräftas), om inte så falsifieras hypotesen. En hypotes kan aldrig prövas isolerad…
… bl.a. eftersom det alltid förekommer antaganden som inte ingår i hypotesen. Hjälphypoteser är sådana antaganden som kan vara antingen uttalade eller underförstådda. Hypotetisk deduktiva
metoden Länkar Viktor Kullgrens blogg http://viktorkullgren.blogspot.se/2012/09/hej-och-valkommen-till-dagens-lektion.html En samhällsvetare ställs ibland för det problem som sker när man ska beskriva samhällsvetenskapliga fenomen. Ska explanans-satserna (det som ska förklaras) förklaras utifrån enskilda individer eller sociala fenomen. Ett samhälle är summan av de inneboende individerna, som styr samhället.
Härleder fenomen till principer som styr enskilda individer.
individnivå - > sociala fenomen.
Sociala fenomen beskrivs alltid som ett resultat av oavsiktliga konsekvenser.

EX. En prognos säger att det ska bli lärarbrist, massor av individer läser till lärare för att de vill ha de jobben, helt plötsligt fylls alla platser upp och kvar blir massa arbetslösa lärare. Fenomen kan härledas till de lagar som gäller för situationer
sociala fenomen - > individnivå.

Här är det samhället som styr individen och folk handlar efter samhället regler och normer. För att kunna beskriva enskilda individers handlingar måste man hänvisa till sociala fenomen eller instutitioner. Ordlista handlar om var man drar linjen för vad som är vetenskap och icke. Demarkationsproblemet Schlick Man ska kunna verifiera en sats för att den ska ha mening. Det behöver inte verifieras här och nu. Ett exempel: på månens baksida...
Håll isär ”context of discovery” och ”context of justification”

Han införde "verifikationsprincipen"
Grundade Weinkretsen 1920
Han införde även ett fysikaliskt språk för alla vetenskaper.
Fenomenalism som Rudolf Carnap och Otto Neurath var kritiska mot.
Korrespondensteorin (observationssatsernas överensstämmelse med verkligheten) är sanningens fundament

Menade att alla teorier som bevisats läggs som en cementgrund som aldrig kommer försvinna, och på den står man när man ska bevisa nya teorier. (Neurath höll ej med) Detta kallas Holism, att se helheten. Hermeneutik Vad förståelse och tolkning är,
hur förståelse är möjligt och
vilka speciella problem som uppstår vid tolkning av meningsfulla fenomen Dubbell Hermeneutik Hermeneutiska cirkel Samhällsforskare ska bortse från de sociala aktörernas beskrivningar av sig själva och sina aktiviteter och
att samhällsforskare måste rekonstruera de sociala aktörerenas tolkningar inom ett samhällsvetensapligt språk med hjälp av teoretiska begrepp H-cirkeln betecknar det förhållandet att all forskning består av ständig rörelse mellan helhet och del, mellan det vi ska tolka och den kontext det ska tolkas i.
Om man ska kunna motivera tolkningar av vissa delar av ett verk, måste man ha en tolkning av hela verket. Och för att kunna motivera hela verket måste man hänvisa till tolkningar av verkets delar.
Bildar en cirkel (snarare en spiral) Kort om förklaringstyper:
Explanans - Det som förklarar
Explanandum - Det som förklaras Folk är förnuftiga (tycker de själva). För att rationellt tolka de handlingar som sociala aktörer gör måste man utgå från att deras tolkningar är sanna. Detta gäller även om deras utsagor är skogstokiga. Folk är dumma i huvudet (tycker tolkaren). Dubbelkolla allt, lite inte på någon, dolda avsikter med handlingen osv Barmhärtighetsprincipen - Misstankens Hermeneutik - Byggde vidare på Comte 1798-1857 EX. Semmelweis "Hypotesprövning" genom att undersöka varför antalet döda i barnsängsfeber var större på ena avdelningen än den andra. (sjukhus i Wien)
Han prövade olika teser (t ex att prästen skrämde kvinnorna).
Detta är en dekuktiv metod och Semmelweis menade att förutsägelser måste gå att observera.
Fakta ska betraktas som ting,
Man måste systematiskt avlägsna alla förutfattade föreställningar.
Den determinerande orsaken till ett socialt faktum bör sökas bland de föregående sociala fakta, och icke hos det individuella medvetandets tillstånd 1882 - 1936 metodologisk kollektivist Kausalitet och funktion Kausalitet betyder att det finns ett samband mellan orsak och verkan Funktion menar att en vetenskaplig förklaring av ett socialt fenomen måste också säga något om dess funktion för samhället.

Ta brottslighet - vi vill inte bara veta vad det är utan också hur det påverkar oss andra i samhället. Metodologiska individualister hänvisar ofta till Weber Credit to: Donald Broady <donald.broady@edu.uu.se> Byggde vidare på falsifikationsprincipen som blir mer sofistikerad jämförd med forskningsläget. (1902-1994) (1922 - 1974) "Det är grammatiken som säger vilket slags föremål något är."
Han menade också att regler inte är samma sak som lagar.
Naturvetenskapens lagar kan aldrig sägas bryta emot på samma sätt som man kan bryta mot andra lagar.
Filosofin är meningslös

Argument för kollektivisim:
Att följa regler förutsätter en gemenskap. För att förstå vad det innebär att följa regler är grupper den nödvändiga utgångspunkten inte enskilda individer. Metodologisk kollektivism - 4 (5) förgrundsfigurer (1768-1834) Dilthey Ricoeur (1833-1911) Charles Taylor (1931-) (1913-2005) Thomas Kuhn från 1920-t Han menade att forskningen har ett ramverk, vilket han kallade för ämnesmatris.

Det finns fyra komponenter för ämnesmatrisen:
Symboliska generaliseringar. Ser ut som lagar men uppfattas snarare som definitioner av forskarna. Sånt behöver normalt inte prövas. Som Newtons andra lag
Metafysiska antaganden, Metodologisk individualim och kollektivism faller också inom dessa antaganden. (Om man motsätter sig detta så faller då forskaren utom denna ämnesmatris)
Värderingar (som bidrar till gemenskapen bland forskare, normer för att bedöma teorier och skilja på acceptabla teser och tillvägagångssätt från oacceptabla),
Paradigm (snäv betydelse, förebilder, mer konkreta exempel, mönstergilla lösningen på ett problem. Alltså exemplarisk forskarpresentation.) Ramverk/ämnesmatris Paradigm Alla discipliner börjar med en förparadigmatisk situation. Alltså en situation där det inte finns problem eller lösningar.
Forskare kan inte arbeta metodiskt eftersom man man inte vet vilka kriterier som finns för disciplinen.
När vissa resultat i forskningen får vetenskaplig status kan vi börja prata om framsteg.
Då får området status som paradigm eller vetenskaplig förebild.

Eftersom samhällsvetare ofta är oeniga om vilka resultat som är sanna för samhällsvetenskapen är veksam till om de överhuvudtaget finns inom samhällsvetenskaperna. Anser att samhällsvetenskaperna är i en för-paradigmatisk situation. Exempel på antaganden:
att provresultaten faktiskt mäter relevanta studieresultat
att de två grupperna skiljer sig åt enbart i ett enda relevant avseende, nämligen att de börjar få betyg vid olika tidpunkter.
att, om det inte är fråga om en totalpopulation, dessa två grupper är representativa för större populationer. Konst (art, t.ex. éducation, dvs. undervisning eller fostran)
Praktisk teori (théorie pratique, t.ex. pédagogie, dvs. vägledning för den som undervisar eller uppfostrar)
Vetenskap om bildning, utbildning, undervisning, fostran (science de l’éducation) Tredelning Introducerade strukturalism Alla vetenskapliga påståenden handlar om föremål och processer i tid och rum
Kritisk mot korrespondensteorin
Alla data är ”teori-laddade”. Holism.Sanning ska uttryckas inte i termer av korrespondens utan i termer av koherens, dvs. inre samband mellan våra påståenden.
Samhällsvetenskapen bör sluta härma fysiken.
Den har dock en "materialistiskt" eller "fysikalisk" bas. Hermeneutikens förfader tillsammans med Schleiermacher

Införde en skillnad mellan att förklara och förstå. (1900-2002) Han betonade vikten av förförståelse, fördomar och bakgrundskunskaper och jämförde dessa med en kunskapshorisont.

Utan förförståelse skulle kunskap inte ha någon riktning. Han vidareutvecklade den hermeneutiska cirkeln. De mest centrala karaktärerna i modern hermeneutik. Skinner 1940- Engelsk idéhistoriker
Myten om koherens
Precisism och kontextualism SKRIV MER HÄR,
VERKAR VARA VIKTIGT Metodologisk individualism Normalvetenskap All vetenskap grundar sig, enligt Kuhn, på vissa fundamentala och strukturella grundsatser (paradigm), det vill säga vetenskapens och samhällets nedärvda föreställningar och fostran.
Kännetecknande för dessa normalvetenskapers paradigm är att det delar gemensamma generaliseringar, metafysiska antaganden, metodologiska normer och typexempel.
Vår generations gåtor skapades efter den senaste revolutionen (inom ämnet vi studerar). De tidigare generationerna hade andra problem och andra regler för lösningar. Hypoteser Falsifikationsprincipen Ad hoc Observationer Förväntningshorisont Trial and Error Mänsklig kunskap är föränderlig och är aldrig något absolut säkert. sk "vetenskapliga sanningar" är gissningar/preliminära hypoteser. Lite mildare mot metafysik än de Logiska positivisterna Införde falsifikationsprincipen - teorier måste formuleras så de blir prövbara (EX. alla svanar är vita)
Finns vetenskapliga teorier som ursprungar ut metafysik och mytologi Frånsade sig ad hoc då dessa leder till att teorin blir svårare att testa.
Ad hoc-hypoteser: man formulera hjälphypoteser för att huvudhypotesen ska stämma bättre överens med erfarenheter. decisionism = att besluta att tills vidare betrakta vissa utsagor som falska eller sanna Observationer måste ses som riktade (teoriimpregnerade)- Vi HAR inte, utan GÖR observationer
Observationer kan aldrig bekräfta - bara utesluta Introducerar förväntningshorisont -> fungerarsom referensram -> närmar sig ett holistiskt synsätt (Neurath)
Teori och förväntningar föregår observationerna
Först när vi placerar in våra observationer i referensramen så får de mening för oss. 1596-1650 1724-1804 Schlicks fenomenalism->
Motstånd av Carnap och Neurath If you are standing in front of a house, you have a proper, direct presentation of that house, but if you are looking for it and ask for directions, then these directions are an indirect, improper presentation proper/improper presentation Tänkandet och varseblivningen alltid riktad mot något, dvs jaget sammanbundet med intentionella objekt (fenomen, sakerna i omvärlden sådana de framträder för oss). Kombinerar fenomenologiska beskrivning med hermeneutik
”misstankens hermeneutik” som utövats av Marx, Nietzsche och Freud som oftast kolliderar med barmhärtighetsprincipen. "Går vi tillbaka till den avsikt som de hade gemensamt finner vi beslutet om att primärt betrakta hela medvetandet som ett falskt medvetande" (s.243) Tog intryck av Husserl Lättare att förstå händelser efter de inträffat.
Det råder alltid en asymetri mellan förklaring och förutsägelse.
Förmågan att förutsäga är begränsad av saknaden av relevanta begrepp. Delade inte Wittgensteins syn på regler
W:"Obeying a rule is a practice."
Taylor argues that it is mistaken to presuppose that our understanding of the world is primarily mediated by representations Ting-språk Motsa sig Schlicks fenomenalism.
Förspråkade ett "ting-språk"
Filosofin är bara möjlig som vetenskapsfilosofi (en meta-aktivitet)
Metafysikens satser och "problem är bara pseudosatser och skenproblem.
Analyserade metafysikens språk. Samhällsvetenskapernas uppgift är att utforma långsiktiga historiska profetior som omfattar hela samhällen, exempelvis predikationer om framtida revolutioner (s.94) Stark motståndare till kollektivism His philosophical theories addressed what power is and how it works, the manner in which it controls knowledge and vice versa, and how it is used as a form of social control.
Foucault is best known for his critical studies of social institutions, most notably psychiatry, social anthropology of medicine, the human sciences, the prison system, and the history of human sexuality. His writings on power, knowledge, and discourse have been widely influential in academic circles. 1926-1984 Var inne på strukturalism i mitten av 60-talet men övergav det sedan. ...var involverad i och med publikationerna: The Birth of the Clinic and The Order of Things i mitten av 60-talet. Distansierade sig sedan Elias redovisar sin syn på sociologin i What is Sociology (1970). Här argumenterar han för att sociologin ska överskrida tendensen att tänka i motsatskategorier som "individ" och "samhälle".
Involvement and Detachment (1987) betonar att förmågan till "distans" avgör om sociologin ska nå utöver det engagerande ståndpunktsförfäktandet.
Established and Outsiders är en uppslagsrik analys av maktförhållanden, tankeformer och självbilder i ett lokalsamhälle. Bourdieu är känd för sina teorier om kulturellt kapital.
Några av de mest centrala begreppen i Bourdieus teoretiska ramverk är det
sociala rummet,
fält,
habitus och
symboliskt kapital Snäv kontra Bred 1938- Mest känd för sin struktureringsteori och holistiska världssyn.
New vision of what sociology is, presenting a theoretical and methodological understanding of that field, based on a critical reinterpretation of the classics. Foucault ... Giddens Giddens developed the theory of structuration, an analysis of agency and structure, in which primacy is granted to neither a social theory of the creation and reproduction of social systems that is based in the analysis of both structure and agents (see structure and agency), without giving primacy to either. Further, in structuration theory, neither micro- nor macro-focused analysis alone are sufficient. - Varför hände något?
Används i Kollektivismen. Måste ses ur ett större perspektiv, kan inte utgå från individer.
Naturkatastrofer kräver ingen medveten tanke Orsaksförklaring Funktionell förklaring Hur påverkar händelsen omgivningen? Ändamålsförklaring Syftet med händelsen, kräver medveten tanke. Jon Elsters distinktion: En orsaksförklaring till händelse E består av att ange en tidigare händelse Y (utlösande orsaken) och en uppsättning rambetingelser C, så att det finns en kausallag (som ska knyta samman Y och E) som säger att under betingelserna C kommer Y ALLTID efterföljas av E. Händelser är alltid lokaliserade i tid och rum -> orsaksförklaringar involverar alltid en tidsaspekt. (orsak kommer före verkan. Kan man hitta kausallagar när det gäller sociala fenomen? Durkheim påstod att det gick. Detta är dock omstridt. Viktigt att skilja mellan Y (utlösande orsaken) och C (rambetingelserna) Y, C och kausallag utgör explanans
E utgör explanandum Betingelser förklaringen måste uppfylla: 1) Måste innefatta minst en formulering av en universiell kausallag
2)Formuleringen av kausallag ska vara empiriskt meningsfull
3)Kausallagar, Y och C måste alla vara erfarenhetsmässigt bekräftade (iaf ha starkt stöd i erfarenheten)
4)Härledningsförhållandet mellan explanas-explanandum måste vara av deduktiv karaktär. Om explanas så ALLTID explanandum. Självmord Självmordsteorier utgår inte ifrån enskilda individer, då blir det ett område för psykologi. Befolkningen i ett samhälle förändras successivt. Individer dör och ersätts men självmordstalen håller sig relativt konstanta. Det måste då vara oberoende av individer. Kollektiva känslor och föreställningar påverkar alltså individerna utifrån. Egoistiska



Alturistiska



Anomiska Graden individualism bestämmer självmordstalen i västvärldens samhällen. När graden individualism ökar ökar självmordstalen. Protestanter mer indivialistika än katoliker = mer självmord (Enligt Durkheim) Samhället är för starkt integrerat. Individen betyder inget och samhället är allt. Man är beredd att gå i döden för andra. Ex. militärer som ser kollektivet viktigare än individen Obegränsade behov är per definition omättliga. Sånna begär är källa till obehag och smärta.
Om livsvilkoren snabbt förändras så försvagas
moraliska standader.
de traditionella reglerna för vad som är möjligt eller omöjligt, rätt eller fel.
Individer vet inte längre vad som är normala eller överdrivna önskemål. Alla börjar delta i en kapplöpning mot ouppnåliga mål. Kritik Jämföra olika tidsepoker: Det som under 1820-talet klassades som okänd dödsorsak skulle säkerligen idag kunna fastställas.
I starkt integrerade samhällen tolkades kanske självmord som något annat som familjen kunde leva med. Fick inte begravas på kyrkogården.
Om självmord, okänd orsak och plötslig död, ect är den samma inom protestantiska och katolska samhällen så kanske statistiken spelar oss ett spratt.

Vissa data pekar på att Durkheim hade fel -> Han försökte rädda med ad hoc-antaganden

Durkheim kan inte förklara varför bara en liten promille av befolkningen tar sitt liv. Han har inte teori för utlösande orsak. Metodregler 1818-1883 Metodologisk kollektivit Hermeneutiken Humanvetenskapernas primära mål är tolkning av meningsinnehåll, inte orsaksförklaringar av händelser. Vill bidra till hermeneutiken. Ett forskningsprogram består av : Hård kärna Strategier - tillbakavisa motstånd och vidareutveckla Skyddande bälte - hjälphypoteser Antaganden och hypoteser som är “säkrade” genom empiriska och logiska utmaningar

Är strängttaget inte prövbar, ruckar man på den hotas hela programmet. Forskare som delltar i forskningprogrammet måste acceptera den hårda kärnan som sann. Om man ifrågasätter den, har man trätt ut ur programmet. Angrepp riktas mot det skyddande bältet istället för mot den hårda kärnan.Ger också riktlinjer för vad som är en säker observation, hur man ska samla in data, hur modeller ska utvecklas osv.Om detta är välutvecklat behöver inte forskare oroas av motexempel mot den hårda kärnan. Här finns möjlighet till flexibilitet. Förutsättningar kan ändras eller nya tillfogas.Om hjälphypotser ska bidra till att rädda den hårda kärnan så måste de leda till nya förutsägelser med empirisk framgång. Om H, så F
Inte F
Därför inte H Subjektfilosofer Subjetfilosof som Decartes och Kant Verstehen - förståelse: När vi klargjort avsikter och motiv som en aktör har för att handla så som han gör har vi gett en förklaring till handlingen. Erklären - Kausalförklaringar: Handlingar kan ha konsekvenser som aktören inte avsåg. Tex avsåg inte protestatismens arbetsmoral att skapa den moderna kapitalismen. Giddens Förklarar enskilda individers handlingar genom att hänvisa till deras avsikter. Innehåller ALLTID ett mål.
Kan även förklara sociala fenomen genom att hänvisa till vad många individer gör var för sig, där varje individs handlingar förklaras genom en ändamålsförklaring.

1) Subjektivitetsprincipen - måste veta vad personen vet och tror på.
2) Hänvisa till handlingarnas AVSEDDA verkningar, inte deras FAKTISKA verkningar
3)Anta att personen kan tänka rationellt, bedöma olika handlingsalternativ och besluta sig för vad hen tror är den bästa handlingen. X har som mål att uppnå Y
X tror att handling P(Q,R,S...) är de bästa medlen för att nå Y
Därför utför X handlingen P (Q,R,S...) 1.
2.
3. Explanans Explanandum Omstridd Hämtad från biologin. Utsatt för hård kritik Förklarar sociala fenomen genom att säga att de har en funktion för samhället som helhet.
Används när det råder en bristande överensstämmelse mellan vad människor tror på och vad de gör.
Tron förklarar inte handlingen -> ändamålsförklaring passar ej! EX. X - bevarandet av fädersdyrkan.
Z - samhället (i detta fall Sverige)
Y - possitiv verkan (stärker sammanhållningen)
okänt/oavsiktligt för aktörerna i Z.
Måste verifieras.
En institution eller beteendemönster X förklaras av sin funktion Y för gruppen Z omm:
1. Y är en verkan av X.
2. Y är positivt för Z.
3. Y är oavsiktligt hos aktörerna som producerar X
4. Y är något okänt för aktörerna i Z
5. Y bevarar X genom en kausal feedback som går via Z OBS!!! Orsak kommer före verkan. Verkan bevarar sin egen orsak. Man kan alltså bara förklara VARFÖR ett fenomen BEVARAS.
Punkt 5 säger att Y, verkan (stärkt sammanhållning), måste förorsaka X, att fädersdyrkan upprätthålls. Men i detta fall förklarar inte verkningarna att seden bevaras.
Full transcript