Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM


Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.


Backup av Bilder och Berättelser 2014-01-25

No description

Sverker Lundin

on 24 January 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Backup av Bilder och Berättelser 2014-01-25

Bilder och berättelser om vetenskapen
Försök, från 1840-talet, att upprätta ett sammanhängande filosofiskt ramverk för vetenskaperna som kunde ersätta religionen som ledstjärna för samhället
Kritisk rationalism
Äntligen den rätta metoden
Klassisk och modern vetenskapsteori
Modernitetens självbild II
Vetenskap och politik
Modernitetens självbild I
Reaktion mot filosofisk spekulation, metafysik och religion som hänger samman med en rad förändringsprocesser, vilka i stor utsträckning ledde fram till det vi idag känner igen som "vetenskap"
Science shifted from being associated with universal systematic true knowledge to being associated with a certain procedure of acquiring knowledge.
To "be scientific" from now on meant to adhere to a scientific methodology, to follow a method.
A shift from any kind of systematic work, to work conducted in conjunction with a specific, well defined, empirical material.
No science, from now on, without observation and/or experiment.
It was only at this point that science became explicitly and unequivocally opposed to religion.
"Demarcation" from metaphysics and religion became an urgent topic.
Science was now to replace tradition and religion as a guiding thread for society.
Science was dissociated from morality and truth. While it before was taken as a matter of course that science should provide normative (ethical, moral) guidance, science now became a "value-free" enterprise.
As part of the "Humboldt university" science was taken to be "Educating" because of its relationship to the good, the true and the beautiful. After ca 1850 such and idea no longer made sense.
While science before was crucially connected to the person conducting science - having knowledge, understanding and "insight", possible to share and impart as "enlightenment", science now became an anonymous process of progress, driven by disciplined adherence to methods, by subjection.
Science shifted from being associated with a set of scientific theories and statements (knowledge), to being understood as a social process of continuous progress, guided by scientific methods.
Science from now on got its primary value because of its usefulness.
No longer striving for systematic knowledge, science could be viewed as a set of useful tools, in a state of constant improvement.
The usefulness was understood to derive from the ability of science to "make predictions" and thus allow for mastery, control and planning.
Scientists (the term was coined in the 1830's) became professional "researchers".
Research became a "job", increasingly more common.
While steps back from ontology had been taken long before the 19th century, now science became explicitly non-committal as regards "reality".
Science could be seen as only a systematization of "sense-data", with no claims attached regarding this strange non-scientific thing called "reality"
Scientific theories could be seen as "useful fictions"
As part of this transformation, science also became increasingly esoteric and disconnected from (even well educated) common sense
Triple Helix
The Structure of Scientific Revolutions
The problem
"History, if viewed as a repository for more than anecdote or chronology, could produce a decisive transformation in the image of science by which we are now possessed. That image has previously been drawn, even by scientists themselves, mainly from the study of finished scientific achievements as these are recorded in the classics and, more recently, in the textbooks from which each new scientific generation learns to practice its trade. Inevitably, however, the aim of such books is persuasive and pedagogic; a concept of science drawn from them is no more likely to fit the enterprise that produced them than an image of a national culture drawn from a tourist brochure or a language text. This essay attempts to show that we have been misled by them in fundamental ways. Its aim is a sketch of the quite different concept of science that can emerge from the historical record of the research activity itself."

- The Structure of Scientific Revolutions (1962)
In the "pre-scientific stage" people come up with bold conjectures and argue about them...
Science proper emerges when a group of people start to agree on something.
What they agree upon, Kuhn calls a "paradigm".
This paradigmatic research achievement
suggests a way to think and work, constituting, Kuhn writes, a "world view" (that he also, somewhat confusingly, calls a "paradigm")
A paradigm is like a box that researchers think and work "within"
The paradigm suggests how the world should probably be like. The work of "confirming" this to actually be the case takes the form of "puzzles".
What researchers most often do is to work on such puzzles. Kuhn calls this "normal science".
Because puzzles are puzzles, researchers can get fascinated by them, and thus work really hard to "solve" them, even though these puzzles do not seem to be very interesting for non-initiated observers.
To be able to work within a paradigm you need to be "schooled" into it - into a way of looking at the world, into a way of finding certain things interesting.
When researchers fail to "solve" a puzzle, they are not considered to be "falsified". Simplifying somewhat: instead the researchers are deemed incompetent.
However, sooner or later, puzzles turn up which do not make sense from the perspective of the paradigm. No matter how hard the best scientists work on them, they can not be "put to rest". Kuhn calls these puzzles "anomalies"
As the number of such "anomalies" increases, this tends to destabilize the paradigm, eventually putting it in a state of "crisis"
The box is then opened, and science starts, for a while, to function in a "Popperian" way - where "bold conjectures" are taken seriously, discussed and chosen between.
Eventually researchers start to agree again
We then have what Kuhn calls "revolutionary" science.
So they jump into a new "box" slash "paradigm" slash "world view"
Which is then wrapped up...
....so that the process of puzzle-solving can start all over again.
Kuhn says that there is no obvious way that paradigms can be compared with each other. This issue is known by the term "incommensurability".

It is thus not obvious what is meant by the claim of "scientific progress".

This seems to suggest that Kuhn is a relativist - something he has denied vehemently.
Ironically, while Kuhn was only concerned with (natural) science, he today has most of his supporters in the humanities and the social sciences.

In these areas, the concept of "paradigm" has become instrumental in arguing for the necessity of autonomy, i.e. freedom from critique from the outside.
It is often claimed that while Popper was "normative", Kuhn is "objective","neutral", accurate, value-free.

Firstly, however, this is not really the case (read The Structure of Scientific Revolutions, and see what you think!)

Secondly, if Kuhn is really "scientific" - what, according to his own theory does that really mean? To what paradigm does his science belong?
Kuhn does not only describe. Just like Popper he has a demarcation criterion.

This criterion lies in the idea of anomaly-accumulating puzzle-solving.

It is not clear if any discipline in the humanities and social sciences is "scientific" according to this criterion.
Kuhn's theory of science is characteristically non-modern, in that it makes science into a (special) culture.

Kuhn does not (?) pre-suppose anything special that all humans have potentially and we moderns have actually.

One may say that Kuhn is "historicist".
Poppers problemsitaution
Karl Popper (1902-1994)
1902 - born in Vienna
1919 - attracted to Marxism etc.
1920's - work in education & psychology
1935 - Logik der Forschung
1937 - moved to Australia
1945 - The Open Society and its Enemies
1946 - moved to England
1959 - The Logic of Scientific Discovery
1963 - Conjectures and Refutations
1965 - debate with Kuhn
1994 - dies in London at age 92
Thomas Kuhn (1922-1996)
1922 - born in Cincinatti, Ohio
1949 - PhD in physics
1948-1956 - switched to history of science
1962 - The Structure of Scientific Revolutions
1965 - debate with Popper
1977 - The Essential Tension
1979 - joined MIT
nu är det slut med skolastikens ändlösa irrfärder, nu har vi stakat ut riktningen mot framsteg
tack vare vetenskapen blir livet snart bättre för alla
i kamp mot en stark och dogmatisk kyrka, i kamp mot trögtänkt makt
One science
One cosmopolitan society
Multiple paradigms
Multiple cultures
Universal individual freedom
Universal individual freedom
Individuals restricted by paradigm
Individuals restricted by culture
Scientific progress
Societal progress
Unclear what "progress" means
No universal norms
Rational critique everywhere
Rational critique everywhere
Paradigms can't be critiqued
Incommensurability between cultures
Scientific decisions based on judgement
Political decisions based on judgement
Unconscious social dynamics
Uncontrollable societal dynamics
Fria kreativa medborgare och forskare
Utifrån denna horisont kommer de med "vågade förslag", hypoteser om hur det skulle kunna vara.
Poppers vetenskapsfilosofi vilar på antagandet om en allmänmänsklig rationalitet, en benägenhet att "se lika" när det gäller observationer och experiment, som gör det möjligt att bli överens om vilka hypoteser som bör förkastas och vilka som vi än så länge bör hålla fast vid.
Positivismen och dess reaktionsbildningar
Tre komponenter av en positivistisk världsbild
Hur man som forskare, praktiker, institution och beslutsfattare måste "se ut" (enligt positivismns kriterier) för att "räknas" som vetenskaplig.
Institutionaliserade mekanismer som "realiserar" detta räknande, tex vid forskningsfinansiering och jämförelser av vetenskaplig kvalitet, eller när svåra politiska beslut skall förankras vetenskapligt, i "evidens".
Aktiviter, praktiker, handlingar, som måste utföras för att man skall "se ut" som vetenskap.
Började använda sinnena
efter tusentals år av blindhet började man nu se hur det egentligen ligger till
Kritisk diskussion
man började föra en kritisk diskussion, fri från dogmer och makt
Vi har förnuftet!
Vi gör framsteg!
Vi är inte som de andra!
Vi är inte som vi var förr!
Om människan tänker fritt går allt åt skogen. Det behövs regler.
Befinner sig alltid inom en given teoretisk horisont, i en viss "problemsituation"
Observera och experimentera
För en kritisk diskussion
Sträva efter att rensa bort, "falsifiera", de hypoteser som är fel
Forskare och medborgare skall vara öppensinnade, odogmatiska och rationella, och aktivt sträva efter att falsifiera sina egna såväl som andras hypoteser.
Metodisk observation av en mängd enskilda, "partikulära" fenomen, av ett "empiriskt material".
Vetenskap kunskap som är säker på grund av sitt metodstyrda och empiriska ursprung.
Användbara förutsägelser, prediktioner
Popper sökte efter att kriterium för att avgöra vilken typ av kunskapsanspråk som förtjänade förtroende. Han beskrev en "kunskapsdynamik" präglad av frihet, öppenhet och kritik, som skulle motverka konflikter och ena mänskligheten i en fredlig rörelse av stadig förbättring.
Etniska, politiska och religiösa stridigheter
Krig vid horisonten
Problemet med den vetenskapsfilosofi han växte upp med var att den tycktes underblåsa dogmatism och expertvälde. Det induktiva tänkandet höll inte ihop logiskt och begränsade dessutom både kreativitet och frihet.
Poppers modell
På så sätt får vi en aldrig avslutad rörelse mot ständigt bättre kunskaper. Vi kastar ut teorier som ständigt mer finmaskiga "nät". Men all kunskap är "felbar", och all kunskap är "blott mänsklig kunskap". Vi når aldrig fram. Men tack vare vårt förnuft och våra sinnen kan vi röra oss i "rätt riktning".
Prior to the 1960s […] much philosophy of science was an attempt to explain the success of science rather than to challenge the scientific worldview. Jay A. Labinger, The One Culture

Den klassiska vetenskapsteorin försöker förklara varför och på vilket sätt vetenskapen är speciell, mäktig och god. Detta förhållningssätt kallas ibland den ”första vågen” av vetenskapsteori.

2. Anpassning
Kopiera naturvetenskapens forskningsmetoder
dvs vad som framstår som naturvetenskapens metod enligt dess positivistiska självförståelse
Producera en aldrig sinande ström av vetenskapliga ”resultat” – och skapa en bild av att det finns en ”forskningsfront” som ständigt rör sig ”framåt”.
Till denna strategi hör till stor del forskning inom samhällsvetenskapen. Det är denna sorts forskning som politiker gärna vill grunda sina beslut på. Starka krafter verkar för att stöpa all sorts kunskapssökande i denna form.
3. Kritik
En reaktion på positivismen var att argumentera för nyttan och nödvändigheten av kritik.
Det finns inget utrymme för kritik inom den positivistiska vetenskapens ramar. Likväl är det uppenbart att sådan kritik spelat en avgörande roll i modernitetens historia.
Kritiken utgår från en tro på möjligheten till allt större frihet med hjälp av kritisk diskussion.
Kritiken syftar till ökad självförståelse, ökad reflexivitet. Idén är att elände beror på för lite, snarare än för mycket, upplysning!
4. Öppning av alternativ
Försök att upprätta ett område för ”vetenskapligt” kunskapssökande bortom positivismen.
Detta kunskapssökande måste inte nödvändigtvis vara kritiskt.
Det måste inte nödvändigtvis utgå från en tro på människans rationalitet.
Det handlar om att utforska andra sorters kunskap, som kan vara värdefulla på ett annat sätt än den positivistiska vetenskapens användbara sanningar.
Hit hör till stor del den ”kontinentala” filosofin
1. Scientistisk reduktionism
Försök att omtolka alla möjliga frågeställningar som frågor för en eller annan naturvetenskaplig disciplin. Detta innebär ett sorts radikalt bejakande av positivismen som en sorts ”rensning” i den vetenskapliga rabatten. Endast en sorts plantor skall växa…
Den logiska positivismen hör till denna kategori. De trodde att alla vetenskapliga frågor kunde uttryckas i den formella logikens och matematikens språk.
Idén är att alla frågor slutligen kan och kommer att besvaras av naturvetenskapen.
Karl Popper
Dilthey, Heidegger, Gadamer
Jürgen Habermas
"Kvalitativ metod"
20% scientistisk reduktionism
40% anpassning
40% kritik
0% öppning av alternativ
0% scientistisk reduktionism
0% anpassning
20% kritik
80% öppning av alternativ
0% scientistisk reduktionism
25% anpassning
50% kritik
25% öppning av alternativ

0% scientistisk reduktionism
80% anpassning?
10% kritik?
10% öppning av alternativ?
Full transcript