Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Nationalekonomiska teorier

No description
by

David Gelebo

on 25 April 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier
Hur ekonomin såg ut och styrdes innan 1500 - talet brukar ekonomer kalla naturahushållning,
där det som produceras
är det som
behövs för att leva
.

Nationalekonomiska teorier
Under 1970 - talets oljekriser började en del ekonomer tvivla på keynesianism som politikernas ekonomisk-politiska redskap. Främst för att phillipskurvan motbevisades genom en
stagflation
under 1970 - talet, d.v.s. att
inflationen

OCH arbetslösheten steg samtidigt
(
hur var det nu med Phillipskurvan, minns ni?
).
Monetarismen
John Maynard Keynes var med i den brittiska delegationen våren 1919 när freden förhandlades fram efter första världskriget.
Keynesianism
Den materialistiska historieuppfattningen:
Marxismen
Som tidigare nämnt så inspirerades
Karl Marx
av
Adam Smith
, framförallt så höll Marx med Smith om att
arbete skapar välstånd
men däremot höll han inte med om hur välståndet skapas.
Värdeteori
Keynes argumenterade att när
efterfrågan var lägre än utbudet av varor och tjänster
så bör staten gå in och försöka
höja efterfrågan på varor och tjänster
.
Multiplikatoreffekten
Det viktigaste för ett samhälle
är enligt Freidman och de nyliberala ekonomerna
att bekämpa inflationen
. Bästa sättet att göra detta på är genom att
kontrollera penningmängden
. (
därav namnet,
monetarister
, jämför med engelskans ord för pengar; money-tarister
).
Monetarism
En annan av Marx teorier kallas
profitkvotens fallande tendens
, här försöker Marx förklara varför han tycker att kapitalismen är ostabilt och har en tendens (riskerar) att hamna i återkommande kriser - eller t.o.m. i en så pass stor kris att systemet inte kan återhämta sig.
Profitkvotens fallande tendens
Phillipskurvan
Milton Friedman formulerade även en annan teori som lite felaktigt översatts till
"naturlig arbetslöshet"
på svenska. Teorin heter egentligen
The non-accelerating inflating rate of unemployment
(
NAIRU
).
Naturlig arbetslöshet?
kapital
betyder
överskott
och det som utgör detta ekonomiska system är just att det är det första system där
syftet med produktionen
är att hela tiden skapa ett större och större överskott...

1700 - tal
1800 - tal
Framtiden?
Innan 1500
1930 - 2008
En kort ekonomhistorisk översikt
Merkantilism
Fysiokraterna
Den klassiska ekonomin och marxismen
Keynesianism och montetarism
Så från 1500 - talet och framåt har vi sett en rad av ekonomiska teorier uppstå och utmana varandra,
det som alla vill är att skapa välstånd
på ett eller annat sätt - men de har olika idéer om hur välståndet skapas....

Claude Lorrain "Villa Medici" 1637
François Quesnay målad av Heinz Rieter
Adam Smith
Karl Marx
1723 - 1790
1818 - 1883
John Maynard Keynes 1883 - 1946
Milton Friedman 1912 - 2006
Under 1500 - talet då
en tidig global handel utvecklas
(
d.v.s. en handel mellan världens alla länder
)
blir det viktigt för länderna
att de
får in så mycket pengar som möjligt
(
främst i from av ädla metaller som guld och silver
).
Länderna skulle
gärna exportera sina varor
men helst
importera så lite som möjligt
, det lilla man importerade kunde betalas med de ädla metallerna man hade fått in.
Dessa idéer har kommit att kallas för
merkantilism
. Staterna
införde ofta tullar och importförbud
mot vissa varor men
subventionerade exportföretag inom landet
.
I Storbritannien
uppstår en motrörelse till merkantilismen
som kommit att kallas
fysiokratismen
. Det som fysiokraterna
vände sig emot
var den starkt
protektionistiska ekonomiska politik
som merkantilismen innebär.
Protektionism (
jämför med engelskans protect
) är alltså att ett land sätter upp tullar på vissa importvaror för att skydda sin sin egen produktion från konkurrens.
Fysikraterna menade också (
till skillnad från merkantilisterna
) att
det inte är att införskaffa
massa ädla metaller och förädla råvaror
som skapar ett lands välstånd
.
Det är istället jordbrukets utveckling
som
avgör ett land välstånd
samt
att staten inte ska reglera näringslivet
utan låta individerna (
medborgarna
) själva bestämma över sina liv.
Om
bönderna skapar välståndet
och
individen får se till sin egennytta
kommer det gagna den nationella vinsten genom individerna inbördes tävlan.
Idéer som i sin tur kom att påverka...
Den skotske nationalekonomen och filosofen
Adam Smith
har kallats nationalekonomins fader och hans stora verk
Wealth of nations
från 1776 ses av många som den
ekonomiska liberalismens bibel
.
Smith var inspirerad av fysiokraterna och vände sig emot att staten skulle äga eller kontrollera marknaden. Istället bör marknaden
få agera fritt genom fri konkurrens
och då kommer det uppstå balans i arbetslivet och ekonomin.
Detta har kommit att kallas för
den osynliga handen;

Precis som hos fysiokraterna menar Smith att
människans egenintresse gynnar henne självt
. Om alla
arbetar för sin egen vinnings skull kommer mer välstånd
skapas och en
balans
(eller jämvikt) kommer uppstå mellan utbud och efterfrågan.
Smiths syn på att
det är arbetet som ger välstånd
lever kvar än i idag då många utgår ifrån
arbete som en värdeskapare
och
strävan att uppnå full sysselsättning
.
Med kapitalismens utbredning
och att
industriella revolutionen skapat möjligheter
för att börja
massproducera varor
så förändrades världen i grunden.
Långa arbetsdagar
(
12 - 16 timmar
),
barnarbete
,
låg lön
,
dålig hygien
,
dålig arbetsmiljö
och
en utbred alkoholism
gjorde att många levde i misär samtidigt som de såg hur fabriksägarna levde gott.
Arbetarna bildade
partier
och
fackföreningar
för att förändra arbetarnas situation (
detta har kommit att kallas för
arbetarrörelsen
).
Tanken på
att dela välståndet i samhället mellan alla
samhällets invånare
var inget nytt men under 1800 - talet fick den tyske filosofen och ekonomen
Karl Marx
kritik mot hur kapitalismen fungerar stort inflytande bland arbetarna.
I slutet av 1800 - talet står
den stora ekonomiska striden
mellan
den klassiskt liberala ekonomiska teorin
mot
marxismen
. Men de flesta länders politik utgick från den klassiska liberala ekonomiska teorin om den osynliga handen...
Men runt 1920 - talet (
speciellt med tanke på börskraschen 1929 i New York
) kommer det nya teorier både ifrån Sverige i den såkallade
Stockholmsskolan
men mer känd är den brittiska ekonomen
John Maynard Keynes
.
Keynes idéer fick gehör hos många ledare runt om i världen bl.a. i Sverige hos statsminister
Per Albin Hansson
men även i USA i och med
Franklin D. Roosevelts

"The new deal"
där staten anställde
arbetslösa för att dels få ner arbetslösheten men även att öka köpkraften (
konsumtionen
) i samhället.
Under 1970 - talet började Keynes idéer ifrågasättas,
lite p.g.a. två oljekriser som höjde priset på råolja
(
vilket påverkar nästan all produktion
) men också för att det rådde
stagflation
-
hög inflation
samtidigt som det var
hög arbetslöshet
. Något ekonomerna tidigare trodde var omöjligt.
Nu ville ekonomer som
Milton Friedman
återgå till de mer
klassiska ekonomiska teorierna
.
Staten bör inte reglera eller kontrollera ekonomin
utan marknaden bör få vara fri i så hög grad det går..
Nyliberalism, postkeynesiansim och nymarxism?
De ekonomiska teorier som varit styrande sedan 1970 - talet och framtills idag har främst varit det som kommit att kallas för
nyliberalism
(
eller
nyklassicism
). Alltså de teorier som
Milton Friedman
förespråkade
där staten har lite inflytande på ekonomin
och
istället ska det råda fri marknad och fri konkurrens
.
En av USAs största banker går omkull efter krisen 2008...
Efter finanskrisen 2008
fick keynesiansimen ett uppsving
igen, men i lite ny omarbetad form som kommit att kallas för
postkeynesianism
(
eller
nykeynesianism
). De som då kallar sig detta skyller
krisen 2008 på en allt för oreglerad marknad
.
Även marxismen har fått ett uppsving
, vilket den förrvisso fått flera gånger under 1900 - talet (
trots att den dödförklarats flera gånger
). I Tyskland såldes alla upplagor av Marx stora verk
Kapitalet
slut på några månader efter krisen 2008 och både i Europa och i USA finns det en marxistisk-ekonomisk debatt vid flera universitet.
Begreppet nymarxism har inte helt lanserats men det finns flera framstående ekonomer främst från Tyskland, Storbritannien och USA som forskar på Marx tankar om kapitalism utifrån dagens samhälle.
Marx teorier om kapitalismen är svårtillgängliga och hur man ska tolka Marx har varit omtvistat av marxister och andra i över 250 år. Det som skiljer
marxismen
från
keynesianism
och
den klassiska

ekonomiska liberalismen
är kritiken av
kapitalismen
och
klassamhället
.
En grund i marxismen är den
materialistiska historieuppfattningen
- eller
historiematerialismen
som den också kallas.
De
sociala relationerna
är
förhållandet mellan klasserna
i de olika samhällen vi sett sedan klassamhället uppstått. När produktivkrafterna utvecklas uppstår också
nya sociala relationer som förändrar samhället
,
Bas och överbyggnad
Enligt marxismen
påverkas
alltså vårt samhälle av hur våra
produktivkrafter
ser ut:
Sättet vi lever på
,
hur våra lagar och regler är uppbyggda
och
till stor del av hur våra tankar och föreställningar om världen ser ut
formas av de materiella förhållanden som råder i samhället.
Detta brukar marxister måla upp i en modell som kallas
bas
och
överbyggnad
. Basen är då produktivkrafterna och ekonomin och överbyggnaden är resten av samhället.
BASEN
ÖVER-BYGGNAD
Basen = produktivkrafter, produktionsförhållanden, teknisk utveckling, resurser, befolkningstillväxt etc.
Överbyggnad = lagar, regler, tankar, moral, etik, religion, ideologi etc.
Kan överbyggnaden påverka basen?
Klassamhället och produktivkrafterna
Produktivkrafternas utveckling
Den sociala ordningen (klassamhället)
jägar- och samlarsamhället (ett klasslöst samhälle)
domesticieringen och de första civilisationerna - klasserna börjar uppstår, främst utifrån landägande
antikens slavsamhälle men även "patricier och plebej"
feodalismen och ståndsamhället - landägnade adel och bönderna.
kolonisering och industralisering - borgarklassen mot adeln men även arbetarna börjar dyka upp.
industrisamhället - arbetarklassen och överklassen.
Idag? globalisering och post-industriellt samhälle?
jordbrukssamhället
kapitalism och industrisamhälle
manufakturer uppstår
fabriker och maskiner
massproduktion och globalisering
jordbruket utvecklas befolkningsökning som följd
Modell för hur den
materiella historieuppfattningen

ser på
(klass)samhällets
utveckling.
Är det bara marknaden och jämviktspriset som avgör? Isf kan ju en vara i teorin kosta hur lite eller hur mycket som möjligt beroende på utbud och efterfrågan.
Marx frågar sig här:
men hur får en vara sitt värde
och...
hur kan en vara öka sitt värde?
Marx skapar en egen teori om hur saker och ting får sitt värde och hur värdet förändras.
Förenklat kan den förklaras såhär:
En varas värde består av:
Mervärdet
är ett annat ord på
den

vinst
som en arbetsköpare gör på sina anställda när de
producerar varor och tjänster
.
Modell kring mervärde och värdeteori
I en
fri marknadsekonomi
(kapitalism) där företagen
konkurrerar på lika villkor
behöver företagen följa en viss logik för att överleva.
- Att göra större vinster hela tiden.
För att göra större vinster kan företagen göra en rad olika åtgärder exempelvis:
Hitta billigare råvaror till produktionen.
Sänka omkostnader (hyra, el, reperationer)
Sänka arbetarnas löner
Investera i ny teknik som producerar mer och snabbare.
Men när ett företag inte hittar billigare råvaror, inte kan sänka omkostnaderna eller lönerna mer vad finns det då kvar att göra?
Det hela leder ju till att
mer och mer
av den
vinst
företagen gör
måste återinvesteras
i företaget för att det inte ska slås ut i konkurrensen. Vilket då i sin tur gör att den
del
(
kvoten
) av
vinsten
(
profiten
) som går in i företagsägarnas (aktieägarnas) fickor minskar hela tiden.
Profitkvoten minskar alltså
...
Ett annat problem som kan uppstå är att när företagen hela tiden försöker producera mer och mer (investera i ny snabbare teknik) är att
de i konkurrensen tappar fokus på hur många varor som efterfrågas
. Efter ett tag står de där med ett
lager av varor som ingen vill köpa
för att marknaden är mättad och vi då har en
överproduktionskris
, vilket har inträffat flertalet gånger.
Hur mycket som produceras
Arbetsdagens längd
- 8 h
Exempelvis kan vi säga att arbetaren arbetat in sin lön här, resten av arbetet går till arbetsköparen.
Det är ju såklart olika beroende på:
vilket land eller region det gäller.
vilken bransch det gäller.
vilket företag det gäller.
Det är alltså inte en bestämd siffra eller tid, men principen är den samma -
alla arbetar mer än de får tillbaka i lön
enligt Marx.
Exempeltabell över hur mervärdet skapas.
En annan modell marxister använder är formeln:
P - V - P
1
Alltså att: Ett företag använder pengar (P) att köpa in varor eller råvaror (V) för att förädla dem i produktionen och sedan sälja dem dyrare (P ).
1
Vinsten (eller profiten) som företaget gör kan ju självklart förändras beroende på om varan säljer bra eller dåligt, men grunden för vinsten görs i produktionen i och med det mänskliga arbetet som är nedlagt.
Keynes släppte sitt stora verk
The General Therory of Employment, Interest and Money
1936. Vid denna tidpunkt var stora delar av världen i en
ekonomisk depression efter börskraschen 1929
.
Detta genom att när
arbetslösheten stiger

kan
och
bör
också
lönerna sjunka
eftersom
efterfrågan på arbetskraft sjunker
(
alltså det uppstår ett nytt "lönejämviktspris"
).
Keynes
var kritisk mot detta tänkande
och menade att
det inte är för höga löner som var anledningen
till
den höga arbetslösheten
utan
det var istället en för låg efterfrågan
(
på varor och tjänster
).
Om efterfrågan höjs kommer ekonomin igång
igen och lämna den ekonomiska krisen.
Staten ska
enligt Keynes
investera i samhället
genom att sänka arbetslösheten -
alltså att anställa människor
till olika projekt (
exempelvis bygga dammar i USA eller lägga järnväg i Sverige
).
En teori som Keynes lanserar är
multiplikatoreffekten
vilken kan sammanfattas såhär:
Om det finns 1000 arbetslösa räcker det att sätta 500 i arbete. Dessa 500 bidrar till att efterfrågan ökar, detta eftersom de vill köpa mat, kläder, köpa elektronik men även ha utbildning till sina barn etc.
Kontracyklisk finanspolitik
Ett annan begrepp som har kommit att kopplas till Keynesianismen är
kontracyklisk finanspolitik
. För att motverka de kriser som kan uppstå (som exempelvis 1929) bör staten...
i "goda tider" (högkonjunktur) hålla igen och föra en restriktiv finanspolitik.
i "dåliga tider" (lågkonjunktur) spendera och investera alltså en expansiv finanspolitik.
Vilket är precis
tvärtom
hur privatekonomin fungerar, vi slösar mer i goda tider och sparar i dåliga tider. Keynes menade istället att staten ska
dra in mycket skatt
och
spara pengar
i
goda tider
och
när de dåliga tiderna kommer
bör
staten satsa
istället.
Den ekonomiska trenden
Lågkonjunktur - här ska staten spendera och investera!
Högkonjunktur här ska staten spara och vara restriktiv!
Modell över kontracyklisk finanspolitik
Produktion
Tid
När Keynes formulerade sina tankar och argument kring efterfrågan under den period
efter börskraschen 1929
. Under större delen av 1930 - talet var stora delar av världens ekonomi i
depression och andra världskriget följde
på den ekonomiska krisen.
Inflationen
var under denna tid
inget problem
- snarare tvärt om - den allmänna prisnivån var
konstant eller t.o.m. fallande
.
Efter andra världskriget däremot
började efterfrågan öka kraftigt
, med detta ökade också
välståndet
- speciellt i de länder som inte bombats sönder under kriget (
som Sverige och USA
).
En annan ekonom som inpirerats av Keynes var
A.W. Phillips
från Nya Zeeland som 1958 visade i en uppsats att det finns ett
negativt samband mellan inflation och arbetslöshet
. Detta samband visas tydligt i den s.k.
Phillipskurvan
.
För många finansministrar handlade det nu om att
hitta ett politiskt och ekonomiskt läge längs denna kurva
. Vänsterregeringar valde ofta lägre arbetslöshet på bekostnad av inflationen medan högerregeringar valde högre inflation på bekostnad av arbetslösheten.
Phillipskurvan kom att bli en del av Keynesianismen där staten måste
försöka styra sina beslut rätt i konjunkturen och längs med Phillipskurvan
.
Inflation
Arbetslöshet
Modell över phillipskurvan.
Ju högre inflation desto lägre arbetslöshet och tvärt om.
Phillipskurvans negativ samband
mellan inflation och arbetslöshet
stämde inte
när många länder drabbades av båda. Keynesianismens kritiker vädrade nu morgonluft, speciellt Chicagoprofessorn vid namn
Milton Friedman
som
kritiserade den expansiva finanspolitiken
som han tyckte var en "
smygsocialisering
"* av samhället.
*Socialisering är ett annat ord för förstatligande av företag eller ekonomin.
Friedman
hävdade att statens inblandning
i ekonomin
tillslut leder till problem och kriser
. Keynes hade ju hävdat att krisen under 1930 - talet var p.g.a. av för låg efterfrågan och att en expansiv finanspolitik från statens sida kunde ändra detta.
Friedman höll inte
med utan hävdade att problemet snarare är
staters oförmåga att hantera ekonomin
. Friedman använde sig gärna att fyndiga argument som:
"Låt den federala regeringen styra över Saharaöknen och om fem år kommer de ha brist på sand"
Penningmängden får inte öka mer
än
BNP-tillväxten i samhället
hävdar Friedman och därav kallas han och hans efterföljare
monetarister
.
Det vore bättre om staten:
skar ner de offentliga utgifterna (
exempelvis att privatisera
)
begränsade budgetunderskottet och...
begränsade penningmängden.
När en stat
på förväg

förklarar
att de ska göra detta så kommer företag och löntagare
minska sina föräntningar
på inflationen och det bidrar till att inflationen inte ökar (
jämför med löne-pris-spiralen sidan 333 i Reflex 123
).
* http://prognos.konj.se/PXWeb/pxweb/sv/SenastePrognosen/SenastePrognosen__f24_resursutnyttjande/F2401.px/table/tableViewLayout1/?rxid=965beb07-b4fb-4b9d-9d61-9e1b9c6db493 hämtat den 26 maj kl 22:17.
Om ett land använder en expansiv finanspolitik som Keynes och keynesianisterna förespråkar kommer det på långt sikt bara leda till ännu högre inflation. Friedman bevisade detta genom att skapa en vertikal phillipskurva.:
A
B
C
D
Inflation
Arbetslöshet
Det vertikala phillipskurvan
Om vi utgår från ett land som har hög arbetslöshet med låg inflation (A) och landet använder sig av en expansiv finanspolitik för att minska arbetslösheten till (B).
Vid (B) ser vi ju att inflationen stigit något och då har även företagen räknat med den nya inflationen i sina konstnader och fackföreningarna har räknat med inflationen inför sin avtalsrörelse (d.v.s. de krav på löneökningar fackföreningen vill göra). Företagens och fackföreningarnas förväntningar och krav gör ju att inflationen stiger ytterligare till (C).
Men detta nya läge (C) leder ju i nästa skede (exempelvis ett kvartal eller år) till att förväntningarna ökar igen på inflationen och den höjs till (D) och det påverkar ju även arbetslösheten eftersom inflationen har skadliga effekter på ekonomin i samhället.
Skillnaden mellan (D) och utgångsläget (A) är ju däremot
att både arbetslösheten och inflationen nu ökat
. Därför behöver ett samhälle ha en "naturlig arbetslöshet" för istället för att staten ägnar sig åt expansiv finanspolitik.
(också kallat
nyliberalism
eller
neoklassisicm)
)
men Marx menar att det
framförallt är det mänskliga arbete som är nedlagt i varan som tillför värde till varan.
Något Marx kallar

Mervärdet.
omkostnader vid produktionen
av varan
priset för råvarorna
som använts till varan
För det är ju så att
alla de konkurrerande företag
som finns tänker ju på samma sätt.
De vill också göra större vinster hela tiden
.
Det företag som
förlorar i konkurrensen om kunderna
riskerar ju att (sakta eller snabbt)
slås ut
,
bli uppköpt
eller att
aktieägarna säljer sina aktier
om de inte stiger i värde.
Därför måste företagen hela tiden sträva efter större vinster år efter år. Inte för att de är giriga utan för att själva systemet (mer eller mindre) bygger på att du är "herre på täppan".
Modell över profitkvotens fallande tendens
Hur har detta med kapitalismens ostabilitet att göra då? Vi kan kanske måla upp en modell över det hela såhär:
Företag 1
Företag 2
År 1 - sänker löner och omkostnader så mycket det går och avsätter 10 % av vinsten till att köpa in ny teknik.
År 1 - Följer företag 1 agerande och gör likadant men avsätter 15 % av vinsten för att dela köpa in ny teknik men också forska på nya lösningar som gör varan de säljer mer attraktiv.
År 2 - Ser hur företag 2 snor kunder och avsätter därför 25 % av vinsten för att också investera i ny teknik och forska fram en bättre vara.
År 2 - Släpper en ny förbättra varan och har genom massproduktion lyckats sänka priserna. Fler kunder går till företag 2.
År 3 - Lyckas förbättra sin vara och genom massproduktion pressat priserna och lyckas ta tillbaka sina kunder och även sno fler kunder ifrån företag 2.
År 3 - Ser hur företag 1 agerar och satsar nu 40 % av sin vinst för att marknadsföra sina produkter, forska fram ny teknik och invester i den...
Marxister menar då att om det
inte fanns privata företag
utan att
alla var med och ägde allt
så skulle inte denna konkurrenssituation uppstå utan vinsterna som görs skulle tillfalla hela samhället och
användas där de behövdes
.
När kapitalismen då krisar som den har en tendens att göra så...
Kan vi se hur
arbetslösheten breder ut sig
, samhällen får problem med en rad olika saker som
fattigdom
,
social oro
,
upplopp
,
ökad kriminalitet
eller i vissa fall
krig
(
jämför med första världskriget
).
Men någongång från 1400 - talets slut och 1500 - talets börjar kan vi se hur ett
nytt ekonomiskt system
växa fram. Det börjar förmodligen i renässansens Italien och kommer att kallas för...

Alltså skulle landets rikedom helst ske på andra länders bekonstnad, en slags ekonomisk nationalism.
Den import som fanns var av råvaror som gärna skulle
föräldlas inom landet
och
exporteras dyrt till andra länder
- en idé som fortfarande är rådande. Teorin sägs öppnat världen för kapitalismens mörka sidor som
slavhandel
,
rovdrift
och
kolonialism
.
alltså att
istället för en statlig hand som styr

är det en osynlig hand som styr
.
Där
utbud och efterfrågan

avgör priset på varor och tjänster
men även hur många exempelvis snickare
som ska finnas
.
Detta har kallats för
laissez-faire
(
låt gå
) politik. En skillnad från fysiokraterna är att Smith argumenterar för att det är
allt

arbete som skapar välstånd
inte endast jordbrukets arbete.
De som ägde handelsföretagen och de tidiga fabrikerna gjorde stora vinster och ökade sin rikedom. För arbetarna var situationen inte lika god.
Marx tankar som byggde en del på Adam Smiths idéer har kommit att kallas för
Marxism
(
även om Marx själv avskydde begreppet
).
Vissa arbetare ville
reformera
kapitalismen som ett steg mot ett annat samhälle;
socialismen
,
medan andra ville genom
revolution
(
blodig eller oblodig
) ta makten ifrån kapitalisterna och ta över produktionsmedlen (
arbetsplatserna och företagen
).
Keynes hade varit med i
fredsförhandlingarna efter första världskriget
och sett hur
den enorma skuldbörda Tyskland

fått inte hjälpte landet
att komma på fötter. Keynes argumenterade då istället att marknaden behöver regleras och styras genom statlig inblandning (
i motsats till vad Adam Smith och de klassiska ekonomerna sagt
).
Marx använder ett begrepp han kallar
produktivkrafterna
som formar hur samhällen ser ut och utvecklats historiskt. Produktivkrafterna är de
metoder
och
tekniska hjälpmedel
som människan använder i
produktionen
.

När produktivkrafterna utvecklas
(
som exempelvis under den industriella revolutionen
) förändras också samhället och dess sociala relationer (
exempelvis: urbanisering, massproduktion, storstäder m.m. under industriella revolutionen
).
men principen är den samma i alla samhällen:
den finns en ägande
och
styrande klass
samt
en arbetande
och
tjänande klass
.
De två klasserna har
motstridiga intressen
som aldrig går att förena i det samhälle de lever i utan det krävs en total förändring för att
upplösa klasserna
.
Arbetar du 8 timmar om dagen
representerar inte den lön du får allt det du producerat
under de 8 timmarna.
Du kanske har arbetat ihop din lön redan efter 3 - 4 timmar och resten av arbetsdagen är "gratis" arbete till arbetsköparen
- och
där skapas också vinsten
(
men
inte fastställs
).
Keynes
kritiserade kraftigt det stora skadestånd
Tyskland skulle betala till de andra länderna (
främst Frankrike
).
De klassiska (
liberala
) ekonomerna (
Adam Smith m.fl.
) hade ju argumenterat för att
marknaden självt löser kriserna
och att de inte blir långvariga.
När
lönerna sjunkit tillräckligt
kommer företag
börja anställa igen
och
krisen kommer försvinna
hävdar de klassiskt liberala ekonomerna.
Flera regeringar från 1930 - talet och framåt började föra en
keynesianistisk finanspolitik
, exempelvis:
The new deal
i USA
som Franklin D. Roosevelt lanserade och
Folkhemsbygget
av Per Albin Hansson i Sverige
.
De som anställs ska också få
marknadsenliga löner
(
löner på samma nivå som andra inom samma bransch
) så de också har råd att konsumera och på så sätt höja
efterfrågan på varor och tjänster
.
Då behövs det anställas mer människor som kan producera och sälja mat, kläder och elektronik men även lärare som utbildar. När dessa får jobb ökar det ju efterfrågan ännu mer och ännu fler människor får jobb....
Vad innebär begreppet penningmängd då?
Teorin går ut på att varje samhälle har en viss
jämviktsarbetslöshet
.
Arbetslösheten bör inte sjunka under den nivån för då riskerar inflationen att öka. Vilken den nivån är på är olika från land till land, konjunkturinstitutet drar analysen att Sveriges jämviktsarbetslöshet är på 6,7 % för i år*.
-
Vilket kan jämföras med att arbetslösheten på 1970 - talet ofta låg på 2 %.
Vad tror ni begreppet
"nationalekonomiska teorier"
betyder?

Merkantilism från ca 1500 talet till 1700 talet.
Fysiokratism från ca 1700 till 1800 talet...
Den klassiska liberalismen ca 1700 - talet till ca 1920 - talet.
Marxismen från ca 1860 - talet tills 1990 - talet..
Ett skadestånd som var
bidragande till att Tysklands ekonomi kördes i botten under 1920 - talet

och nazistpartiet kunde få stöd
, hävdar många ekonomhistoriker.
I klassisk liberal ekonomisk teori så utgår ekonomerna ifrån att det är på marknaden vinsterna skapas. Säljare och köpare möts (utbud och efterfrågan) de förhandlar med varandra tills båda tycker att de tjänar på affären (de hittar en jämvikt) och sedan går affären igenom. Säljaren gör vinst och köparen får tag på varan som den behövde.
Full transcript