Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Copy of Filosofi

No description
by

Gary Blankenau

on 15 October 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Copy of Filosofi

Filosofi 1
Filosofi 1
Betyg och bedömning
Vad kursen ska innehålla och vad som gäller för olika kriterier bestäms av kursplanen.

Ett totalbetyg grundar sig alltså på total utveckling mot dessa förmågor.
Terminsplan
* Ontologi/Existens ca 4-5 veckor.

* Epistemologi ca 4-5 veckor.

* Språkfilosofi ca 4-5 veckor.

Diskutera prov/examinationsformer!
Existens/Ontologi/Metafysik
* Ontologi = Läran om varandet (Verkligheten).

* Vad är verkligt? Vad består verkligheten av?(s.13)
Epistemologi
Hur får vi kunskap?
Bedömning
Betyg
Språkfilosofi
Etik
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Existens och vetande, dels grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och
vad som kan tänkas existera, dels grundläggande kunskapsteori utifrån begreppet kunskap,
begreppet sanning och vetandets olika former.
• Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan
forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap.
• Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar
om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, dels samhällsfilosofi som
handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas
tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap.
• Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella
diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten.
Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling.
• Språkfilosofi. Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition.
Teorier om språkets funktion och mening. Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån
både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion.
Betyget E
Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några
frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi,
språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven gör också enkla jämförelser mellan olika
filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med viss säkerhet några relevanta filosofiska
begrepp.
Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några
frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi,
språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Elevens analyser leder fram till enkla
förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där några relevanta filosofiska begrepp
används med viss säkerhet. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra
enkla slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen.
Eleven urskiljer och förklarar med viss säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation
i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med enkla
argument.

Betyget C
Eleven redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera
frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi,
språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven gör också välgrundade jämförelser
mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med viss säkerhet flera relevanta
filosofiska begrepp.
Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser
av några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi,
samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven formulerar sig
självständigt i förhållande till valda källor. Elevens analyser leder fram till välgrundade
förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp
används med viss säkerhet. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra
välgrundade slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen.
Eleven urskiljer och förklarar med viss säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation
i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med
välgrundade argument.
Betyget A
Eleven redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade
och nyanserade argument flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap,
värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven gör också
välgrundade och nyanserade jämförelser mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder
eleven med säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.
Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade
analyser av flera frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi,
samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Eleven formulerar sig
självständigt i förhållande till valda källor. Elevens analyser leder fram till välgrundade
och nyanserade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta
filosofiska begrepp används med säkerhet. Utifrån sina analyser ställer eleven dessutom
relevanta frågor och upptäcker nya relaterade frågor. Eleven tar ställning till filosofiska
frågor och teorier genom att dra välgrundade och nyanserade slutsatser och värdera frågorna
och teorierna med nyanserade omdömen.
Eleven urskiljer och förklarar med säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation
i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med
välgrundade och nyanserade argument.
*Vad är filosofi?

*Hur lär vi/ni?

Metafysik
* Fysiken bakom fysiken.
Meta= Mellan, efter eller över.
* Naturfilosofi - Vad består verkligheten av? Vilket är urämnet? De gamla grekerna tänkte sig att det fanns ett urämne av vilket allt bestod.

* Ett exempel: Thales - Allt är vatten.
Eleaterna vs. Herakleitos

* Olika uppfattningar om huruvida verkligheten förändrades eller ej.

* Eleaterna - Inget kan förändras. Zenons paradox.

*Herakleitos - Panta Rei-"Allt flyter"
Olika typer av verklighetsuppfattning

Materialism - Världen består av materia och går att ta på.

Idealism - Världen är andlig/själslig och icke-materiell.
Hur är verkligheten uppbyggd?

Monism - Verkligheten är byggd av ett slags sak.

Dualism - Verkligheten är byggd av två slags saker (Ofta både själslig och fysisk).

Pluralism - Verkligheten är byggd av flera slags saker (T.ex. Fysiska föremål, Tänkande/Själ och Gud).
Olika typer av materialism:

*Materialism - Allt är materia (fysiskt).

*Etisk materialism - Det enda som är värt något är något materiellt.


Olika typer av idealism

*Idealism - Allt är egentligen icke-materiellt.

*Etisk idealism - Det enda som har värde är icke-materiellt.

*Objektiv idealism - Det verkliga är något andligt/själsligt och finns oavsett det som kan uppfattas. (Platon)

*Subjektiv idealism - Det verkliga finns bara när det uppfattas. (Berkeley)
Platons grottliknelse (Tavla):

*Sinnevärld - Den värld vi kan uppfatta med våra sinnen. (Subjektiv, föränderlig)

*Idévärlden - Den värld där idéerna som skapar vår kunskap om verkligheten vi kan uppfatta med våra sinnen finns. (Objektiv, oföränderlig.)

Sinnevärlden som vi kan uppfatta är bara en reflektion av idévärlden, den perfekta världen. (s.21)
Verklighetsuppfattning
Platon - Objektiv idealism
Berkeley - Subjektiv idealism
Demokritos - Materialism
Monism - Naturfilosoferna
Dualism - Descartes
Pluralism - Popper
* Naturfilosoferna trodde på att det fanns ett ämne som var grunden för allt verkligt.

Två exempel:

Thales
ansåg att vattnet var alltings urämne. Det finns många myter om honom. Någon hade pikat honom för att han var fattig, han svarade då att han värdesatte andra ting än pengar. För att bevisa att visa män kunde bli rika om de ville, hyrde han alla olivpressarna under vintern då de var billiga. När man sedan skulle pressa oliver hade han monopol på pressarna och kunde bestämma priset själv.

Anaximandros
ska ha varit 64 år gammal 546 f Kr. Han ansåg att urämnet var något obestämt och att det just på grund av sin obestämdhet kunde anta alla former. Han sägs vara den förste som ritade en karta. Han ansåg jorden vara en cylinder och ska, enligt olika källor, ha påstått att solen är lika stor som jorden eller ca 27 gånger så stor.

René Descartes menade att kropp och själ båda existerade oberoende av varandra. Själen är enligt Descartes den substans i vilken tankarna finns.

Descartes kom fram till att han existerade eftersom att han kunde tänka att han existerade - Cogito ergo sum = Jag tänker alltså finns jag.

Descartes tänkte också ut ett Gudsbevis: Descartes föreställde sig att det fanns något fullkomligt, själv var han inte fullkomlig eftersom han tvivlade. Alltså kunde inte föreställningen om det fullkomliga komma från honom själv. Eftersom tanken på det fullkomliga bara kan komma från det som själv är fullkomligt måste Gud existera.
Pluralism - Verkligheten består av flera olika världar.

Karl Popper delade in verkligheten i tre världar:

1. Materiella föremål - Objekt
2. Psykiska företeelser - Vår upplevelse av objekten
3. Sociala företeelser - T.e.x. berättelser.

Exempel saga.
* Atomteori
* Hur verkligheten verkligen är är beroende av hur vi uppfattar den.

*Esse est percipi - Att vara är att uppfatta.

* Du kan bara anta att saker finns, det är först när du uppfattar dem som de existerar.

(Är en katt svart även om natten när du inte kan se den? Låter ett träd som faller i skogen om ingen hör på?)
"Vän av visdom"

Diogenes
Cyniker
Alexander den Stores idol:
"om jag inte var Alexander, önskar jag att jag vore Diogenes".
Alexander: -Önska dig vad du vill
Diogenes: -Kan du vänligen ta ett steg till vänster, du täcker solen
Sokrates
Sokrates
Platon
Aristoteles
Diogenes
Parmenides
Herakleitos
Zenon
Epikuros
Alexander
den Store

Pythagoras
Anaximander
or Empedocles
Plotinus
Arkimedes
Apollo
Athena
Thales
Herakleitos
Parmenides 12A
Zenon
Zenon 12A (paradoxer)
Platon
Aristoteles
Aristoteles 384 f.kr-322 f.kr
Diogenes/Cynikerna 12D

- Cynisk = okännslig för andras lidande.
- Verklig lycka är att göra sig kvitt alla begär efter
materiella ting, politisk makt och hälsa.
- "Den som inget vill ha har ju allt han önskar"
Diogenes/Cynikerna
Epikuréerna
Epikuros
Stoikerna
Stoikerna
av Kition
av Kition
Aristoteles var elev till Platon och han var besatt av formler och kategorier. Han ansåg att sanningen om sakers sanna natur fanns på jorden i den materiella världen. Genom att studera många olika objekt kan man sedan urskilja något gemensamt som kan kallas dess form. Denna form kan beskrivas och sedan kategoriseras. Detta kallas Aristoteles formlära.
- Organiserade sej på 300-talet före kristus
-Världen är föruftig, styrd av logos
-Allting har en bestämd orsak, och alla skeenden är förutbestämda.
-alla människor är lika värda, men alla har olika roller som man ska finna sej i.
-"ödet leder den villige men släpar den ovillige"
-Marcus Aurelius

All materia har nån sorts form:
Livlösa, levande och djur och mänskor
4 orsaker: materiell, verkande, formell och final
"Att lära sig är att förstå vad som gör tinget till just det tinget"
Epikuros
- man skall sträva efter ett lugnt liv utan smärta och rädsla
- man skall ej frukta döden eller gudarna "Där döden finns, finns inte vi och där vi finns, finns inte döden"
- man skall leva ett klokt, hederligt och rättfärdigt liv
- Det är viktigare att inte ha negativa saker än att ha positiva saker
- Realistisk världsbild
-"Det enda jag vet är att jag ingenting vet"
- Blev dödsdömd pga. att han inte trodde på gudar och därmed "förledde ungdomen"
-Platons lärare
-Samtalade istället för att undervisa (= Sokratisk dialog)
-"Ett outforskat liv är inte värt att leva"
- Sökte normer dvs. värderingar som är sanna för alla människor
Platon var en grekisk filosof på 300-talet f.Kr
Han var filosof, matematiker och författare
Han grundade skolan "Platons akademi" och skolan fick bra inflytande inom tidens vetenskap och filosofi.

Var sokrates elev, och har skrivit ner nästan alla bevis om Sokrates tankar. Han skrev Sokrates lärdomar i s.k Dialoger.
Zenon levde på 400-talet f.kr.
Han var Parmenides elev i en skola i Elea
Han är känd för sina paradox, med vilka han försöker bevisa att rörelse är ömöjligt, och endast en illusion i våra sinnen
GROTTLIKNELSEN
Förklarar idealvärlden. Han trodde att idealvärlden är den sanna verkligheten (=och sinnevärlden är en blek kopia.)
Använder en handritad cirkel som exempel. Den kan aldrig bli perfekt men i idealvärlden kan den.
Hans motto var; "för att hitta lycka, måste man leva i eniget naturen.
Diogenes var en grekisk filosof och en stor tänkare
Diogenes representerade den cyniska skolan
Han hade en cynisk bild av världen
lycka når man genom inre frihet
man skall vara nöjd med det man har
Anekdoten om Alexander den Store:
Alexander den Store hade hört och var intresserad av Diogenes. Han ville besöka honom och fråga om han kunde göra någonting för honom. Då funderade Diogenes en stund och svarade sedan att han kunde flytta på sig för att han skymmde solen.
Det sägs att Diogenes bodde i en tunna på en strand och att han kallades för hund.
Diogenes sade " man är inte medborgare av en stat, utan världsmedborgare"

Diogenes (f. 412 f. Kr)
Zenons kändaste paradox kallas "Akilles och sköldpaddan". Enligt honom, kan inte Akilles ta ifatt sköldpaddan, för den hinner alltid ta sig en liten sträcka framåt under den tid det tar för Akilles att nå sköldpaddans senaste startplats, o.s.v.
Med ett annat paradox förklarar Zenon att för att kunna börja gå längs en vägsträcka, måste man först ta sig till hälften av den (1/2), men före det, måste man ta sig till hälften av den (1/4), ad infinitum. Enligt honom kan man alltså aldrig ta sig iväg: rörelse är omöjligt.
- Född ca. 540 f.Kr. i den grekiska kolonin Elea, södra Italien, dog omkring 480 f.Kr.
- Grekisk filosof från klassiska tiden, en av de mest kända filosoferna som verkade före Sokrates, lärare till Zenon
- Han ansåg att det fanns en verklighet oberoende av vår existens, det som inte existerar finns inte och kommer
aldrig att finnas
- Platon och Aristoteles tyckte att Parmenides tänkande var fruktansvärt, han var galen
- Intellektuellt och metafysiskt tänkande
- Inte viktigt att vattnet, elden, luften och atomerna var begynnelsens ämnen
- Varat är motsatsen till Intet, om Varat skulle förintas blir det det samma som Intet. Detta är inte möjligt och därför är Varat evigt och oföränderligt.
- Hans slutsats var att verkligheten (varat) är en existent, oföränderlig, komplett helhet.
- Han argumenterade med Herakleitos angående rörelsens existens
Stoikerna samlades år 300f.Kr. De var fatalister och trodde alltså på ödet och att livet redan var förutbestämt. Namnet Stoikerna kommer från att de alltid samlades i en stoa (en pelargång). Enligt dem bör vi leva i harmoni med oss själva, förnuftet och naturen. Detta tillstånd nås genom dygderna. Stoikernas mål var att lära sig att försona sig med sitt öde så att vi kan leva i harmoni. Vi skall inte sörja över motgångar eller glädjas över lyckliga händelser. En stoisk människa är en människa som inte låter känslorna ta över.
"Ingen man stiger aldrig i samma flod två gånger, för det är inte samma flod och han är inte samma man"

"Förändring ensamt är oföränderligt" - Herakleitos
Herakleitos (Heraclitus) var en grekisk filosof som levde på 500-talet f.Kr. Han var hemifrån staden Efesos. Herakleitos var en försokratiker dvs. han levde och verkade före Sokrates.

Herakleitos lära gick ut på motsatsernas kamp och enhet i ständig förändring som verkar både i det objektiva (världen och universum) och i det subjektiva (människors tänkande och idéerna). Dessutom tyckte Herakleitos att eld är världens "urämne".
Diogenes var en grekisk filosof. Han föddes i Sinope 412 f.Kr och dog 323 f.Kr.
Enligt honom och cynikerna överlag skulle man leva enkelt och enligt naturens lagar.
Smärta och hunger hjälpte att uppnå godhet. Matematik, geometri och musik är fullständigt onödigt.

Diogenes levde på en strand. En tunna var hans hem, han tvättade sig aldrig, han luktade illa. Han framhävde sitt ideal med detta. Han kallades hunden.
Epikuros föddes år 341 f.Kr. på Samos och dog år 271 f.Kr. i Aten. Hans skola kallades för trädgården och han var grundaren av rörelsen epikurismen. Epikurismen innefattade att garantera individens välbefinnande.

Epikuros ansåg att ett gott och lyckligt liv är ett liv utan smärta och rädsla. Det högsta goda var att leva ett självförsörjande liv med mycket vänner.
Skolan i Aten - Rafael
Historia!
Metafysik, Kunskapsfilosofi, Språkfilosofi, Etik, Samhällsfilosofi, Nutidsfilosofi.
Två förmågor:
1. Vi kan ta emot sinnesintryck utifrån.

2. Vi kan bearbeta intrycken med hjälp av vårt förnuft. De kan sedan lagras i minnet och skapa en erfarenhet. När vi sedan drar slutsatser använder vi våra erfarenheter.

Är den ena en förutsättning för den andra?
Två svar:

Rationalism - Kunskapen kommer genom tänkande. Förnuftet styr.


Platon
-Tidig rationalist
Descartes rationalism
John Lockes Empirism
David humes Empirism
Immanuel Kants kompromiss
Empirism - Kunskap genom sinnesintryck. Erfarenheten styr.
Rationalism - Kunskap genom tänkande
Empirism - Kunskap genom sinneserfarenhet
Platons sätt att dela upp världen i idévärld och dinnevärld är en tidig form av rationalism. Platon menar ju att det finns saker vi bara kan uppleva med vårt tänkande, vårt förnuft.
Descartes sökte efter objektiva sanningar och "absolut" kunskap. För at skapa ett system av "säker" kunskap skalade han bort allt det han visste som kunde betvivlas..

Han använde det egna förnuftet som utgångspunkt för vad han kunde veta:

- Cogito ergo sum. (Jag tänker alltså är jag).

I och med att Descartes använder sitt eget förnuft (att han kan tänka) som utgångspunkt för att veta att han fanns anses Descartes vara rationalist,

Descartes ansåg alltså att förnuftet är nyckeln till att kunna förstå sinnesintrycken och därigenom skaffa sig erfarenheter och dra slutsatser. Detta innebär att tankeförmågan är en medfödd kunskap.

-

John Locke hade svårt för Descartes idé om att vi skulle kunna vara födda med kunskap. Istället tror Locke att vi föds som: "Tabula rasa" - Oskrivna blad, blad som behöver erfarenheter för att fyllas.

För att kunskapen ska börja med erfarenheter måste det funnits saker att erfara redan från början. Därför måste något/någon ha skapat den verklighet vi uppfattar.

Eftersom att Locke resonerade om en skapare kallas han "Deist". En deist tror att t.ex. Gud skapat världen men sedan lämnat den åt sitt öde.
Skepticism
Skeptiska argument
Paruppgift!
Olika filosofers syn på kunskap
Hume tänkte att vi aldrig kunde vara säker på någon kunskap. Vi kan vara säkra på att vi får intryck av våra sinnen, däremot kan vi aldrig vara säkra på att våra sinnesintryck stämmer.

Exempel: Vi kan se vårt hår och vara säkra på att vi upplever det som blont, däremot kan vi aldrig vara säkra på att det vi upplever faktiskt händer/är eftersom att någon annan kan uppfatta det annorlunda. Det finns ingen objektiv materiell verklighet som upplevs likadant av alla.

Humes sätt att tänka kallas kunskapsteoretisk idealism - Vi kan bara ha kunskap om uppfattningar.
Episteme - Kunskap.

Epistemologi - Kunskapslära
Immanuel Kant blev nervös av Humes idé om att kunskap var relativ. Han bestämde sig därför för att utarbeta en kompromiss mellan rationalism och empirism (Förnuft och erfarenhet).

Kant menade att kunskap kunde delas in i två kategorier: Á posteriorikunskap - Erfarenhetskunskap och Á priorikunskap - Förnuftskunskap.

För att förstå vad vi upplever måste det vi upplever vara känt för oss annars förstår vi det inte. (Ex. Åska - Hammarslag).

Alltså växelverkar förnuftet med erfarenheten. Vi ör fast i erfarentsvärlden, en värld som formats av vårt förnuft.
Kan räknas också som idealist.
Kants kritiska idealism kan sammanfattas - Vi får intryck av världen men kan aldrig veta vad världen i sig består av eller om idén om verklighet stämmer med hur vi uppfattar den.
Åter till metafysiken!
Kan vi veta något överhuvudtaget???
-Skepticismen är en kunskapsfilosofisk hållning.
-En skeptiker säger att vi aldrig säkert kan veta något .
-Skeptikern gör det till system att alltid ifrågasätta allt, även det som verkar uppenbart.
Det finns argument för att ifrågasätta verkligheten, säga emot både empirism och rationalism. Dessa argument kallas skeptiska argument.
Ett par exempel:
Descartes drömargument: Drömmar kan verka lika verkliga som den vakna verkligheten. Detta talar emot att vi skulle få kunskap genom sinnesintryck (Empirism) eftersom vi kan ha svårt att skilja dröm från vakenhet och därför inte vet vilken kunskap som är "verklig".
Descartes "Den onda andens argument": Tänk om våra tankar styrs av en ond ande som inte vill att vi ska få "rätt" kunskap. Detta talar emot kunskap byggd på tänkande.
Matrixargumentet: Om hjärnan ligger i en tank och får impulser utifrån (T.ex. genom datorprogram) blir allt vårt tänkande och alla våra intryck bara "falska" konstruktioner.
PARUPPGIFT EPISTEMOLOGI
- The Matrix

Gå ihop två och två, uppgiften ska skrivas tillsammans! Under lektion ser vi filmen ”The Matrix”. När vi sett filmen ska du och din partner under två lektionstillfällen arbeta tillsammans med att analysera filmen utifrån dessa frågeställningar/Uppmaningar:



1. Börja med att beskriva er upplevelse av filmen och beskriv vilka frågor som den väcker hos er.


2. Metafysik (Sidorna 12-28)

2.1 Använd begreppen: Monism, dualism och pluralism för att förklara hur man kan se på hur världen i ”The Matrix” är uppbyggd.

2.2 Hur kan man relatera Platons (objektiv idealism gestaltat till exempel i ”Grottliknelsen”) och/eller Berkeleys (subjektiv idealism) syn på verkligheten till filmen the Matrix?


3. Epistemologi (Sidorna 55-65 och 70-73)

3.1 Beskriv konflikten mellan den rationalistiska och den empiriska verkligheten i ”The Matrix”. Referera gärna till Descartes, Humes, Lockes och Kants idéer.

3.2 Hur kan David Humes kunskapsteoretiska idealism tillämpas på filmens händelser? (Om ni tar upp det i föregående fråga skriv se fråga 3.1)


3.3 Använd de skeptiska argumenten och förklara hur de kan förhålla sig till filmen.


3.4 Vad i filmen skulle kunna kategoriseras i kunskap Á priori och kunskap Á posteriori?

3.5 Förklara hur John Lockes idé om ”Tabula rasa” kan tillämpas på filmen.





3.6 Använd Kants ”kompromiss” för att förklara hur världen i filmen ”The Matrix” är uppbyggd. Använd också begreppet kritisk idealism. (Om ni tar upp det i fråga 3.1 skriv: se fråga 3.1)


3.7 Finns det något i filmen som kan jämföras med Descartes insikt ”Cogito ergo sum”?

3.8 Skulle man kunna påstå att filmen ”The Matrix” stödjer iden om deism? Varför/Varför inte?


AVSLUTNING

4. Avsluta med att berätta vilka slutsatser ni kommit till och reflektera över om filmen på något sätt påverkat sättet på vilket ni ser på verkligheten.


I er analys ska ni försöka använda alla dessa begrepp:

• Materialism, Idealism, Monism, Dualism, Pluralism, Rationalism, Empirism, À priori, À posteriori, Idévärld, Sinnevärld, Deism och Skepticism.


Formalia:
Er analys ska vara skriven med storlek 12 (Även rubriker) med 1,5 radavstånd. Som minst omfattar den 4 sidor och som mest 10 sidor (om inte annat överenskommes). Alla citat eller referenser ska markeras med fotnot. Överdriven styckesindelning undanbedes.
Full transcript