Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Filosofi

Children love to learn, but at some point they lose that and become adults that don't like formal learning. Let's explore why "play" has gotten such a bad rap and figure out how to get it back in education.
by

härnö studier

on 18 January 2011

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Filosofi

Första problemet: http://xkcd.com/657 Vi tenderar gilla något om om vi kan se mönstret i det ! När detta händer - när vi till exempel ser på hela kosmos - börjar vi digga mönstren... vi söker i dem och förväntar oss.... text #19 cogito, ergo sum !
"Boredom is the brain casting about for new information. It is the feeling you get when there are no new patterns to absorb." Flower Power Factortris http://bit.ly/9uhSJF http://www.mangahigh.com Filosofins områden är många:
* kunskapsteori
* etik och moral
* religionsfilosofi
* verklighetsteorier
* rättsfilosofi
* medvetandefilosofi
* språkfilosofi
osv.... -Rath Koster, A Theory of Fun

Språkfilosofi

Förstår vi varandra? Språkfilosofi och hermeneutik

Det är helt enkelt nödvändigt att kunna tala och lyssna i det dagliga livet - vi kommunicerar med varandra, vi meddelar oss, vi läser tidningar, vi överbryggar enorma avstånd med signaler, eller med vår röst. Men förstår vi verkligen varandra? Inte nödvändigtvis - den mänskliga historien är kantad av missförstånd och oförmåga att förstå. Människor vill förmedla sina idéer men lyckas inte alltid med det.

Varför inte?

Vi är på jakt efter förståelsens hemlighet. Hur kan vi undvika missförstånd?

Vanligtvis är vi inte medvetna om det men i det dagliga livet är vi ständigt i färd med att tolka och nio gånger av tio förstår vi varandra med detsamma. När vi talar om sådant som alla kan se begränsas antalet möjliga tolkningar.

Men människor är kreativa - en låda kan vara en låda rätt och slätt. Men i ett annat sammanhang kan den bli ett bord, ett fartyg eller en leksak av något slag. Språket fungerar ungefär som den här lådan, ordens betydelse beror på sammanhanget och i synnerhet på vem som använder dem.

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/sprakfilosofi.html Filosofernas fotbollsmatch 2 5 28 Think like an athenian [ !?*!? ] 75 12 59 60 35 61 text #4: Vad är tid?

San Francisco 1870. Den som reste från San Francisco med tåg till delstaten Washington fick ställa om klockan drygt tvåhundra gånger för att den skulle stämma med den lokala tiden i varje stat de for förbi. Världen hade inte fått standardtid ännu. Varje land, varje stad och ibland varje by hade en egen tid. Det gick utmärkt. Det gick utmärkt - ända tills järnvägen kom.Och med den tidtabellerna. Den 18 november 1883 införde USAs järnvägar enhetlig tid för att skapa ordning vid slutstationerna. Snart följde resten av världen efter. 1884 hölls ett möte i huvudstaden Washington för att bestämma en måttstock för tiden. Man delade i jordens yta i 24 tidszoner. Med hjälp av standardtiden delas vår tidmätning upp i snygga och prydliga enheter. Men vad är det vi mäter egentligen?

Tänk på hur vi pratar om tiden. Att "tiden flyger iväg", att "jag har inte tid", att "jag spiller bara tid på det". Men vad är det som vi beskriver?

Hör tiden till vår fysiska värld? Vi kan varken se den, röra vid den eller höra den. Men visst känner vi att tiden går?

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/vadartid.html Vilka filosofiska frågor kan finnas i dataspelen? http://www.flickr.com/photos/kkseema/2042946052 http://www.flickr.com/photos/seandreilinger/959010447 http://www.flickr.com/photos/wwworks/3039389897 they seek patterns Lärande är inte linjärt...inte verkligheten heller Linjärt tänkande - Raph Koster, A Theory of Fun the act of
mentally
mastering
a problem fun Att designa och använda aktiviteter där man lär sig nya begrepp genom att aktivt reflektera och värdera.
(Hastings, 2006). Inquiry-based Learning addition & subtraction of integers simplifying like terms
3x+4+2x-7 multiplication and division of integers solving
one-step equations
x+3=6 finding points that
fit x+y=5 absolute value
e.g. |-8| graph an inequality on a number line why did
you go in to teaching? AHA moment =
the brain having fun Platon till vänster och Aristoteles till höger i mitten ! Med linjärt lärande fastnar man ofta på grund av ett ord, eller ett koncept eller ett uttryck man inte fattar.... men många går på autopilot reflexstyrda
"program" ett spel av känsligt balanserande mellan
vara less
och vara
frustrerad hjärnan sorterar och paketerar logiskt associativt
integrativt
intuitivt
"sunt förnuft"
"common sense" text #1: Sken och verklighet

av Bertrand Russell



Finns det här i världen någon kunskap som är så säker att ingen förnuftig människa kan tvivla på den?

Denna fråga, som kanske vid första påseendet inte förefaller svår, är i själva verket en av de svåraste som kan framställas.

När vi väl har förstått de hinder som det möter att besvara den enkelt och övertygande kommer vi att ha gjort goda framsteg i våra filosofiska studier - filosofin är nämligen endast ett försök att besvara sådana grundläggande frågor, inte kategoriskt som vi gör i dagliga livet och till och med inom vetenskapen, utan kritiskt, efter att ha undersökt allt som gör sådana frågor så förbryllande och efter att ha insett all den oklarhet och förvirring på vilken våra vanliga föreställningar bygger.


GÅ VIDARE HÄR:

http://harnostudier.com/russelsken.html
text #2: text #3: Driftlära
sv Sigmund Freud

[Ur Psykoanalysens huvudlinjer, kap.II]

Detets makt uttrycker individens egentliga livssyfte.

Det består i att tillfredsställa de medfödda behoven. Något syfte
att hålla sig kvar i livet och medelst rädsla skydda sig mot faror kan
inte tillskrivas detet. Detta är en uppgift för jaget, som också har
att finna det mest gynnsamma och minst farliga sättet att nå
tillfredsställelse med avseende på yttervärlden.

Överjaget kan kanske göra nya behov gällande, men dess huvudfunktion
förblir att sätta gränser för tillfredsställelsen.

De krafter vi antar bakom detets behovsspänningar kallar vi
drifter. De representerar de kroppsliga kraven på själslivet. Trots
att de är den yttersta orsaken till varje aktivitet, är de konservativa
till sin natur; från varje tillstånd som en individ uppnått utgår en
strävan att återställa detta tillstånd, så snart det lämnats.

GÅ VIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/drifterna.html Det är en vanlig föreställning att vi människor söker det perfekta och inte kan låta bli att anta det perfektas existens. Det kan gälla perfekt kunskap och då heter området epistemologi vilket betyder kunskapsteori.

Men frågan dyker också upp i moraliska sammanhang. Kan vi människor nå särskilt långt i moralisk perfektion? Då handlar det om moralfilosofi. Är vi alla tveksamma och förvirrade varelser som aldrig kan nå det perfekta?

En del moralfilosofer menar att målet är moralisk perfektion och att vi måste sätta ribban så högt för att bli tillfredsställda med vår moraliska strävan.

Men hur ska detta gå till?

GÅ VIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/detperfekta.html språkspel vad är ? vuxna anser ofta att lek är
oseriöst och onyttigt
- men stämmer det enligt
språkfilosofin?
Nej. det finns många definitioner och beskrivningar:
- socialt
- informativt
- expressivt
- performativt text #9 text #8 Men, är matte roligt? Är något i skolan roligt? addition & subtraction of integers simplifying like terms
3x+4+2x-7 multiplication and division of integers solving
one-step equations
x+3=6 finding points that
fit x+y=5 absolute value
e.g. |-8| graph an inequality on a number line Linjärt tänknade i matte filosofiskt lärande Så... vad skapar våra föreställningar? Matrix? http://bit.ly/PlayLearn http://www.kwarp.com/portfolio/grammarninja.html Grammar Ninja Vocab Sushi http://www.vocabsushi.com/ http://lab.andre-michelle.com/tonematrix Tone Matrix You don't have to
"play" using a video game. Darfur is Dying The Forbidden City Discover Babylon Peacemaker McVideo Game Second Life:
The Ultimate Simulator SimCity Societies Places to Visit:
http://bit.ly/aAG7oX Simulations
of the
Real World Immune Attack Non-digital Games Shift the "exploration"
to the students. Handy Tip Bloom's taxonomi Välj bland de olika texterna och gör din tankekarta ! text #5 http://www.flickr.com/photos/smiles_for_you/409382195/ Om vi ser mönster är det roligt, inte annars.
Ser vi mönster? Tyvärr fokuserar den mesta
formella utbildningen på
"surface-level learning" enligt Pirates of the Carribean icke-linjärt
tänkande ! some games provide practice jobba med fraktaler - hur fungerar det? Final thoughts ... was it ... Let's put play and fun back in education.
Maria H. Andersen
Twitter: @busynessgirl
busynessgirl@gmail.com
http://teachingcollegemath.com
Illustrations by Mat Moore
garlicandcoffee@gmail.com Filosofi är en aktivitet - inte en teori ! text #6 Vetenskapsteori: filosofiska grundsyner

Vi lever i en värld som förändrats i grunden av den moderna vetenskapen. Vetenskapen ska bota sjukdomar, fylla framtiden med häpnadsväckande uppfinningar, förhindra oss från att förstöra vår planet.

Vad grundar sig de här förhoppningarna på? Besitter vetenskapen sådana enastående krafter? Finns det någon vetenskaplig metod som kan producera underverk?

I en av sina böcker beskriver Francis Bacon ett ösamhälle som han kallar det nya Atlantis där människorna hade bemästrat naturen genom vetenskapen och till och med uppfunnit maskiner som helikoptrar och ubåtar.

På hemmafronten kritiserade Bacon skolorna för att endast ägna sig åt lärda texter och han uppmanade människor att öppna ögonen inför naturen.

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/vetenskapsteori.html text #7
Ontologi - vad är verkligt?

Hela livet rör vi oss i en värld som i mångt och mycket är ett mysterium för oss. Vi fogar samman små bitar av förståelse, vi skapar ett liv. Men vi känner en strävan att gå djupare, vi vill förstå hur det verkligen förhåller sig.

Ontologin ställer dessa frågor: Vad är verklighet? I världen? Inom oss? I upplevelsen av att vara levande? Vad är verkligt? Metafysiken är den gren inom filosofin som ställer frågor om verklighetens grundläggande natur.
Chalmers:
"Vi förklarar det komplexa i termer av det enkla. När vi lyckas med det känner vi att vi uppnått någonting, att vi faktiskt kan ge en förklaring. Metafysik är, anser jag, ett försök att reducera allting till och att rekonstruera allt i världen utifrån den enklaste kärnpunkten."


"Vad är verklighet?" är den grundläggande frågan för metafysiken. Det enda jag vill betona här är följande:

Först framstår det som en ontologisk fråga dvs. en fråga om de grundläggande delar som världen är uppbyggd av. Men traditionellt har metafysiken även bestått av kosmologin, som handlar om hur ontologins olika delar kan sammanfogas till det enhetliga system som världen utgör."

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/ontologi.html Ludwig wittgenstein Rene Descartes FINNS JAGET?

Så här såg Rembrandt sig själv vid 23 års ålder. Och så här såg han sig själv när han var 63 år gammal och målade sitt sista självporträtt:

Mellan dessa två porträtt ligger 40 år av tecknande, etsande, målandet och -åldrande. Men ögonen tycks tidlösa och oföränderliga, som om hans inre jag inte genomgått någon förändring under årens lopp.

Är det så här vi ser oss själva?
Som individer med en personlig oföränderlig identitet?
Förblir vi den vi är? Eller den vi en gång var?
Finns verkligen detta oföränderliga jag som vi aldrig tycks ifrågasätta?

Att somna och vakna upp igen, ibland vet vi kanske inte var vi befinner oss, eller vilken dag det är. Vi känner alltid närvaron av något bekant - jaget. Vi tycks känna igen vårt jag, vi förnimmer jaget. Vi kan inte föreställa oss hur det skulle vara utan jaget.

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/jaget.html UTILITARISMEN

Hur ska man väga samman alla de intressen och omständigheter som pekar åt så olika håll, till ett moraliskt hållbart beslut? Ett klassiskt men också mycket omdebatterat svar på den frågan ges av utilitarismen.


Peter Singer:
”Jag tror det viktigaste med att vara utilitarist är att du bedömer handlingarna utifrån deras konsekvenser. Handlingar är inte bara rätt och fel i sig själv, oberoende av skillnaderna på dem vad gäller konsekvenserna i världen. Jag tror att det är viktigt att vi åstadkommer en förändring i världen och inte att vi bara håller oss till en abstrakt princip, som t ex ”Tala alltid sanning” vilket ju kan ha katastrofala följder för alla. Jag ser ingen poäng med att hålla sig till en princip utan att uppmärksamma konsekvenserna av det du gör. Det är den första och viktigaste aspekten för mig i att vara utilitarist.”

Utilitarismen är en skenbart enkel moralteori som lanserades i början av 1800-talet av den kontroversiell och omdebatterade filosofen Jeremy Bentham i England. Han var egentligen advokat till yrket men kom mest att syssla med moralfilosofi och lagstiftning. Bentham var mycket kritisk till den lagstiftning som rådde i England vid den här tiden. Han menade att lagarna måste utformas så att mängden av lycka och lust i samhället maximeras. Och mängden lidande och smärta minimeras. I varje enskilt beslut som ska fattas gäller det alltså att göra ett slags lyckokalkyl. Största möjliga lycka åt största möjliga antal – därmed hade huvudtanken i utilitarismen formulerats.

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/utilitarismen.html text #10 Vad är naturvetenskap? Vad tror de själva om sin verksamhet? Hur filosofiskt medveten är denna form av praktik? Naturvetenskapen är som ett hantverk: man lär sig arbetssätt och ett språk. Man ingår i en idelogisk, social, ekonomisk och politisk verksamhet.

Efter Darwin sa pragmatikerna i USA och filosofen Nietzsche i Europa: "Fråga inte vilket språk eller metod som beskriver verkligheten "på riktigt" utan vilket språk som tjänar människornas syften bäst."Och visst, har man syftet att få barnen att tro på jultomten kan vi mäta upp alla dessa iakttagelser som görs inom olika vetenskaper, göra analyser av det undersöktas sammansättning, mäta upp orsaler och effekter, beskriva resultaten i matematisk form, vi kan designa labbar och testa olika delar av dessa observationer och får fram en rad samband. Den empiriska metoden och diskursen är verkligen grundad i det vi ser och hör och beräknar.

Men tron på "jultomten" finns hela tiden kvar, identiteten hos det studerade - den sanna naturen hos tingen - är fortfarande något naturvetarna naivt och lite rörande tror så fast på. Att göra iakttagelser, mäta, beräkna, tillämpa ett metodiskt tänkande är normala mänskliga aktiviteter. Men naturvetaren skapar ett magiskt samband med en verklig natur "därutanför" och kräver att andra respekterar deras kunskap om "sanningen".

GÅ VIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/naturvetenskapligajultomten.html text #11 Vissa är troende, andra är det inte. Eller?

Nej. Ur filosofisk synpunkt är inte tro något som vissa människor erfar och andra inte. Tro är något aktivt som alla människor utför varje dag, jag varje timme av sitt medvetna liv. Tro är gemensamt för alla människor.

Aristoteles definierade människan som ett "rationellt djur", men vi skulle också kunna säga att människan är ett "troende djur". Vi börjar tro som små barn -- vi tror på mor och far. Vi accepterar varje litet tecken på kommunikation och kontakt. Vi tror och litar på lärare i skolan. Tro och kommunikation hör ihop eftersom vi försöker lita på varandra. Utan tilliten fungerar inte riktig kommunikation. Vi tror på vad som står i läroböckerna -- trots att vi också införlivar ett kritiskt tänkande. Vi tror att kejsar Trajanus finns därför att nio historiska dokument intygar det. Kristna tror att Jesus korstfästs och uppstått bland annat därför att 24 dokument intygar det. Sydamerikanska indianer kan hävda sin tradition på grund av spanska dokument från 1500-talet. Förutom tolkningar tror historiker på en historisk sanning som sakkunniga kan komma mer eller mindre nära. Vi tror på naturvetenskapen och hoppas på att den är objektiv. När forskare fuskar för att vinna framgång är det objektiviteten som undergrävs, inte själva sanningsbegreppet.

GÅ VIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/vadartro.html text #12 Vetenskap och moraliska fakta

Kan man lösa moraliska problem med vetenskapliga fakta?

Vissa filosofer skulle säga att det är tveksamt. Men filosofin har historiskt sett varit vetenskaplig. Det är inte en vetenskap som man utför i laboratorier och inte heller en rent teoretisk vetenskap som matematik.

På vilket sätt är filosofin, särskilt moralfilosofin, vetenskaplig? Den är vetenskaplig genom den metod den använder. Vetenskaplig metod i sin bredaste mening betyder att först och främst anta att verkligheten är begriplig och rationellt uppbyggd. Detta är inte en självklar utgångspunkt. Somliga förkristna världsbilder antog det inte och den moderna nihilismen förnekar det likaså.

För det andra antar den vetenskapliga metoden att det mänskliga förnuftet kan få kunskap om verkligheten. Också detta har betvivlats i vissa kulturer och betvivlas av några moderna skeptiska skolor. För det tredje kräver vetenskaplig metod att vi ger goda skäl eller bevis för våra slutsatser.

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/moraliskafakta.html text #13 Vad är en människa?

Filosofiska reflektioner och synpunkter
Många har avvisat Charles Darwins utvecklingslära som hävdar att alla livsformer på jorden tillhör samma familj. Men om vi ger människan en särställning gentemot allt annat liv - vad exakt utgör då vår mänskliga natur?

I Atén på trehundratalet f Kr försökte filosofen Platon definiera den mänskliga naturens grunddrag.

Platon:
"Låt mig kort beskriva själens natur genom att använda en bild. Bilden har tre beståndsdelar, två vingade hästar och en körssven. Den ena hästen är av ädelt blod, den andra inte. Och körsvennen bemästar tvåspannet endast med möda. Den svårtyglade hästen som inte är inkörd, håller på att tvinga körsvennen ner mot jorden. Ovanför dem i himlen ovanför himlen, finns den sanna verkligheten, det vill säga de former som endast är synliga för tanken och saknar färg, form eller fasthet. Endast de själar som mest liknar gudarna förs uppåt av sina körsvenner fast hästarna stretar emot så att själarna endast med svårighet kan se sanningen. Några själar stiger uppåt för att endast störta ner igen. De hinner knappast se något alls pga alltför bångstyriga hästar."

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/vadarenmanniska.html text #14 Världen som materia och varseblivning

Det som troligen förefaller oss mest självklart i livet är att vi lever i en fysisk värld, som är uppbyggd och bestående av ett otal materiella ting. Varför är det så självklart? Jo, därför att vi upplever det så. Men det visar sig vid en närmare begrundan att detta till synes

Vår medvetna upplevelse av omgivningen är ju inte identisk med denna omgivning själv. Kanske har vi någon gång ställt oss frågan hur tingen i omgivningen kan ”komma in i oss” och bli till de företeelser vi upplever: stolar, bord, hus, träd, solen, himlen? Allt detta finns ju bevisligen inom oss i form av upplevda ting. Vi kan ju inte förneka att vi förnimmer en medvetandets bild av den omgivande världen, en bild som t.o.m. påstås befinna sig inne i vår hjärna!

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/varseblivning.html Vad händer till exempel i Sagan om Ringen? text #15 Den moraliska relativismen

För somliga finns det inget bättre än att få bada naken, medan andra aldrig ens skulle drömma om att göra det. Somliga känner hur snålvattnet samlas medan de väljer en hummer ur restaurantens akvarium. Vetskapen om att de ska kokas levande förstör inte aptiten för dem. Medan andra inte kan få ner en enda tugga vid tanken. Människor är olika, människor tänker olika i moraliska frågor. Det ena landet är en demokrati, medan det andra är en totalitär regim. Ibland kan olika moraluppfattningar vara oförenliga. Vad är bra? Vad är dåligt? Hur avgör man det? Finns det en universell moral?

James Rachels: "Jag tror att många människor har denna syn: vi är en smältdegel med många olika kulturer som har olika moral i vissa avseenden men sålänge som de respekterar varandra så ska vi inte använda vår moral för att kritisera dem utan försöka förstå dem. Denna syn tror jag är mycket vanlig."

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/relativismen.html text #16 Kant och etiken

Är moral att följa regler?


Under långa tider ifrågasatte aldrig människor högre makters existens. När man ställdes inför ett moraliskt problem åberopade man gudomliga lagar. Moral var något en gång för alla fastlagt
av Gud eller andra makthavande.

Men det fanns en religiös filosof som bestämt avvisade denna blinda tro på överheten, vare sig det var Bibeln, professorer eller livläkare. Hans namn var Immanuel Kant. Han ville att moral skulle grundas vår känsla för ansvar och på regler, den skulle inte utgå från maktbefogenheter utan från kraften i människans förnuft. Att inse vårt ansvar var utgångspunkten.

En av de stora filosofiska frågorna som Kant ville lösa var den om etiken. Hur kan vi dra upp de rätta riktlinjerna för den mänskliga moralen? Troende människor har sin övertygelse,de lyder en makt som står över dem. Ställs de inför ett moraliskt problem kan de åberopa gudomliga lagar, lagar som är bindande föralla, överallt och i alla tider. Följer vi bara Guds lag, gör vi det rätta. Om vi inte gör det, gör vi fel, då syndar vi.


GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/kantetik.html text #17 METAFYSIK

Antag att du promenerar i skogen och att du, förutom pinnar och stenar och annat skräp som hör till skogsmarken, en dag stöter på ett föremål som du inte alls är förtrogen med, något som inte liknar något som du tidigare sett och aldrig skulle vänta dig att finna på en sådan plats. Antag till exempel att det är en stor boll, lika hög som du själv, helt slät och genomskinlig. Du skulle säkert anse detta vara förbryllande och mystiskt, men vid närmare eftertanke är det inte i sig mer mystiskt att något sådant existerar än att något annat existerar.

Om du var van vid att för det mesta se sådana föremål av olika storlek omkring dig, men aldrig sett en vanlig sten, då skulle du bli lika förbryllad om du en gång såg en stor sten i skogen. Detta belyser det faktum att något som är mystiskt slutar att upplevas som mystiskt genom att man blir van vid dess närvaro. Det är till exempel verkligen konstigt att en värld som vår existerar; ändå är det få människor som slås av detta och tar den i stället helt enkelt som självklar.

Antag så att du funnit den här genomskinliga bollen och förbryllas av den. Även om det finns andra saker som du kan undra över, är det en sak som du knappast skulle ifrågasätta; nämligen att bollen inte uppstod där av sig självt, utan att den för sin existens är beroende av något annat. Du kanske inte har den blekaste aning om varifrån den kommit och hur den kommit dit, men du skulle knappast tvivla på att det finns en förklaring. Föreställningen att den kommit ur intet, att den kanske existerar utan att det finns någon förklaring till dess existens, är en uppfattning som få människor skulle tycka vara värd att hysa.

Detta påvisar en metafysisk trosföreställning som nästan tycks vara en del av själva förnuftet, även om få människor någonsin tänker på den; nämligen tron att det finns en förklaring till existensen av allt, vad det än må vara, ett skäl till varför det existerar snarare än inte existerar. Den blotta icke-existensen av något, som inte bör förväxlas med att något försvinner bort ur existensen, kräver aldrig något skäl; men det gör existensen.

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/metafysteism.html text #18 Människan är en självständig form av vara. Det märks i sådana fenomen som vilja, frihet att själv besluta. Alla beskrivningar av människan som inte ser denna frihet, har reducerat människan till något mer begränsat.

Människan har egenskapen att vara ETT moment tillsammans med andra moment i varat. Därför är människan naturnödvändigt beroende av annat och kan inte tänkas separat.

I människans fenomenvärld framträder den eviga världens sammanhang som en kedja av orsaker och effekter i tidsföljd. I sig finns endast ett enda NU men i den mänskliga uppfattningen av fenomenen framträder sekvensen av orsak och verkan. Den eviga världen syns eller visar sig i fenomenvärlden genom att ingen verkan finns utan orsak i den.

Gud omtalas av många människor men kan inte finnas annat än som en idé, låt vara den högsta idén. Varje annan idé ingår som moment i en högre idé och sammantaget ingår alla idéer som moment i den högsta idén, som alltså kan benämnas Gud. Men som ett moment i fenomenvärlden, hur stor eller omfattande det än är, kan inte en Gud finnas till.

GÅ VIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/svenskaidealismen.html ÖVERJAGETS KUNSKAP



Filosofen Nietzsche talade om ett ideal för människan: övermänniskan. Psykologen Sigmund Freud använder en liknande term för idealjaget: överjaget. De båda begreppen liknar varandra men skiljer sig också på avgörande punkter. De stora likheterna har diskuterats under lång tid. Nietzsches idéer om övermänniskan publicerades mellan ett och tre decennier före Freuds. Grundtanken för Nietzsche är att människan kan spränga sina gränser och nå en högre livskvalitet genom att inte följa några moraliska regler, endast agera ut sin egen passion även om den kan te sig omänsklig från massans synpunkt. Övermänniskan är inte rädd för smärta eller lidande och ser inget fel i grymma handlingar. Viljan till makt står i centrum för övermänniskans vilja. Typiskt är också att inte skygga för känslor och tankar som normalt förnekas eller trängs bort utan se de hemska sidorna som rent av nödvändiga.

Men även andra tankar återfinns hos båda tänkarna och Freud hänvisar ibland till Nietzsche både i uppsatser och i brev. Tanken på ett omedvetet område i människan, idén om att bortträngande skjuter undan oönskade tankar till det omedvetna och därigenom gör att vi känner oss mer effektiva, föreställningen om att undertryckta känslor och instinkter senare uppträder maskerade till sina motsatser (t ex fientliga känslor bortträngs och dyker upp som osjälviska handlingar), vidare tanken på att drömmar är symboliska illusioner och drömmandet är en form av katharsisk handling, samt föreställningen att paranoia kan uppstå genom fientliga känslor som bortträngts.

Ytterligare en tanke hos Nietzsche, återfinns hos Freud: att moralen föds ur en internaliserad aggression inom familjen. Men Freud utvecklar denna morals betydelse för historia och kultur, på ett sätt som inte Nietzsche gör.

GÅ VIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/overjaget.html typ:
"man gör så" Sartre: "mauvais foi" text #20 RATIONALISMEN: är förnuftet kunskapens källa?

1600-talets Europa: Den vetenskapliga revolutionen utmanade föråldrade idéer och beskrev världen på ett nytt sätt. Den nya kunskapen väckte entusiasm och gav upphov till två åsiktsriktningar angående källan till kunskap:

Rationalisterna menade att vi kan komma fram till grundläggande lagar om universum enbart genom förnuftet. Empiristerna ansåg att all kunskap om världen måste komma från våra sinnen.

Hur kan vi få tillförlitlig kunskap?Hur lär vi känna de grundläggande lagarna inom matematiken och vetenskapen? Hur vet vi t ex att allt som händer har en orsak eller att summan av vinklarna i en tiangel är 180 grader? 1600-talets rationalister menade att den sortens kunskap härstammar från det rena förnuftet. Vi behöver inte se exempel i den fysiska världen, vi kan förstå dessa sanningar enbart med intellektet.

För att förstå den rationalistiska ståndpunkten, låt oss tillämpa samma synvinkel som riktningens grundare, den franske filosofen René Descartes. Han lade grunden för den analytiska geometrin och liksom för många andra rationalister är matematiken hans stora styrka.

Ian Hacking:

"Descartes och Leibniz var mycket framstående matematiker och Spinoza var ingen odugling. De imponerades av bevismöjligheten: I människans intellekt finns vissa medfödda fundamentala idéer annars vore matematiska bevis en omöjlighet. I förlängningen menade de att även kunskap om andra ting i världen vore en omöjlighet."

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/rationalismen.html text #21 EMPIRISMEN

Hur skaffar vi oss kunskap? Och hur vet vi om det vi tror vi vet är sant?Två motstridiga teorier om kunskap trädde i förgrunden i 1600-talets Europa. René Descartes och andra rationalister ansåg att vi enbart med förnuftet kunde nå fram till sanningar om världen.

Sanningar som skulle vara lika obestridliga som vår kunskap om geometrin. John Locke och efterföljande empirister bestred sådana påståenden och menade att all kunskap om världen måste härröra ur våra sinnen och erfarenheter.

Rationalisterna ansåg sig ha en säker kunskap om världen
men empiristerna betvivlade den med tanke på hur vi omsluts av världen. Om man vill veta något faktiskt om hur världen är beskaffad så "uppge allt hopp om visshet, min vän." Det rena förnuftet leder inte till kunskap. Ner i sörjan med oss andra och kämpa med empiriska verkligheten för att lära känna den.

Från en empiristisk synvinkel, hur vet vi att äpplen är
äpplen? Genom att utgå från äpplen vi har sett och luktat
och smakat på tidigare. Hur känner vi till tyngdkraften? Genom att observera fallande föremål.

Hur lär vi oss om mineraler på Mars? Genom sofistikerade
instrument som utvidgar vår observationsförmåga.
John Lockes "En avhandling om det mänskliga förståndet"
som publicerades 1690, kan kallas empirismens manifest.
Den börjar med ett långt angrepp på rationalisternas
ståndpunkt att många idéer är medfödda. Att de finns i själen från födelsen. Locke jämför själen vid födelsen med ett oskrivet blad. "Tabula rasa".

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/empirismen.html text #22 GEMENSAM ETISK GRUND?

Om någon idag påstår att det finns en allmän och giltig moralisk grund för alla att stå på och handla efter, kan inte vänta sig medhåll från många. Han måste vänta sig att de flesta inte håller med honom. Han kommer att få höra detta: folk i världen har inte samma moral, inte samma dygder och framför allt inte samma kunskap om moral...

Människor är oense om mycket, t ex de tre stora problemen död, sex och Gud. En hel generation människor har idag vuxit upp med den föreställningen att man självklart får döda liv i det rum som alltid varit det heligaste: mammans livmoder.

Det finns moderna sociala trender som vill utsträcka rätten till andra former av dödande, särskilt vad gäller födda barn och åldringar. Medan vi historiskt har ansett att hjälplösa och oskyldiga alltid ska få samhället skydd mot övervåld, har dessa grupper minst skydd av alla. De flesta läkarutbildningar idag har skrivit om sitt hippokratiska löfte: läkaren ska inte bara rädda liv utan också ta liv.

Snarare än bråka om dessa förändringar i den allmänna moralen är många professionella "etikforskare" tvärtom för dessa förändringar. Ett bra exempel är den engelska bioetikern och utilitaristen Jonathan Glover. Enligt honom har människor ingen självklar rätt till liv över huvud taget. Att vara en mänsklig person gäller inte alla, det är en gradfråga. En del människor har mer av denna kvalitet än andra. Och även bland de som har denna kvalitet i hög grad kan ha ett värdelöst liv, ett liv som inte är värt att leva. Detta är ungefär detsamma som den tidiga tyska eutanasirörelsens fackterm: "lebensunwerten Leben" -- ett livsovärdigt liv.

GÅ VIDARE HÄR:

http://www.harnostudier.com/gemensamgrund.html text #23 DYGDETIK

Ofta föreställer vi oss etiken som en uppsättning regler vi är ense om att inte bryta emot. Vi känner i vårt hjärta och förstår i vårt samvete vad som är grundläggande rätt och fel.

Men tänk om etik är mer som att spela musik, något om kräver både övning och undervisning. Men som till slut gör att man kan uppträda med glädje, skicklighet och stil. Så har flera filosofer funderat. Vi ska se närmare på dessa funderingar som kan samlas under titeln "dygdetik".

Ända fram till de senaste decennierna har etiken dominerats av två sätt att gripa sig an frågan om hur man bör handla. Utilitaristerna frågar sig: Hur ska vi handla för att uppnå bästa möjliga resultat. Den handling är god som t ex staten anser "bäst" för alla, eller som ger mest njutning. Den handling är god som individen anser ger mest njutning eller nytta. De som går i Kants fotspår, kantianerna, frågar sig däremot: Hur ska vi handla för att visa andra människor full aktning? Hur ska vi ta vara på människovärdet som vi känner djupt inom oss finns hos alla levande människor? Hur ska vi bevara värdigheten hos varje levande individ och inte kränka någon?

GÅ VIDARE HÄR:
http://www.harnostudier.com/dygdetik.html text #24 VÄRDEFILOSOFI

Vi talar ofta om värdegrund i skolan, etiska värden på arbetsplatsen, värden hos människor och djur, värden i naturen. Nästan alla människor påstår att värden finns och är viktiga för samhället. Internetdejting bygger på kommunikation av värderingar och värden, säger vissa undersökningar. Men vad är ett värde?

Ett vanligt svar i den europeiska filosofin är detta: det är i ett rationellt moraliskt självmedvetande som ett värde dyker upp. Det finns inte utanför oss utan i vårt eget rationella och moraliskt medvetna liv. Om vi inte hittar några värden sitter felet i vårt eget medvetande -- det är skadat eller väldigt outvecklat.

Värden kommer till när när vi med vårt tänkande kan göra rationella val av något vi anser gott. Vi kan till exempel se att ett visst sätt att leva skapar en ordning i vårt liv som önskar. När det är möjligt att välja denna livsstil blir den ett objekt som utgör värde. Ett objekt som inte kan väljas, som är omöjligt för oss, kan inte bli ett värde eftersom det inte går att förverkliga.

Många betraktar FN:s deklaration om om mänskliga rättigheter som vackra ideal som är värda att fira. Denna deklaration kom på pränt den 10 dec. 1948. Denna föreställning om rättigheters värde utgör en central punkt för grekisk filosofi, särskilt stoicismen och är en integrerad del av den judisk-kristna synen på människans värdighet. Eleanor Roosevelt, som ledde arbetet med FN:s deklaration, var varmt troende kristen i den episkopala kyrkan och hade kontakt med bl. a. Martin Luther King, som skriver i ett brev 4 nov. 1956: "....jag tror fortfarande att kärlek är den mest hållbara kraften i världen. Under seklerna har tänkande människor sökt efter det högsta värdet. Detta har varit den mest centrala av alla filosofiska frågor, den grekiska filosofins största fråga. Epikureerna och stoikerna försökte hitta detta värde, Platon och Aristoteles försökte svara på denna fråga: vad är livets summun bonum, det högsta värdet? Jag tror jag har svaret... det är kärlek. Denna princip står i centrum av kosmos. Som evangelisten Johannes säger: "Gud är kärlek". Den som har kärlek är en del av Guds vara. Den som hatar känner inte Gud."

GÅ VIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/vadarvarde.html text #24 FÖRESTÄLLNING OCH VETANDE

Filosofer har länge förbryllats av problemet: vilka av människors föreställningar kan med rätta hävdas vara inte blott tro, utan också "kunskap" och under vilka omständigheter detta kan ske. Också kristna tänkare har brottats med den frågan och inte bara generellt utan också med avseende på religiös tro. Kan t ex några av våra trosföreställningar om Gud någonsin med rätta betraktas som kunskap?

Om så är fallet, vilka och när då? Om inte, varför inte?

Påståendet att man vet tolkas av såväl filosofer som lekmän som starkare än påståendet att man tror. Trosföreställningar kan visa sig vara villfarelser. Vi finner inget ovanligt med en väns bekännelse att en av hans trosföreställningar visat sig vara felaktig.

Men vi skulle tycka det vara märkligt om någon erkände att en del av henns kunskap visat sig vara falsk - jag visste det men det var inte sant ! Till skillnad från tro skulle ju kunskapen vara immun mot falskhet. Och i ett fall där ett påstående om kunskap visar sig vara falskt, då ska man dra slutsatsen att personen inte visste vad hon trodde att hon visste. Inte att hennes kunskap i sig själv är falsk.

GÅ VIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/forestallningochvetande.html Alvin Plantinga Text #25 MATRIX

Tack vare filosofen René Descartes, måste vi moderna människor ställa oss frågan: hur kan vi någonsin komma ut ur vår privata inre erfarenhet för att kunna veta något om föremål och personer i yttervärlden? Detta är en viktig fråga för oss men det var den inte alls vid andra tider av filosofins historia. Grekerna i homerisk tid ansåg inte att människor har något särskilt privat inre liv, inget värt att tala om i alla fall. Alla känslor var offentliga för grekerna. Homeros anser att det smartaste tricket som Odysseus utför är att gråta invärtes medan han var benhård i ögonen.

Tusen år senare har vanliga människor fortfarande ingen känsla för det inre privata livet med tankar och känslor. Kristendomen och sådana filosofer som Augustinus fick arbeta hårt med undervisning om att det finns ett inre privat liv. I sin berättelse om sitt liv, "Bekännelser", påpekar han hur märklig biskopen i Milano, St Ambrosius, är när han läser tyst. Man måste inte läsa högt, sa Augustinus, det går att läsa tyst. Man kan också tänka tyst! Han beskriver biskop Ambrosius: "När han läste, svepte hans ögon över sidorna och hans hjärta sökte meningen i texten; men hans röst var tyst och hans tunga var stilla."

Uppfattningen att var och en av oss har ett eget inre med tankar och känslor fick inte riktig genomslagskraft förrän på 1600-talet. Descartes betonade skillnaden mellan innervärlden och resten av verkligheten. I ett av sina brev skriver Descartes: "...jag är övertygad om att jag inte kan ha någon kunskap om vad som finns utanför mig utan denna överföring via de idéer jag har inom mig."

Enligt Descartes är vi aldrig i direkt kontakt med yttervärlden, vår tillgång till informationen om världen är alltid indirekt. Ingen empirisk observation kan förändra detta faktum, ingen laboration eller testning kan ändra på detta första villkor för kunskap. Han använde dokumentering av människor som förlorat sina ben men fortfarande kände deras närvaro. Han ifrågasatte säkerheten hos det som vi tycker är så självklart: vår upplevelse av vår kropp.

GÅ VIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/matrix.html Text #26 VARFÖR MAN INTE SKA TRO PÅ GUD - Kants agnosticism

Filosofen Immanuel Kant menade att argumenten för existensen av en gud eller det goda i sig, eller den fria vilja, eller en själ i människan som skulle vara odödlig - alla dessa antaganden bygger på en felaktig teoretiskt grund.

Det går inte att bevisa existensen av något av dessa saker eftersom alla kunskaper bygger på endera osäkra sinnesintryck som vi tolkar med modeller, eller på självklara men intetsägande logiska relationer. Eftersom våra modeller av den sinnliga världen - t ex modellen av atomkärnan - endast är modeller och inte kan sägas avbilda verkligheten, så blir alla föreställningar om den osinnliga världen - det goda, en evig själ, en gud, ett himmelrike efter döden - inte bara modeller utan endast föreställningar som helt enkelt inte kan avbilda en verklighet som är oåtkomlig för sinnena.

Den filosof som ändå vill tro på Gud måste börja i en helt annan ände. Först, säger Kant, måste vi upptäcka moralisk nödvändighet i vårt eget liv. Om vi märker att vi inte vill bli behandlade "som skit", om vi märker att vissa beteenden av andra människor är kränkande för oss själva, om vi märker att vi till och med kan hata personer för vad de gör mot oss - då har vi en grund för Gud, säger Kant. Genom att se hur denna nödvändiga moraliska ordning redan finns inom oss, kan vi kalla den ordningen Gud.


GÅVIDARE HÄR:
http://harnostudier.com/teoretiskagnosticism.html Filosofi enligt Gy -11


Filosofin är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom den behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet och värdenas existens. Den filosofiska aktiviteten handlar om att tänka självständigt, kritiskt och analytiskt kring dessa frågor så som de kommer till uttryck i privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap. Att formulera och klargöra filosofiska frågor samt att ta ställning till dem är målet för den filosofiska aktiviteten.
Ämnets syfte

Undervisningen i filosofi ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att delta i ett ständigt pågående samtal om vad verkligheten är, om vad vi med säkerhet kan veta och om människans existens och handlande. I undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla sitt tänkande i mötet med filosofi från olika tider och traditioner, vilket kan inspirera till att se tillvaron i ett vidare perspektiv, ge impulser att tänka i nya banor och utmana invanda föreställningar.

Eleverna ska även få stifta bekantskap med den betydelse filosofi har haft för den kulturella, politiska och vetenskapliga utvecklingen.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att analysera och ta ställning till olika verklighetsuppfattningar samt olika kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska ståndpunkter. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att analysera och ta ställning till existentiella, värdefilosofiska och aktuella samhällsfilosofiska frågor och teorier. Eleverna ska ges redskap för att analysera och värdera information och därmed få möjlighet att utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande samt förmåga till personliga ställningstaganden grundade på genomtänkta argument. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att uppfatta språkliga nyanser och argumentera logiskt.

I undervisningen ska eleverna få arbeta med filosofiska frågor som bland annat förmedlas via texter från olika tider och traditioner samt via olika medier. Eleverna ska ges möjlighet att tänka, diskutera och resonera analytiskt och kreativt kring dessa.

Undervisningen i ämnet filosofi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1 Kunskaper om huvuddragen i olika verklighetsuppfattningar och olika sätt att se på kunskap.
2 Kunskaper om vetenskapsteoretiska ståndpunkter och vetenskapliga metoder.
3 Kunskaper om värdefilosofi, olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier samt deras tillämpning.
4 Kunskaper om existentiella frågor och samhällsfilosofi samt om nutida filosofiska riktningar.
5 Förmåga att identifiera filosofiska frågor samt att analysera, förklara, jämföra och ta ställning till klassiska och nutida filosofiska frågor och teorier med hjälp av relevanta begrepp.
6 Förmåga till ett kritiskt förhållningssätt vid diskussion av filosofiska frågor, analys av filosofiska texter och granskning av information.
7 Kunskaper om språkfilosofi och förmåga att tydliggöra språkliga nyanser med hjälp av språkfilosofiska begrepp samt förmåga att urskilja och genomföra en logisk argumentation.


Kurser i ämnet

Ämnet filosofi består av följande kurser:
Filosofi 1, 50 poäng
Filosofi 2, 50 poäng, som bygger på kursen filosofi 1.

Filosofi 1, 50 p

Kursen filosofi 1 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. Kursen behandlar grundläggande kunskaper i ämnet.


Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

1 Grundläggande kunskapsteori utifrån begreppen kunskap och sanning samt vetandets olika former.
2 Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap.
3 Värdefilosofi, både olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, liksom samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och orättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap.
4 Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om etik, existentiella frågor, politiken, samhället och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling.
5 Språkfilosofi. Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition. Teorier om språkets funktion och mening. Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven redogör för och diskuterar översiktligt och med enkla argument frågor och teorier som gäller kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi och språkfilosofi liksom nutida filosofiska riktningar. Eleven påvisar någon likhet och skillnad mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med viss säkerhet några relevanta filosofiska begrepp.
Eleven identifierar i begränsad utsträckning filosofiska frågor samt görenkla analyser av frågor och teorier som gäller kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi och språkfilosofi liksom nutida filosofiska riktningar med viss kritisk inställning. Elevens analyser leder fram till enklaförklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där några relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra enkla slutsatser och ge enklaomdömen.
Eleven urskiljer och förklarar i begränsad utsträckning språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med enkla argument.


Betyget D

Av x kap. y § gymnasieförordningen (1992:394) framgår att betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.


Betyget C

Eleven redogör för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument frågor och teorier som gäller kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi och språkfilosofi liksom nutida filosofiska riktningar.

Eleven påvisar med viss säkerhet samband mellan olika filosofiska teorier samt likheter och skillnader mellan dem. Dessutom använder eleven med viss säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.

Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av frågor och teorier som gäller kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi och språkfilosofi liksom nutida filosofiska riktningar med viss kritisk inställning samt med viss självständighet i relation till valda källor.

Elevens analyser leder fram till välgrundade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevantafilosofiska begrepp används med viss säkerhet.

Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra välgrundade slutsatser och gevälgrundade omdömen.
Eleven urskiljer och förklarar med viss säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden med välgrundade argument.


Betyget B

Av x kap. y § gymnasieförordningen (1992:394) framgår att betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven redogör för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument frågor och teorier som gäller kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi och språkfilosofi liksom nutida filosofiska riktningar.

Eleven påvisar med säkerhet och på ett nyanserat sätt samband mellan olika filosofiska teorier samt likheter och skillnader mellan dem. Dessutom använder eleven med säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.

Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av frågor och teorier som gäller kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Detta gör eleven med kritisk inställning samt självständigt i relation till valda källor.

Elevens analyser leder fram till välgrundade och nyanserade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flerarelevanta begrepp används med säkerhet. Utifrån sina analyser ställer eleven dessutom relevanta frågor och upptäcker nya relaterade frågor.

Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dravälgrundade och nyanserade slutsatser och ge välgrundade och nyanserade omdömen.

Eleven urskiljer och förklarar med säkerhet språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden med välgrundade och logiska argument.


Filosofi 2, 50 p

Kursen filosofi 2 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. Kursen behandlar fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Klassiska frågor, teorier och ställningstaganden, dels vad gäller verklighetsuppfattningar som behandlar frågor om verklighetens natur och människans existens, dels inom kunskapsteori som behandlar frågor om kunskapens ursprung, räckvidd, giltighet samt yttervärldens existens.

Vetenskapsteoretiska frågor och problem som berör olika filosofers och riktningars syn på vad som är god vetenskap.

Samhällsfilosofisk fördjupning, till exempel utopiskt tänkande, med utgångspunkt i begreppen rättvisa, frihet, makt och inflytande samt filosofernas behandling av dem i olika tider och traditioner.

Värdefilosofisk fördjupning, dels vad gäller tillämpad normativ etik med särskild inriktning på analys, tillämpning och ställningstaganden i olika fall eller dilemman i privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap, dels inom estetiska teorier som handlar om det sköna.

Grundläggande redskap för logisk analys.

Fördjupning i vald filosofisk fråga.


Kunskapskrav

Betyget E

Eleven redogör för och diskuterar översiktligt och med enkla argument frågor och teorier som gäller verklighet, kunskap, vetenskap, samhällsfilosofi och värdefilosofi.

Eleven påvisar någon likhet eller skillnad mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven med viss säkerhet några relevanta filosofiska begrepp.

Eleven identifierar i begränsad utsträckning filosofiska frågor samt gör enkla analyser av frågor och teorier som gäller verklighet, kunskap, vetenskap, samhällsfilosofi och värdefilosofi med viss kritisk inställning.

Elevens analyser leder fram till enkla förklaringar av dessa frågor och teorier där några relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet.

Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra enkla slutsatser och ge enkla omdömen.

Eleven urskiljer och förklarar i begränsad utsträckning logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden med enkla argument.

På motsvarande sätt genomför eleven en fördjupningsuppgift.


Betyget D

Av x kap. y § gymnasieförordningen (1992:394) framgår att betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.


Betyget C

Eleven redogör för och diskuterar utförligt och med välgrundade argumentfrågor och teorier som gäller verklighet, kunskap, vetenskap, samhällsfilosofi och värdefilosofi.

Eleven påvisar med viss säkerhet samband mellan olika filosofiska teorier och ställningstaganden samt likheter och skillnader mellan dem. Dessutom använder eleven med säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.

Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av frågor och teorier som gäller verklighet, kunskap, vetenskap, samhällsfilosofi och värdefilosofi. Detta gör eleven med viss kritisk inställning samt med viss självständighet i relation till valda källor.

Elevens analyser leder fram till välgrundade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet.

Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra välgrundade slutsatser och ge välgrundade omdömen.

Eleven urskiljer och förklarar med viss säkerhet logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden med välgrundade argument.

På motsvarande sätt genomför eleven en fördjupningsuppgift.

Betyget B

Av x kap. y § gymnasieförordningen (1992:394) framgår att betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.


Betyget A

Eleven redogör för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument frågor och teorier som gäller verklighet, kunskap, vetenskap, samhällsfilosofi och värdefilosofi.

Eleven påvisar med säkerhet och på ett nyanserat sätt samband mellan olika filosofiska teorier och ställningstaganden samt likheter och skillnader mellan dem. Dessutom använder eleven med säkerhet flera relevanta filosofiska begrepp.

Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av frågor och teorier som gäller verklighet, kunskap, vetenskap, samhällsfilosofi och värdefilosofi. Detta gör eleven med kritisk inställning samt självständigt i relation till valda källor.

Elevens analyser leder fram till välgrundade och nyanserade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta begrepp används med säkerhet. Utifrån sina analyser ställer eleven dessutom relevanta frågor och upptäcker nya relaterade frågor.

Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra välgrundade och nyanserade slutsatser och ge välgrundade och nyanserade omdömen.

Elevens urskiljer och förklarar med säkerhet logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden med välgrundade och logiska argument.

På motsvarande sätt genomför eleven en fördjupningsuppgift. Gy -11 http://prezi.com/o9mskgn54eml/filosofi/ Antikens filosofer http://harnostudier.com/baudrillard.html till den djupaste språkfilosofen.....Jean Baudrillard.... Varför är denna biolog troende???
Full transcript