Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

kriminologi

Psykiska grejer och kriminalitet
by

Claes Pålsson

on 5 April 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of kriminologi

Kontrollteori/målteori
Attraktivt objekt
dålig vakthållning
Rationell kalkyl – ju starkare band till samhället ju mindre benägenhet
Stämplingsteorin
”kriminell”, etikett och skapar individens självbild, jag är ”kriminell” – spiral…
Social kontrollteori
Familjen, vänner, skolan …. samhället
Symbolisk interaktionism
Modern stämplingsteori – kriminella värderingar i omgivningen, föräldrar som stöder brott. Carl Rogers: dålig självkänsla, antar en negativ identitet
Sjuklig stimulansjakt
– spänningssökarteorin
Finns många fler…..
Teorier
Tidig psykosocial problemdebut, yngre tonår
Få samband mellan kriminalitet och social bakgrund
Negativa psykosociala faktorer
Svag ”självkontroll” och svaga ”sociala band”
Svag självkontroll diagnostiseras enligt barnpsykiatrin; trotssyndrom, uppmärksamhetsstörningar med hyperaktivitet eller impulsivitet och uppförandestörningar
Stark biologisk determinering
Vanligt med en far med samma/liknande diagnos
Genetisk problematik: impulsivitet, nyhetssökande, låg ångestnivå, hög aggressivitet
Vanekrimminella
Psykopati – 3 “fasetter” ska uppfyllas för att man ska få diagnosen. Kan inte ges till barn.
Facett 1
(Interpersonell – motsvarar kriterierna för Narcissistisk personlighetsstörning).
Personen är ytligt charmig och pratig, har en grandios självbild, ljuger, även om det inte behövs, samt manipulerar och bedrar (därav den engelska termen con man där con är en förkortning av confidence).

Facett 2
(Affektiv – motsvarar kriterierna för Borderline personlighetsstörning).
Affekterna är lättrörliga genom att växla snabbt – intensiteten kan kortvarigt vara hög (vrede, sorg, sexualitet etc) men de bleknar snabbt. Man ”spelar” en affekt för att uppnå något. Man reagerar inte emotionellt i många situationer som andra reagerar på. Man saknar skam- och skuldkänslor och har diffusa uppfattningar om vad som är rätt och fel (”Det som är bra för mig är rätt”).

Facett 3
(Livsstil – motsvarar kriterier för Antisocial personlighetsstörning).
Personen har behov av starka stimuli och omväxling för att inte bli olustig. Tål inte enformighet– blir då rastlös. Handlar först och tänker sedan och upplever därför begränsat ansvar för vad han gjort. Har inga realistiska framtidsplaner (här och nu gäller, allt genast).
Personlighetsstörningar
Under barndom och uppväxt skall vi mogna och bli fungerande sociala varelser. Detta förutsätter att vi klarar ett antal saker:

Att utveckla frustrationstolerans och impulskontroll (en 40-åring som lägger sig på golvet och sparkar och skriker när något går honom emot har inte lyckats med det).
Att utveckla affektiv stabilitet (en arbetsledare som minut­snabbt växlar mellan gråt, flams och ocensurerade aggressionsut­brott är omöjlig).
Att lära sig hantera ångest genom en kombination av försvar och mästring (coping) - helst via mogna försvarsmekanismer.
Att lära sig effektiva metoder för att ta in och bearbeta information - vuxenlogik, omdöme.
Att lära sig de sociala spelreglerna (att kunna ”läsa” social kommunikation) och att via inlevelseförmåga kunna ta hänsyn till andras behov såväl som de egna.
Att utveckla förmågan till och glädjen i mogna och ömsesidiga relationer med andra människor, vilket är nödvändigt för att bli en bra långsiktig partner, förälder och ”kamrat”.
Att utveckla ”överjagsfunktioner - samvete - jagideal” så att man styrs av principer snarare än straff/belöning eller idoler.
Personlighetsstörningar
Till vilken grad?
Deppig Deprimerad
Orolig Ångest
Livlig Manisk
Arg Aggressiv

Alla har varit arga, oroliga, livliga eller deppiga men det är när det blir ett problem för en och det tar överhanden som det blir en diagnos eller personlighetsstörning.
Psykisk ohälsa
Ofta begränsad till tonåren – (mittpubertet snarare än tidig puber.)
Brottsaktiviteten kan under perioden vara lik den vanekriminelle dock är brottsbredden smalare
Kamratpåverkan
Inget talar för att denna grupp har psykisk problematik
Prognosen är god – de flesta upphör med kriminalitet
Delgrupp: tidig missbruksdebut – ökar i vuxen ålder och då börjar kriminaliteten, den avtar ej
Delgrupp: Brottsdebut i vuxen ålder efter allvarlig psykisk störning
Delgrupp: debuterar i vuxen ålder utan psykisk störning eller missbruk. Denna grupp vet man inte så mycket om.
tillfälleskriminella
2% av befolkningen (inom åldersgruppen 15-XX) är vanekriminella / står för ca. 50% av Svensk kriminalitet. Dessa börjar i mycket unga år ofta innan straffmyndighet

Ytterligare en grupp börjar med kriminalitet i vuxen ålder denna innehåller också gruppen med allvarlig psykisk störningoch missbruk. Dessa står för ca. 20% av våldskriminaliteten och 15% av övrig kriminalitet
Män begår 90% av alla brott
Män begår 95% av alla våldsbrott
Män drabbas oftare av våld (ca. 25 000 kvinnliga offer 35 000 manliga offer)
Vem begår brott?
De senaste tio åren ca. 1 till 1,5 milj. anmälda brott
Varav 60 000 våldsbrott
De flesta klaras inte upp (endast ca. 30%)
Ca. 100 000 gärningsmän varje år, de står för ca. 300 000 brott
Varje år döms cirka 13 000 svenskar till någon form av frihetsberövande straffpåföljd
Varje år döms cirka 300 svenskar till rättspsykiatrisk vård eller enligt LVU (lagen om vård av unga) eller LVM (lagen om vård av missbrukare)
Hur många brott…
Andelen mord i Europa har minskat åtminstone trettiofalt sedan medeltiden, från omkring 40 per 100 000 människor per år under 1300-talet till 1,3 mot slutet av 1900-talet.
LRV
förekomst av allvarlig psykisk störning
vårdbehov
Personen motsätter sig vård/kan inte ta ställning i frågan

LPT
samma förutom punkt två; vårdbehovet är oundgängligt
Vid LRV
Tvåläkarförfarande inom 24 tim efter mottagandet
”allvarligt psykisk störd” stark etikett och kräver speciella krav på mottagande enhet, kriminalvårdssäkerhet.
LPT och LRV (lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård)
Tillräknerlighetsålder satt till 15 år; straffmyndighet
Vuxna människor kan vara otillräknerliga, t.ex. Internationellt en IQ under 55 (motsvarar en 8-9 årings mentala utveckling) räknas ej som tillräknerliga.
I Sverige döms årligen människor med lindrig utvecklighetsstörning. 55-70 i IQ
Sedan finns personer som förlorat sin tillräknerlighet; genom hjärnskador eller psykiska sjukdomar – dessa kan ej dömas
Ej dömas till fängelse men påföljd kan bli rättspsykiatrisk tvångsvård om brottet är allvarligt, öppenvård för mindre allvarliga brott
Även om personen inte rår för brottet (ej tillräknerlig) kvarstår brottet, dessutom kan återfalla i allvarlig brottslighet
2500 år senare…

När människan skapade samhällen i vår mening, ca 6 000 år sedan formaliserades den sociala kontrollen och samhället tog över ”hämnden”

Brott är ett starkt ord – ett starkt socialt och moraliskt klander
Brott har i stort sätt varit relativt lika till 2 v.k. då en ny sorts brott uppstod; brott mot mänskligheten. Brottsgärningar av ofattbar storlek och grymhet
Brott vad är det?
Denna föreläsning består delvis av olika åsikter och kommentarer kring psykisk ohälsa och vill inte säga ”sanningen” eller presentera en massa fakta…se den mer som en problematisering kring ämnet.
OBS! Syftet…
Vad tycker du? Om man inte var ”tillräknelig” när man begick brottet men är det sen, vad ska då hända?
En 25-årig fänrik som befann sig i ett akut psykotiskt tillstånd trodde att det var krig och sköt därför ihjäl sju personer och besköt ytterligare tre. Han visste vad han gjorde men ansåg inte att det var fel att döda fiender i ett krig. Han dömdes till livstids fängelse trots att han inte var tillräknelig. Det beror på att vi i Sverige inte använder oss av begreppet tillräknelighet.

Om personen bedöms vara allvarligt psykiskt sjuk när straffet ska avtjänas döms man till rättspsykiatrisk vård, annars fängelse.
Andra faktorer som påverkar
Psykopati – Under 1% av befolkningen.
I fängelset 20-30%
Våldsbrottslingar i fängelse 50%

Kallas också ”Sociopat” eller ”Antisocial personlighetsstörning”

Välbegåvade psykopater kan bli framgångsrika i samhället medan svagbegåvade kan bli våldsbenägna och hamna i kriminalitet.
Personlighetsstörningar
I DSM IV, som är det diagnossystem som man använder inom psykologin, finns det 3 olika “axlar” (grupper) av personlighetsstörningar.
Grupp A:
Gemenskapsstörda - Ointresserade av andra människor och av samspel med dessa. Ex: Schizoid, Paranoid, Schizotypal.


Grupp B:
Dramatiska/utagerande - Brister i identitet/rolltagande - Dålig affekt/impuls-kontroll. Ex: Histrionisk, Narcissistisk, Border- line, Anti-social.


Grupp C:
Ångestrelaterade - En hög ångestbenägenhet leder till oändamåls­enliga handlingsmönster.Ex: Fobisk/undvikande, Beroende, Tvångsmässig.
Personlighetsstörningar
I samhället: 10% av männen och 6% av kvinnorna lider av någon form av personlighetsstörning.

I fängelser i Sverige har 85% av de intagna någon form av personlighetsstörning.
Personlighetsstörningar
Blir romersk rätt

Individen anses(sågs) ha en fri vilja att inte utföra brott
Man vill uppnå något med sin handling
Människan handlar rationellt – tillräknerlighetskriterier (ansvar)
Personen vet vad som är rätt och fel
Personen kan avstå från handlingen (inte under tvång)

Det måste föreligga uppsåt, olycka är en annan sak
Man kan inte hävda att man ”inte visste” att det var ett brott


Brott begås inte av djur, då dessa inte kan handla rationellt, utan att handlar av instinkt och moralisk kompetens
De gamla grekerna…
Vi kommer att fokusera på personlighetsstörningar.
Det finns 2 huvudgrupper av psykiska störningar
Personlighetsstörningar

Utvecklingsstörningar / psykiska störningar och sjukdomar
Psykisk ohälsa
Domar hos adopterade barn
(källa Walters 1992)

Ingen kriminell historia hos biologiska föräldrar
eller hos adoptivföräldrar 13%

Minst en dom hos adopt.föräldr. Men inte hos biologiska 14,7

Minst en dom hos biologiska förälder
men ingen hos adop.föräldr. 20%

Minst en dom hos biologiska föräldrar och hos adopt.föräldr. 24,5
Båda har multifaktoriella orsaker.
Kriminalitet och psykiska störningar
1975 – 72% dömdes till vård 28% till fängelse
2002 – 71% dömdes till fängelse och 29% till vård

Har de kriminella blivit friskare?
Mindre positivt
: Det finns ingen bra vård i fängelset idag. Vad händer om man inte är frisk när man kommer ut?

Källa: dn.se
Positivt:
Man får vård i fängelset. Det blir samma straff för alla. Man kan inte bli utskriven efter mycket kort tid.
Minskade domar med vård som påföljd
Från omkring 1990 blev det vanligt att ge psykiatriska diagnoser till barn med olika former av anpassningssvårigheter, som antas vara orsakade av medfödda skador i hjärnan.

Positivt: Det finns barn med medfödda och allvarligt handikappande anpassningsproblem.
Mindre positivt: Detta innebär en enorm expansion av sjukdomsbegrepp. En allt större andel av psykiatrins resurser styrs över från ”verkligt” sjuka till patienter som förr helt enkelt inte fanns inom psykiatrin och som knappast borde finnas där. Detta sker genom nya diagnoser som genom medial suggestion förleder människor att uppfatta egentligen normala mänskliga reaktioner som psykiatriska problem.
(Källa: http://www.halcon.se)
Ökat diagnostiserande
Det sociala samspelet
bygger på regler


Regler i socialt samspel
– bryts ideligen små avvikelser, då får vi enkla tillsägningar från omgivningen, ingen skadas
Vid stora regelbrott stora reaktioner – historiskt – blodshämnd, svårdämpad spiral av våld som kan gå igenom flera generationer
Lagar skapades
Döda i krig per 100 000msk
ökar brottsligheten?
Biologiskt: Ärftliga anlag
Socialt: umgänge, relationer
"Andligt": moral, värderingar, normer
Psykologiskt: personlighet
Fall:
Missbruk– Alkoholism och narkomani m.m
Kan för många som lider av personlighetsstörningar fungera som självmedicinering.
Många psykiskt sjuka är missbrukare och det kan försvåra vården. Man kan hamna mellan stolarna.
http://www.brottsrummet.se/sv/brott-och-statistik
Full transcript