Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

VAD ÄR DIKTATUR?

No description
by

Gustav Wigren

on 1 October 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of VAD ÄR DIKTATUR?

VAD ÄR DIKTATUR?
Ordet diktatur kommer från Romarriket, där det användes för att beskriva de härskare eller diktatorer som styrde utan några som begränsningar.

De romerska diktatorerna behövde till exempel inte ta hänsyn till vad folket tyckte när de fattade sina beslut utan hade oinskränkt makt och kunde fatta besluta helt efter eget tycke.

En av de mest kända romerska diktatorerna var Julius Ceasar som avskaffade demokratin och istället förvandlade Rom till en monarki, där akten gick i arv från far till son.
Romarnas gamla definition passar fortfarande för att beskriva diktaturer, då även dagens diktaturer utmärks av att makten koncentreras till en eller några personer som sedan styr helt utan begränsningar.

Till exempel kan även moderna diktaturer strunta i folkets vilja och vad som står skrivet i lagboken.
De som hamnar i den här positionen är i regel inte utsedda av folket utan brukar oftast få sin makt genom två olika metoder. Dessa är:
VÅLD
MANIPULATION
Diktaturer kan alltså uppstå på olika sätt, men alla diktaturer har en viktig gemensam nämnare i att makten samlas hos ett fåtal personer som sedan styr utan att behöva ta hänsyn till vad folket tycker eller tänker.

Fler saker som utmärker en diktatur är:
Beslut fattas fort och utan eftertanke, vilket ofta får ödesdigra konskvenser
Rättssäkerheten upphör att gälla och folk fängslas utan lagliga skäl.
Tryck- och yttrandefriheten avskaffas eftersom det fria ordet är ett hot mot diktaturen.
Mänskliga fri- och rättigheter respekteras inte.
Samhällsutvecklingen avstannar eftersom ingen får kritisera hur samhället utvecklas.
Risken är stor att regeringen använder våld mot den egna befolkningen.
Sämre ekonomi än en ickediktatur eftersom pengar används till saker som inte leder till utveckling.
Staten har stora utgifter eftersom det är dyrt att upprätthålla en diktatur.
Risken för krig ökar eftersom diktaturer inte behöver lyssa på folket, som sällan vill kriga.
Det finns olika typer av diktatur och dessa har ofta olika kontrollnivåer.

Vilken kontrollnivå diktaturen har påverkar hur mycket den försöker styra och vilka medel den använder för att styra.

Det finns två kontrollnivåer, i form av auktoritär diktatur och totalitär diktatur.
Auktoritär diktatur
Auktoritära diktaturer vill ha total åtlydnad och använder bryska metoder för att uppnå.

Syftet med en auktoritär diktatur är att upprätthålla en ordning, som gynnat en viss grupp.

En auktoritär diktatur har alltså inget intresse av att ändra samhället eller samhällsmedborgarnas tänkande och handlande.
Totalitär diktatur
Totalitära diktaturer vill ofta förändra samhället och försöker därför uppnå total kontroll över medborgarnas tänkande och handlande. För att uppnå detta görs följande:
Ett enda parti, där alla måste vara med för att undvika uteslutning ur samhällsgemenskapen
Regimen har ett terrorsystem med fullständig poliskontroll och godtyckligt tvång
Regimen har ensamrätt på kommunikationsmedel, såsom Internet, TV och tidningar
Regimen utövar central kontroll av samhällsekonomin
En enda tillåten ideologi, som kommunism eller nazism
Totalitära diktaturers kontrollmedel
Diktaturer kan alltså ha olika kontrollnivåer, men kan också styras av på olika sätt och av olika personer eller grupper. Några av de typer av diktatur som finns idag är:
Absolut monarki

En diktatorisk eller absolut monarki styrs av en person, som ärver sin titel och har all makt i samhället. Ett exempel på en absolut monarki är 1500- och 1600-talets Sverige, som styrdes av enväldiga kungar som inte behövde lyssna på någon när de styrde landet.

Mera moderna exempel på absoluta monarkier finns i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, där shejker och emirer styr samhällsutvecklingen utan att behöva ta hänsyn till folkets vilja. (På bilden ser ni shejk Mohammed Bin Rashid Al-Maktoum, som är premiärminister i Förenade Arabemiraten.)
Militärdiktatur

En militärdiktatur styrs, precis som namnet antyder, av militärer som tagit makten genom en militärkupp. Militärdiktaturer var vanliga under 1900-talets andra hälft. I Spanien styrde tillexempel General Francisco Franco och i både Afrika och Sydamerika var militärjuntor, dvs. grupper med styrande militärer, vanliga. Ett modernt exempel på en militärjunta finns i Burma. (På bilden ser ni medlemmar av den militärjunta, som styrt Burma sedan 1988.)
Partidiktatur

I en partidiktatur styrs samhället av ett politiskt parti, som förbjudit allmänna val eller ändrat reglerna så att bara ett parti är tillåtet. Några exempel på partidiktaturer är Nazityskland och Sovjetunionen, där nazist- och kommunistpartiet styrde utan någon som helst hänsyn till folkets vilja.

I en partidiktatur blir samhället och dess invånare ett medel för att genomföra det styrande partiets politiska mål.
Teokrati

Teokratiska samhällen utmärks av ett gudsstyre, som grundar sig i att religiösa företrädare, såsom präster, styr samhället med utgångspunkt i religiösa tankar. Ett tydligt exempel på en modern teokrati återfinns i Iran, där de religiösa ledarna som kallas för ayatollor styrt landet sedan 1979. Ett annat exempel är Vatikanstaten, där påven styr med oinskränkt makt. (På bilden ser ni Ayatholla Khomeini, som var Irans högsta ledare mellan 1979 och 1989.)

Det finns alltså olika typer av diktatur, men hur vanligt är diktatur idag?
Demokratiorganisationen Freedom House har gjort beräkningar på detta genom att granska 167 länder utifrån följande punkter:

1. Huruvida nationella val är fria och rättvisa
2. Rättssäkerheten för väljarna
3. Influenser från främmande makter på regeringen
4. Möjligheten för medborgare att påverka politiken


Resultatet av undersökningen visar att:
Invånarna i 25 länder lever i fullt fungerande demokratier

Invånarna i 52 länder lever i stater med demokratiska brister. (En sådan brist kan tillexempel vara att medborgarna har för små möjligheter att påverka politiken.)

Invånarna i de övriga 88 länderna råder dock diktatur, vilket innebär att mer än hälften av världens länder är diktaturer där folket inte har fullt inflytande över hur landet skall styras.

Fördelningen ser ut som följer
Enligt Freedom House är de värsta diktaturerna idag:

Azerbajdzjan
Burma
Ekvatorialguinea
Kina
Nordkorea
Somalia
Sudan
Syrien
Turkmenistan
Uzbekistan
Vitryssland.
Full transcript