Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

2004

No description
by

Josefine Arlesten

on 11 October 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of 2004

800 f.kr-500 e.kr
800 -1500
1750-1850
1600-1750
100000 f.kr-1000 f.kr
FORNTIDEN
ANTIKEN
Nya Tiden
Epoken som ofta kallas för Renässansen i klassisk epokindelning, brukar i bland också benämnas vid Nya tiden. När man talar om Sverige under denna tid,brukar man säga Stormaktstiden. Ordet Renässans betyder ungefär "födas på nytt" och markera därför en brytning från medeltidens ganska slutna samhällen.

När vi talar om denna epok kommer vi att göra det ur 4 aspekter:

1) Sjöfarten och upptäckterna

2)Reformation - konflikten mellan protestanter och katoliker

3)Statsbildning och storskaliga krig

4) Sverige under stormaktstiden
UPPLYSNINGEN s. 143-179

- Revolutionernas tid - 1700-1850
Historiska epoker
MEDELTIDEN
Forntiden benämns den tid som beskriver mänsklighetens första civilisationer. för ungefär 100 000 år sedan menar historiker att människans art, Homo Sapiens, uppstod. Det som skiljde Homo Sapiens från andra arter var bland annat hens förmåga att gå upprätt. I denna första epok fokuserar vi på hur våra tidiga släktingar levde, försörjde sig och skapade förutsättningar för nästkommande historiska periods utveckling
Jägar-och samlarsamhället
Människan blir bofast
Tvåflodslandet - Mesopotamien (4000 f.kr)
Egypten och andra flodkulturer
Norden under forntiden
Sociala relationer
Religion och föreställningsvärldar
Under mänsklighetens (och forntidens) tidigaste former levde människan som samlare och/eller jägare. De var så kallade nomader (ej bofasta) och vandrade i mindre grupper. Klimatet var en avgörande faktor kring vilken föda
människor främst livnärde sig på. Där klimatet var som kallast
var det förmodligen vanligast med animalisk kost medan växriket
förmodligen spelade större roll i människans kost på varmare
breddgrader.

Generellt är historiker överens om att samlandet av ätbara
växter spelade störst roll för försörjningen.


Grupperna som levde tillsammans var generellt sett ganska så små.
Arkeologer som funnit mänskliga kvarlevor har dragit slutsatser om att
kvinnorna inte födde så många barn. Förmodligen användes någon form av
preventiv metod redan i jägar- och samlarsamhället.
Ungefär 8000-2000 f.kr började människor olda jord.
Förmodligen skedde detta först i det geografiska området
i Mellanöstern, där olika korn och vete växte naturligt.

Eftersom det hade varit kvinnornas främsta uppgift att
agera samlare under den icke bofasta perioden, är
historiker relativt säkra på att kvinnorna upptäckte att
det gick att sprida sädeskorn i närheten av den tillfälliga
bostaden för att sedan skörda den. På så sätt minskade
behovet av att flytta.

Till en början var jordbruket väldigt primitivt men människan utvecklade genom tidens gång verktyg som underlättade arbetsbördan. Tack vare verktygen blev det också överskott i produktionen, därmed kunde
människorna spara eller idka byteshandel.


Familjerna och grupperna som människorna levde inom ökade också. Det är när människan blir bofast som befolkningsökningen tar fart. Kvinnorna började föda fler barn och blir alltmer knutna till hemmet.
En förutsättning för jordbruk är såklart tillgång till vatten och bördiga jordar. Det är därför inte konstigt att en av de första civilisationerna uppstod i det som idag utgör Irak. Eufrat och Tigris är två floder som ligger i området och som varit centrala för civilisationens utveckling. Civilisationen runt Eufrat och Tigris kallas för Mesopotamien.

Människorna i Mesopotamien lärde sig att utnyttja vattnet från floderna genom att anlägga dammar och kanaler. på så sätt kunde oldingarna spridas.

I och med utvekcklingen av jordbruket uppstod även ett överskott. Överskottet förvarades troligen av de styrande och delades ut under missväxt eller till de människor som själva inte var bönder.
Precis som för Mesopotamien, utvecklades liknande civilisationer längs med olika floder världen runt. En av dessa var flodkulturen vid Nilen i nuvarande Egypten. Några år senare vid floden Indus i Pakistan samt vid Gula floden i Kina.
Ungefär år 4000 f.kr var Norden ett glestbebott område. Historiker tror att de bodde ungefär 400 personer, centrerat i södra Sverige. Historiker har inte riktigt kunnat svara på varför människor i Norden övergick till jordbruk då markerna inte var speciellt bördigt och klimatet ej i hög grad bördigt. Förmodligen hade människor haft kontakt med varandra under vandringarna norrut och att människorna fått med sig kunskapen från kontinenten.



I Sverige finns många fornminnen bevarade. Allra vanligast och möjligen även äldst är de såkallade gånggrifterna: Dessa var troligast någon form av gravkammare. Eftersom dessa måste varit mycket svåra och tunga att upprätta, tyder de på att människor tidigt organiserades och samarbetade med olika uppgifter
Även om vi ofta kallar de tidiga civilisationerna för primitiva, finns det mycket som talar för att
de tidiga samhällerna hade sofistikerade föreställningsvärldar.
1) Grottmålningar (ofta med djurmotiv)
2) "Modergudinnorn" (de äldsta figurer som vi känner till)
Vad säger detta om de tidiga civilisationerna?
Hur vet historiker något om sociala relationer på Forntiden?
1) Fornminnen:
Exempelvis gravkammare- dessa säger något om hur människor värderades samt att människor bildade sociala relationer.

2) Skrifter (ex: Hammurabis lagar):
Hieroglyfer, Kilskrift

3) Arkeologi:
Kvarlevor undersöks med hjälp av modern DNA-teknik,C14-metoden

4) Etnoarkeologi
Att studera nu levande isolerade stammars sociala levnadsmönster
Relationen mellan män och kvinnor under forntiden
I jägar-och samlarsamhället var samlandet (inslaming av mat) långt viktigare för överlevnaden än jakten. 75% av födan kom från produkter som samlats in.

Man antar att männens uppgifter var mer koncentrerade till jakt (även om man i gravfynd funnit mycket som tyder på att även kvinnor jagade). Förmodligen var kvinnornas uppgift mer centrerad till samlande. Samlandet hade förmodligen hög status då det utgjorde en central del av produktionen.

Historiker menar att det finns ett tydligt samband mellan barnfödande och social ställning. Då jägare och samlare var nomader födde ej kvinnor lika många barn som de kom att göra under den bofasta perioden. Kvinnorna kunde därför deltaga i produktionen.

Då människor blev bofasta föddes fler barn. Anledningen till detta var förmodligen att barnen gav avkastning i produktionen och hade ett värde i sig (kopplat till ägande).

I och med det ökade födsloantalet knöts kvinnor till boplatsen medan
männen arbetade med jordbruket. Alltså; kvinnornas status i produktionen sjönk medan männens status ökade.
Forntiden kan delas in i två olika perioder i relation till hur människor levde 1) Samlar-och jägartiden 2) Bofasthet. Relationen mellan män och kvinnor så olika ut bereoende på vilket av perioderna vi fokuserar på.
Sociala klasser och relationen dem emellan under Forntiden
Återigen blir det aktuellt att göra skillnad mellan jägar-och samlarperioden med den bofasta perioden.

Man brukar beskriva jägar-och samlarperioden som klasslös, att män och kvinnor var jämlika, i och med att det ej existerade något privat ägande, existerade det ej heller några krig. Allt detta förändrades när människor började bruka jord:

1) Boplatser blev permananta - människor gjorde anspråk på att äga jord och därmed uppstod konflikter om territorium.

2) Vissa människor kom att äga mer än andra, vilket skapade sociala skikt.


Hammurabis lagar
Hammurabi var en kung som härskade i Mesopotamien under Babyloneran mellan 1792 och 1750 f.Kr. Hammurabi nedtecknade lagar som hittades vid en utgrävning 1902. Lagarna vittnar om ett samhälle med stora klasskillnader:

Diskussionsuppgift:

Gå in på Its Learning och öppna dokumentet som heter
Hammurabis lagar



Den epok som kallas antiken brukar, i västerländsk indelning, innefatta studier kring Greklands första civilisation samt den romerska civilisationen. Antiken inträffade år 800 f.kr - 500 e.kr.

För europeisk kultur och idétradition, har den grekiska såväl som Roms historiska lämningar spelat mycket stor roll: Dels finns stora mängder fysiska lämningar från perioden men det handlar också om idéburna lämningar, exempelvis språk, kultur och politiska tankar.
Grekland - den europeiska civilisationens vagga
Det grekiska folket blev tidigt ett folk som började livnära sig sjöfart. Detta berodde till stor del på det faktum att det Grekiska landområdet var kargt och bergigt.

Runt med kusten uppfördes små stater som med tiden tilltalade alltfler människor som tidigare bodde på landsbygden. Dessa stater, bara ett få till antal, blev mycket snabbt tätt befolkade. För att lätta på befolkningstrycket, började man leta nya landområden längs med kusten för att bilda nya städer.. Man kan säga att de första staterna koloniserade nya landområden fär att lösa befolkningsproblematiken. Grekland var alltså aldrig ett enhetligt rike med en huvudstad, så som vi i dag är vana att definiera ett land.

Under antikens period fanns det drygt 600 stater på det grekiska landområdet. Staterna brukar kallas för stadsstater eftersom staterna endast utgjordes av en stad.
Det som förenade de olika staterna var kultur, språk och religion. Även om det fanns mycket som förenade staterna, hände det att de olika staterna låg i konflikt med varandra. Det fanns dock två stater som kom att få mycket större makt än de andra. Dessa två känner vi som
Athen
och
Sparta
Athen och Sparta
Athens samhällsideal

-"Demokrati"
- Kvinnor och män- helt skilda
- Upphöjde intellektet
- Mindre klassbaserat
Spartas samhällsideal


-Militäriserad diktatur
-Jämställdhet mellan könen?
-Stor slavbefolkning
-Strikt klassuppdelat
De två stora stadstaterna hade tillsammans lyckosamt stridit mot det persiska riket som utgjorde stora delar av dagens mellanönstern. Efter detta krig, perserkrigen 480 f.kr, upprättade de grekiska stadsstaterna en gemensam flotta. Athen fick styra över flottan, vilket gjorde att de andra staterna var tvugna att förse Athen med stora summor skattemedel. Vidare kunde Athen också kontrollera den handel som försegick i medelhavet. Athens makt ökade och den konkurrerande stadsstaten Sparta, kände sig undanskuffad. En stor maktkamp uppstod. Maktkampen kom också att bli en fråga om vilket samhällsideal som skulle råda över de grekiska stadsstaterna.
Den Athenska demokratin
Athens demokrati var inte demokratisk i modern mening – det var bara fria, vuxna och manliga medborgare som hade rösträtt. Kvinnor, utlänningar och slavar hade inget att säga till om. Det betydde att bara omkring 30000 av Athens cirka 300000 invånare fick rösta. Det motsvarar endast tio procent av invånarantalet – vilket under antiken var ett oerhört högt antal personer som hade inflytande över det politiska livet.

De röstberättigade hade dess­utom större inflytande än människor i våra dagars demokratier eftersom Athens demokrati var direkt – alla röstberättigade kunde därför rösta om ett lagförslag. Att deltaga i det politiska livet ansåg inte heller vara en rättighet, snarare en skyldighet- män hade alltså en plikt att fullfölja genom att deltaga i det politiska livet.
Vilka likheter och skillnader finns det mellan Athens demokrati och våra nutida demokratiska ideal?
Alexander den store
Medan Sparta och Athen låg i konflikt med varandra, hade de båda stadsstaterna helt missat att ett kungadöme (ett land som styrdes på andra sätt än stadsstaterna) med en stark kungamakt, vidgade sina territorier. Kungen känner vi vid namn Alexander den store. Alexander kom att införliva i princip alla de grekiska stadsstaterna, inklusive Athen och Sparta i ett slags nytt grekiskt förbund där Alexander blev kung. Kung Alexander var mycket framgångsrik som expansionist: Det nya kungadömet kom år 323 f.kr, att omfatta mycket stora landområden:
Alexander dog 33 år gammal. Hans arv sägs vara att han bidrog till att krossa kulturgränser och införliva en slags mångkulturalism. Denna mångkulturalism kallas för hellenismen.
Romarriket -500 f.kr-500 ekr.
Slavsamhälle
Det romerska samhället var beroende av slavar som arbetskraft. Hela den romerska samhällsekonomin byggde på slaveri. Vissa historiker menar till och med att det var romarnas omfattande användning av slavarbete som låg som grund för både deras bedrifter och undergång.

Romarnas ekonomiska tillväxt hörde samman med deras geografiska erövringar. Det romerska slaveriet var som mest omfattande då romarriket var i stark expansion - från omkring 100-talet f.Kr till en bit in på 100-talet e.Kr. Plundring, tributer och slavar var expansionens centrala syfte. Militär styrka var på så vis sammanlänkad med ekonomisk tillväxt - nya geografiska erövringar gav ökade skatteintäkter och nya slavar.

Det gjordes många tekniska landvinningar i det romerska imperiet men de kom inte alltid i allmänt bruk. En orsak var att slavar i regel skötte arbetet och inte behövde ersättas eller ges tekniska hjälpmedel. Den teknologiska utvecklingen hämmades därför av den romerska slavekonomin.

Till en början fick romarna sina slavar genom krig i form av krigsfångar från erövrade områden. Men på 200-talet e.Kr när romarriket hade slutat att expandera geografiskt hade också slavarna blivit mycket dyrare. Bristen på slavarbetskraft fick till slut den romerska ekonomin att stanna av.

Läs sid 53 i boken-
Slavupproret
Romarna skapade ett imperium och har på ett avgörande sätt påverkat Europa och den europeiska kulturen. Rikets medelpunkt var staden Rom som växte till en miljonstad.

Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik (motsats till monarki). Makten låg då hos senaten (regering) som styrdes av två folkvalda konsuler (statsministrar). .Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika i samhällets övre skikt. För att bli invald i senaten krävdes nämligen att personen i fråga ägde en stor förmögenhet. Medlemskapet i senaten ansågs därför som mycket exklusivt och statusfyllt.
Erövringar och krig
Genom att besegra en rad andra småstater lade romarna under sig hela Italien. Men det var först efter de tre långvariga krigen mot den Nordafrikanska handelsstaden Karthago (nuvarande Tunisien), mellan 264 f.Kr och 146 f.Kr, som Rom blev en stormakt. Därefter införlivades det ena området efter det andra till det växande romerska riket som nu var den dominerande makten i Medelhavsområdet. Samtidigt brottades Rom med stora inrikespolitiska problem som resulterade i ett långvarigt politiskt kaos. De många åren av krig och erövringar hade lett till stora ekonomiska och sociala problem i Italien. Flera inbördeskrig avlöste varandra där olika fältherrar stred om makten.

På 40-talet f.Kr lyckades Julius Caesar med folkets och arméns stöd att göra sig till envåldshärskare. När han sedan lät utropa sig till diktator på livstid mördades han av sina politiska motståndare i senaten som ville bevara det republikanska styrelsesättet. Den romerska republikens dagar var dock räknade.
Roms undergång
under 200-talet e.Kr började det romerska imperiet få stora yttre och inre problem. Dess gränser ansattes hårt av fientliga grannfolk. Samtidigt fungerade inte längre den inhemska ekonomin tillräckligt bra för att upprätthålla herraväldet man skapat under de föregående århundradena. Situationen förvärrades ytterligare under 300-talet.

Kristendomen uppstod i Palestina som var en provins i det romerska riket. I början av 300-talet tillät kejsar Konstantin de kristna att praktisera sin religion i romarriket och i slutet av århundradet gjordes kristendomen till romersk statsreligion.

Under 330-talet flyttade kejsar Konstantin rikets huvudstad till Konstantinopel (nuvarande Istanbul) som han låtit bygga, och i slutet av 300-talet beslutades att dela det väldiga romarriket i två delar - det Västromerska riket med Rom som huvudstad och det Östromerska riket med Konstantinopel som huvudstad. Det stora romarriket hade då sedan lång tid befunnit sig i kris. Men den östra delen av imperiet var mer livskraftig med tätare befolkning och bättre ekonomi.
Medeltiden utgör perioden mellan 500-1400 e:kr. Perioden brukar delas in i tre delar; Äldre, hög och senmedeltiden.. Under dessa 2000 år skedde många kulturella och ekonomiska framsteg men tiden är också präglad av våldsamheter, sjukdomar och stora ojämlikheter,
Grupp 1
Äldre medeltid s. 64-72
Grupp 2
Högmedeltid 72-78
Grupp 3
Senmedeltid s. 78-82
Grupp 4
Sverige under medeltiden 83-91
Vad ni ska göra:
1) Vi ska träna på högskolans sätt att samarbeta i "studiegrupper".

2) Er grupp har ansvar för ett delområde för epoken medeltiden. Ni ska tillsammans i gruppen skriva en sammanfattning utifrån texten med fokus på:
- Hur människor levde: (sociala relationer, ekonomi och kultur)
- Vem/vilka hade makt?
- Viktiga personer (argumentera varför personen var viktig).
- Viktigaste händelser (argumentera varför händelsen var viktig)

3) Alla grupper lämnar in sina texter till mig. Jag sammanställer dem till ett kompendium som ni sedan får utdelat. Som ett sista steg kommer ni att få 1 essäfråga baserat på materialet som ni tillsammans skrivit.
Sverige under Stormaktstiden
Cirka 1618-1690
Sjöfarten och upptäckerna
Under medeltiden var sjöfarten i Europa begränsad till medelhavet och öster om medelhavet. Osmanska riket och Norditalien kontrollerade sjöfarten till en början och handeln med Kina och Indien tog sin fart. I slutet av 1400-talet började dock sjöfarten att utökas västerut. Portugal var det land som var först ut med upptäcksresande. Det var främst ryktet om att det fanns guldfyndigheter runt Afrikas kust som sporrade Portugal att utveckla fartyg som tålde långvarig sjöfart. Även om portugiserna var först ut med att genomföra långa expeditioner, är det ändå Italienaren Columbus med stöd av det spanska kungaparet som blivit mest känd. Columbus godtog nämligen tesen om att jorden var rund och kom därmed på att det måste vara möjligt att nå Indien genom att segla västerut.
En av de nya uppfinningarna som möjliggjorde sjöfartens explotionsartade ökning var kompasset. Att navigera med hjälp av stjärnornas placering gjorde att man vågade ge sig ut på öppna hav.
Att "upptäcka" och mötet med det okända
När man talar om upptäcksresor är det viktigt att komma ihåg att landområden som de europeiska skeppen nådde redan var befolkade. Eftersom den europeiska historieskrivingen alltid har utgått från att Europa utgjort kärnan i världens utveckling och historia, är det logiskt att man betraktar sjöfarten som just upptäckter. Dock är det en felaktig beskrivning. I själva verket var Indien och stora delar av Orienten långt överlägsna Europa, både kulturellt och ekonomiskt. Därför var Europeernas inflytande där ganska oväsentligt.

De landområden som dock kom att påverkas till mycket hög grad av Europas sjöfart under denna tid var Sydamerika. Även om de sydamerikanska delarna hade väl utvecklade kulturer; Mayafolket och Aztekerna i Mexico samt Inkafolket i Andernas bergskedjor,

kunde de inte göra motstånd mot spanjorernas nya eldvapen. Europerna plundrade civilisationerna i sydamerika och förde dessutom med sig sjukdomar som lokalbefolkningen inte kunde värja sig emot.. På hundra år tror historiker att indianbefolkningen i Mexico minskade från 25 miljoner till ungefär 1 miljon.
Reformationen (1524)
Martin Luther 1483-1536
Reformation betyder ungefär "att ge något en ny form". Det som skulle förnyas och som Martin Luther var upphovsperson bakom var hur kyrkan praktiserade kristendomen. Det Luther och hans anhängare motsatte sig var kyrkans sätt att tillskanska sig rikedomar på basis av att sälja så kallade avlatsbrev. Om en person hade syndat kunde denne betala för en avlat och därmed bli kvitt sina skulder. Enligt Luther var detta bara ett sätt för kyrkan att tjäna pengar. Vidare menade han att det enda sättet att bli fri från sina synder var en obetvingad tro på Gud. Likväl menade Luther att präster, munkar och påvar (alla kyrkliga ämbeten) också var lurendrejare som egentligen bara var intresserade av makt. Luther som var tysk spred sina tankar med hjälp av den revolutionerande boktryckarkonsten. När väl människorna tog till sig Luthers Idèer blev det kaos i stora delar av Europa. Protestvågor avlöste varandra och delar av Europa stod i brand. Luther utnyttjade då situationen och bad om att få tala med olika furstar och kungar i Europa. Han övertalade dessa till att införa protestanismen med argument om att kungarnas eller furstarnas egna makt skulle stärkas i relation till påven om den tyskromerske kjesaren som då hade väldigt stor makt. På så sätt bröt många kungar och furstar med katolicismen och övertog därmed kyrkans strikta maktposition och stora ekonomiska tillgångar.
Statsbildningar och storskaliga krig
I samband med reformationen vildades nya allianser mellan Europas kungadömen och furstar. Eftersom Europas länder varken var indelade med de nationsgränser, så som vi i dag ser eller enbart hade en huvudsaklig ledare inom nationen, uppstod det i och med reformationen konflikter. Om en furste inom ett land stod bakom katolicismen gjorde denne sig ovän med en annan som stod bakom protestantismen. Den allra mäktigaste kungafamiljen i Europa var i mitten av 1500-talet kungafamiljen Habsburg. Förutom Österrike hade också släkten makt i Italien, Nederländerna och Spanien. Kungen i det Habsburgska riket var Karl V och senare Filip II som hade sitt säte i Spanien. Den Habsburgska släkten behöll den katolska inriktningen på kristendomen och det uppstod därmed konflikter med de kungar och furstar som valde att reformera kristendomen. Snart skulle ett av de längsta krigen i Europas historia utspela sig; nämligen det 30-åriga kriget som varade mellan 1618-1648.. Medan Europas små furstendömen låg i krig kom ett land i Norden att utnyttja situationen.

Blå: Habsburgs landområden
Grön: Allierade med Habsburg
Rosa: Hasburgs fiender
30-åriga kriget 1618-1648- Europas blodbad
Orsaker
Konsekvenser

Kriget bröt ut år 1618 när kung och kejsare Ferdinand II av Habsburg och tysk-romerska kejsardömet (bosatt i Spanien) ärvde Tjeckien som på den tiden hette Böhmen.

Ferdinand var fanatisk katolik och försökte snart tvinga Böhmens protestanter att konvertera.

Böhmens furstar gjorde uppror och återtog makten. När de en kort tid senare hörde att Ferdinand höll på att värva en stor katolsk legoarmé för att slå ner upproret, sökte de hjälp av andra protestantiska länder i Europa.

Snart stod stora delar av Europa
i ett brinnande krig som slutade med miljontals döda.
Spanska inkvisitionen-
tvångskristnande (katolicism) av muslimer och judar - fördrev stora delar av befolkningen vilket fick negativa konsekvenser för ekonomin.

Reformationen
- Protestanterna ville överta de kyrkliga besittningar och Katolikerna: mer tätt allierade med kyrkan, ville behålla makten. Ferdinand II ville få bort furstarnas makt i sitt splittrade rike.

Sjöfarten
- Konkurrens mellan Habsburg/tysk-romerska kejsardömet samt England och Nederländerna. Konkurrensen gällde främst sjöfarten.

Kallas ett religionskrig- men frågan är om det stämmer?
Propaganda
- att föra krig genom att påverka och mobilisera befolkningen.
Ödeläggelse
i centraleuropa efter 30 år av krig

Westfaliska freden
: Nationalstater växer fram (statsnation)

Nya Stormakter
: England, Frankrike, Nederländerna och senare Sverige
Att förstå varför ett krig bryter ut
När man skall försöka förstå varför ett krig startar brukar man göra en så kallad konfliktanalys. Analysen går ut tt försöka hitta olika aspekter av kriget så att "pusslet" gällande helheten blir ihopsatt. Följande utgår man från vid en sådan analys:
1) Bakomliggande orsaker

2) Utlösande orsaker

3) Akörer i konflikten
- Viktiga personer
- Viktiga stater
Använd boken sid: 111-115
Världen binds samman
Mary Wollstonecraft - till försvar för kvinnans rättigheter
Amerikanska revolutionen
-
No taxation without representation
Franska revolutionen
De politiska ideologiernas framväxt
I början av 1700-talet hade Europa börjat att repa sig efter konsekvensrna av 30-åriga kriget. Nuvarande Fankrike utgör det nya maktcentrat. Förutom Frankrike, hade även Holland och England viktiga maktpositioner i Europa.

I och med reformationen och kyrkans minskade makt, hade kungarnas ställning sträkts ytterligare. Nu sades det att kungarna i Europa hade blivit tillsatta av Gud. Ja, det var i alla fall kungarnas egna förklaringar...

Även om den absoluta majoriteten av upplysningstidens människor levde i bondesamhällen, började n ny samhällsklass växa fram. Städerna runt om i Europa blev allt viktigare som handelscentrum i och med sjöfartens utveckling. Just handeln mellan länder fick en särksild betydelse då även nya idèer fick stor sprindning - människan blev upplyst.


Triangelhandeln, slavhandeln och de svenska kolonierna
Med Frankrike, England och Portugal som främsta sjöfartsnationer, påbörjades nu en kamp om "oupptäckt mark". Speciellt intensiv blev kampen om den amerikanska kontinenten. Engelsmännen kom i slutet på 1700-talet av dominera stora delar av den Nordamerikanska delen medan Portugal och Spanien dominerade i Syd-och centralamerika.

En av de största anledningarna till Europernas vilja att lägga under sig nu mark var såklart att denna nya marken gav handelsmöjligheter och nya rikedomar. I både Nord-och sydamerika blev konsekvensen av detta att befolkningen som redan fanns på plats, de s.k indianerna blev undanträngda och tvångsförflyttade.
I jämförelse med vår nutida globala handel lan knappast 1700-talets handelsutbyten jämföras. Dock var handel mellan världsdelarna så pass stor att det kom att få betydande konsekvenser, socialt, ekonomiskt och politiskt för både individ och samhälle.
Ett av 1700-talets mest kända fenomen är den s.k
triangelhandeln.

Från Västeuropas hamnar skeppades tyg, pärlor och spritdrycker metall och glas etc. till Västafrika. Varorna byttes mot slavar med den lokala befolkningen. Slavarna hade ofta fångats in av afrikaner, de hade efter strider mellan folkgrupper tagit människor från den förlorande sidan i striderna och sålde dem. Man sålde aldrig människor från sin egen folkgrupp. Därefter gick båtarna från Västafrika till Amerika med slavarna. I Amerika var behovet av billig arbetskraft stort och slavarna arbetade på socker-, bomulls- och tobaksfälten. Triangeln fullbordades då skeppen åkte tillbaka till Västeuropa med jordbruksprodukter som största handelsvara.

Från Amerika gick timmer, spannmål, kött och fisk till Västeuropa. Västindien försåg Storbritannien med guld, socker och sirap och Storbritannien försåg Amerika med stål, textilier och andra fabriksvaror.

Triangelhandeln fick stora sociala och ekonomiska konsekvenser för alla tre kontinenter. Framförallt menar många historiker att triangelhandeln låg till grund för den industriella revolutionen i västeuropa men också för de rasistiska tankegångarna som kom att utgöra kolonialismens grund under senare delen av 1800-talet. Synen på de afrikanska slavarna var underbyggde idén om den vite mannens överlägsenhet.
Upplysningens idèer
"Vi kan gå med på att diskutera Guds existens - fine! Men vi tänker inte diskutera frågan kring kvinnors möjligheter att bestämma över sina egna liv! En befängd tanke!"

Läs om Wollstenecraft på s. 151.
I och med reformationen och det faktum att kyrkan förlorat mycket av den makt som kom att styra över människans tankefrihet, uppstod många nya idèer.

Isaac Newton hade bland annat motbevisat kyrkans teori om att alla planeter och solen cirklade kring jorden. Kyrkan hade haft fel i den saken så varför inte ifrågasätta fler av kyrkans teorier?

De som kom att sprida dessa nya idèer kallas för upplysningsfilosofer. En av de mest betydelsefulla hette Francois de Voltaire. Voltaire spred en mycket viktig tanke i sina böcker, i teatrar och i brevkorrespondens med andra filosofer. Denna tanke handlade om att människan i grunden är en förnuftig varelse och att hen bör ha ett nyfiket förhållningssätt till omvärlden. Voltaire menade att man skulle ifrågasätta kyrkans kunskap.
Boktryckarkonstens framfart under senare delen av 1600-talet kom att öka läskunnigheten hos befolkningen. Litteraturen kom därmed att få stor betydelse för spridningen av upplysningens idèer.

Upplysningsidèerna inspirerade människor att göra revolutioner i hopp om frihet från kungen.

Litteratur från den tiden är en viktig historisk källa för att förstå till vilken grad människan blev påverkad av detta nya ifrågasättande tankesättet

Litteraturens betydelse
Vad innehöll upplysningens idèer?
Boston Tea Party- en protest om engelsmännens makt över amerikanarna- förstörde handeln då britterna exporterade till amerikanarna- amerikanarna vägrade köpa engelsmännens varor.

Amerika kan ses som en Engelsk koloni med en befolkning av människor som från början kom från England.

Engelsmännen i England styrde över kolonin i amerika och amerikanarna hade ingen makt över landområdet.

Amerikanarna blev arga på england då de inte tyckte att amerika skulle styras från England. Dessutom behövde amerikanarna betala skatt till England.

1750 låg England dessutom i krig med Frankrike (tävlan om makt på haven) och skatten från amerikanarna var viktig för att engelsmännen skulle kunna finansiera kriget.
Påverkade av upplysningens idèer
De ledande i den amerikanska revolutionen var starkt influerade av upplysningsfilosofer. De som var ledare tillhörde oftast välbärgade grupper i samhället men eftersom de inspirerades av upplysningens tankar om att alla människor är förnuftiga, ansåg de även att det var viktigt att inkludera människor som inte tillhörde de allra rikaste.

Frihetskriget eller den
amerikanska revolutionen
ledde därmed till ett nytt politiskt system utan kung- en så kallad republik.

Inom republiken fick alla (vita) män rösträtt. Drömmen om denna frihet gjorde att många andra européer flyttade dit. Denna immigration blev mycket stor och kom att hålla i sig ändå inpå 1950-talet.
Inledning
Mot bakgrund av händelerna i Amerika som nu spridit sig till Frankrike, blev tanken om en liknande revolution i Frankrike tilltalande.


Frankrike var dessutom ett land som befann sig i ekonomisk kris:

- Konkurrens från industrierna i England
- Missväxt
- Missnöje med kungahuset
- Negativ handelsbalans = stöd till det amerikanska frihetskriget i syfte att slå engelsmännen

Nils, Moa A, Jennifer, Asma, Sherley och Ida
Wilma, Christian, Erica, Jawa, Elli, Bea, Max
Ellen, Nathalie, Emil, Esther, Junior, Mia
Steff, Oscar, Nora, Ebba, Philip, Desi, Moa R, Lina
Liberalismen:
Upplysningstänkandets ideologi - akademiker och "uppkomlingar" som missgynnades av den gamla adelns gamla ideal. Istället för att människor skulle ärva titel, egendom och privilegier, skulle människan betraktas som individ och skapa sin egen lycka.

Konservatismen:
Upplysningsänkandets motpol - använde revolutionen i frankrike som bevis för att snabba samhällsförändringar endast leder till död och lidande. Alla förändringar måste gå långsamt och mogna fram med tidens tempo. Att vara varsam och rädd om traditioner, blev därmed ett ledord.

Socialismen:
Uppstod som en följd av den industriella revolutionen och det nya klassamhällets arbetare och fabriksägare. De rättigheter som arbetarna på fabrikerna hade var usla och socialismens kärna grundade sig tanken om att skapa ett rättvist samhälle med gemensamt ägande delad politisk makt.
- den allmänna politiska debatten föds
Full transcript