Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

2004

No description
by

Josefine Arlesten

on 22 September 2017

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of 2004

800 f.kr-500 e.kr
100000 f.kr-1000 f.kr
FORNTIDEN
ANTIKEN
Forntiden benämns den tid som beskriver mänsklighetens första civilisationer. För ungefär 100 000 år sedan menar historiker att människans art, Homo Sapiens, uppstod. Det som skiljde Homo Sapiens från andra arter var bland annat hens förmåga att gå upprätt. I denna första epok fokuserar vi på hur våra tidiga släktingar levde, försörjde sig och skapade förutsättningar för nästkommande historiska periods utveckling
Jägar-och samlarsamhället
Människan blir bofast
Tvåflodslandet - Mesopotamien (4000 f.kr)
Egypten och andra flodkulturer
Norden under forntiden
Sociala relationer
Religion och föreställningsvärldar
Under mänsklighetens (och forntidens) tidigaste period, levde människan som samlare och/eller jägare. De var så kallade
nomader
(ej bofasta) och vandrade i mindre grupper. Klimatet var en avgörande faktor kring vilken föda
människor främst livnärde sig på. Där klimatet var som kallast
var det förmodligen vanligast med animalisk kost medan växtriket
förmodligen spelade större roll i människans kost på varmare
breddgrader.

Generellt är historiker överens om att
samlandet av ätbara

växter spelade störst roll för försörjningen.


Grupperna som levde tillsammans var generellt sett ganska så små.
Arkeologer som funnit mänskliga kvarlevor har dragit slutsatser om att
kvinnorna inte födde så många barn. Förmodligen användes någon form av
preventiv metod
redan i jägar- och samlarsamhället.
Ungefär 8000-2000 f.kr började människor olda jord.
Förmodligen skedde detta först i det geografiska området
i Mellanöstern, där olika korn och vete växte naturligt.

Eftersom det hade varit kvinnornas främsta uppgift att
agera samlare under den icke bofasta perioden, är
historiker relativt säkra på att kvinnorna upptäckte att
det gick att sprida sädeskorn i närheten av den tillfälliga
bostaden för att sedan skörda den.
På så sätt minskade
behovet av att flytta.

Till en början var jordbruket väldigt primitivt men människan utvecklade genom tidens gång verktyg som underlättade arbetsbördan. Tack vare verktygen blev det också överskott i produktionen, därmed kunde
människorna
spara eller idka byteshandel.



Familjerna och grupperna som människorna levde inom ökade också. Det är när människan blir bofast som
befolkningsökningen tar fart
. Kvinnorna började föda fler barn och blir alltmer knutna till hemmet.
En förutsättning för jordbruk är såklart tillgång till vatten och bördiga jordar. Det är därför inte konstigt att en av de första civilisationerna uppstod i det som idag utgör Irak. Eufrat och Tigris är två floder som ligger i området och som varit centrala för civilisationens utveckling. Civilisationen runt Eufrat och Tigris kallas för Mesopotamien.

Människorna i Mesopotamien lärde sig att utnyttja vattnet från floderna genom att anlägga dammar och kanaler. på så sätt kunde oldingarna spridas.

I och med utvekcklingen av jordbruket uppstod även ett överskott. Överskottet förvarades troligen av de styrande och delades ut under missväxt eller till de människor som själva inte var bönder.
Precis som för Mesopotamien, utvecklades liknande civilisationer längs med olika floder världen runt. En av dessa var flodkulturen vid Nilen i nuvarande Egypten. Några år senare vid floden Indus i Pakistan samt vid Gula floden i Kina.
Ungefär år 4000 f.kr var Norden ett glestbebott område. Historiker tror att de bodde ungefär 400 personer, centrerat i södra Sverige. Historiker har inte riktigt kunnat svara på varför människor i Norden övergick till jordbruk då markerna inte var speciellt bördigt pga klimatet. Förmodligen hade människor haft kontakt med varandra under vandringarna norrut och att människorna fått med sig kunskapen från kontinenten.



I Sverige finns många fornminnen bevarade. Allra vanligast och möjligen även äldst är de såkallade gånggrifterna: Dessa var troligast någon form av gravkammare. Eftersom dessa måste varit mycket svåra och tunga att upprätta, tyder de på att människor tidigt organiserades och samarbetade med olika uppgifter
Även om vi ofta kallar de tidiga civilisationerna för primitiva, finns det mycket som talar för att
de tidiga samhällerna hade sofistikerade föreställningsvärldar.
1) Grottmålningar (ofta med djurmotiv)
2) "Modergudinnorn" (de äldsta figurer som vi känner till)
Vad säger detta om de tidiga civilisationerna?
Hur vet historiker något om sociala relationer på Forntiden?
1) Fornminnen:
Exempelvis gravkammare- dessa säger något om hur människor värderades samt att människor bildade sociala relationer.

2) Skrifter (ex: Hammurabis lagar):
Hieroglyfer, Kilskrift

3) Arkeologi:
Kvarlevor undersöks med hjälp av modern DNA-teknik,C14-metoden

4) Etnoarkeologi
Att studera nu levande isolerade stammars sociala levnadsmönster
Relationen mellan män och kvinnor under forntiden
I jägar-och samlarsamhället var samlandet (inslaming av mat) långt viktigare för överlevnaden än jakten. 75% av födan kom från produkter som samlats in.

Man antar att männens uppgifter var mer koncentrerade till jakt (även om man i gravfynd funnit mycket som tyder på att även kvinnor jagade). Förmodligen var kvinnornas uppgift mer centrerad till samlande. Samlandet hade förmodligen hög status då det utgjorde en central del av produktionen.

Historiker menar att det finns ett tydligt samband mellan barnfödande och social ställning. Då jägare och samlare var nomader födde ej kvinnor lika många barn som de kom att göra under den bofasta perioden. Kvinnorna kunde därför deltaga i produktionen.

Då människor blev bofasta föddes fler barn. Anledningen till detta var förmodligen att barnen gav avkastning i produktionen och hade ett värde i sig (kopplat till ägande).

I och med det ökade födsloantalet knöts kvinnor till boplatsen medan
männen arbetade med jordbruket. Alltså; kvinnornas status i produktionen sjönk medan männens status ökade.
Forntiden kan delas in i två olika perioder i relation till hur människor levde 1) Samlar-och jägartiden 2) Bofasthet. Relationen mellan män och kvinnor så olika ut bereoende på vilket av perioderna vi fokuserar på.
Sociala klasser och relationen dem emellan under Forntiden
Återigen blir det aktuellt att göra skillnad mellan jägar-och samlarperioden med den bofasta perioden.

Man brukar beskriva jägar-och samlarperioden som klasslös, att män och kvinnor var jämlika, i och med att det ej existerade något privat ägande, existerade det ej heller några krig. Allt detta förändrades när människor började bruka jord:

1) Boplatser blev permananta - människor gjorde anspråk på att äga jord och därmed uppstod konflikter om territorium.

2) Vissa människor kom att äga mer än andra, vilket skapade sociala skikt.


Hammurabis lagar
Hammurabi var en kung som härskade i Mesopotamien under Babyloneran mellan 1792 och 1750 f.Kr. Hammurabi nedtecknade lagar som hittades vid en utgrävning 1902. Lagarna vittnar om ett samhälle med stora klass- och värdeskillnader:

Diskussionsuppgift:

Gå in på Its Learning och öppna dokumentet som heter
Hammurabis lagar



Den epok som kallas antiken brukar, i västerländsk indelning, innefatta studier kring
Greklands första civilisation
samt den
romerska civilisationen
. Antiken inträffade
år 800 f.kr - 500 e.kr
. Det som skiljer forntiden från antiken är just: att civilisationerna blir större, det finns fler lämningar och idéer, lagsystem och levnadssätt blir mer avancerade.

För europeisk kultur och idétradition, har den grekiska såväl som Roms historiska lämningar spelat mycket stor roll: Dels finns stora mängder fysiska lämningar från perioden men det handlar också om
idéburna lämningar,
exempelvis
språk
,
kultur
och
politiska tankar
. Kan ni komma på
några exempel?
Grekland - den europeiska civilisationens vagga
Det grekiska folket blev tidigt ett folk som började livnära sig
genom sjöfart-
grekiska landområdet var nämligen kargt och bergigt.

Runt med kusten
uppfördes små stater
som med tiden tilltalade alltfler människor som tidigare bodde på landsbygden. Dessa stater, bara ett få till antal, blev mycket snabbt
tätt befolkade
. För att lätta på befolkningstrycket, började man leta nya landområden längs med kusten för att bilda nya städer. Man kan säga att de första staterna
koloniserade

nya landområden.

Grekland var alltså aldrig ett
enhetligt rike
med en huvudstad, så som vi i dag är vana att definiera ett land.

Under antikens period fanns det drygt
600 stater
på det grekiska landområdet. Staterna brukar kallas för stadsstater eftersom
staterna endast utgjordes av en stad.
Det som förenade de olika staterna var
kultur, språk
och
religion
. Även om det fanns mycket som förenade staterna, hände det att
de olika staterna låg i konflikt
med varandra. Det fanns dock två stater som kom att få mycket större makt än de andra. Dessa två känner vi som
Athen
och
Sparta

Athen och Sparta
Athens samhällsideal

-"Demokrati"
- Kvinnor och män- helt skilda
- Upphöjde intellektet
- Mindre klassbaserat
Spartas samhällsideal


-Militäriserad diktatur
-Jämställdhet mellan könen?
-Stor slavbefolkning
-Strikt klassuppdelat
De två stora
stadstaterna
hade tillsammans lyckosamt
stridit mot det persiska riket
som utgjorde stora delar av
dagens mellanönstern
. Efter detta krig, perserkrigen 480 f.kr, upprättade de
grekiska stadsstaterna en gemensam flotta
. Athen fick styra över flottan, vilket gjorde att de andra staterna var tvugna att förse Athen med stora summor skattemedel. Vidare kunde Athen också kontrollera den handel som försegick i medelhavet.
Athens makt ökade och den konkurrerande stadsstaten
Sparta, kände sig undanskuffad.
En stor maktkamp uppstod.
Maktkampen kom också att bli en fråga om vilket
samhällsideal som skulle råda över de grekiska stadsstaterna.
Den Athenska demokratin
Athens demokrati
var inte demokratisk i modern mening
– det var bara
fria, vuxna och manliga medborgare
som hade rösträtt.
Kvinnor, utlänningar och slavar hade inget att säga till om
. Det betydde att bara omkring 30.000 av Athens cirka 300.000 invånare fick rösta. Det motsvarar
endast tio procent
av invånarantalet – vilket under antiken var ett oerhört högt antal personer som hade inflytande över det politiska livet.

De röstberättigade hade dess­utom
större inflytande
än människor i våra dagars demokratier eftersom Athens demokrati var
direkt
– alla röstberättigade kunde därför rösta om ett lagförslag. Att deltaga i det politiska livet ansåg inte heller vara en rättighet,
snarare en skyldighet- män hade alltså en plikt att fullfölja genom att deltaga i det politiska livet.
Vilka likheter och skillnader finns det mellan Athens demokrati och våra nutida demokratiska ideal?
Alexander den store
Medan Sparta och Athen låg i konflikt med varandra, hade de båda stadsstaterna helt missat att ett kungadöme (ett land som styrdes på andra sätt än stadsstaterna) med en stark kungamakt, vidgade sina territorier. Kungen känner vi vid namn Alexander den store.
Alexander kom att införliva i princip alla de grekiska stadsstaterna, inklusive Athen och Sparta i ett slags nytt grekiskt förbund där Alexander blev kung.
Kung Alexander var mycket framgångsrik som expansionist: Det nya kungadömet kom år 323 f.kr, att omfatta mycket stora landområden:
Alexander dog 33 år gammal. Hans arv sägs vara att han bidrog till att krossa kulturgränser och införliva en slags
mångkulturalism.
Denna mångkulturalism kallas för
hellenismen.
Romarriket -500 f.kr-500 e.kr
Slavsamhälle
Det romerska samhället var beroende av
slavar som arbetskraft.
Hela den romerska samhällsekonomin byggde på slaveri. Vissa historiker menar till och med att det var romarnas omfattande användning av slavarbete som låg som grund för både deras bedrifter och undergång.

Romarnas ekonomiska tillväxt hörde samman med deras
geografiska erövringar
. Det romerska slaveriet var som mest omfattande då romarriket var i stark expansion - från omkring 100-talet f.Kr till en bit in på 100-talet e.Kr. Plundring och slavar var expansionens centrala syfte.
Militär styrka
var på så vis
sammanlänkad med ekonomisk tillväxt - nya geografiska erövringar gav ökade skatteintäkter och nya slavar.

Det gjordes många tekniska landvinningar i det romerska imperiet men de kom inte alltid i allmänt bruk. En orsak var att slavar i regel skötte arbetet och inte behövde ersättas eller ges tekniska hjälpmedel.
Den teknologiska utvecklingen hämmades därför av den romerska slavekonomin.

Till en början fick romarna sina slavar genom krig i form av krigsfångar från erövrade områden. Men på 200-talet e.Kr när romarriket hade slutat att expandera geografiskt hade också slavarna blivit mycket dyrare.
Bristen på slavarbetskraft fick till slut den romerska ekonomin att stanna av.

Läs sid 53 i boken-
Slavupproret
Romarna skapade ett
imperium
och har på ett avgörande sätt påverkat Europa och den europeiska kulturen. Rikets medelpunkt var staden Rom som växte till en
miljonstad.

Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik (motsats till monarki). Makten låg då hos senaten (regering) som styrdes av två folkvalda konsuler (statsministrar). .Den romerska republiken var en form av
demokrati
, men som
främst gynnade de rika i samhällets övre skik
t. För att bli invald i senaten krävdes nämligen att personen i fråga ägde en stor förmögenhet. Medlemskapet i senaten ansågs därför som mycket exklusivt och statusfyllt.
Erövringar och krig
Genom att besegra en rad andra småstater lade romarna under sig hela Italien. Men det var först efter de tre långvariga krigen mot den Nordafrikanska handelsstaden
Karthago
(nuvarande Tunisien), mellan 264 f.Kr och 146 f.Kr, som Rom blev en
stormakt
. Därefter införlivades det ena området efter det andra till det växande romerska riket som nu var den dominerande makten i Medelhavsområdet. Samtidigt brottades Rom med stora
inrikespolitiska problem
som resulterade i ett långvarigt politiskt kaos. De många åren av krig och erövringar hade lett till stora ekonomiska och sociala problem i Italien. Flera inbördeskrig avlöste varandra där olika fältherrar stred om makten.

På 40-talet f.Kr lyckades Julius Caesar
med folkets och arméns stöd att göra sig till
envåldshärskare
. När han sedan lät utropa sig till diktator på livstid mördades han av sina politiska motståndare i senaten som ville bevara det republikanska styrelsesättet. Den romerska republikens dagar var dock räknade.
Roms undergång
Under
200-talet e.Kr började det romerska imperiet få stora yttre och inre problem.
Dess gränser ansattes hårt av fientliga grannfolk. Samtidigt fungerade inte längre den inhemska ekonomin tillräckligt bra för att upprätthålla herraväldet man skapat under de föregående århundradena. Situationen
förvärrades ytterligare under 300-talet.

Kristendomen uppstod i Palestina som var en provins i det romerska riket. I början av
300-talet tillät kejsar Konstantin de kristna att praktisera sin religion i romarriket och i slutet av århundradet gjordes kristendomen till romersk statsreligion.

Under 330-talet flyttade kejsar Konstantin rikets huvudstad till Konstantinopel (nuvarande Istanbul) som han låtit bygga, och i slutet av 300-talet beslutades att dela det väldiga romarriket i två delar - det
Västromerska
riket med
Rom
som huvudstad och det
Östromerska riket
med
Konstantinopel
som huvudstad. Det stora romarriket hade då sedan lång tid befunnit sig i kris. Men den östra delen av imperiet var mer livskraftig med tätare befolkning och bättre ekonomi. Östrom fick senare namnet
Bysantiska riket.
Forntiden och Antiken
Att identifiera det "viktiga"
- studietekniksövning
Innan vi övergår till den Antika perioden får ni i uppgift att under
10 minuter,
med era anteckningar som hjälp, skriva ned
7

begrepp
eller
korta meningar
som ni anser vara
viktiga
och som
sammanfattar
det
ni lärt
er om forntiden under våra genomgångar. Ett tips är att göra detta i kronologisk ordning.


När ni är klara,
jämför vi era begrepp/korta meningar
med de begrepp/korta meningar
jag anser vara viktiga
och som ni
bör
ha snappat upp under genomgångar.
Josefines
lista på viktiga begrepp/korta meningar som hjälper oss att
förstå
forntiden som historisk epok
Jägar-och samlarperioden (nomadisk livsstil)
Övergång till jordbrukssamhället (bofasthet)
Stora civilisationer/samhällssytem (med hjälp av konstbevattning)
Överskott i produktionen (odla mer än vad man behövde för att överleva-leder ex till byteshandel)
Befolkningsökning
Sociala relationer förändras i och med bofasthet- sociala skikt/hierarkier
Utarbetade lagsystem (ex Hammurabis lagar)
Läs sid 47-48 i boken
Full transcript