Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Vietnamkriget

No description
by

Vietnam kriget

on 5 December 2012

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Vietnamkriget

Vietnam Kriget Bakrund "Hedersam fred" 1968-70 USA och det
totala kriget 1964-67 Têtoffensiven 1968 och framåt Kriget sprider sig 1970-73 Den sista konflikten 1973-75 Konsekvenser 1976-nutid Förluster Nordvietnam och FNL 925 000 dödade soldater 2 000 000 sårade soldater 26 000 tillfångatagna soldater 2 000 000 dödade civila Sydvietnam 25 000 dödade soldater 780 000 sårade soldater 415 000 dödade civila USA 55 000 dödade soldater 305 000 sårade soldater 766 tillfångatagna soldater Vietnam gränsar till Kambodja och Laos i väster, och 1970 drogs de två länderna in i konflikten.
Kambojda styrdes av Prins Sihanouk som bedrev en relativt konservativ inrikespolitik och en anti-västlig utriskespolitik. Han satte sig emot USA:s inblandning i Vietnamkriget och bröt till och med de diplomatiska förbindelserna med USA på grund av detta. Sihanouk tillät Nordvietnam att föra utsrustning och soldater längs Ho Chi Minh-leden som sträcker sig igenom Kambojda, så länge inte Nordvietnam stödde den kommunistiska gerillan i Kambodja, röda khmererna. Detta fungerade bra tills de vietnamesiska trupperna i Kambodja och de röda khmererna vuxit sig så starka att Sihanouk inte längre kunde strunta i dem. Sihanouk beskriv sitt land med en minnesvärd mening " hans land satt fast som mellan hammaren och städet". Mars 1970 blev Sihanouk ersatt som statschef av Lon Nol, en proamerikansk general som motsatte sig Sinahouks samförstånd med Nordvietnam. En av de första besluten om Vietnamkriget Nixon hade gjort när han hade makten i sin hand hade varit att bomba FNL-baser och nordvietnamesiska transporter i Kambodja. När nu en USA vänlig styrelse fanns på plats beordrade han en total attck på marken. 30 april 1970 strömmade 80 000 amerikanska och sydvietnamesiska trupper över gränsen för att leta reda på och förstöra FNL-baser, det viktagaste målet var FNL:s och Nordvietnams militära högkvarter i Kambodja, men när trupperna kommit dit fann de bara några övergivna hyddor, Gerillan hade försvunnit spårlöst in i djungeln. När de sydvietnamesiska och amerikanska trupperna hade lämnat området kom de tillbaka igen. Igen visade det sig att kommunisternas enkla teknik gav stora resultat. Invasionen i Kambodja drog med sig katastrofala följder för Kambodja, Nordvietnam började hjälpa de röda khmererna som de tidigare inte brytt sig om. Prins Sinhouk, som befann sig på landsflykt, uppmande befolkningen att ansluta sig till de röda khmererna. Striderna mellan Lon Nol regim och de röda khmererna steg upp ännu ett steg till inbördeskrig som kommunisterna så småningom vann. Flera amerikaner var bekyrmade att kriget spred sig till andra länder när man trott att det skulle ta slut. Tillsammans med det var det demonstrationer vid Kent State University i Ohio och Jacksson Missisippi skött militären ihjäl sex studenter av rädsla för att demonstrationen skulle stegra till upplopp.
Den 30 januari 1971 attakerade sydvietnamesiska trupper, med stöd från USA med flyg och artelleri, FNL styrkor och nordvietnamesiska trupper i Laos. Artelleri- och flyg attackerna ledde till en del kommunistiska förluster, men de sydvietnamesiska trupperna misslyckades förfärligt och flydde i ren panik. December 1972 gav Nixon massiva flyganfall mot Nordvietnam, de blev de allra värsta bombningarna under kriget och brukar kallas julbombningarna, anfallen pågick i elva dagar och det blev upprördhet runt om i världen, inte bara USA:s traditionella fiender och antikrigsdemonstrater, utan också från USA:s allierade i Europa. USA bombade för att tvinga Nordvietnam till medgivande vid fredsavtalen men också för att övertyga presidenten av Sydvietnam Thieu om att USA inte skulle överge Sydvietnam. USA skickade dessutom omfattande militär hjälp för att stärka Sydvietnams armé. Lyndon Johnssons dröm var att göra USA till ett mer rättvist land och ett bättre land, samt att inte att dra in USA i ett stort krig utomlands.
Men om han skulle lyckas så kunde han inte lägga ner en massa pengar på trupper som skickades till Vietnam för utkämpa deras inbördeskrig. Han försökte dra in på detta, och gjorde så genom att utbilda Sydvietnamesiska trupper så de själva kunde utkämpa kriget som sedan skulle bli Vietnamesernas krig, endast. Richard Nixon var en republikansk presidentkandidat och vann presidenvalet 1968 för att han erbjöd de amerikanska folket ett alternativ til Lyndon Johnssons politik i Vietnam.Han lovade folket i USA att han skulle vinna kriget, han som många andra var övertygad att om Vietnam skulle bli kommunistiskt skulle detta vara en katastrof. Han ville då använda den amerikanska militära makten fullt ut och skrev i den konservativa tidsskriften Reader's Digest 1964: "Allt som behövs... Är viljan att vinna- och modet att använda vår makt och styrka."

Richard Nixon vann presidentvalet 1968, och hans politik fick stöd av många människor. Visserligen fanns det en del amerikaner som var emot Vietnamkriget. Men majoriteten av folket ansåg att amerikanska trupper borde bekämpa kommunismen på plats i Vietnam. De som var emot Vietnamkriget kallade Nixon för den tysta majoriteten. Det var en spydig känga till de högljudda antikrigsdemonstranterna runt om i landet. Nixon hade lovat väljarna under valkampanjen att han skulle "få slut på kriget och vinna freden". De som Nixon ville uppnå med det hela kunde sammanfattas med orden "hedersam fred".
Nixon ville föra Johnsson politik ett steg vidare och förstärka den, tanken med det hela var att ge Sydvietnams armé så mycket militär utbildning och utrustning som möjligt så att regeringsarmén till slut skulle kunna bekämpa kommunistiska motståndare på egen hand. Kriget skulle helt och hållet blir vietnamesernas krig. Under tiden skulle de amerikanska soldaterna stanna kvar i landet men minska efter hand. När väl Sydvietnam kunde klara sig på egen hand så skulle USA kunna dra sig ur kriget utan att behöva erkänna sig besegrat. Det var mycket viktigt att USA bevarade sin trovärdighet som ett starkt land. Detta höll många politiker med om för isåfall skulle, enligt tänkandet under kalla kriget, Sovjetunionen och Kina se det som en möjlighet att sträcka ut sina tentakler till andra länder och ta över en större del av världen.
När Nixon väl fallit på makten var han helt besluten att använa USA:s militära makt fullt för att nå sina mål. Han utnämde snabbt Henry Kissinger till chef rö Nationella Säkerhetsrådet, och Noxon och Kissinger utformade gemensamt USA:s taktik mot Vietnam.
Kissinger och Nixon använda samma teknik som Nordvietnam- både strid och förhandling.
De hade pågått sega fredsförhandlingar i Paris sedan maj, och Nixon pressade på dem så de skulle komma någonvart, men samtidigt gav han order om att bomba Kambodja, Vietnams granne 1969..
Typiskt nog hade han hållit det hemligt för det amerikanska folket, för han menade med viss sanning att antikrigsdemonstranterna bara skulle öka och få kommunisterna att tro att Nixon hade dåligt stöd av sin landsmän. Nixon hotade Nordvietnam med "kraftfulla åtgärder med stora konsekvenser" och de vägrade förhandla med USA. Det var en anspelning på USA:s väldiga kärnvapenarsenal.
Han ville att Nordvietnam skulle tro att han skulle göra vad som helst för att få slut på kriget. Det fanns många besvärligheter med att göra kriget till vietnamernas krig, för de flesta sydvietnamesiska politikerna var mycket misstänksamma och trodde att Nixons taktik var ett sätt för USA att dra sig ur kriget. Planen hade avgörande brister, problemet var Sydvietnams armé. De flesta officerarna var både inkompetenta och korrupta. De flesta överdrev antalet soldater de förde befäl över för få högre lön, under hela Vietnamkriget hade armén var motvillig till att strida. Många var nöjda med att USA:s armé stred åt dem. De värsta var att det var så många desertörer. Varje år deserterade en av tio sydvietnamesiska soldater, försöken för att utbilda och utrusta armén förvärrade bara problemet. Många sydvietnamesiska soldater gömde sina uniformer och låtsades vara gerilla soldater som gav upp. Sydvietnam erbjöd nämligen gerillasoldater som gav upp de pengar och andra former av uppmuntrad för de skulle ge sig frivilligt. Nixon och Kissinger och tidigare presidenter trodde att USA kunde vinna kriget tack vare sitt välstånd, militära makt och teknologiska överlägsenhet. Sommaren av 1969 lyckades USA med den fantastiska bedriften att skicka människor till månen. Om de klarade det så kunde de väl de besegra ett litet land i sydost Asien? I början av 1973 gick USA och Sydvietnam med på att sluta ett vapenstillestånd. Många trodde att Nordvietnam skulle vinna detta kriget lätt men det var fortfarande inte helt självklart att Sydvietnam skulle förlora. 1973 såg FNL och Nordvietnam till att utnyttja vapenstilleståndet för att återhämta sig och vinna tid från förlusterna. Lê Duan, Nordvietnams ledare åkte han för att be Kina och Sovjetunionen om mer hjälp. Han bad dem skicka mera utrustning och material för att avsluta kriget med en vinst. Men de visade inget intresse. De ville hellre förbättra sin relation med USA. Båda sidor i Vietnamkriget tappade stödet från sina allierade samtidigt. USA lämnade kvar en liten grupp soldater, militärbaser och utrustning för en massa miljarder dollar i Sydvietnam. 10 000 civila amerikaner valde att stanna. Sydvietnam kanske hade en chans att vinna kriget? De hade nu byggt upp en armé med en miljon soldater. När vapenstilleståndet bröts började kriget igen. Sydvietnam klarade sig förvånansvärt bra till en början. Men Nordvietnam och FNL hade den tredje största armén i världen med bra utrustning. De vann snabbt tillbaka delar som man hade förlorat. USA trodde att Sydvietnam skulle klara sig med en halv miljon soldater och deras miljader dollar, men det klarade de inte. Armén blev så dåligt betalade så de var tvungna att stjäla mat för att överleva. I slutet av 1974 var Nordvietnam och FNL starka nog för att anfalla igen. De gick försiktigt fram, de var fortfarande rädd för att USA skulle svara med ännu en massiv bombangrepp. Den Nordvietnamesiska armén nådde Saigon jätte snabbt så USA tvingades att fly. Skräckslagna sydvietnameser slogs för att komma bort från sitt land. De trängdes desperat för att få plats i de överfulla helikoptrarna som var deras enda väg bort. De var övertygade om att de skulle de dö om de stannade kvar i Vietnam. Tomma helikoptrar knuffades ner i vattnet för att få plats med inkommande transporter. Slöseri på dyrbar teknik. Den 30 april 1975 kör en nordvietnamesisk stridsvagn igenom grindarna till presidentpalatset i Saigon. General Duang Van Minh hälsade på Bui Tin och sa: ”Jag har väntat sedan tidigt i morse på att överlämna makten till er.” Bui Tin svarade ärligt ”Det är inte fråga om att ni ska lämna över makten. Er makt är söndersmulad. Ni kan inte överlämna något ni inte har.”
Kriget var slut. Efter snart trettio år och mer än tre miljoner döda var det äntligen slut. De vietnameser och militärer som inte lyckades att fly väntade sig det värsta när FNL och de nordvietnamesiska arméerna kom till Saigon. Men istället så tvingades de att gå på ett omskolningsläger där de skulle lära sig allt om kommunistiska idéer.När kriget var vunnet höll den vietnamesiske ledaren Lê Duan ett tal för att fira kommunisternas seger. ”Vi hälsar en ny tid... Med lysande utsikter för utvecklingen av ett fredligt, oberoende, återförenat, demokratiskt, välmående och starkt Vietnam...” Det låter bra. Men Vietnam blev allt annat än stark efter ett sådant här krig. USA:s bombningar hade skapat ett fruktansvärt landskap. Vietnam var fullt av minor, bomber och granater som har exploderat idag och dödat många vietnameser. USA avfyrade fler bomber mot Vietnam än vad det avfyrades under hela andra världskriget. Allt var förorenat, skogar hade blivit avlövade av det kemiska giftet ”Agent Orange” som Amerika hade bombat över Vietnam för att kunna se bättre utan all grönska. Risfält vågade man inte använda eftersom att gifter hade förorenat markerna. Vietnameserna fick alltså nästan svälta. ”Agent Orange” har orsakat så mycket problem både då och nu. Miljontals Vietnameser har råkat ut för sjukdomar som cancer på grund av Agent Orange. Barn har fötts med allvarliga skador och missbildningar. USA har förnekat detta och först nu år 2012, 40 år senare efter kriget så städar USA upp det skadliga avfallet. Befrielsekriget Vietnam blev ett av världens fattigaste länder. Vietnam var ovän med Kina och USA, de hade spenderat så mycket pengar under kriget och ville därför inte lägga ännu mer efter för att städa upp och hjälpa till. Sovjetunionen hade för små resurser över för att kunna hjälpa Vietnam.
När ekonomin sjönk mer och mer lämnade många landet. Barnen uppskattades inte. Barnen var avskydda. De flesta visste inte ens om att de hade några barn eller så övergav man dem. Barnen fick tigga för att överleva. Vietnameserna flydde i båtar till läger i Hongkong, Thailand och Malaysia. Men alla fick inte plats, alla båtflyktingar ville starta om sina liv i ett bättre land. FN hjälpte till och då tog fler och fler länder emot dem. En miljon utvandrade till USA. Vietnam är ett litet land i sydöstra Asien, som under många år haft mycket krig och svårigheter. Redan för 3000 år sedan började det bli mycket oroligheter i landet. Vieterna, som är ättlingar till dagens vietnameser, blev invaderade av kineserna. Kina styrde Vietnam i över 1000 år, fram till 900 ef.k. Vieterna hade länge velat bli självständiga, och gjorde flera uppror under åren. Trots att de tillslut blev självständiga blev de starkt påverkade av den kinesiska kulturen.

Under en lång period efteråt levde vieterna/vietnameserna i skräck för att Kina skulle ta tillbaka makten i landet. På 1500-talet blev de dock erövrat igen, denna gången först av Portugal och sedan av Frankrike. År 1883 tog Frankrike makten helt och Vietnam blev återigen under ett annat lands styre. Vietnam hade ingen chans mot Frankrike, som var bland de mäktigaste länderna i världen på den tiden. Ett av Frankrikes beslut var att slå ihop Vietnam med två grannländer, Kambodja och Laos. Dessa länder kom att kallas Indokina, en fransk koloni. Detta skedde i början på 1900-talet.

Under andra världskriget (år 1939-1945) så erövrade Tyskland delar av Frankrike och det blev så kallat ”protyskt”. Det innebar att Tyskland hade kontroll över de franska ledarna, som japanerna i sin tur utnyttjade. Japanerna var nämligen allierade med Tyskland, och de ville använda delar av Vietnam för att bygga militärbaser, och för att kunna attackera deras motståndare Kina. Indokina blev därför japanskt under en period. När andra världskriget sedan tog slut och Japan drog sig tillbaka, så hade vietnameserna hoppats på att bli självständiga, men istället tog Frankrike tillbaka makten igen. Konsekvenserna av detta kallar vi idag för ”befrielsekriget” (1946-1954). Befrielsekriget gick ut på att Vietnam, Kambodja och Laos ville göra sig fria och förbli egna nationer. De ville inte längre vara under fransmännens styre, vilket de lyckades med. Efter det första kriget i Indokina bildades alltså fyra självständiga länder: Kambodja, Laos, Sydvietnam och Nordvietnam.
Trots att både USA och Frankrike var två av världens rikaste länder så möttes de av stort motstånd. Vietnam använde sig nämligen av en taktik som kallades för ”gerillakrigföring”. Det innebar att istället för att möta deras motståndare man mot man, så gömde man sig i djungeln. Man la sig alltså i bakhåll, placerade ut minor och använde sig av krypskyttar. Det som gjorde denna tekniken så framgångsrik var att man då och då gjorde oväntade attacker mot sina motståndare. Detta bröt ner den franska armén rejält. Gerillagrupperna grävde också mycket tunnlar, som idag har blivit kända och man kan besöka. Vietnam vann alltså kriget och Frankrike drog sig tillbaka. Hô Chi Min var en av de som som arbetade målmedvetet för att befria Vietnam. Han tog makten i Nordvietnam, medan kapitalisterna(fransmännen) tog makten i syd. På 1920-30 hade Hô Chi Min rest runt i Sovjetunionen och funnit inspiration om kommunismen. Han grundade sedan befrielserörelsen Viêt-Minh som stred mot Frankrike och deras sätt att leda landet. Hans mål var att förena nord-och sydvietnam till en kommunistisk nation, och kommunismen spred sig snabbt bland folket i Vietnam. Det var detta som kriget i stort sett gick ut på. Hô Chi Min jobbade för att Nordvietnam skulle bli kommunistiskt, tillsammans med Kina och Sovjetunionen på sin sida. Å andra sidan stöddes Sydvietnam av USA, Frankrike och Tyskland, som alla var kapitalistiska. Rädslan för att kommunismen skulle spridas i Asien var anledningen till att USA kom in i bilden. Till en början stöttade de endast fransmännen med vapen, men efter hand när de insåg att kommunismen blivit såpas stor, så beslutade de att delta i kriget. 1954 avslutades det första kriget i Vietnam vid en konferens i Gèneve i Schewiz. Detta kallades för Géneve-avtalet. Enligt detta avtal skulle Vietnam tillfälligt delas in i en nordlig och en sydlig del. Den nordliga delen bestod av Hô Chi Min och den sydliga delen av fransmännen, alltså en kommunistisk och en kapitalistisk del. Man kunde inte komma överens hur landet skulle styras, så det beslutades att man inom två år skulle hålla ett val, som sedan skulle ena de båda länderna.
Fast varför brydde sig USA och de västerländska länder om lilla Vietnam? Först och främst berodde det på den så kallade dominoteorin. USA var rädda för att kommunismen skulle sprida sig ytterligare i Asien, och sedan världen. När Kina blev kommunistiskt under 1940-talet så blev Vietnam viktigt i sig. USA var alltså rädda för att flera länder skulle följa deras exempel och kommunismen skulle sprida sig ytterligare. På den tiden såg nämligen västvärlden kommunismen som ett virus. Under samma år mördades John Kennedy, alltså 1963, och snart utsågs en ny president i USA. Det var ingen mindre än Lyndon Johnsson. Johnssons mål var att göra USA till ett bättre och rättvisare land, och med andra ord undvika storkrig och bråk. Det blev dock inte riktigt som han hade tänkt sig. Hans strategi gick från början ut på att fortsätta stödja Sydvietnam, men samtidigt minimera motståndet mot krig. Sydvietnams situation blev dock allt sämre och sämre. Det var bara en tidsfråga innan Sydvietnam hade kunnat falla, och gerillagrupperna hade med lätthet kunnat gå in och anfalla landet. Johnsson såg ingen annan chans än att ge Sydvietnam ännu mer amerikansk hjälp.

Kriget var väldigt brutalt och många oskyldiga skadades. Nordvietnam, som även i detta kriget använde sig av gerillakrigföring, fick nu en lite tuffare match, eftersom USA använda sig mycket av flygplan och bomber. Större delen av landet bombades sönder och djungeln som gerillan tidigare kunnat gömma sig i förstördes. En av USA:s största bombattacker skedde 1965 och kallades för ”Operation Rolling Thunder”. Under denna perioden släpptes det ut mycket napalm och andra farliga gifter, och de besprutade också stora delar av Vietnam. Det gjorde det svårare för gerillan att gömma sig och skaffa mat.

Omvärlden reagerade starkt på USA:s inblandning i kriget. Från och med 1965 infördes dessutom värnplikt i landet, som innebar att alla amerikanska män över 18 år var tvungna att tjänstgöra. De gjorde stort motstånd och väckte starka reaktioner hos de amerikanska folket. Trots deras förstärkning så var gerillagrupperna starkare. Det som avgjorde kriget kan ha varit den så kallade Têtoffensiven. Têtoffensiven var en händelse som skedde på natten den 30 januari 1968. Den vietnamesiska gerillagruppen FNL gjorde en oväntad attack mot Sydvietnam som kom att förändra hela situationen. Under denna dag var det en helgdag i Vietnam, där man firade det kinesiska nyåret. Denna dagen kallades för têt, därpå namnet têtoffensiven.

Amerikanerna möttes av stort motstånd, då Nordvietnam gjorde överraskningsattacken. Amerikanerna var inte alls beredda på anfallet, och till en början gick det bra för Nordvietnam, då de anföll 36 större städer och tog över mycket mark. Dock så tog snart USA tillbaka all mark som de förlorat, mycket på grund av deras välutvecklade teknologi, krigsvapen och effektiva armeér. Det såg nu ut som att USA hade övertaget, mycket på grund av dödsantalet i den nordvietnamesiska armén. Nordvietnam förlorade ca 30 000 soldater, medan Amerikanerna endast förlorade ca 3400.

Dock var det mer avancerat än vad man hade trott. Omvärlden fick upp ögonen för hur illa USA hade betett sig under kriget. På TV sändes det bilder av bombarderade områden, bland människor som hade blivit illa behandlade och rentav torterade. Folk började nu protestera, inte bara i USA, utan också bland många europeiska länder. Protestgrupperna blev allt större, och USA förstod nu att det inte kunde vinna kriget. Alla pengar och allt slit hade varit förgäves, och de tvingades till att dra sig tillbaka. Om varken fler soldater, mer pengar, eller bättre utrustning kunde vinna kriget, vad i hela friden kunde då göra det? Inledningen till andra
kriget 1954-1963 Det första kriget gick alltså ut på att Indokina ville bli självständiga länder. Nu var alltså Nordvietnam kommunistiskt, med Hô Chi Minh som ledare. Däremot styrdes Sydvietnam fortfarande av kapitalistiska länder, men Hô Chi Minh jobbade för att kommunismen skulle sprida sig. Ett inbördeskrig startade, nord mot syd, med fransmännen på södra sidan, som sedan fick förstärkning av USA. År 1955 lämnade de sista franska trupperna Vietnam och USA tog över helt.

I Sydvietnam utsågs Ngô Dinh Diêm till premiärminister. Han var inte speciellt populär bland folket, och de amerikanska politikerna var mycket tveksamma till honom. Det fanns många orsaker till det: bland annat den dåliga ekonomin, hans katolska tro och hans saknade ledarkvaliteter. Dessutom vägrade han samarbeta med andra politiska grupper. De amerikanska rådgivarna uppmuntrade Diêm att inte anfalla Nordvietnam, eftersom att de med stor sannolikhet skulle förlora. På den tiden hade nämligen Nordvietnam bra gerillagrupper som stred mot Sydvietnam. Dessa grupper kallade man för ”Viet-công”.

Risken för att kommunismen skulle sprida sig blev allt större. Amerikanerna blev allt tveksammare till om Dîem skulle klara av att stå emot Nordvietnam och dess trupper. USA:s tidigare president John Kennedy var en av dem som hjälpte till att stödja Sydvietnam, genom att utbilda soldater med mera. Trots USA:s stöd ledde det inte till att Diêm fick något stöd bland de vietnamesiska folket. Diêm skapade många konflikter, framförallt konflikten om den buddhistiska tron. På den tiden var buddhismen den största religionen i Vietnam, men trots det så tilläts inte buddhistiska flaggor under helgdagarna. Det gjorde buddhisterna upprörda, vilket ledde till att Diêm blev avsatt och avrättad. Napalm
Napalm ett gift som bränner bort huden, bombades ut över byarna i Vietnam. Barn och vuxna fick svåra brännskador och lider fortfarande av detta. Källor: Alla bilder är från fotoboken "Vietnam inc." Det var Philip Jones Griffiths som fotade. Boken hjälpte till att stoppa kriget med hjälp av alla fruktansvärda bilder. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10584676.ab http://www.dn.se/nyheter/varlden/tva-man-dodade-av-granat-fran-vietnamkriget http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-stadar-upp-i-vietnam "Vietnamkriget" bok av Paul Doswell
Full transcript