Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Lagar, normer, domstolar

No description
by

Marianne Avander

on 30 August 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Lagar, normer, domstolar

Alla handlingar som enligt lagen är straffbara räknas som brott
Brott
Brottslighet
Sedan 1950-talet, samlas statistik över brottsligheten i Sverige.

Sedan dess har antalet anmälda brott ökat.
Vad handlar privatjuridik om?
Hur domstolar arbetar: Brotten och straffen
Lagstiftning
Varför behöver vi lagar?
Konstitutionell rätt
Regeringsformen: talar om hur makten ska fördelas mellan riksdagen, regeringen, kommunerna, landstingen och domstolarna
Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt.

Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer (du och jag) och företag.

Offentlig rätt behandlar hur den offentliga makten (riksdag, kommun och landsting) är fördelad och hur den utövas.

är det som bestämmer vad som ska
vara olagligt. I bestämmer de som styr vilka
lagar som ska gälla.
Om någon inte följer de regler som alla är överens om att följa
dvs. lagar, så behövs ett rättsväsende som skyddar oss.
jobbar med att skydda oss medborgare från
brottslighet och ser till att vi följer lagarna:

De som begår brott ställs inför rätta och döms till olika påföljder.
Tryckfrihetsförordningen: ger alla rätt att skriva vad de vill
i tidningar, böcker, på nätet. Du får också läsa allt som
"makten" ovan skriver
t.ex. får du läsa statsministerns brev och e-mail.
Yttrandefrihetsgrundlagen: ger alla rätt att säga vad de vill
i t.ex. radio, tv, film, så länge man inte kränker någon.
"Makten" får inte censurera.
Successionsordningen:
bestämmer hur tronen ska ärvas.
Är grunden för alla andra lagar. I Sveriges grundlagar finns beskrivningen till hur det svenska samhället är uppbyggt och hur det fungerar.

I Sveriges fyra grundlagar beskrivs hur Sverige ska styras
framförallt när det gäller demokratin.
Hur lagstiftningen ska gå till.
Våra mänskliga fri- och rättgheter samt
hur man kontrollerar den offentliga makten.
I Sverige finns fyra typer av författningar
Lagsamlingar
I Svensk författningssamling (SFS) finns ALLA lagar samlade.
SFS är tillgänlig på nätet på www.notisum.se och där kan du själv läsa om lagarna och vilka påföljder som gäller för olika brott.
Den mest kända lagboken är Sveriges rikes lag, den blå lagboken.
Den används mest av jurister.
* Förordningar: regler utan sådana konsekvenser kan regeringen besluta direkt genom att utfärda en förordning.
* Lagarna: Regler som får konsekvenser för enskilda medborgare och företag måste finnas i form av lagar, vilket innebär att riksdagen fattar beslut om dem.
Ur Brottsbalken:
1§ Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid.
Lagen gäller alla
Måste jag kunna alla lagar?
Ja, du är faktiskt skyldig att känna till alla lagar.
Om du exempelvis åker fast efter att ha kört moped utan hjälm, kan du inte skylla på att du inte kände till lagen.
Offentlig rätt och privat rätt
Offentlig rätt:
Hur staten, ska vara mot människan
Lagstiftningen delas in i två stora områden:
Privat rätt:
Hur människor ska vara mot varandra
Grundlagarna hör hit och även straffrätten.
Straffrätten handlar om vad som räknas
som brott och vilka påföljder som gäller
för olika brott.
Staten vill förhindra brott eftersom
det drabbar medborgare och skadar samhället
Civilrätten brukar räknas till privaträtten och beskriver vas som gäller i privata livet.
Exempelvis familjerätten som handlar om regler för äktenskap, skilsmässa, vårdnadstvist och arv.
Förmögenheträtten handlar om pengar och ekonomi. Avtal mellan personer och företag.
Arbetsrätten handlar om arbetstider och semester.
I Sverige anmäls ca 1,4 miljoner brott per år och poliser upptäcker ca 300000.

Detta är den synliga brottsligheten, inte den totala brottsligheten.
Tänk på alla som kör för fort eller går mot rött ljus utan att upptäckas...Eller alla brott som inte anmäls exempelvis mobbing eller slagsmål på skolor... detta kallas för den dolda brottsligheten

Ungefär 1/3 av den syliga brottslighetens brott klaras upp.
Olika brott
Stöldbrott, Skadegörelse, Brott mot person, Groomin, Familjevåld, Hedersvåld,Hatbrott, Avtalsbrott.....
En förklaring kan vara att vi har mer saker nu, som människor vill ha - hälften av alla brott är stölder och skadegörelser.
Av alla misstänkta för brott är 80% män och 20% kvinnor
Vad är det för skillnad på lag och regel?
Regler
Sociala regler
Moralregler
Sådant som vi tycker är fel. Exempelvis
att inte ljuga, svära eller att vara otrogen
Rättsregler
rättsordning.

Grundlagarna är svåra att ändra.
Två riksdagar måste rösta ja till en ändring
innan det kan ske.
De svenska grundlagarna
Jag vaknade imorse i MIN säng, i MITT hus och bryggde kaffe med MIN kaffebryggare...
Lagen som möjliggjorde detta kallas ÄGANDERÄTTEN och är en viktig grund för civilrätten.
Utan den skulle ingen kunna äga något...
Äganderätten- alla lagars moder
http://www.brottsrummet.se/sv/filmer
Vad föreställer ordmolnet
?

En lag måste var nedskriven!
Den äldsta nedskrivna lagen är Hamurabis lagar från 1700 f.kr
- 4000 år gammal



http://www.lagrummet.se/lar-dig-mer/
Lär dig mer om lagstiftningsprocessen
http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Demokrati/Grundlagarna/
En balk innehåller olika lagparagrafer - numrerade lagar
* Grundlagarna: Grunden för alla andra lagar... Skyddar våra mänskliga rättigheter och demokratin
Lagboken
I den finns:
Gundlagarna
Balkarna
Övriga lagarna
Bihanget
En del lagar är indelade i olika avdelningar, så kallade balkar, beroende på vilka områden i livet lagarna gäller:
Äktenskapsbalken, Föräldrabalken, Ärvdabalken, Jordabalken, Miljöbalken, Byggningabalken, Handelsbalken, Brottsbalken, Rättegångsbalken
Andra lagar finns inte under någon balk ex skadeståndslagen eller konkurslagen
Prejudikat
När lagtexten inte räcker till...
Prejudikat används av domstolarna för att få vägledning om hur rättsregeln ska användas i ett visst fall. Alltså hur domstolen ska tolka lagen, vilket kan vara svårt. Vad är skillnaden mellan stöld och snatteri och vad blir domen?
Första fallet där det blir en tydlig gräns kommer att vara prejudiscerande (vägledande) för framtida fall.
* Föreskrifter: detaljregler inom vissa sakområden kan myndigheter besluta genom att utfärda en föreskrift.

Författning
Författning är ett samlingsnamn på lag, förordning och föreskrift.
Kammarrättens dom mot Örgryte blir prejudicerande.
Svenska idrottsaktiebolag riskerar i fortsättningen att få betala polisens insatser i samband med matcher.

Prejudicerande dom mot Örgryte
Ordningslagen säger att ”den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen”.
Sådana regler som finns nedskrivna och som vi MÅSTE följa. Lagar och avtal ingår i denna
Normer: Hur ska vi göra och bete oss för att gruppen ska kunna fungera tillsammans?
Hur blir en lag till?
Lagstiftning
Bordsskick och annan vett och etikett
Örgryte menade att det är orättvist, "om det står 30 man utanför och följer efter supportrar kan vi inte ta betalt för dem"

Prejudiceringen gällde alltså : Hur långt före och efter match lagens ka gälla det ska gälla och inom vilket geografiskt område
Drabbad av brott
Flera myndigheter och personer jobbar med stöd till personer som blivit utsatta för brott:
Polisen, Brottsoffermyndigheten,
Barnombudsmannen,
Barnens rätt i samhället
Rättskedjan
Ett brott har begåtts
En man har hittats död.

Grannen ringer polisen. Polisen kommer och konstaterar med hjälp av läkare att han är död.

Efter den tekniska undersökningen förs kroppen till rättsmedicinalverket i Solna.

För att utröna när och hur han dött.
Polisens arbete
Polisanmälan
Polisen frågar vittnen och beskriver brottsplatsen osv, som skrivs i en anmälan
Teknisk undersökning
Tekniker letar efter bevisning: dna, skoavtryck, fingeravtryck
Förundersökning
I en förundersökning samlar en kriminalpolis allting som framkommit,
i anmälan, vittnesuppgifter osv.
Förundersökningen lämnas sedan till länskriminalpolisens utredningsrotel.
Utredning
Polisen fortsätter att utreda
Man gör analyser av den tekniska bevisningen och håller fler vittnesförhör.
Spaning
Misstankarna riktas mot en man i offrets bekantskapskrets.
Utredningsroteln får hjälp av spaningsroteln med att spana på honom under ett dygn.
Snart finns starka misstankar mot mannen
Då övertar en åklagare ledarskapet av förundersökningen
Åklagarens arbete
Åklagaren bedömer om bevisningen räcker för en anhållan.
Det gör den, och polisen hämtar den skyldige till häktet i Stockholm
Häktning
Åklagaren gör en häkningsframställan hos tingsrätten som beslutar när häkningsförhandling ska ske.

Åklagaren den misstänkte och hans förvarare deltar häkningsförhandlingen (varför han blivit häktad osv)

Tingsrätten fattar ett omedlbart beslut om när åtal ska vara väckt mot den misstänkte.
Åtal
Den misstänkte och hans försvarare delges utredningen i sin helhet.
De har rätt att begära kompletterande förhör med vittnen osv.
När åklagaren anser att det finns tillräcklig bevisning beslutar hon om att åtala mannen och lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten.
Tingsrätten utfärdar därefter en stämning och beslutar om tidpunkt för huvudförhandling
Domstolens arbete
Tingsrättens prövning av åtalet sker vid en muntlig förhandling, huvudförhandling, i tingsrätten.
Rätten beslutar att dom ska avkunnas två veckor senare och att den misstänkte ska stanna i häktet.
Hovrätten
Mannen överklagar domen (han dömdes till tio års fängelse för mord).

I hovrätten hålls en ny förhandling.

Hovrätten fastställer domen.
Högsta domstolen
Högsta domstolen tar bara upp fall om det behövs vägledande avgörande, ett sk prejudikat.

I det här fallet avslår HD mannens ansökan
Kriminalvårdsanstalten
Mannen överförs från häktet till någon av landets kriminalvårdsantstalter, där han får avtjäna sitt straff.
Konflikter
Lagarna är regler för hur vi människor ska bete oss. De används för att lösa konflikter som uppstår.
Konflikterna kan bero på:
att någon eller några inte följer reglerna
att man tolkar reglerna olika
Domstolarna
Det är domstolarnas uppgift att hjälpa människor att lösa konflikterna
Att tolka lagarna och tillämpa rättsreglerna

Det är en grundlagsskyddad rättighet att kunna få sin sak prövad.
Alla har rätt till offentlig rätteång, inför en självständig och opartisk domstol.
Rättssäkerheten, att alla är lika inför lagen är viktig
Det finns olika domstolar
Allmänna domstolar
Förvaltningsdomstolar
Specialdomstolar
De allmänna domstolarna består av tre instanser: tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

Allmänna domstolar
Här handläggs bland annat brottmål, familjerelaterade mål och tvistemål mellan företag eller enskilda individer.
Förvaltnigsdomstolar
Förvaltningsdomstolarna består av tre instanser.
De avgör tvister, främst mellan enskilda och myndigheter.
Det kan gälla skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål (migrationsdomstolarna), tvister
med Försäkringskassan
eller kommunen.
Tingsrätt
Tingsrätten är den första domstolen du kommer i kontakt med i ett brottmål.
Tingsrätten avgör också tvistemål mellan enskilda individer, exempelvis familjemål.
Tingsrätten hanterar även olika typer av ärenden, till exempel adoptioner och bodelningar och god man. Men också handha konkurser.

Totalt finns 48 tingsrätter spridda över landet (En finns i Nyköping)

Är du inte nöjd med tingsrättens avgörande, är det i de flesta fall till hovrätten du ska överklaga.

Hovrätten är nämligen andra instans i frågor som rör brottmål, tvistemål och andra domstolsärenden som redan har behandlats i tingsrätt.

Det krävs dock ofta att prövningstillstånd beviljas för att hovrätten ska ta upp ett överklagat mål.


Hovrätt
Det finns sex hovrätter i landet (Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall, Umeå)
Är du inte nöjd med hovrättens avgörande, är Högsta domstolen den sista instans du kan överklaga till.
För att domstolen ska pröva hovrättens avgörande krävs oftast prövningstillstånd.

Högsta domstolens domar är prejudicerande, det vill säga vägledande för hur senare mål ska bedömas
Högsta domstolen
Förvaltningsrätten är den första domstolsinstansen om ditt ärende är ett förvaltningsmål.

Förfarandet är huvudsakligen skriftligt, men i vissa fall hålls muntlig förhandling.

Det finns 12 förvaltningsrätter fördelade över landet.

Förvaltningsrätten prövar också vissa ansökningsmål, t.ex. vård av unga eller missbrukare
Förvaltningsrätten
Kammarrätten
Är du inte nöjd med förvaltningsrättens avgörande, kan du i regel överklaga till kammarrätten. Det krävs dock ofta att prövningstillstånd beviljas för att kammarrätten ska ta upp ett överklagat mål.
De allra flesta målen i kammarrätterna har först prövats och avgjorts av en förvaltningsrätt.

Det finns fyra kammarrätter i Sverige.
Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen prövar avgöranden som överklagas från någon av de fyra kammarrätterna i landet.

Högsta förvaltningsdomstolen är förvaltningsdomstolarnas motsvarighet till Högsta domstolen och har till huvuduppgift att skapa prejudikat som vägleder hur senare mål ska bedömas.

Specialdomstolar
Inom vissa rättsområden krävs det särskild sakkunskap för att kunna avgöra tvister. Därför har man inrättat specialdomstolar som enbart tar upp vissa mål.
Arbetsmarknadsdomstolen
Marknadsdomstolen
Arrende- och hyresnämnder
Mark- och miljödomstolar
Juridisk hjälp
Både vid tvistemål och brottmål är det oftast nödvändigt att anlita juridisk hjälp, biträde.


I brottmål kallas denne försvarare och i tvistemål ombud.
Advokat får bara den kalla sig som är medlem i Advokatsamfundet.
Rättsskyddet ingår i hemförsäkringen, villaförsäkringen, trafikförsäkringen.

Rättshjälpen, som är inkomstprövad, täcker det som inte ingår i försäkringen.

I brottsmål utses en offentlig förvarare som får betalt av staten. Är den tilltalade skyldig, får han betala en del av den kostnaden
Domstolarna i sig tar inte betalt.
Rättsreglernas hierarki
Föreskrift
Myndighet
Detaljerar
förordningen
Förordning
Regeringen
Detaljerar
lagen
Lag
Riksdag
Har stöd
i en grundlag
Grundlagarna
Riksdagen
Får inte
strida mot
Får inte
strida mot
Får inte
strida mot
Prejudikat= ett domstolsavgörande som är vägledande för framtida avgöranden.
Högsta domstolens domar som är prejudicerade,
finns publicerade i Nytt juridiskt arkiv , avd 1 (NJA I)
Juridiska rätt eller fel?
Det bestämmer alltså lagen

Lagen anger också vad som händer (vilken påföljd) om man bryter mot en lag.

Lagarna är till för att lösa problem som uppstår i vardagen - i mötet med andra människor
Är det fel att köra bil när man har druckit alkohol?
Är det olagligt att vara otrogen?
Är det rätt att aga barn?
Är det olagligt att ladda ner filmer från Internet?
Är det rätt att äta djur?
Är det olagligt att döpa grisar till Napoleon?
Vad som ska vara kriminellt bestämmer den folkvalda riksdagen.

De lagar som stiftas i Sverige bygger i botten på det vi kallar:
Etik och moral
Etik och moral
Man brukar säga att en handling är omoralisk om den är fel/ dålig /ond eller moralisk om den är rätt/bra/god




Etik definieras som läran om moral - alltså de diskussioner och överväganden som ligger bakom en viss moral
Det är fel att köpa sex
Många kvinnor skulle få det sämre om man gjorde det olagligt att sälja sex...
Det är kanske bra att göra det olagligt att köpa sex...
Å andra sidan kommer säkert få prostituerade anmäla sina kunder, för då får de inga pengar...
När etik och moral leder fram till regler brukar vi kalla dessa för normer...
Det är förbjudet att spotta på golvet i skolan
En del normer är också lagar...
Det är förbjudet att stjäla
Moral, etik och normer ligger till grund för det vi brukar kalla
det allmänna rättsmedvetandet
Men den skiljer sig åt för olika människor beroende på i vilket samhälle man växer upp i. Ex kultur, religion..

Samhället förändras (man kunde inte vara rattfull på 1700-talet för det finns inga bilar)

Vetenskapen utvecklas (ex dna)
I takt med tiden ändras därför det allmänna rättsmedvetandet och lagstiftningen måste anpassa sig
För bara 7 år sedan (2009) vigdes det första samkönade paret i Sverige...
I en demokrati är det viktigt att det allmänna rättsmedvetendet stämmer någorlunda överens med lagstiftningen.
Rättsväsendet
polis, åklagare och domstolar
I Sverige
folket
diktaturer
Den romerska rätten ( ca 400-tal)
Romarna har påverkat Europa mycket - också när det gäller
juridik
Romarnas bestämmer än idag hur en rättegång ska gå till
processrätt
"även den andra parten (den åtalade) ska höras"
Där skrevs lagarna ned på tavlor och sattes upp, så alla kunde läsa de och förstå vad som var olagligt och inte
"Om en stöld sker nattetid och om den bestulne dödar tjuven, ska denne ha blivit dödad med rätta. Om dagen ska den bestulne ropa högt om han förvarar sig med vapen" (ÅTONDE TAVLAN, 12-13)
Kommer från GUD - ger makt

Samma straff oavsett

- straffet är hämnd
uppsåt eller oaksammhet
Vedergällningsprincip
kasustiska
(casus, eng. case)
Är
" en bonde vid vården av sina åkerdiken ... icke vårdar sitt dike och det uppstår en öppning i detta och han rentav låter vattnet rinna bort, så ska bonden, i vars dike öppningen har uppstått, ersätta den skörd som han därigenom har förstört"
OM
Rättegångarna skulle vara muntliga och öpnna för åskådare
Detta för att det skulle vara
rättssäkert
Medeltid
I Europa var det kyrkan som bestämde -
Prästerna var domare och lagarna stod i bibeln.


Den kanoniska rätten
Olika straff, beroende på vilken präst...
och olika lag beroende på vilken präst...

Det prästen ansåg var fel - var fel!
Upplysning
Under 1600-1700-talen
Lagen blev separerad från GUD.
Inget brott utan lag - inget straff utan lag
Legalitetsprincip
Allmänprevention
Straffen skulle avvskräcka folk från att begå brott
Synen på straffet förändras
Individualprevention
Brottslingen skulle förändras efter brottet.
Fängelser skulle se till att behandla fångarna, så att de inte skulle begå nya brott.
Förarbeten:
Kan man läsa om tanken med lagen
Dessa publiceras vid införande av ny lag i skriften Nytt Juridiskt arkiv , avd II (NJAII)
Där står om utredningsdirektiv, slutbetänkanden, remissvar, propositioner och riksdagens protokoll
Tvingande och dispositiva lagar
Vissa lagar är tvingande: De gäller alltid som en minimiregel. Dessa kan man inte avtala bort, men man kan förbättra läget: Ex om lagen säger 6 månaders garanti, kan man avtala om 8 månader istället (en förbättring)
Vissa lagar är dispositiva: De gäller om inget annat avtalats. De kan man avtala bort, om man vill komma överens om något annat istället. Man kan komma överens om att garantin kan vara 2 månader istället.
obs, konsumentlagen är tvingande,så vi får mint 6 månaders garanti på allt vi köper!
Fysiska personer = människor, är rättssubkjekt


Juridiska personer = företag, organisationer, kommun, landsting, stat är också rättssubjekt

Rättssubjekt
Är de som är anvariga för sina handlingar och därmed kan bli stämda och åtalade i en domstol
Full transcript