Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Litteraturhistorisk översikt

No description
by

Claes Carlström

on 5 September 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Litteraturhistorisk översikt

Enheduanna
Gilgamesh
Antiken
Medeltiden
Upplysningen
Förnuft
Isaac Newton
Vetenskap
Optimism
Renässansen
Romantiken
Känsla
Natur
Skräck
Själen
Realismen
Modernismen
0
-500
500
1000
1500
1700
1800
1850
1900
I litteraturhistorien brukar man inte gå in så mycket på de forntida sumeriska texterna, utan istället titta närmare på den grekiska antiken (ca 700-400 f v t). Varför? Jo, den grekiska litteraturen fick mycket större betydelse för eftervärlden. De sumeriska texterna glömdes med tiden bort och återupptäcktes först på 1900-talet. De var viktiga förebilder för de antika kulturerna, men har därefter inte varit kända överhuvudtaget. Den grekiska litteraturen glömdes dock inte bort, utan spreds över stora områden och bevarades inom både kristen och islamisk kultur.
Den grekiska litteraturen blev förebild för så gott som all senare västerländsk litteratur.
Därför kommer vi att studera den grekiska litteraturen närmare.
Flera gudar
Ingen tröst
Ödet
Döden
Naturkrafter
Epos
Drama
Lyrik
Kristendom
Islam
Latin
Kyrkan
Hierarki
Adel
Präster
Borgare/Bönder
Helvetet
Skärselden
Paradiset
Livet en förberedelse
Kyrkans litteratur
Fornnordisk litteratur
Intellektuell adel mot slutet
Boktryckarkonsten
Renässansmänniskan
Furstar
Köpmän
Kyrkans makt ifrågasätts
Upptäcktsresande
Europa erövrar världen
Kungarnas litteratur
Den upplyste despoten
Religionsfrihet
Humanism
Läkaren
Rationalism
Utopier
Kant
Locke
Hume
Kunskapsteori
Leibniz
"Vi lever i den bästa av världar"
Satir
Reseskildringar
Politik
Etik
Filosofi
Robinson Crusoe
Candide
Voltaire
Swift
Ett anspråkslöst förslag
Gullivers resor
Olycklig kärlek
Längtan
Passion
Hat
Folkanden
Geniet
Döden
Ut på landet
Byn framför stan
Exkursioner
Naturens enorma krafter
Högt och lågt
Kontraster
Frankensteins monster
Shelley
Vampyrer
Gotik
Troll
Spökslott
Mardrömmar
Galna vetenskapsmän
Dr Jekyll och Mr Hyde
Radcliffe
Goethe
Unge herr Werthers lidanden
Fånga världen som en kamera
objektiv
Arbetaren
Industrialismen
orättvisor
S
ocialism
Marx
Proletärer, förena er
Kapitalismens mörka sida
Smuts
Fattigdom
Urbanisering
Ojämlikt
Helt objektivt?
Lost Highway
Den RIKTIGA verkligheten
Kameran ser bara ytan
Expressionism
Freud
Världen är bisarr
Vad är tid?
Dalí
Surrealism
Picasso
Kubism
Att se ALLA sidor
Uppror
Vad är verkligt?
Världskrigets overklighet
Dadaismen
Hugo Ball
FUCK YOU, ETABLISSEMANGET!
Lynch
Psykologi
Händel
Verdi
Upplysningen
Romantiken
Kan du
höra
epoken?
Kan du se
och höra
skillnaden
på epoken?
La Vivandière (1844)
Våroffer (1913)
Igor Stravinskij och upploppet i Paris
En okontrollerbar publik som ivrigt pucklar på varandra, busvisslar och ropar grova tillmälen till musikerna på scenen. Folk som klär av sig nakna och ett polisingripande efter halva konserten som resulterar i att ett 20-tal personer fick lugna ned sig bakom galler.

Ovanstående detaljer som lätt för tankarna till någonting från rockmusikens historia, utspelade sig i själva verket den 29 maj 1913 när Igor Stravinskijs balettmusik Våroffer (Le sacre du Printemps) uruppfördes på Théâtre des Champs Elysées i Paris. Något som med eftertryck visar att populärmusiken inte hade ensamrätt eller ens var först på plan med skandaler och kontroverser.

Det stundtals radikala tonspråket och de brutala, primitiva rytmerna, syftade till att återspegla en livfull och hednisk hyllning till en vår som anlänt efter en lång istid. Något som också lyftes fram i Vaslav Nijinskijs koreografi, där dansarna rörde sig i ett primitivt och djuriskt mönster. Allt detta blev för mycket för en stor del av publiken och själva konserten i det närmaste ohörbar mitt i tumultet av slagsmål och burop.
Källa: Lennart Kihlberg, "Igor Stravinskij och upploppet i Paris" i MinaBibliotek.se
Full transcript