Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Ekonomiska teorier

No description
by

Jens Bodin

on 24 November 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Ekonomiska teorier

De stora
Ekonomiska
Teorierna

Merkantilism
1. 1500-1800
2. Första ekonomiska teorin
3. Överskott i utlandshandeln
4. Kräver en stark stat
5. Samlade Sverige till en ekonomisk enhet
6. Höga importtullar
7. Gynnade klasssamhällets top

1. Under 1500-talet och fram till 1800-talet var detta den helt dominerande teorin inom statsfinanserna inom Europa.


2. Det var den första gemensamma statliga strategin för att skapa välmående i ett land. Innan denna period hade det inte funnits någon nationell plan. Istället hade lokala herrar styrt och beskattat så som de tyckt det var bäst. Nu började staten att forma den första teorin för hur ett land bör styras ekonomiskt för att uppnå rikedom.

3. Tanken var att det skulle råda ett överskott i utlandshandeln. Detta betyder att man skulle exportera mer än vad man importerade. Då kunde staten samla på sig guld och ädla stenar i en skattkammare. Denna skattkammare kunde man sedan använda sig av för at kriga eller klara av svårare tider.

4. För att detta system skulle fungera krävdes det att staten var stark. För att olika herrar i landet inte skulle göra uppror mot kungen var han tvungen att ha en arme och dessutom se till att dessa herrar var nöjda med det de hade.

5. Detta var första gången som Sverige fick en gemensam ekonomisk politik. Det enade landet och de yttre gränserna var viktiga att markera så att man visste var landet började och slutade.

6. Vid dessa landsgränser satte man nu upp tullar för att ta tullavgift från de som förde in varor i landet. På detta sätt kunde man käna en slant även på de som importerade varor. Detta gjorde även att färre ville importera till Sverige och då stannade pengarna i landet och den inhemska produktionen stimulerades (Mer tillverkades inom landet).

7. Hela detta system gynnade de som ägde mark. Vid denna tid var det kungen och ett få antal herrar som ägde all mark. Även om det var bönder som bodde på marken och odlade så var det fortfarande herrarna som ägde marken och bestämde över den. Genom att ta in skatt från folket kunde de samla på sig mer rikedomar. Eliten kunde därigenom behålla sin makt genom detta system.

Merkantilism
• Att varje tum av ett lands jord ska användas till jordbruk,
gruvdrift och tillverkning.

• Att allt ett lands råmaterial ska användas till inhemsk tillverkning, eftersom förädlade varor har ett högre värde än råmaterial.

• Att en stor arbetande befolkning är att uppmuntra.

• Att all export av guld och silver ska vara förbjuden och inhemska pengar ska behållas i cirkulation.

• Att all import av utländska varor ska motarbetas i så stor utsträckning som möjligt.

• Att där vissa importer är oumbärliga ska de i första hans bli anskaffade i utbyte mot andra inhemska varor istället för guld och silver.

• Att i så stor utsträckning som möjligt ska importer begränsas till råmaterial som kan bli förädlade i hemlandet.

• Att möjligheter ska konstant sökas för att sälja ett lands överskott av tillverkning till utlänningar, till så stor del som möjligt, för guld och silver.

• Att ingen import ska tillåtas av varor som finns tillräckligt och på ett lämpligt vis tillhandahållna i hemlandet.

Merkanilismen summeras bra av Philipp Wilhelm von Honrick 1684.
1. Runt 1800
2. Feodalt till kapitalistiskt
3. Landets totala tillgångar
Klassisk
Nationalekonomi
4. Frihandel
5. Liberalism
6. Marknadsekonomi
7. Tillväxt
8. Utveckling
1. Runt 1800 talet började fler och fler se bristerna med merkantilismen. De stora massorna fick sällan ta del av det som de rikaste tjänade och det började växa ett missnöje bland folket som såg hur kungen och hans närmsta fick det bättre och bättre medans de samtidigt fick det sämre.

2. Det system som funnit kallades för det feodala samhället. Det liknade en pyramid med kungen på toppen och folket i botten. I takt med att ny teknik skapar nya möjligheter för inkomster så börjar en ny samhällsklass växa sig allt starkare. Dessa kallades för borgare eller kapitalister, dessa gjorde sig rika genom handel och produktion. De byggde fabriker som tillverkade saker på ett helt nytt sätt och i ett helt nytt tempo. Det feodala samhället går över till det kapitalistiska genom att makten flyttas från kungen och till de nyrika borgarna. Kapitalismen går ut på att den som klarar sig bäst på den nya marknaden får mest inflytande.

3. Tidigare såg man på kungens skattkammare för att avgöra om ett land var rikt eller inte. Nu går man över till att istället se på landets totala tillgångar. Istället för att räkna endast guldmynt började man se på helheten. Hur många fabriker hade man hur mycket skog eller fisk finns det o.s.v.

4. Frihandeln börjar även växa under denna tid. De som ägde fabrikerna ville inte betala dyra tullar om de skulle importera råmaterial från andra länder och mycket tullavgifter slopades under denna tid. För att skapa tillväxt måste man hitta nya marknader för sina produkter och samarbeten mellan länder gjorde detta enklare.

5. Hela denna utveckling hjälptes även fram av att det under denna tid hade kommit en ny ideologi (politisk grundtanke) som kallades för liberalism. Liberal betyder frihet och liberalismen förespråkade att människan skulle vara fri att förverkliga sig själv. Tidigare hade man fötts in i ett liv som bestämdes helt av vem dina föräldrar var. De liberala ville bryta detta, avskaffa kungen och skapa demokrati. Detta hjälpte frihandeln att växa.

6. När tullarna slopades och kungen förlora sin makt över ekonomin så gick den över till att bli en marknadsekonomi. Skillnaden mot den ekonomi som funnits tidigare så var inte marknadsekonomin styrd på samma sätt. Priset bestämdes nu av marknaden (utbud/efterfrågan).

7. Genom denna modell så kunde man pressa priser så att fler kunde köpa mer och då kunde fabriksägarna bygga nya fabriker som tillverkade ännu mer. Detta kom att kallas för tillväxt. Det betyder att man genom effektivisering kan skapa mer och mer produkter och tjänster. Sedan dess har tillväxt varit en viktig del i hela världens ekonomi.

8. Tillväxten har gett oss möjlighet att få det vi behöver utan att jobba konstant hela tiden. Det har gjort att vi har haft mer tid åt att utveckla teknik och samhälle. Utan marknadsekonomin och frihandel skulle vi inte ha allt det vi har idag.

9. Komparativa fördelar är en teori som lades fram av David Ricardo. Han menade att om två länder är bra på att tillverka varsin vara så skulle de koncentrera sig på den varan de var bäst lämpade för. Om Sverige kan tillverka 100 hammare och 20 hattar i timmen och Danmark kan producera 100 hattar och 20 hammare i timmen så bör Sverige sluta tillverka hattar för att koncentrera sig på hammare och Danmark sluta med hammare och koncetrera sig på hattar.
”den osynliga handen” var ett begrepp som Smith introducerade i sin väldigt inflytelserika bok ”nationernas välstånd”.

Han menade att man inte bör styra ekonomin för hårt. Den har en tendens att anpassa sig av sig själv. Om folk jobbar för sitt egenintresse inom lagens gränser kommer detta indirekt hjälpa samhället.

Exempel: En bagare bakar bröd för egenintresset att tjäna pengar. Detta gynnar bonden som säljer mjölet och köparen som får bröd. Detta sköter sig själv och ekonomin kontroleras som om den styrdes av en osynlig hand.

Självintresse, konkurrens, utbud och efterfrågan styr marknaden.
Adam Smith
John Stuart Mill blev under hela sin uppväxt subjektet för sin fars
pedagogiska experiment. Som treåring påbörjades hans språkstudier i grekiska och vid tolv års ålder hade han bearbetat stora delar av de grekiska tänkarnas verk.

Vid tretton års ålder började Mill studera och arbeta med nationalekonomi.

Mill har varit väldigt viktig inom utilitarismen som förespråkade maximal gemensam lycka.

En viktig del i det som den klassiska nationalekonomin förespråkade var att man skulle ta bort tullavgifterna mellan länder för att öka handeln.
Mill menade dock att det kunde finnas plats för vissa tullar för att ge nya industrier en chans att etablera sig.

John Stuart Mill
John Stuart Mill
Utilitarism
Viss reglering
av marknaden
1. Marx menade att om man såg till historien så går världen igenom olika ekonomiska och politiska epoker och att de teorier som arbetades fram inom nationalekonomin endast fungerade inom den kapitalistiska epoken. Han menade dock att denna epok skulle falla relativt snart och ville skapa ett system som skulle gälla efter detta.

2. Marx såg hur kapitalisterna i allt större utsträckning gjorde förhållandena sämre och sämre för arbetarna. Detta gjorde dels att efterfrågan på varor minskade och att arbetarna blev mer enade i sin strävan för frihet. Förr eller senare skulle de göra revolt och ta över fabrikerna och en ny kommunistisk tid skulle framträda.

3. Marxistisk ekonomi bygger på att staten styrs av folket och att staten äger all produktion och alla affärer m.m. Staten ska se till att alla har ett jobb och att alla resurser används på bästa sätt för att gynna folket. Att dela på resurserna för att skapa jämnlikhet mellan grupperna är själva grunden inom marxismen.

4. 1917 störtades den ryska tsaren. Han var kejsare över Ryssland och stod för ett gammalt system. Tsaren var fruktad och hatad av stora delar av folket och många såg revolutionen som en chans att skapa en bättre värld. Till en början fick även folket det bättre men snart vände lyckan och det växte fram en ny elit som satt i partitoppen. Dessutom blev många fabriker/affärer ineffektiva då man inte tjänade ekonomiskt på att anstränga sig. Efter ett tag styrde man istället produktionen genom hot. Exempel: Tillverka x antal ton spik detta år annars avrättar vi den ansvarige.

5. Idag lever kommunismen kvar i ett fåtal länder. Nord Korea och Kuba styrs med kommunismen som grund. Den Kinesiska regimen har även sin grund inom kommunismen men har idag till stor del lämnat Marx ideal bakom sig och har istället en form av blandekonomi med mycket starka företag.

Marxistisk ekonomi
1. Olika epoker
2. Arbetarnas revolt.
3. Det kommunistiska systemet.
4. Sovjet
5. Idag
Marxistisk
ekonomi

Neoklassisk
Nationalekonomi
1. Detta har varit en väldigt viktig ekonomisk riktning under hela 1900-talet. Den har funnits parallellt med andra ekonomiska teorier och påverkar vår ekonomi än idag.

2. Den kanske mest genomgående tanken inom neoklassisk nationalekonomi handlar om marginalnytta. I kort kan man säga att denna förklarar hur mycket en vara är värd beroende på många olika faktorer och däribland hur mycket nytta någon har av ”en till”

3. Marginalnyttan löste ett problem som nationalekonomer hade brottats med enda sedan Adam Smith uppmärksammade det.

Hur kan vatten vara så billigt och diamanter så dyra med tanke på att vi behöver vatten för att överleva men diamanter vid tillfället inte har något praktiskt användningsområde.

Med hjälp av marginalnyttan kunde man förklara det på följande sätt. På grund av att det finns så mycket vatten gör det inte någon märkbar skillnad på mängden tillgängligt vatten om någon köper en liter (en piss i Mississippi). Diamanter finns det dock så få av att om man köper en diamant så påverkas antalet tillgängliga diamanter påtagligt. Därför är diamanter dyrare än vatten.

4. Ett annat exempel är värdet av ett äpple. Detta beror på hur hungrig du är. För varje äpple som du köper och äter så blir du mindre hungrig. Detta betyder att värdet på ett nytt äpple blir mindre och mindre. Efter en viss punkt kommer du inte vara redo att köpa ett äpple till för det pris som du tidigare varit redo att betala. Marginalnyttan av ytterligare ett äpple har minskat.

5. Aktiemarknaden är ett exempel på hur förväntningar styr värdet på en vara eller känst. Om man tror att ett företag kommer växa och få större avkastning är man redo att sattsa på det för egen vinning. Då ökar värdet på aktie på grund av en förväntning och inte för att bolaget faktiskt har ökat sina intäkter.
Neoklassisk nationalekonomi
1. 1900-tal
2. Marginalnytta
3. Diamant/vatten.
4. Värdet på ett äpple
Frågor Merkantilism

Vem känade på denna ekonomiska model och varför?

Varför ville man inte importera varor under denna tid?
Frågor klassisk nationalekonomi

Vad menade Adam smith med den osynliga handen?

Vad är kopplingen mellan Liberalism och marknadsekonomi?
Frågor Marxistisk ekonomi

Vad menade Marx skulle hända med kapitalismen i slutändan?

Finns det några länder som följer denna ekonomiska teori idag? Vilka?
Uppgift till neoklassisk nationalekonomi

Skapa ett eget exempel på hur marginalnytta påverkar ett pris och förklara hur du/ni tänkt
Keynesianism
1. Denna ekonomiska teori lanserades 1936 under en tid då Europa och USA just var på väg ur en stor ekonomisk kris. I slutet av 20-talet hade finansmarknaden havererat vilket hade gjort många fattiga och desperata. Det var bland annat på grund av detta som Hitler kunde komma till makten i Tyskland.

2. Inom nationalekonomin förespråkades en fri marknad som reglerade sig själv genom utbud och efterfrågan eller marginalnytta. Tyvärr visade börskraschen att detta system hade inbyggda fel. För att motverka nya kriser förespråkade John Maynard Keynes att ledarna i ett land var tvungna att agera för att minska på bergen och dalarna i ekonomin.

3. Att politiker använder sina politiska verktyg för att skapa stabilitet i ekonomin.Aktiva ledare som gör aktiva beslut för att skapa en stabilare vardag för sina medborgare. Detta gör medborgaren tryggare vilket är bra både för ekonomin och allmänhälsan.

4. När ekonomin började gå dåligt och människor blev arbetslösa innebar det samtidigt att det blev färre kunder i butikerna. Det gjorde att fler förlorade jobben vilket gjorde att det blev ytterligare färre kunder i butikerna o.s.v. Enligt keynesianismen bör staten gå in och bryta detta mönster genom att skapa arbetstillfällen eller på andra sätt stötta familjer så att de kan fortsätta att handla. Då kan man få tillbaka ekonomin på fötterna igen.

5. Det är även viktigt att motverka extrem högkonjunktur då detta kan leda till inflation. Om ekonomin rullar på för bra kommer priserna höjas då den normala konkurrensen om resurser slås ut. Då måste man höja lönerna vilket leder till högre priser o.s.v. I detta läge bör de politiska ledarna gå in och stabilisera detta med de verktyg de har. T.ex. genom att höja styrräntan

6. Styrränta. Bankerna kan låna ut pengar till personer som vill köpa hus eller starta företag. Detta gör de för en viss ränta. Om jag lånar en miljon på banken så betalar jag kanske 3% ränta per år till banken för det = 30 000. Banken har i sin tur lånat pengar från riksbanken för 1% ränta per år = 10 000. Banken tjänar då 20 000 per år för detta men tar då risken att inte få tillbaka sina pengar.
Räntan som Riksbanken ger till den vanliga banken kallas för styrränta och påverkar vilken ränta som banken ger till privatpersoner.

Keynesianismen
1. 1930-talet
2. Dämpa konjunktursvängningar
3. Stabiliseringspolitik
4. Lågkonjunktur
5.Högkonjunktur
Frågor på Keynesianismen

Vad var det som hände runt 1930 som fick ekonomer att tänka om?

Varför vill man inte att det ska bli inflation?

Förklara vad styrräntan är
6.Styrränta
5. Aktiemarknaden
9. komparativa fördelar
Full transcript