Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

pedagogisk grundsyn

No description
by

Alexander Zach

on 15 October 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of pedagogisk grundsyn

Pedagogisk grundsyn
Behaviorismen har sina rötter i en rent objektivistisk grundsyn.
Sann vetenskap kan bara grunda sig på det som kan observeras, räknas och mätas.
Stimulus leder till en viss respons hos iakttagaren.


Behaviorismen
Fenomenologi = subjektivism
Under det att behavioristerna förutsäger reaktioner utifrån påverkan, och därmed principiellt kan styra personens handlingar, nöjer sig fenomenologerna med att förvänta sig vad personen kommer att göra utifrån en förståelse av personens egna intentioner och förväntningar.

Det fenomenologiska perspektivet
Medfödda, ärftliga anlag ligger som grund för vårt beteende.
Välkänd som förklaringsmodell och behandlingsmetod för neuroser. Utvecklades av Sigmund Freud.
Eftersom människan drivs av grundläggande instinkter, t.ex. sexualitet och aggression, för hon en ständig kamp mot samhället, som vill lägga band på impulserna. Resultatet blir ständiga konflikter mellan de tre instanserna i personligheten, detet, jaget och överjaget.
Psykoanalytisk teori
Huvudvikten läggs på människans tankar och känslor.
Kända förespråkare är Carl Rogers och Abraham Maslow.


Humanistisk psykologi
Är inriktad på inre, högre mentala processer och står därför i kontrast till behaviorismen.
Centrala frågor är hur hjärnan organiserar kunskapen, vad som egentligen sker när vi minns och tänker, hur vi löser problem osv.
Lägger stor vikt vid att utforska människans inre värld - på vilket sätt hon organiserar stimuli och hur kunskap organiseras.
Människan är en rationell problemlösare, som styrs av förnuft och intelligens.
Gestaltpsykologin är en kognitiv tradition som menar att människan inte uppfattar enstaka stimuli utan helheter.


Kognitiv psykologi
Vägar till elevens värld
5 Psykologiska teorier försöker förklara hur de flesta människor reagerar i olika situationer.
tabula rasa
Thomas som är 8 år gammal är en fiffig pojke. Han har dock svårt att sitta stilla under lektionerna, och läraren har en negativ inställning till honom. Thomas har undersökts, och man har konstaterat att han inte har koncentrationssvårigheter. Pga att Thomas får så lite uppgifter gjorda i skolan har han en stor mängd läxor. Hans föräldrar ställer gärna upp och hjälper honom, men Thomas har gått i protest och svär och skriker och bryter av pennor hemma, trots att han egentligen tycker att skolan är rätt rolig. Eftersom Thomas går i årskurs 2, skulle det vara viktigt att han fortsättningsvis skulle vara motiverad att lära sig nya saker och tycka att det är roligt med skola och läxor…
Hur skulle en behaviorist/ en fenomenolog lösa följande fall?
Ge konkreta förslag!
Modellering ”på avstånd”
Tänk på någonting du vill göra eller åstadkomma, en utmaning du står inför som lärare/ pedagog/ ledare.
Tänk på två personer du beundrar, som är bra på det du vill göra och som du kan ta modell av. Det kan vara personer du känner, har läst om eller sett t.ex. på TV. (Du behöver inte högt säga vilka personer du tänker på.)
Välj först den ena av dessa personer.
Vad skulle den personen tänka, göra eller säga för att uppnå det du vill?
Vilka råd skulle hon eller han ge dig?
Tänk sedan den andra personen.
Bli den personen för en stund.
Vilka förändringar bör du göra i din fysiologi för att så mycket som möjligt ”bli” den personen.
Vad ser du, vad hör du och vad känner du som den personen?
Vad kan du modellera av henne/honom?
Vad fick du av dessa personer, som du vill ta med dig i framtiden?
Länkar, böcker, vidarematerial
insert
symbols
sketched
Exempel från riktiga situationer
Övningar och frågor att fundera på
Praktiska tips för läraren
Filosofer
Vygotskij
Jean Piaget
1896-1980

Piagets teori är mest känd som en teori om intellektuell utveckling – hur barnets tänkande ändrar karaktär från födseln till vuxen ålder.
Piagets teori är en nomotetisk teori. Den beskriver det som är gemensamt och ålderstypiskt.
Utveckling
Språket
Lek
Undervisning
Proximala utvecklingszonen
Detta ska bort sen
Introduktion
Pedagogisk grundsyn
Inlärning motivation
Praktiska tips, beteende, inlärningssvårigheter
Genusundersökningar
Filosofer
Pedagogisk psykologi
Hangö 13-14.6 2013
Mål:
Kursens syfte är att ge kunskaper om psykologiska teorier som är av särskild betydelse vid uppfostrings- och undervisningssituationer samt andra former av påverkan.
De studerande skall efter avslutad kurs ha kännedom om de faktorer som påverkar barns och ungas utveckling och inlärning samt i viss mån kunna dra de pedagogiska konsekvenserna därav.


Närvarorekommendation:
Mer än 4 h frånvaro från föreläsningar
→ kompensation i form av skriftligt arbete om de missade avsnitten.


Litteratur:

Imsen, G.: (2000). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Jerlang, E., Egeberg, S., Halse, J., Jonassen, A.J., Ringsted, S., Utvecklingspsykologiska teorier. 2005.
Karlsson, L.: (2007). Psykologins grunder (4:e upplagan). Kap. 1, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 22, 23. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F., Entwistle, N., Houncell, D. Hur vi lär. 2000.
Kopieringsunderlag och föreläsningsmaterial/ -anteckningar


Innehåll och upplägg
Torsdag, 13.6.2013, kl. 9-17
Presentation av kursen
Genomgång av de grundläggande betingelserna för och teorierna om
Inlärningsprocessen samt implikationer för undervisning.
Vägar till elevens värld
Behaviorismen
Det fenomenologiska perspektivet
Psykoanalytisk teori
Humanistisk psykologi
Kognitiv psykologi
Konstruktivism
Vad är inlärning?


Fredag, 14.6.2013, kl. 9-17
En översikt av människans utveckling genom olika åldrar främst i kognitivt och socialt avseende.
Beteendemodifikation och klassrumskontroll
Genusproblematik
Jean Piaget
Erikson
Rudolf Steiner
Allmän diskussion om de vanligaste typerna av utvecklingsstörningar och inlärningssvårigheter.
Gyllene regler för arbete med oroliga barn
Dyslexi
Bilder, språk och tänkande
Maria Montessori
Lev Vygotskij
Kunskapsstruktur och kontext
Individens motivation, sedd mot bakgunden av psykologisk teori inom vilka fostran, undervisning och övrig påverkan äger rum.
Motivationsteorier
Maslows behovshierarki
Få klarhet i dina egna styrkor
Prestationsmotivation
Kommunikations- och grupprocesser i det sociala samspelet, vilka har relevans för pedagogisk praxis.
Hur kan skolledaren bidra till en reflektionskultur?
Det stora samspelet
Utvärdering

Examinationsuppgifter
Deadline 18.7.2013. Skicka svaren till heidi.purho@edu.hel.fi

https://www.abo.fi/media/3936/guide_referensteknik.pdf

Besvara 3 frågor av alternativ 1-7.
Fråga nummer 8 är obligatorisk för alla!
(= sammanlagt 4 frågor!) Ca 3-6 A4/ svar.

Beskriv de faktorer som spelar in på ett lyckat möte mellan läraren och eleven i ett klassrum. Vilka principer är särskilt viktiga 2013 jämfört med tidigare?
Belys de viktigaste grundprinciperna för beteendemodifikation i klassrummet.
Belys kort principen om anpassad undervisning. Ge konkreta tips för en lärare som skall jobba med a. läs- och skrivsvårigheter b. matematiksvårigheter eller c. en ad/hd elev.
Pisaresultaten visar att de svenskspråkiga skoleleverna ligger efter de finska och har därför orsakat skrämselhicka i finlandssvenska utbildningskretsar. Diskutera utgående från HBL:s artikel (29.5.2011) och relevant teori vilka aspekter som kan påverka den finlandssvenska skolvärlden så att trenden vänder.
Förklara med hjälp av teori och egna erfarenheter hur de två grundläggande prestationsmotiven har utvecklats hos dig. Ge exempel på situationer när de har lärts in och vilken påverkan som har förändrat dem.
Vilka följder får det för individen hur han tolkar sina upplevelser av framgång och nederlag? Använd de olika motivationsteorierna som utgångspunkt.
Hur upplever du skillnaderna mellan elevernas och de vuxnas sätt att kommunicera sinsemellan. Vad upplever du att vore  a) styrkan, b) svagheten, c) möjligheterna och d) riskerna med att kunna kommunicera med eleverna på deras sätt och metoder? Beakta gärna olika generationer.
Vad är minne?
Beskriv de tre delarna i minnets struktur. (30 p)
Varför glömmer vi? Nämn minst fem orsaker. (5 p)
Nämn minst fem studietekniska tips för a) grundskoleelever b) högskolestuderande. (5 p)
Definiera metakognition. (5 p)
Identifiera din egen inlärningsstil. Iaktta ditt eget sätt att undervisa och jämför din inlärningsstil med din undervisningsstil. (5 p)


Vilka uppgifter har skolan idag?
Inlärning
Definitioner
Vilka olika uppfattningar om inlärning finns det?
Inlärning som ökning av kunskap (flaskpåfyllning)
Inlärning som återkallning av information (memorering)
Inlärning som inhämtning av fakta, arbetssätt etc., som kan bevaras och/ eller användas i praktiken
Inlärning som abstraktion av mening
Inlärning som en tolkningsprocess med verklighetsförståelse som mål

”Inlärning är en relativ permanent beteendeförändring med erfarenheten som grund” (Hilgard&Atkinson, 1967)
”Inlärning omfattar alla förändringar i människans personliga liv som inte direkt eller indirekt kan ledas tillbaka till vissa ärftliga bestämda faktorer.” (Harbo och Myhre, 1963)
På vilka sätt är elevernas inlärning en utmaning i skolan idag?
Ibland känns det som att skolan är en fabrik, där ett utvalt och systematiserat innehåll vidarebefodras till den uppväxande generationen.

Elevens inlärning skall bidra till att de växer upp och utvecklas till fria, upplysta, självständiga och ansvarsfulla individer.

Många lärare kan säkert tänka sig att finna en inlärningsteori som ger nyckeln till de innersta hemligheterna i elevens inlärningsprocess.

Det finns många inlärningsteorier, t.ex. djurexperimentell bas, medan t.ex. Piagets inlärningsteori belyser inlärningsprocessen i ett klassrum.

Inlärningsteorins bidrag bör vara att hjälpa en lärare att klarare se sina elevers förståelseprocess.

Tillsammans kan de olika inlärningsteorierna bidra till att höja lärarens medvetenhetsnivå om de olika inlärningsprocesserna så att möjligheten att lyckas med även anpassad undervisning blir större.


Behavioristisk versus kognitiv syn på inlärning
Människan är passiv och kan styras utifrån i riktning mot de inlärningsmål som är uppsatta på förhand.
Olika former av belöning och straff är viktiga medel för det som styr inlärningen.
Människan strävar helst efter något som är behagligt och vill undvika det som är obehagligt.
Yttre motivation för inlärningen, eftersom belöningen inte uppnås av själva inlärningsprocessen, utan kommer utifrån.
Det som lärs är förändring i beteendet, behavioristerna använder inte begreppet kunskap.
Inlärning visar sig genom att individen åstadkommer något synligt som han inte har kunnat göra före inlärningen.

Hävdar att det händer något inne i huvudet hos den som lär sig något.
Människans inneboende längtan efter aktivitet och kunskapstörst är drivkraften, inte belöningen.
Inre motivation för inlärning.
Innefattar ofta sådan kunskap som kan omvandlas till symboler, bilder, språk, begrepp och abstraktioner och upplevs därför som mera relevant i skolsamanhang än behaviorismen.
Inlärning är en inre process som inbegriper hela personligheten. Enligt denna definition kan inlärningen inte direkt observeras.
Tillväxt i individens kompetens.

Beteendemodifikation
Beteendemodifikation innebär att använda en vetenskapligt verifierad teori i ett praktiskt sammanhang. Systematisk användning av olika former av belöning i uppfostran och undervisning i avsikt att förändra individens beteende i bestämda riktningar. Kan användas både till att dämpa oönskat beteende och till att stimulera önskvärt beteende. Används mycket i t.ex. skolor.
Beteendemodifikation bygger på Skinners teori om operant betingning = beteende stärks genom efterföljande belöning.
Beteendemodifikationen lägger vikt vid det positiva.

Belöna det positiva.
Analysera elevernas beteende.
Välj realistiska mål.
Använd belöning som fungerar.
Negativ förstärkning: underlätta för eleven att komma ur en obehaglig situation och in i en behaglig.
Positiv förstärkning är bäst.
Symbolisk belöning och beteendekontrakt.
Från dag ett i dagis får flickorna lära sig att vara tysta, snälla och lugna.
Pojkarna uppmuntras att busa, stoja och ta plats.
Flickor på dagis blir synliga och får inflytande genom att vara välanpassade, duktiga och ansvarsfulla.
Pojkar får uppmärksamhet och bekräftelse genom att vara stökiga och högljudda.
Flickor i förskolan får lära sig att de kommer i andra hand, är mindre viktiga, intressanta och roliga och därmed värda mindre uppmärksamhet.
Den uppmärksamhet som riktas mot pojkarna är delvis negativ, men för barnen är det svårt att sortera negativt och positivt. De ser vem som är huvudpersonen.
I skolan talar flickorna 1/3 av tiden medan pojkarna talar 2/3 av tiden. Om någon flicka försöker tala mer än sin tredjedel uppfattas hon som störande och dominant av både pojkarna, läraren och de andra flickorna.
Flickornas taltid upptas av korta svar på uppmaning av läraren eller uppläsning av arbetsuppgifter.
Pojkarna står för de skämtsamma inläggen, bråken och de personliga frågorna. De tillåts också avbryta utan att läraren säger till.
Vissa pojkar tar så stort utrymme i skolan att läraren måste få dem med sig, annars blir situationen ohållbar. Grupper och grupparbeten planeras därför så att de passar pojkarna. Flickorna gör som de blir tillsagda, det innebär att lärarens totala resurs kan ägnas åt pojkarna.
Ju högre upp i årskurserna man går desto tydligare blir mönstret. Resultatet är att när de går ut skolan överskattar pojkarna sin förmåga, medan flickorna underskattar sin.
Flickorna lär sig organisera sitt arbete så att de hinner med både hushållsarbete och läxor. Flickor tränas till större flit och pliktmedvetenhet, men också till mer arbete än pojkar. Pojkar skonas i större utsträckning och lär sig redan som barn att ta flickors och kvinnors tjänster i anspråk hemma, men också på dagis och i skolan.

Undersökningar
Studien ”Delad kommunal makt” från år 1998
Socialnämnden bestod av 10 kvinnor och 10 män och undersöktes under 1 år:
Kvinnorna talade 1/3 av tiden, männen 2/3.
Kvinnorna avbröts medan männen alltid fick prata till punkt.
Männens motioner och frågor hamnade högst upp på agendan, kvinnornas längst ner.
Om en kvinna hade sakkunskap i något ämne fick hon inte yttra sig, hon ansågs jävig.
Om en man hade sakkunskap uppmuntrades han att leda debatten eftersom han var expert.

Pjäsen Sexmixern rotar i fördomar, Hbl 14.2.2007
På scenen står 15-åringarna i ring. De får höra påståenden och ska reagera med kroppen. Den som svarar ja ska byta plats i ringen.

Påstående: Finländska män och kvinnor är jämställda i dag.
Reaktion: Ingen rör sig ur fläcken!
Reflektera över följande frågor:

Vad sa mor om att vara kvinna?
Vad sa far om att vara kvinna?
Vad sa mor om att vara man?
Vad sa far om att vara man?
Hur betedde sig din mor?
Hur betedde sig din far?
Vad beslöt du om dig själv med utgångspunkt av vad de sagt?
Vad belönades när du var barn?
Vad fördömdes när du var barn?
Vad sa de att du skulle bli?
Vad ville de att du skulle göra?

Egna slutsatser:

Barbro Dahlbom-Hall, 2007,
Lära män leva – i ledarskapets dilemma
Värderingar och attityder under uppväxten
Piagets forskningsmetoder var empiriska i den meningen att han inhämtade kunskap från verkligheten, från barnets värld. Hans metod kallas klinisk, eftersom han gärna studerade enskilda individer, t.ex. i en systematiskt ordnad leksituation, där han kunde tala med barnet.
Huvudbegreppen i teorin utgår från ett behov av att beskriva tre viktiga funktioner i inlärningsprocessen:
Representation
Process
Motivation

Inlärningsprocessen: assimilation och ackomodation
Assimilation träder i funktion när vi står inför nya och okända situationer eller fenomen, genom att vi prövar tolka eller förstå det vi uppfattar med våra sinnen. Vi gör dessa tolkningar mha de scheman som redan finns. Man förklarar det nya mha det man redan kan. Nya intryck anpassas till de scheman barnet redan har.

Ackomodationsprocessen kommer till hjälp när förklaringarna inte längre räcker till för barnet (t.ex. varför går solen ner? Den går och lägger sig). De gamla schemana är inte tillräckliga och det sker en omorganisering och en utvidgning av dessa så att de passar bättre in i situationen. Ackomodation = att rätta till och förändra de kognitiva strukturerna så att de kan ta in nya erfarenheter genom omgivningen, vilket leder till inlärning.

Piaget skiljer mellan två typer av kunskap:
Figurativ kunskap
Operativ kunskap

Stadierna i den intellektuella utvecklingen
Utvecklingen består alltså i att de kognitiva strukturerna förändrar sig genom de två medfödda processerna assimlation och ackomodation. Utvecklingen är kontinuerlig.
Enligt Piaget sker förändringarna i de kognitiva schemana i ett programmerat mönster. Karakteristiskt för utvecklingsmönstret är att det hela tiden sker en omorganisering av scheman genom att enkla strukturer samordnas med varandra och byggs in i större och mer invecklade strukturer.
På ett visst utvecklingsstadium når tänkandet en nivå där det är operationellt. Operationer är en viss typ av handlingar som inte bara kan utföras med händerna utan också i tanken.

Pedagogisk psykologi
Heidi Purho
Utvecklingsstadier
Den sensori-motoriska perioden
Gradvis utveckling av de handlingspräglade schemana med de medfödda reflexerna som grund.
Organiserade beteendemönster utvecklas och dessa har stora användningsmöjligheter.
Barnet utvecklar objektbeständighet.
Barnet börjar avgränsa sig själv som individ från sin omgivning.
Flera handlingar kan länkas samman för att nå ett mål.
Imitation är en viktig inlärningsprocess.
Genom leken organiserar barnet sina egna inlärningssituationer.

Den preoperationella perioden
En aktiv och mycket inlärningsrik period i barnets liv.
Det viktigaste som sker i den här perioden är att scheman, som förut fanns på det praktiska planet, byggs upp igen på det mentala planet.
Enligt Piaget kommer förståelsen först, sedan språket.
Tänkandet är ännu inte operationellt.
Det är karakteristiskt att schemana i den här perioden har konkret förankring.
Barnet är egocentrerat i denna period.
Den konkret-operationella perioden
Logiken blir mera fullständig= tänkandet blir operationellt.
Tänkandet går två vägar och det finns en ökad flexibilitet på det inre planet.
Även om tänkandet är operationellt är det fortfarande knutet till yttre, konkreta exempel.
Förmågan att klassificera och ordna i ordningsföljd är två andra strukturer som bildas i den här perioden.
Den formellt-operationella perioden
Tänkandet rör sig om att hantera idéer och antaganden utifrån ett fritt underlag.
De nya strukturerna står på egna ben, oberoende av konkret stöd.
De formella operationerna gör det möjligt att tänka på ett vetenskapligt sätt, t.ex. ställa hypoteser.
Den unge kan nu dra praktiska konsekvenser av generella idéer och jämföra dessa med det verkliga livet.
Den aktiva, personliga konstruktionsprocessen är den väsentligaste för Piaget. Kunskapen skall erövras med egen kraft genom egna erfarenheter. Han vill skapa människor som är i stånd till att göra nya saker och inte bara upprepa vad andra har gjort.
Enligt Piaget förutsätter all inlärning aktivitet från barnets sida.
Piaget kritiseras för att han inte lade vikt vid den mellanmänskliga kommunikationen i den pedagogiska situationen.
Främst lever teorin om assimilation och ackomodation kvar (genom konstruktivismen).

Erik H. Erikson
1992-1994

Erikson menade att individens utveckling är uppdelad i åtta karakteristiska perioder, där varje fas innehåller en psykosocial konflikt.
Om en individ passerat en utvecklingsperiod och kommit in i en ny, skall det ändå inte uppfattas som om ”krisen” är löst för alltid. De två motpolerna i varje stadium representerar dynamiska spänningsmoment genom hela livet.
Utvecklingsperioder, Erikson
0 – 1,5 år Grundläggande tillit kontra misstro
1,5 – 3 år Självständighet kontra tvivel på egen förmåga
3 – 5 år Initiativ kontra skuldkänslor
6 – 12 år Flitighet kontra känslor av underlägsenhet
13 – 18 år Identitet kontra splittring
19 – 30 år Närhet kontra isolering
30 – 50 år Produktivitet kontra stillastående
50 – 99 år "Jagets integration" kontra förtvivlan

Hur skall du kunna bestämma barnets utvecklingsnivå och välja lärostoff som i innehåll och form passar denna nivå?
Teorier om kognitiva processer
Lärarens uppgift är att lägga till rätta och stimulera elevens inlärning och utveckling. Läraren bör vara uppmärksam på den enskilde elevens förståelse.
Att leta sig fram till elevernas nivå eller deras speciella svårigheter kallas att diagnostisera.
Uppmärksamhet är idag en av de verkligt spännande variablerna i kognitiv teori.
Läraren strukturerar stoffet efter tema eller principer.
Anpassad undervisning och olika typer av inlärningssvårigheter
Niilo Mäki Institutet i Jyväskylä (2011):
Läs- och skrivsvårigheter 4%
Matematiksvårigheter 1,5%
Uppmärksamhetssvårigheter 1,5%
Lärarens värld – och elevens
Vad krävs det av mig? Hur kan jag räcka till? Vad skall jag lägga ner mest energi på?
När jag träffar några av mina barn eller elever i olika årskurser tio år senare, vad vill jag att de skall säga åt mig, om mig?
Bland allt som är viktigt, vad är det allra viktigaste jag gör i mitt möte med barn, ungdomar och unga vuxna?
Vilka kunskaper och kompetenser kommer att behövas om tio, femton år? Hur förbereder vi våra ungdomar för att möta framtiden?
Pedagoger kläms mellan det man bör gör och det man skulle vilja göra. Vad vill jag göra mera eller mindre av i mitt arbete med barn och elever i olika åldrar?
Vad behöver barn och ungdomar idag allra mest?
Jean Piaget
All stimulering silas eller tolkas genom våra gamla kunskaper och föreställningar. Inlärning kommer inte till stånd genom att en passiv människa påverkas av en aktiv yttre stimuleringskälla, utan genom att människan själv väljer ut, tolkar och anpassar stimuleringen till sitt eget ”system”.
Inlärning är ett resultat av vad människan gör med stimuleringen och inte ett resultat av vad stimuleringen gör med människan.

Konstruktivism
Introduktion
Praktiska tips, beteende, inlärningssvårigheter
Språket är enligt Vygotskij först socialt. Barnet lär sig först ett yttre språk i samtal med vuxna. De yttringar barnet lär sig används i talad monolog (”tänka högt”). Språket blir inre tal när barnet i förskolåldern börjar tänka tyst.

Problem
Att avbryta andra, både verbalt och i handling, är typiskt.
Ett ändlöst pratande och argumenterande.
Att handla ”på impuls” utan eftertanke, dvs bristande impulskontroll.
Svårigheter att planera. I sällsynta fall är den bristande impulskontrollen märkbar som aggressiva utbrott.
Perceptionen är selektiv. Vi utsätts hela tiden för en mängd stimuli från omvärlden men vi orkar bara medvetet uppmärksamma och tolka en liten del.
Sinnesorganen gör ett visst urval av den mängd impulser som hela tiden strömmar emot oss.
Gyllene regler för arbete
med oroliga barn
Vid uppmärksamhetsstörning har man svårigheter med att
rikta uppmärksamheten mot relevant information
hålla kvar den lagom länge
skifta den mot något annat och att
dela den mellan olika saker samtidigt.
Inför en dag / uppgift
Vet barnet vad som förväntas av honom/ henne?
Har barnet fått uppgiften visuellt presenterad?
Är uppgiften uppdelad i lämpliga delmoment?
Kan barnet efter fullgjord uppgift gå vidare? (Kryssa, checka av)
Har barnet nödvändigt material tillgängligt?
Vet barnet var han/ hon skall arbeta?
Vet barnet vad som skall göras när alla uppgifter är klara?
Praktiska råd och tips
Dagsschema på väggen
Timetimer-klocka
Möjlighet att stiga upp och röra på sig under en aktivitet så naturligt som möjligt
Färgläggningsuppgift så barnet ser vad som är gjort och vad som ännu skall göras
Fysisk plats att gå till när barnet blir upprört
Kontakthäfte mellan skolan och hemmet
Sittdyna eller tyngd över benen då eleven skall jobba
Bestämd kö när man förflyttar sig från ett ställe till ett annat
Saker barnet kan peta på utan att det stör andra, t.ex. stressboll, mjukisboll, gummiband…
Svårt att skriva av från tavlan, bra med texten bredvid
Tydliga regler, men inte för många
Trafikljus
Belöningssystem: makaroner, stjärnor…Det är viktigt att föräldrarna är med på detta
Gemensamma spelregler med alla vuxna kring ett oroligt barn
Fria aktiviteter är ofta knepiga
Dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter används som beteckning på elever som av olika orsaker inte har de skriftspråkliga färdigheter som man kan förvänta sig utifrån deras ålder eller den årskurs de går i. Svårigheterna kan visa sig i både läsningen och skrivningen, eller enbart inom ett av dessa områden, samt förekomma i varierande grad (Imsen, 2000).

Beteckningen används ofta synonymt med dyslexi. Det är svårt i praktiken att visa på en tydlig skillnad mellan dessa. Dyslexi definieras emellertid snävare, och är en mera varaktig och specifik svårighet med skriftspråket. Problemet vid dyslexi utgår främst från fonologiska svårigheter .
Läs- och skrivsvårigheter kan ta sig olika utryck, de varierar från person till person. Vissa har större problem med att läsa och andra med att skriva, även om det senare är vanligare. Det gemensamma tycks vara att utvecklingen stannat upp i en kritisk fas.

Imsen (2000) beskriver Høien och Lundbergs sex principer att beakta vid arbete med barn som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa omfattar (1) att tidigt identifiera problemen och tidigt hjälpa eleven, (2) att träna identifiering av språkljud och dess skillnader, dvs. fonologiskt underarbete, (3) direkt undervisning och vägledning, genom att t ex upprätthålla elevens koncentration, rikta deras uppmärksamhet, och benämna saker, (4) använda undervisningsmetoder som stimulerar flera sinnen, dvs. multisensorisk stimulering, (5) mästring, överinlärning och automatisering, samt (6) en bra inlärningsmiljö.
Vad kan vi göra?
Tillräckligt högt tempo.
Benen vandrar = huvudet tänker.
Använd inte pulpet med lock.
Två bord/ ”Valstol”.
Bestämd plats i kö och ring.
Skaffa kunskap om ämnet.
Var närvarande. Problemen uppkommer ofta då en vuxen inte finns på plats.
I skolan bör eleven sitta så att han/ hon har koll på alla kompisar.
Uppgifter som kräver stor koncentration är bra att planera in under förmiddagen då barnet ännu är utvilat.
Positiv feedback bör komma ofta och genast då något bra har hänt. Bättre att uppmuntra gott beteende än att uppmärksamma dåligt beteende (kom överens om belöning i förväg).
Korta, klara och tydliga instruktioner. En uppmaning åt gången.
Skapa rutiner. Var konsekvent!
Oroliga barn kan behöva belöningssystem för att upprätthålla motivationen. Belöningssystemen skall göras upp tillsammans med barnet.
Informera om förändringar i dagsschemat.
Barnet måste få avsluta den aktivitet han/ hon håller på med, i annat fall skapas otrygghet och oro.
Den grundläggande filosofin är att barnet kommer att fortsätta med det beteende som det får mest uppmärksamhet för. Bråkiga barn bör få uppmärksamhet när de gör något bra, inte när de gör något dåligt. Straff hjälper inte bråkiga barn.

http://www.adhd-center.com/
http://www.adhd-liitto.fi/

Behaviorismen och kognitiv psykologi är speciellt inriktade på inlärning. På vilka sätt står de som motpoler när det gäller synen på inlärning?

Genus och undervisning
Full transcript