Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Judendomen 2

No description
by

AnnaKarin Torfjäll

on 4 February 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Judendomen 2

JUDENDOMEN
Judendomens riktningar
Purimfesten:
Går tillbaka till Esters bok, en folklig berättelse om hur judarna
räddades från en förföljelse. Man dricker vin och det är en glädjens
högtid.

Pesach (påskhögtiden/Påskfesten):
Denna högtid infaller i slutet av mars eller början av april och varar i åtta
dagar. De två första kvällarna samlas familj och vänner till en särskild måltid.
Under Pesach äter man bara ojäst bröd som kallas Matsa. Detta är ett minne från slaveriet i Egypten, då judarna lämnade sina hem så hastigt att brödet inte hann jäsa. Pesach firas till minne av uttåget i Egypten

Shavout (veckofesten):
Shavout firas sju veckor efter Pesach någon gång i maj-juni. Då firar judarna att Moses fick lagens tavlor på Sinai berg.

Förintelsedagen:
Grundad i Jerusalem. I Sverige firas den den 27 januari.

Självständighetsdagen:
14 maj 1948 utropades Israel som självständig.
JUDISKA HÖGTIDER
Ortodoxi = renlärighet. Inom judendomen används termen för att beskriva denriktning som inte vill ändra på något i sin traditionella religion och livsstil.

Ortodoxa judar anser att de har bevarat den ursprungliga judiska religionen. De följer reglerna (613) på punkt och pricka. De känns igen genom sina svarta kläder, svarta hattar, skägg och korkskruvar till polisonger.

Vissa moderniteter som inte strider direkt mot Torah och judisk sed kan godtas hos en del ortodoxa, medan andra är mycket misstänksamma mot den moderna västerländska kulturen och avvisar den helt.

I ortodoxa synagogor sitter kvinnor för sig själva på en särskild läktare. Gudstjänsten hålls på hebreiska.

Bland de ortodoxa kvinnorna är det vanligt att täcka
håret som bevis på att de är gifta, vanligtvis bär
de hatt eller sjal, ibland peruk.
Man visar håret för den egna familjen.
Judendomens riktningar
Reformjudendomen är motpolen till ortodoxin. Denna riktning har nästan helt anpassat sig till den moderna västerländska kulturen.

Man följer reglerna mest vid de stora högtiderna. Man tänker sig att de gamla reglerna var skrivna för sin tid och gäller därför inte nu. Det viktiga är relationen till Gud.

Detta märks bland annat i gudstjänsten, där kvinnor och män får sitta tillsammans och man använder inte enbart hebreiska utan även landets språk.

I privatlivet är reformjudar inte särskilt noga med att följa de religiösa levnadsreglerna.
Judendomens riktningar
Konservatismen är den yngsta judiska riktningen.
Den har vuxit fram som en reaktion mot både
ortodoxi och reformjudendom.

Konservativa judar vill inte avvisa den moderna världen helt, men de vill inte heller ge upp alla traditioner.

De försöker alltså hitta en medelväg
mellan det nya och det gamla.
JUDISKA HÖGTIDER
Rosh Hashana - Nyårsdagen:
Rosh Hashana är den första dagen på det judiska nyåret,
som infaller i september eller oktober. Nyårsdagen handlar om
skapelsen men också om domen. Judarna ska på denna dag se
tillbaka på sina liv och tänka efter om de följt Guds lagar. Genom bön
och önskan att bättra sig kan man få Guds förlåtelse.

Jom Kippur (försoningsdagen):
Den tionde dagen efter Rosh Hashana kallas "Jom Kippur". Dagen firas som
en påminnelse om hur viktigt det är att försonas. Människan behöver hela
tiden försonas, både med Gud och med sina medmänniskor. Jom Kippur är
ånger, bättring och gottgörelse. Det är också en av årets fastedagar.

Chanukka/ Tempelinvigningsfesten:
Firas 8 dagar och kallas judarnas jul. Chanuka-festen infaller i december
månad. Det är en historisk fest, som firas till minnet av att den
judiska armén lyckades besegra syrierna för mer än 2000 år
sedan (165 f. Kr.) och återerövra Jerusalem och templet.
Chanukka är ljusets fest. Man spelar spel, sjunger och
ger varandra små gåvor.
1. Ortodox judendom
2. Reformistisk judendom
3. Konservativ judendom
JUDISKA SYMBOLER
Mezuza - betyder dörrpost och är en liten kapsel
som sitter på dörrposten i varje judiskt hem. Med
den visar man sin judiska tillhörighet och även att
Gud vakar över detta hus.
Teffilin - en liten fyrkantig box som man sätter fast med läderrämmar i pannan och på vänster arm. Män över 13 år använder teffilin vid bön.
Kippa - kippa är en huvudbonad som männen har på sitt huvud i synagogan och andra religiösa tillfällen.
Menora - är en sjuarmad ljusstake som symboliserar det brinnande buske på berget Sinai där Gud uppenbarade sig för Mose.
Emancipationen ledde inte bara till anpassningsproblem
för den judiska religionen. Judarna betraktades som konkurrenter
av vissa grupper när de fick samma rättigheter som andra
medborgare. Detta kan förmodligen ha bidragit till framväxten av den moderna antisemitismen, fientligheten mot judar.

Den moderna antisemitismen grundar sig på rastänkande. Man hävdar att judarna är en underlägsen ras. De måste hindras från att få inflytande över mer högtstående rasers ekonomiska och kulturella liv. Det resonemanget innebär att en antisemit aldrig kan acceptera judarna, hur de än försöker att anpassa sig. Deras ”brott” är att de är födda som judar.

Kring sekelskiftet 1900 fanns antijudiska strömmingar i hela Europa. På 1930-talet kom Hitlers nazistiska till makten i Tyskland. Hitler lät
judarna få skulden för den ekonomiska krisen och
massarbetslösheten. Men det var inte han som uppfann
antisemitismen. Många andra hade liknande åsikter
och tog villigt emot hans budskap.
ANTISEMITISM
SIONISMEN
Antisemitismen vid sekelskiftet gav upphov till
judiska motreaktioner. Många judar vågade inte längre
tro på en framtid i de länder där de bodde. Alternativet
formulerades klart år 1896. Då gav den österrikisk-reformjudiske
journalisten Theodor Herzl ut boken Judestaten som
förespråkade en slutgiltig lösning på judeproblemet,
genom att judarna skulle få en egen stat, där de skulle kunna utforma
sitt eget samhälle.

De flesta ville att denna stat skulle ligga i Palestina, landet där deras
förfäder en gång bott. Rörelsen som strävade efter en judisk stat kom att
kallas sionism efter Sion, en höjd i Jerusalem där templet låg före
förstörelsen år 70.

Från slutet av 1800-talet till början av1900-talet skedde några invandringsvågor av judar till Palestina. När nazismens
förbrytelser mot judarna blev kända fick deras dröm
om ett eget land stöd från stormakterna.

Den 14 maj 1948 utropades staten Israel
och sionismen hade nått sitt mål.
ISRAEL OCH JUDARNA
Det officiella språket i Israel är hebreiska.
De sionistiska judar som grundade Israel hade olika visioner, en del
ville att religionen skulle vara en privatsak. Andra ville skapa en stat där
religionen skulle få spela en större roll. På en punkt har religionen fått ett
mycket stort inflytande, det gäller familjelivet. Alla frågor som rör familjen
behandlas i Israel enligt reglerna i Torah och Talmud.

Större delen av världens ca 13 miljoner judar bor fortfarande i förskingringen.
Ca 6 miljoner bor i Israel, de övriga bor i andra länder. Den största
gruppen, på 6,5 miljoner judar bor i USA och det är även därifrån Israel
får sitt starkaste politiska och ekonomiska stöd.

Många västerländska judar är inte troende och har ingen kontakt med
synagogor och gudstjänstlivet. De kan istället vara engagerade och
aktiva i judiska organisationer för att på så sätt bejaka sitt judiska
arv. Judendom är inte bara en religion, det är även identitet, man
föds som jude oavsett om man är praktiserande eller ej.
DIASPORAN
År 70 började det som kallas för diasporan = landsflykten.

Romarna körde ut judarna från deras egna land. Den största
anledningen var att judarna tillsammans med romarna korsfäst Jesus.

När korstågen började mot slutet av 1100-talet ökade intoleransen mot
judar bland både kristna och muslimer. Då började man förfölja
judarna för deras tro. I många europeiska länder tvingade man dem att
flytta till särskilda bostadsområden = getton. Där levde judarna
isolerade utan kontakter med resten av samhället.
På 1700-talet blev judarna accepterade som jämlika medborgare
i ett antal europeiska länder (Sverige 1870). Denna upprättelse kallas
emancipationen.

Förutom historian har diasporan och förföljelserna ända sedan Jesus
korsfästes varit ytterligare orsak till att gemenskapen inom
judendomen varit så stark. Det har funnits ett behov av att
hålla ihop folket för att bevara religionen
och traditionerna.
Full transcript