Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Geografi - Inre och Yttre Krafter

No description
by

Emil Adeli

on 27 January 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Geografi - Inre och Yttre Krafter

Inre Krafter Yttre Krafter Erosion - Nötning med hjälp av vind och vatten. Vittring - Lanskap som jämnas ut. Geografi - Inre och Yttre krafter Av - Emil Adeli Plattektonik Vulkanutbrott Jordbävning Bergskedjeveckning Vatten Vind Tropisk Cyklon Regn Rinnande Vatten Meandering Orografiskt Regn Konvektionsregn Frontregn Mekanisk Vittring Kemisk Vittring Solsprängning Is Sköldvulkan Havsbottenspridning Kägelvulkan Tsunami Solsprängning är när olika berg vittras sönder eller t.o.m. sprängs p.g.a. solens krafter. Såhär fungerar allting: Det finns ett berg i öknen, solen lyser på den under hela dagen vilket leder till att berget värms upp, efter långa timmar av sol går solen naturligtvis ner vilket leder till att det blir kallt, temperaturs-omväxlingen som berget måste genomgå kan i visssa fall bli såpass jobbig att berget får sprickor eller sprängs. Exempel: Att bergskedjeveckning sker beror på att två stycken plattor kolliderar, att plattorna kolliderar beror på magmas rörelser i jordens inre. En oceanbotten pressas mot en kontinent, det leder sedan till att oceanbottnen som är tyngst pressas under kontinenten. Jag påstår alltså att lager av bergarter skrapas av från oceanbottnen och sedan skrynklas ihop och blir till veck. Ett typisk ställe där detta har hänt är en av världens yngsta bergskedjor, Himalaya.

När Himmalaya bildades berodde det på att den "Indoaustraliska" samt "Euroasiska" plattan kolliderade.
När dessa kolliderade ledde det till att plattorna
pressades uppåt vilket i sin tur ledde till att
bergskedjorna skapades. En havsbottenspridning beror på att oceanplattor glider isär vid mittoceaniska ryggar. Att plattorna glider isär leder till att det bildas sprickor som fylls med magma. Magman stelnar sedan och det i sin tur leder till att det bildas en ny jordskorpa på havsbottnen. Denna processen upprepas gång på gång genom åren. Vulkaner sker vid ställen som kallas subduktionszoner, det är zoner där en kontinentalplatta åker under en annan. När kontinentalplattan sjunker så leder detta till att bergarter kan smältas, detta i sin tur leder till att det blir flytande magma i jordens inre. Jag anser alltså att den flytande magmans volym blir såpass stor att det till slut blir överfullt vilket i sin tur leder till att magman måste ta vägen någonstans, i vissa fall, sprickor i jordytan vilken leder till vulkanutbrott. När t.ex. Vesuvius hade ett utbrott hände precis detta. "Sköldvulkan" är låga vilket leder till att de blir
ganska utbredda. Kägelvulkaner blir dock högre vilket leder till att dem mer kägelformiga. "Is-sprängning" beror på att fryst is expanderar och får större volym än flytande vatten. Det hela går till såhär: Det regnar över ett berg. På bergets fasad så finns det sedan innan små springor/gropar som vattnen hamnar i när det regnar. Detta leder alltså till att sprickorna blir fyllda med vatten, sedan under kvällens gång blir det väldigt kallt vilket leder till att vattnen blir till is vilket i sin tur leder till att vattnet expanderar vilket leder till att det krävs större volym i sprickan. Jag anser alltså att det är vattnets behov av volym som leder till att sprickorna "sprängs". Även när kemisk vittring sker behövs vatten.
Det beror på att vattnet innehåller de kemiska
ämnen som behövs för att fräta på berg.
Såhär kan det gå till:

Det finns ett kalkrikt berg, det börjar regna vilket
leder till att vattnet blir "utsatt" för vatten. Det vattnet
blandas med kemiska ämnen, de tillsammans fräter på berget vilket i sin tur leder till att det blir små gropar i berget. Jag anser att surare vatten borde leda till att
vittringen sker snabbare därför att det sura vattnet bör frigöra fler mineraler. Konvektionsregn kallas den nederbörd som sker när följande händer: Solen värmer t.ex. havet vilket leder till att de i sin tur värmer upp luften, det leder i sin tur till att den varma luften stiger vilket beror på att den får lägre densitet. När den varma luften stiger är den fuktig vilket beror på att den har tagit med sig ångor som havet gett ifrån säg när det blivit varmt. Till slut så lyfter den fuktiga luften högre och högre vilket till slut leder till att det blir kallt vilket i sin tur leder till att ångorna efter viss kyla blir till små vattendroppar istället vilket leder till regn. Frontregn beror på kall och varm luft som möts, det hela bygger på den enkla teorin, varmt stiger kallt sjunker. Såhär kan det gå till:

Från två olika håll möts luft, från ena hållet varmt och från det andra hållet kallt. När dessa två kolliderar leder det till att den varma luften upp och den kalla pressas ner. När den varma luften pressas upp vilket leder till att den kyls av vilket i sin tur leder till att luften kondenserar och övergår till en vätska. Det leder till att det bildas något som vi kallar moln. Molnet blir tyngre och tyngre därför att molndropparna blir större och större, det leder till att molnet till slut inte orkar vilket leder till att molnet släpper vilket i sin tur leder till att det bildas regn. Detta regn uppstår när det är fuktig luft som tvingas att pressas uppåt vilket kan bero på att ett berg är ivägen. Till expempel:

Solen värmer upp havet vilket leder till att luften blir varm vilket i sin tur leder till att den stiger. Luften är fuktig när den stiger vilket beror på att den tar med sig ångor från havet. När luften sedan ska ta sig frammåt kan ett berg va ivägen. SLUT Inre och Yttre krafter Att en jordbävning uppstår beror på en häftig rörelse i markytan. Den häftiga rörelsen leder till att det blir vågor i marken vilket i sin tur leder till att marken kan flytta sig flera meter. Jordbävningar inträffar oftast mellan två plattor i jordskorpan, det beror på att två plattor måste trycka mot varandra för att en jordbävning ska ske. När två plattor väl trycks mot varandra så leder det till enorma spänningar, dessa spänningar skapar ett skalv. Jag anser att man bör vara extra försiktig när man bygger byggnader mm. i sådana områden, hade man varit det så hade det lett till betydligt färre skador vid skalv mm. Detta sker när en tsunami bildas:

En stor jordbävning inträffar i havsbottnen vilket leder till att den skapar en flodvåg. Varför jordbävningen sker kan du se under"Jordbävningar". Det är i regel vid särkilda bälten d.v.s. områden där jordbävningar, eller tsunamis sker. Jag anser däför att man borde vara väldig uppmärksam när man befinner sig vid dessa områden eller t.o.m. undvika dem, detta skulle i sin tur leda till mycket färre dödsfall vid tsunamis etc. All kraft som finns i dessa oväder beror på den energin som finns lagrad i det varma havsvattnet. Att Energin frigörs beror på det varma havsvattnet som kondenserar vilket leder till att frigör värme vilket i sin tur omvandlas till energi för den tropiska cyklonen. Jag menar alltså att den tropiska cyklonen behöver varmt vatten (minst 27 grader) för att kunna bildas.

Tropiska cykloner kan inte bildas nära ekvatorn vilket beror på den corioliskraften som även behövs.

När en tropisk cyklon bildas så beror det på att fuktig luft över havet stiger vilket leder till kraftiga åskmoln. På grund av jorden rotation börjar luften cirkulera vilket bildar "spiralen" och all kraft börjar verka. Mendering är en form av tramsport i vatten.
Meanderbågar beror på att strömhastigheten blir låg, vilket i sin tur leder till att strömhastigheten blir låg.

I ytterkruvorna blir hastigheten högre vilket leder till att det blir djupa inskärningar vilket i sint till leder till att mycket jord och annat material från kanterna hamnar i vattnet och i sin tur fraktas bort. Men mycket av materialet sjunker senare till botten, detta
beror på att strömhastigheten sänks. När materialet
sjunker till botten leder det till att en älv även kan
transportera nedströms. Jag menar även att material som sjunker kan efter en längre tid t.o.m. kan leda till att älven som transporterar allt material kan bli till en "korvsjö" som det kallas. Vågor - Den kraft som förändrar ytan allra mest. - En svagare form av erosion Att vågor finns beror på den
vinden som finns. Ju mer vind
desto större vågor.

När vågor finns så nöter de med hjälp av
sin "cirkel rörelse" vilket kan leda till
stora avtryck. - Teorin om jordskorpans plattor som rör sig
Full transcript