Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Axelsons Fotvårdsskola 2015

No description
by

Morgan Axelsson

on 8 October 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Axelsons Fotvårdsskola 2015

Axelsons Fotvårdsskola 2015
Neuropatier
Deformitetsfötter
Tå deformiteter

Vanligaste fotdeformiteten

• Deformitet och ofta smärta på mediala sidan av första MTPleden.

• Okänd etiologi

• Kvinnor 10:1, vanligen i medelåldern.

• > 18-20 grader av första intermetatarsal vinkeln.

• Det utvecklas en trevinklad deformitet som även kan utveckla en bursit.

• Utvecklas sekundärt till bred framfot som forceras smala skor.

• Hereditet föreligger

• Konservativ behandling:
- Fotträning, muskel och ledbehandling.
- Skoanpassning
- Natt ortos

• Operativ behandling:
- Kirurgi
- Vinklingsostetomi

Mortons Neuroma


Fot-ortopedi
Axelsons Fotvårdsskola 2015


Morgan Axelsson


Cert. Medicinsk Massageterapeut
Cert. Personlig Tränare
Kiropraktorstuderande sista året

Upplägg
• Neuropatier (Sjukdom i perifiera nerver)
• Deformitetsfötter
• Tå deformiteter
• Artriter (ledinflammationer)
• Överbelastningsskador
• Trauma


• N. Tibialis posterior sträcks eller komprimeras i tarsaltunneln.


Symtom
: Smärta och domningar medialt längs undersidan av foten, ofta mot fotsulan eller stortån.

• Smärtan kommer ofta smygande.


Utlösande faktorer kan vara
: trauma, ganglion, svullnader och anatomiska variationer.

• Hyperpronation kan vara en predisponerande faktor.

• Perkussion av nerven reproducerar ofta smärtan.


Konservativ behandling:
- Muskel & ledbehandling
- Inlägg


Medicinsk behandling:
- NSAID
- Operation neurolys
Tarsaltunnelsyndrom
• Inklämning av en interdigitalnerv mellan metatarsalbenen, leder till ett neurom(nervförtjockning).

• Vanligen kvinnor 40-60 år.

• Symtom:
Smärta i form av värk och huggande känslor i främre delen av trampdynan med eventuell utstrålning i tår.

• Oftast smygande debut.

• Vanligtvis är det den nerven till tredje och fjärde tån som har drabbas.

• Besvären förvärras ofta vid gång och vid användning av för trånga skor.

• I vissa fall är neuromet så stort att det kan palperas som en utfyllnad mellan metatarsalbenen.

• Att passivt extendera MTP eller interfalangeallederna samt att komprimera metatarsalbenen från sidorna kan aggrevera symtomen.

• Perkussion av nerven kan även reproducera smärtan.
• Plantarflexion brukar lindra symtomen.


För att bekräfta diagnosen:
- Injicera bedövningsmedel lokalt för att se om patienten blir smärtfri.
- Ultraljud eller magnetkamera för att påvisa ev. förtjockning av nerven.
- Röntgen kan även här användas för att utesluta stressfraktur.

• Behandling:
- Pelott
- Justering av skor
- Om stram hälsena rekommenderas stretching
- Kortisoninjektion kan prövas och upprepas en till två gånger
- Operation

Mortons Neuroma
Peroneuspares (Droppfot)
• Är en förlamning av N. peroneus/fibulares som försörjer fotens dorsalflexorer.


Symtom:
Nedsatt kraft eller oförmåga att dorsalflektera foten.

• Orsaker:
- Nedre motorneuronskada (skada i det perifiera nervsystemet), exempelvis skada av nervrot i ländryggen.
- Nervskadan kan orsakas till följd av diabetes, alkoholkonsumtion och lösningsmedel.
- Vid tryck på nerven av gips, skada eller huksittande positioner.
- Vid påverkan av läkemedel m.fl.

• Normalt går symtomen spontant tillbaka efter 3-6 månader men kan i värsta fall vara så allvarligt att det blir irreversibelt.

• Behandling:
- Ankelortos i form av en skena så att foten inte släpar i marken.
- Trotts spontan tillbakagång är det vanligt att man får ett träningsprogram av fysioterapeut
Pes planovalgus (plattfot)

Antal orsaker:
• Normal utvecklingsvariant
- Lyft stortån eller stå på tå och se om fotvalvet återkommer.
- Meningslöst med inlägg. Undantag smärta.

• Ledlaxitet
- Meningslöst med inlägg. Undantag smärta.

• M. tibialis posterior-insufficiens • Medfödd rigid plattfot


Utredning:
- Rigid eller flexibel plattfothet?

Behandling vid flexibel plattfothet:
- Inlägg om smärta
- Se över val av skor
- Träning av muskulatur som bidrar till att höja fotvalvet.
- NSAID vid smärta och inflammation

Pes excavus (höga fotvalv)
Ofta asymtomatiskt
• Orsaker:
- Ortopediskt
- Neuromuskulär orsak

• Symtom:
- Värk över fotrygg
• Ofta ses även som:
- Hammartår
- Clavus under häl samt under MTP-leder
- Frekventa fotledsdistorsioner

• Man ser hälen vid inspektion framifrån

•Behandling:
• Massage & ledbehandling om valvet är förhöjt pga spänd och kort muskulatur.
• Inlägg eller ortos vid smärta
• Operation kan behövas i resistenta fall

Knöl, som är mer eller mindre ömmande vid hälsenans fäste.

• Är en samtidig bursit och akilles tendinos/it.
- ”Pump bump”
- Röd, svullen och smärtande

• Operation:
- Ta bort benutskott samt bursa
- Med artroskopi

Haglunds deformitet
Hallux valgus
Klinisk undersökning visar:
- Typiska uppdrivningen med öm och röd hud
- Ökning på bredden av framfoten
- Valgusställning
- Eventuellt hammarställning av andra och tredje tån.

• Om rörelsepalpation av stortåns grundled smärtar kan det tyda på degenerativa förändringar i leden.

Hallux rigidus

• Vanligtvis hos män, 45-60 år som har dorsal stortåsmärta

• Idiopatisk etiologi

• I 50% av fallen har det uppkommit på grund av trauma

• Det finns även en viss ärftlighet

• Artros i MTP 1 är vanligt

• Symtom:
- Kan ej avveckla steget vid gång normalt (toe off)
- Ofta går det att palpera en prominent broskkant superiort och medialt
- Reducerad och smärtsam dorsalflexion av stortån

Röntgen:
- För att utesluta artros
- Osseös hyperplasi, framförallt upptill på kanten av ledytan till 1:a metatarsalbenet.

Operation:
- Cheilektomi (ca 80% blir bättre)
- Osteotomi
- Vid svåra fall artrodes av stortåns grundled

Hammartå

• En eller flera tår är krökta med en flexions kontraktur i de proximala IP-lederna och gör oftast ont.

• Svaghet i intrinsic muskulaturen

• Det kan finnas förhårdnader på ovansidan som ömmar och kan skava mot ovansidan i skorna.

• Kommer gradvis, är mjukt och påverkbart i början tills det blir mer stelt.

• Trånga skor och högklackat kan tänkas påverka.

• Det finns även en viss hereditet

• Behandling:
- Pelott inlägg
- Eventuellt muskel och mobiliserings behandling

• Operation:
- Vanligast med operation i stelt/fixerat läge

• Operation enligt Stainsby:

- Dela sträck-senan
- Resecera basen av grundfalangen
- Mobilisera MTP-leden
- Sy extensorsenan mot flexorn (bilden)
- Stål-stift (3-6v)

Mallet-tå (klubb-tå)

• Är en flexions kontraktur av den/de distala IP-lederna.

• Har liknande orsaker, symtom och behandling som för hammartår.

Klotå

• Ofta följd efter brutet underben

• De djupa tåböjarna är stela

• Ofta efter ett kompatment syndrom

• Sällan operation (i Sverige) av annat än fixerade tår.

• Operation:
- Oftast mer komplext än man först tror
- Kontraktur MTP-leder + senförkortning + klavus
- Åtgärd av alla
- Man kan ”offra” senor och deras funktion

Artriter (ledinflammationer)

• Inflammatorisk reaktion i mjukdelarna kring stortåns sesamben på grund av överbelastning.

• Smärta under stortåns grundled vid belastning, men kan även vara konstant.

• Drabbar ofta yngre och aktiva individer.

• Sesambenen är inbäddade i senvävnad från m. Flexor hallucis brevis.

• Sesambenen utsätts av stora belastningar, vid både kontraktion av m. flexor hallucis brevis och vid direkt stöt-absorptoion från underlaget.

• Predisponerade faktorer:
- Dåliga skor
- Hallux valgus
- Repetitiv aktivitet på hårt underlag

Sesamoidit
Gikt/Kristalldepositions artrit (KDA)

• Medelålders eller äldre personer med akut smärta i stortån.

• Svullen och öm

• Gikt är en metabol sjukdom där kristaller bildats av urinsyra och samlats i stortåns proximala IP-led som orsakar inflammatorisk artrit med eventuell bendestruktion (men även andra leder kan drabbas).


Gikt kan vara sekundärt till andra tillstånd som har med njurfunktionen att göra som exempelvis:
- Kronisk njursvikt
- Multipelt myelom
- Diuretika användning

• Urinsyran i kroppen kan också öka om man äter mycket proteinrik mat, går upp i vikt och konsumerar alkohol.

• Gikt kommer vanligtvis i attacker med snabb inflammation och kraftig smärta men läker ofta ut å en till ett par veckor.

Undersökning:
- Diagnosen ställs ofta genom att läkaren undersöker leden och då hittar en öm led med intensiv rodnad, som tyder på kraftig inflammation.


Utredningar (svåra att gå på eftersom personer kan ha höga halter urinsyra i kroppen utan att ha gikt, och hälften av giktpatienterna har inte förhöjda urinsyrahalter):
- Blodprov, S-urat
- Provtagning av ledvätska som undersöks i mikroskop
- Odling på ledvätskan

• Röntgen:
- Om man har haft gikt i flera år så går det att se typiska ledförändringar som ses på röntgen av lederna.

Metatarsalgi

• Smärta under foten, primärt under fotsulan och det anteriora transversala fotvalvet.

• Metatarsalsmärtans etiologi är multifaktoriell

• Forskning pekar på att en underliggande orsak är kronisk töjning av transversalligamenten.

• Smärtan förekommer ofta vid huvudena till metatarsale II till IV som ligger djupare.

• Predisponerande faktorer är:
- Övervikt
- Repetitiva aktiviteter
- Hammartår
- Pes planus
- Pes cavus
- Trauma

• Klinisk undersökning:
- Ofta callusformation och/eller liktorn över metatarsalerna, speciellt över II.
- Det är viktigt att evaluera pes planus, pes cavus, prolapserande metatarsalhuvuden och tå deformiteter.

• Viktigt att undanröja bakomliggande orsak!

• God prognos vid korrigering av tvärgående valvet tidigt!

Överbelastningsskador
Plantar fasciit/Plantarfasciopati

• Skarp hälsmärta som radierar längs undersidan och mediala sidan av fotsulan.

• Vanligt medelålders till äldre personer.

• Inflammation samt eventuellt förkalkning vid plantarfascians proximala fäste på undersidan av os calcaneus.

• Smärtan är oftast värst på morgonen när man vaknar.

• Smärta vid belastning.

• Predisponerande faktorer:
- Hyperpronaton
- Pes Cavus
- Backträning

Plantar fasciit/Plantarfasciopati
• Dorsalflexion av fotleden eller extension av stortån reproducerar ofta smärtan.

• Tydlig palpationssmärta vid plantarfascians infästning mot os calcaneus.

• Ultraljud kan påvisa inflammatoriska förändringar.

• Spontanläkning inom 1-2 år.

• Behandling:
- Se över skor, eventuellt inlägg.
- Avlasta foten, ändra motionsinriktning
- Muskelbehandling och stretching av korta tåböjarna.
- Hälkopp (samlar fettkudden)
- Hälkudde (avlastning)
- NSAID
- Kortison (vid kortisoninjektion finns nekros risk)
- Tejpning
- Ortos
- Operation (ovanligt) – Tenotomi (avskärning av plantarfascian)

Calcaneodyni (Hälsporre)

• Vid långdragen tung belastning eller repetitivt arbete samt upprepade småskador kan en ben nabb bildas vid plantarfascians infästning på os calcaneus, en så kallad hälsporre.

• Hälsporre är endast ett tecken och är ingen diagnos i sig!

• Röntgen används ibland för att utesluta stressfraktur, hälsporre är då ett vanligt bifynd man ser.

• Hälsporre ses även hos friska individer och har då ingen patologisk betydelse.

Heel pad syndrom
• Vanligast hos äldre personer.

• Smärtan och ömheten förhåller sig vanligtvis i mitten av hälen.

• Smärtan ökar vid belastning.

• När personer åldras genomgår fettkudden under os calcaneus en degeneration och dess absorptionsförmåga att hantera belastning försämras.

• Smärtan avtar vid lateral avlastning.

• För att ställa diagnos räcker klinisk undersökning.

• Man kan i många fall se en minskning av den affekterade hälkudden mot den andra eller mot det normala.

• Feldiagnostiseras ofta som plantarfascit eller ”hälsporre”:
- 1-2 cm skillnad i smärtlokalisation

• Behandling:
- Bra stötdämpande skor
- Hälkappa
- Hälkopp
- Undvik aktiviteter som utlöser smärtan
- Tejpa för att komprimera hälkudden och då öka stötdämpningsförmågan.

• Injicering förekommer med natrumklorid och smärtstillning i hälkudden:
- Detta ger hälkudden extra vätska som avlastar samt att det främjar ny vävnadsuppbyggnad i fettkudden.

Stressfraktur
• Är små sprickor i ett av kroppens ben som uppstår när friskt ben inte lyckas motstå upprepad belastning eller plötslig ökning av belastning.

• Uppstår plötsligt efter en lång tids belastning.

• Stressfrakturer är vanligast i ett av de små benen i foten och har i dessa områden fått egennamnet Marschfraktur.

• II:a metatarsalbenet är det vanligaste drabbade benet men även os tibia, os talus, os navikulare och intill liggande ben är vanligt förekommande.

• Det blir smärtsammare desto mer det drabbade benet utsätts för belastning och smärtan kan till slut i vissa fall bli konstant.

• Predisponerande faktorer:
- Fler kvinnor än män drabbas
- Prolongerande aktiviteter
- Ökad pronation kan vara en faktor
- Osteoporos (benskörhet)

Symtom:
- Framförallt belastningssmärta
- Ibland vilosmärta

• Smärtan kan proviseras fram vid:
- Palpation och ledprovokation av området
- Vibration från stämgaffel • Röntgen:
- Det kan ta upp till 8 veckor från debut innan det syns på slätröntgen.
- Vid Magnetkamera eller skelettscintigrafi syns det efter ca 1-2 veckor.

• Behandling:
- Vanligtvis läker stressfrakturen utan behandling efter ca 6-8 veckor.
- Prova gärna en annan träningsform under läkningstiden som inte proviserar fram smärtan.
- Endast vid allvarliga stressfrakturer som inte läker kan operation tillämpas.

Trauma
Lateral ligamentskada

• Supinationsvåld vid exempelvis snedtramp.

• Blir en stukning av lateralsidans ligament, framförallt Lig.
Talofibulare aneterior samt ibland även Lig. Calcaneofibulare.

• Supinationstrauma står för ungefär 85% av alla fotledsskador.

• Symtom:
- Akut tilltagande svullnad, framför och under laterala malleolen.
- Oförmåga att belasta foten • Behandling:
- Kompressionsförband och högläge så fort som möjligt, hård lindning i 15-20 minuter!
- Akut fas 0-48h: lätt rörelseträning så snart som möjligt.
- Subakut fas, efter 48h: Balans och rörlighetsträning.
- Efter 5-7 dagar: Styrketräning.
- 12 veckors rehabiliteringsprogram rekommenderas.
- Använd bandage, tejpning och ortos för stabilitet i början vid behov.

• Diagnos:
- Ställs kliniskt
- Men vid misstanke om fraktur eller syndesmosskada är röntgen indicerat!
- Skadan läker vanligtvis på 6-8 veckor, men full funktion kan uppnås tidigare om snabb kompressionsbehandling satts in vid skadeskedet.

• Operation/röntgen:
- Vid kronisk fotledsinstabilitet med positivt draglådetest kan artroskopi och/eller Magnetkamera användas för att diagnosticera eller utesluta associerade skador.

Medial ligamentskada
• Pronationsvåld som leder till medial ligamentskada.

• Stukning av Lig. Deltoideum

• Mycket mer ovanlig än lateral ligamentskada.

• Sker ofta i samband med fotledsfraktur eller syndesmosruptur.

• Symtom:
- Akut tilltagande svullnad under mediala malleolen samt palpationsömhet över området.
- Oförmåga att belasta foten.

• Diagnos:
- Ställs kliniskt
- Men röntgen är indicerat för att utesluta fraktur eller syndesmosskada.

• Läkningstiden är oftast längre än vid lateral ledbandsskada.

Tibialis posteriorseneinsufficiens
• Total ruptur/partiell ruptur/tendinos/inflammation av m. Tibialis posteriors sena.

• Detta är den vanligaste orsaken till plattfothet hos barn och successivt utvecklad plattfothet hos äldre individer.

• Orsaker:
- Trauma
- Fotledsvrickningar
- Åldersrelaterad degeneration
- Överansträngning

• Symtom:
- Smärta och eventuellt svullnad bakom och under mediala malleolen framförallt vid belastning.
- Tilltagande plattfothet
- Obalanskänsla och/eller smärta under aktiviteter

• Undersökning:
- Palpationssmärta över senan
- Svårt att stå på tå på grund av instabilitetskänsla och/eller smärta plus att man kan se att hälen devierar utåt.

• Utredning:
- Klinisk diagnos
- Eventuellt Magnetkamera eller ultraljud • Behandling:
- Muskelbehandling och rehabilitering
- Avlastning
- Inlägg vid behov
- Se över val av skor

Akillesseneruptur
• En akut akillesseneruptur är total, då hälsenan går av helt.

• Uppstår oftast under aktivitet utan ett yttre våld.

• I 90% av fallen är det män som drabbas.

• Vanligt i 35-40 års åldern och äldre.

• Typfallen är personer som utövar idrotter med snabba explosiva vändningar som
exempelvis badminton, tennis och squash.

• Utredningen är oftast klinisk men kan kompletteras med ultraljudsundersökning

• Undersökning:
- Man kan ibland tydligt se att bukarna till m. Gastrocnemius sitter högre upp.
- Thompson´s Test – Tryck på M. Gatrocnemius och se om foten plantarflekterar.

• Behandling:
- Konservativ behandling:
Gips och ortos i 8 veckor
- Kirurgisk behandling:
Operation med sutur följt av ortos i 6-8 veckor


• Total eller delvis ruptur av den främre syndesmosens ledband.

• Skadan sker ofta vid hård nedtrampning med supination av foten (supinationsvåld), vanligt inom exempelvis fotboll.

• Ofta i kombination med malleolärfraktur eller ligamentskador.

• Fynd:
- Smärta, svullnad och kraftig palpationsömhet ovan laterala malleolen.

• Undersökning som tyder på syndesmosskada:
- Smärta vid ihopklämmning av tibia och fibula
- Smärta vid passiv supination av foten
- Smärta vid forcerad dorsalflexion

Syndesmosskada
Prognos:
- Runt 12 veckors läkningstid
- 4-6 månader innan återgång till idrott eller maximal träning.

• Utredning:
- Viktigt att utesluta fraktur!
- Slätröntgen, visar gaffelglapp vid total syndesmosruptur.
- Belastningsröntgen, Magnetkamera eller scintigrafi behövs även ibland för vidare utredning.

• Behandling:
- Akut: Kompressionsförband och högläge.
- Sedan lätt cirkulations- och lätt rörelseträning så snart som möjligt.
- Efter 2-3 veckor (smärtan styr): Ökad belastnings- och rörlighetsträning.
- Efter ca 6 veckor: Styrketräning.
- Använd bandage, tejpning och ortos för stabilitet i början vid behov.

Akut kompartmentsyndrom i underben

• Ökat intramuskulärt tryck som gör att muskulatur sväller upp så att muskulaturen eller närliggande nerv samt kärl kan skadas, eftersom det blir för trångt i den bindvävshinnan som omger muskulaturen.

• Kan ske i alla fyra muskelloger, men vanligast i den anteriora logen.

• Orsaker:
- Trauma
- Långvarig kompression - Hårt muskelarbete • Diagnostik:
- Tryckmätning med kateter som sätts in i den affekterade muskulaturen.

• Behandling:
- Fasciotomi (kan vara bråttom för att minimera risk för skador på nerver och kärl)

Metatarsus- och jonesfraktur
• Är vanligt förekommande

• Uppstår oftast genom att man tappar ett tungt föremål över foten eller vid klämskador från trafik- och arbetsplatsolyckor.

• Men kan även uppstå vid supinationsvåld.

• Plötslig lateral fotsmärta, ofta vid aktiviteter.

• Det finns 4 vanliga typer:
- Enstaka fraktur
- Flera frakturer
- Slitfragment
- Jones fraktur

Tåfrakturer och luxationer
• Vanligt förekommande.

• Behandling:
- Reponera om luxation och sätt på ett tvillingförband.
- Dislocerad fraktur behöver operation med skruv eller stiftfixation.
- Odislocerade frakturer behöver sällan opereras och läker av sig själva men ibland gipsar man foten i ca 4 veckor.
- Använd bandage, tejpning och ortos för avlastning vid behov.

Lisfrancs och Choparts luxation

• Lisfrancs led = Tarso-metatarsallederna (TMT)

• Choparts led = Talus + calcaneus mot tarsus

• Högenergitrauma

• Operation med skruvar och stift

• Lång rehabiliteringstid
Full transcript