Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Film- och tv-kunskap

Hela kursen med föreläsningar och uppgifter.
by

Emma Norin Askman

on 26 April 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Film- och tv-kunskap

Vad säger Skolverket?
Ni ska studera..
Epoker och kultursfärer
Filmhistoria
Genrer och stildrag i film och tv
Filmens och tv:s roll i samhället
Kreativa miljöer
Etiska diskussioner (censur, demokrati, yttrandefrihet, upphovsrätt)
Filmvetenskapliga begrepp och metoder

Vad vill du? ..Och vad vill jag?
Har du en önskefilm du vill diskutera med andra? Ett favoritprogram?

Kan du något speciellt om film eller tv som vi borde få ta del av?

Finns det något särskilt du vill fördjupa dig i som du tror att du kommer att få stor glädje eller nytta av?

Jag vill att du ska få en rolig och utvecklande filmkurs som du bland annat kan använda till att skriva artiklar, recensioner och analyser (om du exempelvis tänkt dig att bli journalist). När du ser film vill jag att du ska kunna uppskatta, undersöka och prata om filmer på ett nytt sätt.
Att analysera film
Innan du startar filmen finns det några begrepp att plugga in:

Huvudkaraktären (protagonisten): Den person som genomgår störst förändring eller utveckling i filmen.
Motståndaren (antagonisten): Den person som försöker hindra huvudkaraktärens utveckling.
Normen: Människor och miljö som skapar det som är normalt i den aktuella filmen, exempelvis magi och alver i Sagan om ringen, eller kriminalitet och våld i The Shield.
Likaren: Den person i filmen som uppför sig och reagerar likadant som du själv förmodligen skulle gjort.
Tredje kraften: En kraft i filmen som påverkar händelseförloppet, men som inte är en människa. Exempelvis väder och vind, krig eller en idé som folk kämpar för.
Peripeti/Point of no return/Vändpunkten: Den punkt när huvudkaraktären inte längre kan återvända till det tillstånd som rådde i början av filmen.
Det direkta budskapet: Står ofta på filmaffischen, "Strength and honour".
Det indirekta budskapet: Det budskap som du själv inser att filmskaparen förmedlar, ofta ofrivilligt. Ibland är det indirekta budskapet fyllt av fördomar och stereotyper.
Analysera en spelfilm


1. Välj ett område, ett tema, inom film som du tycker är alldeles särskilt intressant att analysera – något som är värt att diskutera i klassen. Välj en film att visa inom ditt valda tema.

2. Skriv en analys av filmen med hjälp av min analysmall. Lämna in din filmanalys till mig.

3. Visa sedan själva filmen för klassen. Motivera varför du tycker att den är sevärd. Dela ut diskussionsfrågor till dina kurskompisar. Bifoga länkar och artiklar så att alla kan förbereda sig.

4. Led diskussionen kring filmen när filmvisningen är slut.

Motivera varför du tycker att detta tema är intressant.
Dela artiklar, recensioner, länkar o s v som handlar om det du vill diskutera. Låt alla förbereda sig inför filmvisningen.

Om du har svårt att komma på ett eget tema:
Filmer med betydelsefull filmmusik
Filmer med duktiga barnskådespelare
Filmer om idrott
Filmer med ovanlig klippteknik
Filmer med skurkar i huvudrollen
Filmer som saknar dialog
Filmer som påverkat politiker
Filmer om fängelser
Filmer om franska revolutionen
Filmer som bygger på seriefigurer
Filmer med en viss skådespelare



Genrer och intertextualitet
Genre – intertextualitet (Simon Lindgren: Populärkultur)

Genre = typbestämning
TV: reklam, dokumentärer, realityshows, matlagningsprogram, nyheter, naturprogram, inredningsprogram.
Film: komedi, drama, splatter, action, uppväxtdrama, animerat, western.

Är ett genreverk något dåligt?
Masskulturperspektivet: Formelbaserat, förutsägbart.
Populärkulturanalysen (som vi sysslar med): Genren ger oss ett ramverk som visserligen innehåller stereotyper och upprepningar, men reproduktionen är inte mekanisk. Det råder flexibilitet och dialog för filmskapare inom varje genre! Och mellan (gangsterkomedi, psykologisk thriller).

Begreppet genre handlar alltså om texters förhållande till varandra = intertextualitet. De texter som en viss text är beroende av kallas för intertext. Not another teen movie är beroende av en massa romantiska tonårsfilmer eller skräckfilmer som Scream för att i sin tur bli kul. Robin Hood är en film som spelas in om och om igen och den kommunicerar med tidigare filmer genom att göra honom till en adelsman, en bonde, en räv… På samma sätt är Marion ibland en ömtålig blomma och ibland en actionfigur. Men fortfarande är det samma genre, samma ram. Andra vanliga intertexter både för böcker, film och tv är bibeln, Beatleslåtar, Gudfadernfilmerna och kända tecknade filmer från Disney. Listan kan göras väldigt lång och varierar mellan länder och kulturer.

Idéhistorikern och filosofen Michel Foucault beskriver det så här:

"Marginalen kring en bok är aldrig klar och tydlig eller rigoröst begränsad: bortom titeln, de första raderna och slutpunkten, bortom dess inre gestaltning och formen som ger den en autonom existens är den inlemmad i ett system av hänvisningar till andra böcker, andra texter, andra fraser; den är en knut i ett nätverk."

Sammanfattning: En genre är en viss typ av film eller tv-program. För att man ska kunna analysera en film eller ett tv-program behöver man känna till ”reglerna” för olika genrer. Då kan man se om filmen är en stilblandning, nyskapande eller förutsägbar. Att filmer lånar idéer från varandra kallas intertextualitet. Om man vill bli bra på att analysera film måste man kunna se dessa lån. Hur? Genom att se fler filmer och tv-program!



Din uppgift: Beskriv och presentera en genre (som jag väljer åt dig)
inom tv. Använd dig av de analysbegrepp och mallar du tränat på tidigare i kursen.
Reality-tv – moralisk fostran?
efter Simon Lindgren i Populärkultur

Realitygenren har kommit att spela en speciell roll i dagens tv-utbud. Den ingår i en förändringsprocess där sociala klasskillnader betonas mer än förut (då man kanske snarare förnekade att skillnaderna fanns).

En slags ”medelklassmoral” har fått en extra stark ställning och syns allt mer mellan raderna i tv och film. Vissa beteenden granskas och bedöms i tv-rutan och tittaren får ett slags facit som visar hur man bör prata, äta, tänka, klä sig, umgås o s v. ”En ordentlig människa” ska skapas genom att visa skräckexempel i program som Nannyjouren, Du är vad du äter, Lyxfällan, Rent hus o s v.

Realityserierna fokuserar starkt på individen – extraordinär subjektivitet. I stället för samhällsfokus riktar man in sig på det personliga, livsstil och identitet. Målet är att vi ska förbättra och utveckla oss så att vi uppfyller kraven i facit från medelklassen.

DIY-citizenship – Do it yourself: Att vi skapar vår egen identitet i tv-programmet medan folk tittar och deltar i skapelsearbetet.


Dokumentärfilm
Kursen är färdig!
Film- och tv-kunskap
Hela kursen med föreläsningar och uppgifter
Berättarkomponenter - den styrda upplevelsen
Reklamfilm - analysera din samtid
Att skriva manus
Filmhistoria
Fri tematisk fördjupningsuppgift
Film och samhälle - juridik
Instuderingsuppgifter till
En bok om film
av Ulf Jansson
1. Beskriv filmhistoriens första filmvisning! (När? Vem? Vad? Hur? Reaktioner?)
2. Berätta kort om filmen
Resan till månen
.
3. Hur arbetade Edward S Porter med klippteknik i
The Great Train Robbery
1903?
4. Hur kan man beskriva genren fars?
5. Redogör kort för Charlie Chaplin och hans filmer.
6. Vad var nytt i det svenska filmskapandet (med centralfigurer som Victor Sjöström och Mauritz Stiller)?
7. Beskriv expressionistisk filmkonst.
8. Beskriv surrealistisk filmkonst.
9. Beskriv Sergei Eisensteins montageteknik i
Pansarkryssaren Potemkin
(1925).
10. På vilket sätt var filmkonsten "fullvuxen" vid mitten av 1920-talet? Vad saknades ännu?
11. Hur förändrade
The Jazz Singer
filmkonsten?
12. Redogör kort för Helan och Halvan.
13. Redogör kort för bröderna Marx.
14. Redogör för studiosystemet.
15. Berätta om Greta Garbo.
16. Berätta om "produktionskoden".
17. Beskriv stilen "film noir".
18. Berätta kort om filmen
Casablanca
.
19. Berätta kort om filmen
Citizen Kane
.
20. Vad innebar "the Method"?
21. Berätta om Marilyn Monroe.
22. Vad innebar stilen "neorealism"?
23. Berätta kort om filmen
Cykeltjuven
.
24. Berätta kort om den franska nya vågen.
25. Beskriv handlingen i
Jules et Jim
.
26. Redogör för filmskapandet under 1970-talet i Hollywood (Coppola, Scorsese, de Niro, Spielberg, Lucas).
27. Vad är en blockbuster?
28. Beskriv genren "indiefilm".

Den digitala debatten
Går det att vara positiv till ny teknik samtidigt som man vill ta betalt? Politiker, forskare, tekniker, bloggare, advokater och inte minst kreatörer och publik diskuterar detta just nu. Det är en viktig fråga eftersom det rör sig om saker som imorgon kommer att vara vårt gemensamma minne, vårt kulturarv. Ingmar Bergman eller Grumpy Cat - båda är viktiga och reglerna runt omkring dem spelar större roll än du kanske tror.

Film- och tv-branschens Samarbetskommitté vill, av naturliga skäl, att alla ska fundera över streaming, nedladdning och hur många människor som faktiskt lever av sitt skapande och är beroende av att upphovsrätten följs. Informationen som följer är hämtad hos dem. Gå gärna in på upphovsrätt.nu för att lära dig vad som gäller och varför!
Vad är upphovsrätt?
Upphovsrätt är tanken att upphovsmannen ensam har rätt till resultatet av sitt arbete, verket. Ingen annan kan bestämma hur den ska hantera sitt material, hur mycket upphovsmannen ska ta betalt för sitt material och vem som ska få tillgång till det. Det vanligaste är att man säljer rättigheterna till något företag som sänder materialet vidare till en publik och ger upphovsmannen en inkomst.

Ett verk kan vara en tavla, en låt, en bok, ett spel, en film, en pjäs, ett program eller något annat. Upphovsrätten är så viktig att den räknas som en mänsklig rättighet.

För att lagen ska skydda just ditt verk måste det uppfylla vissa krav. Det ska vara både originellt och ha en personlig särprägel. FN spelar en mycket viktig roll när det gäller upphovsrätt utanför det egna landets gränser. FN-organet WIPO ligger då ofta till grund för lagstiftningen.
Filmens väg till dig
1. Idé
2. Produktion
3. Distribution
4. Visning
Vi ser mycket film i Sverige, i genomsnitt 80 filmer per person och år. En anledning till detta är naturligtvis att det idag är väldigt lätt att få tillgång till film, var som helst och när som helst.
Det startar alltid med en idé, så klart. En filmidé kan vara helt originell eller bygga på en bok, en känd person, ett spel.. En producent utvecklar idén och har till sin hjälp ett produktionsbolag.
För att filmprojektet ska kunna genomföras krävs pengar. Dessa kan komma från flera håll. Finansiärer som investerar i filmen, offentligt stöd från Svenska Filminstitutet, fonder och naturligtvis producenten själv.

Eftertexterna till en film visar hur många människor som är inblandade när en film blir till och hur många som alltså tjänar sitt levebröd på filmproduktion. I Sverige arbetar ca 3000 heltidsanställda med detta. Efter själva inspelningen påbörjas redigeringen och flera alternativa klippningar av filmer tas ofta fram, tills de inblandade är nöjda.
När filmen är färdig köps rättigheterna att sprida den av en distributör. Distribution av film sysselsätter ca 750 personer i Sverige.

Alla får inte visa filmen samtidigt - man talar om "visningsfönster". Detta är anledningen till att film inte visas på tv samtidigt som den körs på bio.

För att väcka intresse för filmen tar distributören kontakt med media så att filmen kan marknadsföras. Journalister ska helst prata om filmen, man köper reklamplats i tv och på nätet och annonstavlor bokas med filmens reklammaterial.
Slutligen kan du se filmen! Oftast vandrar filmen i fyra steg: Bio, köpfilm, streaming och till sist tv.
Rätt och fel om upphovsrätt
Juridiska risker och domar
Enligt upphovsrättslagen: "den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång (...) döms, om det sker uppsåtligen, eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år."

När svenskar dömts för ovanstående brott i modern tid har det oftast rört sig om brott kopplade till fildelning. Ett uppmärksammat fall på senare tid var när männen bakom sajten The Pirate Bay dömdes till fängelse och ett samlat skadestånd på 46 miljoner kronor.
Är streaming lagligt?
Ja, tekniken är inte olaglig. Varken streaming eller fildelning är olagliga i sig. Själva tjänsten kan däremot visa eller dela material där upphovsrätten kränks och därför gäller det att vara kritisk när man väljer sajt.
Undantag
Upphovsrätten skyddar upphovsmannens rätt att bestämma över sitt verk, tillgången till det och i vilka former. Det finns dock undantag från regeln. Om det finns ett stort allmänintresse i att en del av ett verk sprids, så är det tillåtet. Det kan exempelvis handla om filmsekvenser i nyhetsinslag. Institutioner som är av stor vikt för samhällets utveckling är också undantag (skolor, bibliotek, universitet o s v). Citaträtten ger dig rätt att citera ett kortare utdrag ur någon annans verk i ditt eget. Du har också rätt att spara en säkerhetskopia av en film för eget bruk, samt låna ut filmen till vänner och familj.
Diskutera:
"Det händer att jag streamar en film eller tv-serie då och då. Filmbolagen är så rika att det inte märks om jag inte betalar för mig"
"Även om jag inte betalar för en tv-serie på nätet så spelar det ju ingen roll! Den har ju gått på tv och de som har gjort serien har ju redan fått betalt!"
"Upphovsrätten fungerar inte på internet, det är förlegat."
"Informationen ska vara fri och jag skulle själv inte ha något emot att mina egna verk spreds gratis på nätet."
"Jag går mycket på bio så jag kan väl få ladda ner en film då och då. Jag har ändå gjort mitt."
Kameravinkel: grodperspektiv, fågelsperspektiv
Beskärning: Översiktsbild, helbild, halvbild, närbild, extrem närbild
Ljus: färg, dunkel, dagsljus, mönster
Ljud: "ljudbild" skapas med ljud från inspelningen, pålagt ljud och ljudeffekter, eller hela musikstycken.
Objektiv och subjektiv kamera: Den objektiva kameran fångar in alla närvarande personers upplevelse av det som händer i filmen. Den subjektiva kameran tvingar åskådaren att identifiera sig med en viss rollfigurs upplevelse.
1. Välj en dokumentär på SVT Play och se den hemma.
2. Läs dokumentet nedan.
3. Utgå från dokumentären du valde på svt play när du besvarar frågorna 1 -3 skriftligt.
4. Gör den sista uppgiften, "lektionsuppgift".
Gör en analys av en reklamfilm som jag ger dig en länk till

1. Gör en beskrivning med uppgifter om: tid, personer, ålder, stil, antal scener, miljöer, tagningar, klipprytm, närbild, helbild, halvbild, text, musik, pålagt ljud, dialog.

2. Motivera varför filmen är värd att analysera. Är filmen rolig, oväntad, fördomsfull, dålig?

3. Hur övertygas vi? Vilken sorts reklam rör det sig om? (Produkter, politik, attitydskapande). Hur tillförs ”extra egenskaper”? Hur synliggörs de egenskaperna? Vilka förbindelser skapas? (Drömmar, längtan, lyx, sex…)

4. Vilken image skapas? Hur fångas vår uppmärksamhet? Hur skapas trovärdighet?

5. Hitta tecken! Visuella, auditativa och språkliga ”knep”. Kända situationer, platser och ljud som vi har koll på. Klichéer? Humor?

6. Direkt budskap och indirekt budskap. Ska inte blandas ihop! Ur vems perspektiv berättas reklamen? Vem vänder den sig till?

7. Vad säger reklamen om vår kultur? Symptomatisk tolkning. Vad är reklamen ett tecken på? Vad säger den om vår samtid?

Redovisa gärna i Prezi, KeyNote eller något annat program du trivs med. Lägg in filmklipp o s v.
Ett exempel på en genre inom tv: Reality-shows
Bildkomposition: klipphastighet, samspel mellan beskärning, vinkel och rörlighet i kameran
Filmanalysmall
1. Anslag: Hur väcks dina förväntningar? Vilken är huvudkonflikten och hur presenteras den? Hur skildras huvudkaraktären här i filmens början?
2. Presentation: Vilka är indragna i huvudkonflikten och vad står på spel? Vem är antagonisten? Vilka delkonflikter blir tydliga? Vilka berättarkomponenter används och hur bidrar de till stämning och miljö? Finns en tredje kraft? Vilken person spelar likaren? Vilken person fungerar som normen?
3. Fördjupning: Hur presenteras huvudkaraktärerna mer ingående? Vilka relationer framträder? Vad berättas tydligt och vad antyds?
4. Upptrappning: Hur trappas huvudkonflikten upp? På vilket sätt närmar vi oss höjdpunkten? Hur utvecklas huvdkaraktären?
5. Peripetin/vändpunkten/höjdpunkten/point of no return: Hur avgörs huvudkonflikten? Vilken scen är avgörande? Vilket är filmens direkta budskap?
6. Avtoning: Är slutet öppet? Överraskande? Får vi veta vad som händer med karaktärerna "efteråt"? Skapas en möjlighet till en uppföljare? Vilka känslor väcks hos åskådaren? Vilket är filmens indirekta budskap?
Bechdeltestet, de skadliga könsrollerna och förslag på manligt test
Bechdel test är ett populärt test som visar på hur kvinnor framställs på film. Testet är inte särskilt avancerat. En film som klarar testet ska:

– Ha två namngivna kvinnliga karaktärer
– Som pratar med varandra
– Om något annat än män

Inte en jättesvår bedrift, skulle man kanske kunna tänka. Därför är det pinsamt för alla som hävdar att vi lever i ett samhälle där könen behandlas och ses som jämlikar, när DNs kulturredaktion gick igenom de senaste årens svenska storfilmer och det visade sig att 20 av 30 inte klarar Bechdeltestet. 20 av 30. Från action till komedi, från Snabba Cash, Hamilton, Män Som Hatar Kvinnor, Jägarna, Arn, till Lilla Jönssonligan, Kopps, Sommaren med Göran, osv osv –ingen innehåller två namngivna kvinnliga karaktärer som pratar med varandra om något annat än män.

DNs kulturredaktion som gjorde testet på de svenska filmerna skriver dessutom: ”DN har tillämpat ett generöst synsätt i testet. Enligt somliga filmvetare ska samtalen mellan de två kvinnorna pågå i minst en minut. Om vi skulle ha tillämpad den regeln skulle resultatet förändrats radikalt till det sämre.”

Om man tittar på den filmdatabas som finns på bechdeltest.com så är det enligt uppgift runt hälften som inte klarar testet. Några som underkänts är bland andra Harry Potter and the deathly hallows part II, Avatar och hela Sagan om Ringen-triologin

Vad betyder det då att så få filmer klarar ett test avsett för att bedöma hur kvinnor porträtteras?

Testet är egentligen så enkelt och det är just därför det är så talande att så få klarar det. Testet säger till exempel ingenting om hur feministisk en film är. En sexistisk film kan utan vidare klara testet med råge. Det står till exempel inget i testet om att kvinnorna måste ha någon av huvudrollerna i filmen. Det står heller ingenting om vad kvinnorna måste prata om. I DNs test klarar en film Bechdeltestet för att två kvinnor i en scen pratar med varandra om shopping.

Inte heller säger testet att jag som kvinnlig publik automatiskt kommer få en bättre filmupplevelse med en film som klarar testet jämfört med en som inte gör det. Fantastiskt underbara filmen The Men Who Stare At Goats, som jag kan se hur många gånger som helst, underkänns till exempel på alla testets punkter (på rak arm kommer jag inte på en enda kvinnlig karaktär i filmen överhuvudtaget) medan förfärligt långtråkiga Bridesmaids klarar det. För som kvinnlig biopublik är det fortfarande lättare att relatera till roliga och intressanta manliga karaktärer än alla de dåligt skrivna, orealistiska kvinnliga rollfigurer som befolkar vita duken. Vi har tränats på det, om man säger så.

Men om nu Bechdeltestet inte säger något om hur sexistisk/feministisk en film är, eller hur jag som kvinnlig publik kommer uppleva den, vad säger det då? Varför utför man testet överhuvudtaget?

Bechdeltestet, samt det faktum att hälften av de runt 3 000 filmer som idag finns testade på sidan inte klarar det, används för att visa hur dåligt ställt det är med andelen kvinnliga rollkaraktärer (två eller fler) som är aktiva karaktärer och aktivt för filmens handling framåt (pratar om något annat än filmens manliga karaktärer). Det används för att visa hur vana vi är vid att kvinnor är i periferin, inte handingens centrum. Testet är också smart utformat för att sortera bort de filmer som faller under den s.k Smurfette Principle, d v s filmer som har med en kvinnlig karaktär för att kunna säga att de har med en kvinnlig karaktär men vars existens som enda kvinna i filmen därmed enbart blir i relation till männen i filmen.

Reverse Bechdel Test

I sin iver att även belysa skadliga manliga filmstereotyper vill en del använda ett omvänt Bechdeltestet för att visa på hur manliga karaktärers porträtteras i filmer. Men även om man kan hitta filmer som underkänns i ett omvänt Bechdeltest (Black Swans och Thelma & Louise är några exempel) så skulle listan på filmer som godkänns fotfarande vara mycket längre, eftersom vi helt enkelt är vana vid manliga karaktärer som är en aktiv del av att föra filmens handling framåt.

Om man vill påvisa skadliga stereotyper på film för män så skulle man istället kunna formulera ett test som faktiskt fokuserar på sådana. Och då får man, om man är en som inte tror på negativa könsnormer, bita i det sura äpplet och titta på hur de traditionella könsrollerna ser ut och hur de negativt påverkar män och kvinnor.

För alla vi som är intresserade av genusstrukturer vet att film och TV har en inte särskilt stolt men inte heller särskilt överraskande historia av att ignorera mäns mänsklighet, dvs att även män kan vara rädda och oroliga och behöva beskyddas utan att för den skull vara sämre människor. Denna stereotypa porträttering av manliga karaktärer brukar kallas för The Expendable Male.

”Please don’t eat me! I have a wife and kids. Eat them!”
–Homer Simpson

The Expendable Male är ett direkt resultat av våra traditionella könsroller, och där kvinnor utmålas som handfallna våp utan sinnesnärvaro nog att hoppa på förövaren ens när han står oskyddad med ryggen mot dem fullt upptagen med annat, så ligger männens värde i deras roll som osjälvisk beskyddare. En manlig karaktär som skrikande springer ifrån monstret och lämnar andra åt sitt öde förlorar direkt publikens sympatier på ett sätt som kvinnliga karaktärer inte gör (såvida de inte lämnar barn).

Ett mer talande test för att påvisa skadliga manliga stereotyper på film skulle alltså kunna vara:

– Två manliga karaktärer
– Som väljer att inte osjälviskt offra sig för att beskydda någon annan
– Utan att tappa publikens sympatier

Eller, för att fokusera på en annan negativ könsstereotyp, varför inte:

– Två namngivna manliga karaktärer
– Som inte styrs av sin penis hela filmen

Sen handlar det om att också arbeta mot dessa könsstereotyper. Att se slentrianmässiga hänvisningar till ”manligt” och ”kvinnligt” och uttalanden som ”kan inte män få vara MÄN och kvinnor KVINNOR?” för vad de faktiskt innebär. Att förstå vilka som egentligen ligger bakom den kvinnosyn och manssyn vi ser reflekteras om och om igen i filmrutan.
Genusgranskning: Från bloggen "Genusfolket" på politism.se:
Ursprung och beskrivning

Alison Bechdel (2012) som 1985 myntade Mo Movie Measure, idag kanske mer känt som Bechdeltestet.
Bechdeltestet härstammar från den tecknade serien Dykes to Watch Out For av amerikanskan Alison Bechdel. Testet formulerades i serieavsnittet "The Rule" som publicerades 1985. Testet kallas på engelska även Mo Movie Measure, efter seriens huvudperson Mo.

För att en film ska klara Bechdeltestet måste den uppfylla följande kriterier:

ha minst två (namngivna) kvinnliga rollfigurer
… som pratar med varandra
… om något annat än män.

Användning
Testet har kommit att få en viss spridning både inom tryckta medier och på Internet. Bechdeltestet har sitt ursprung i populärkulturen men används numera även av skribenter i etablerade pappers- och nättidningar. Testet används ibland även på litteratur.

Sverige
I oktober 2013 lanserade fyra biografer inom kedjan Folkets Hus och Parker kvalitetsmärkningen A-märkt, baserat på Bechdeltestets kriterier. VD Calle Nathanson anser att en sådan här konsumentupplysning behövs, eftersom "Idag är det en klar obalans i vilka roller män och kvinnor får på film, det måste vi ändra på."

Liknande tester
Bechdeltestet har inspirerat till andra tester som på ett liknande sätt testar om en produkt uppfyller fastställda kritierer:

Russotestet, för representationen av HBTQ-karaktärer.
Finkbeinertestet, en checklista för att hjälpa journalister att undvika fördomar om kön i artiklar som handlar om kvinnor inom vetenskap.
Chavez-Perez-testet, ett mångfaldstest för representation av invandrare, initierad av den svenske journalisten Inti Chavez Perez.

Från Wikipedia:
Censur
Yttrandefrihet
Demokrati
Källa:
Att skriva för film
av Kjell Sundstedt
Från skröna till manus
Skrönan: Din enkla och tydliga bashistoria, ryggraden. Starta gärna med "Det var en gång...". Vad kommer i första hand? Vad är oväsentligt? Skrönans funktion är att förenkla och förtydliga manusarbetet. Skriv ca en halv A4-sida.

Pitch: Ungefär samma sak som skröna, gärna i en treaktsmodell. Vad får historien att börja, vad får detta för effekt och utveckling och hur avslutas det hela? Pitchen ska vara några få rader lång.

Synopsis: Ett kortfattat sammandrag av filmberättelsen, men betydligt mer utförlig än en pitch. Här finns handlingsplan, berättarplan och karaktärer med. Varje scen behöver inte beskrivas och dialogen behöver inte finnas med, men det kan vara bra att ge ett smakprov på en scen eller en dialog. Synopsis används vanligtvis som ett försäljningsargument. Författaren söker pengar eller intresse från produktionsbolag med den.

Treatment: Målet med ett treatment är att underlätta manusarbetet genom att skapa en struktur med tydliga nyckelscener och akter.

Kortsystem: Skriv ett kort för varje scen (med tydliga huvudrubriker), häng alla korten på en stor kal vägg, eller ett stort bord. Flytta runt dem tills du är nöjd med ordningsföljden.

Manusteknik: Det finns två sorters manusformat. Den "amerikanska manusmodellen" är den vanligaste både för långfilm och tv och innebär en enda spalt över hela sidan där ljud, dialog och scenbeskrivningar växelvis anges. Det andra manusformatet är "tvåspaltsmanus" med en vänsterspalt som innehåller miljöer, rekvisita och regianvisningar samt en högerspalt med dialog.

Dramaturgi: Att strukturera karaktärernas yttre och inre resa och bibehålla tittarens intresse med hjälp av anslag, presentation, fördjupning, konfliktupptrappning, upplösning/konfliktlösning och avtoning.
Att tolka och granska film ur olika perspektiv
Klas-Göran Karlssons historiebruksmodell:
Din lektionsuppgift: Välj ett realityprogram som du tror kan vara intressant att analysera. Det finns fler än du tror! Matlagningsprogram, byggprogram, dokusåpor o s v.

Kan du upptäcka ”medelklassmoralens facit” i ditt program? Vilka ”regler” uppmuntras man att leva efter om man ser på detta program? Hur får man inte vara?

Kan du se tecken på DIY-citizenship i ditt program? Finns det någon där som förändrar sitt liv och blir utvärderad? Kan tittarna delta i förändringsprocessen?
Din lektionsuppgift: Välj en berättarkomponent att fokusera på i ett avsnitt av en serie du uppskattar. Välj en serie på SVT Play, Netflix, Viaplay eller annat valfritt ställe med laglig streaming. För loggbok när du tittar. Anteckna varje gång du märker att just "din" berättarkomponent används speciellt mycket. Skriv tidsangivelse, hur berättarkomponenten används och anteckna vilken effekt den har på dig.
Din lektionsuppgift: Se ett avsnitt eller en hel film som utspelar sig i historisk tid. Välj exempelvis något från SVT Play, Netflix, eller annan valfri laglig streamingplats. Använd dig av historiebruksschemat för att granska hur historia används i nutida underhållning. Anteckna stödord i modellen när du tittar.
Din lektionsuppgift: Titta på ett avsnitt eller en hel film där du gör Bechdel-testet. Använd SVT Play eller annan laglig streamingplats. Diskutera resultatet efteråt. Varför blev det som det blev och vad tycker du om det?
En sådan här gul ring betyder att du ska jobba med en uppgift
När det står "Din lektionsuppgift" betyder det att alla arbetar med uppgiften under lektionen och att vi sedan redovisar vad vi kommit fram till i klassrummet, muntligt. Ni får gärna jobba i par.

När det står "Din uppgift" betyder det att jag vill ha en skriftlig inlämning eller någon form av redovisning med presentation eller film. Skriftliga uppgifter är enskilda, muntliga väljer du själv om du vill göra enskilt eller inte.
Jag ser över länkarna från YouTube med jämna mellanrum. Ibland fungerar de inte. Om du märker att de spärrats eller tagits bort ber jag dig att berätta det för mig omedelbart! Oftast kan du själv väldigt enkelt söka upp en ersättningslänk och titta på klippet.
Din lektionsuppgift:
Emma Norin Askman
Filbornaskolan

Din uppgift: Skriv en pitch till en film. Testa din idé på resten av dina kursare.
Det finns mycket fritt material att använda sig av på nätet. Tag hjälp av arbetsredskapen som hjälper dig att skapa struktur.
"Now you see it" diskuterar filmslut
Din uppgift tillsammans med två kompisar: Filmanalys
Vilka censurregler gäller i Sverige och varför?
Hur arbetar filmskapare i diktaturer?
Kan film främja demokrati?
Propaganda, censur, förtryck, undersökande journalistik
Kreativa miljöer
Var produceras de flesta filmer? Varför?
Vilken funktion har filmgalor?
Vad är independentfilm?
Din redovisning ska innehålla:
En kort allmän beskrivning av genren och dess bakgrund filmhistoriskt och/eller populärkulturellt. Använd litteratur eller sidor på nätet.
En beskrivning av typisk dramaturgi (anslag, presentation, upptrappning, point of no return .. o s v) i just din filmgenre. Vad brukar hända i dessa filmer och hur ser det ut? Visa med filmklipp från de filmer du tittat på. Försök samla ihop material från minst tre filmer.
En beskrivning av typiska berättarkomponenter i just din filmgenre. Hur brukar ljud, ljus, klipp och beskärning användas i din genre? Vilka skådespelare brukar användas? Visa exempel.
En presentation av filmgenrens intertextualitet och budskap. Finns det hänvisningar till böcker, tv, konst, musik, historia, religion, politik? Vad för slags "facit" får biobesökaren? Vilka slags glasögon kan vara intressanta att se filmer inom den här genren med?
Full transcript