Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Pedagogiska inriktningar

No description
by

Moa Sundin

on 8 February 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Pedagogiska inriktningar

Freinet
Celestin Freinet och Maria Montessori har till en viss del samma syn på barn. Att barn ska jobba självständigt, lära av sina misstag och att respekt och samarbete är viktigt. Men pedagogikerna skiljer sig ändå åt. Arbetet i Montessoripedagogiken sker oftast innanför klassrummets väggar medan barnen i Freinetpedagogiken får utforska världen. I Montessori säger man att det man lär sig lär man sig själv, ingen annan kan lära dig något. Men i Freinetrörelsen tar barnen hjälp av varandra, t ex så lär sig de yngre eleverna av de äldre.
Montessori
Vad tycker jag?
Fakta och grundtankar
Freinetpedagogiken skulle förmodligen passa mig som handen i handsken just för att jag oftast vill jobba självständigt. Jag lär mig mycket genom att skriva, läsa och lyssna men jag skulle gärna vilja ha mer erfarenheter och se den riktiga världen, inte bara den värld som beskrivs i böcker. Om man sett något med egna ögon så slipper man förlita sig på att källorna i en lärobok är trovärdiga och har rätt.
Pedagogiska inriktningar
Jämförelse
Fakta och grundtankar
Positivt med Freinet
Negativt med Freinet
Självständighet
Freinet föddes 1896 i Frankrike och dog 1966.
Han jobbade som lärare och undervisde främst flyktingbarn från Spanien. Barnen var mellan 4-13 år och alla gick i samma klass vilket resulterade i att de hjälpte och lärde av varandra.

Freintet var politisk aktiv och uppmuntrade barnen att ifrågasätta saker i samhället. Det gjorde att han tillslut fick stänga skolan eftersom att ifrågasättning och kritisk samhällssyn var något många föraktade. Freinet blev satt i koncentrationsläger under andra världskriget på grund av hans motstån mot Fascismen. Han blev släppt men hela tiden kontrollerad och under uppsyn.
Hushållsverksamhet
Man får tidigt lära sig om olika hushållsverksamheter och att om alla hjälps åt blir det roligare och går fortare. Barnen får en inblick i hur föräldrar/vuxna har det med jobb och sen städning hemma. Sedan får man också baskunskaper som att
t ex sätta på tvättmaskinen, då blir man förberedd inför vuxenlivet. Jag vet många ungdomar som inte har en aning om hur man sätter på tvättmaskinen.
Mer undervisningstid
I filmen vi såg om Freinet så sade läraren att man varje dag går i skolan mellan 08.00-15.00. Det vill säga att man i Freinet-skolor har mer undervisningstid än i vanliga skolor. Majoriteten av elever skulle förmodligen tycka det är något negativt men egentligen är det positivt då man har längre tid att lära sig saker.
Upplevelser
Freinetpedagogiken handlar mycket om att uppleva och se saker med egna ögon. Läraren tar med sina elever ut i verkligheten. Vi såg en film om Freinet och man fick träffa en klass som nyligen varit i Rumänien oh mött 3 barn som levde i en container. Då får man verkligen se orättvisorna i världen. Man blir nog väldigt berörd och känslosam samtidigt som det skapar ett minne för livet.
Ifrågasätt
Eleverna uppmanas till att ifrågasätta saker som de anser är fel. Mer om detta kommer snart.
Alla hjälper varandra
Som sagt så gick alla barn, oavsett ålder, i samma klass i den första Freinet-skolan som grundades. Idag går man kanske inte i samma klass men det finns ett samarbete mellan de olika årskurserna. De mindre barnen får exempelvis en uppgift att intervjua en äldre elev mm.
Barnen får lära sig att vara självständiga, planera sitt arbete och utföra det på egen hand men med hjälp av lärare eller andra elever vid behov. Fritt arbete för mig är något positivt, i viss utsträckning. I Freinet-skolor tycker jag att det verkar läggas för mycket ansvar på elevens axlar. Det beror helt på individen om man klarar så mycket frihet eller inte. För vissa passar det som handen i handsken men för andra inte. Många i dagens samhälle har tyvärr inte det engagemanget som krävs för att man ska kunna koncentrera sig och lägga ned mycket tid på en skoluppgift. Det finns så otroligt mycket som kan komma i vägen. Vissa behöver en ledare som kan sätta gränser och tala om vad man ska göra.
Inte lika mycket fakta
Eftersom att man jobbar mer praktiskt än teoretiskt i Freinetpedagogiken så tror jag att man inte lär sig lika mycket fakta som i en vanlig skola. Det handlar mer om upplevelser och erfarenheter. Det är väl antagligen skillnad på Freinet-skolor förr och nu. Nu har man säkert en bra variation mellan teoretisk och praktisk undervisning men förr, i
t ex den första Freinet-skolan som skapades var det förmodligen mer praktiskt då man inte kunde få information lika enkelt som idag.
Freinetrörelsen är, liksom Montessori, en av de största pedagogikerna. Det viktigaste inom Freinetrörelsen är att ge barnen upplevelser, erfarenheter och ge dem en verklighetstrogen världsbild.
"Verklighetens pedagogik"
Grundtankar
Det fria uttrycket med fritt skapande
Uttrycka sina känslor och tankar i text, bild, rörelse, musik och form.
Det meningsfulla arbetet
Teoretiskt och praktiskt arbete varieras. "Handens och hjärnans arbete värderas lika"
Samarbete
Oavsett ålder hjälper och lär alla av varandra.
Verkligheten som lärobok
Man använder inga läroböcker, istället får man se allt med egna ögon
Undersök, ifrågasätt
Positivt med Montessori
Fritt arbetssätt

Negativt med Montessori
En nackdel kan vara att det blir svårt för barnen att komma in i en vanlig skola. Om jag hade gått i en Montessoriförskola och vant mig vid att lära mig själv och inte be om hjälp i första taget skulle det förmodligen bli tufft att gå i en vanlig skola. I en vanlig skola handlar det mer om att lyssna och skriva ner det läraren säger. Det är inte lika mycket praktiskt och det finns inte lika mycket material som i en Montessori-skola.
Maria Montessori
Maria Montessori föddes år 1870 i Italien. På denna tid fick kvinnor endast jobba som lärare men Maria ville bli läkare. Hon besökte påven i detta ärende och till slut blev hon Italiens första kvinnliga läkare. När hon var färdig med sina medicinska studier kom hon med i ett forskningslag som ägnade sig åt barn med mentala handikapp. Barnen hade inga leksaker bara ett tomt trist rum. Maria märkte hur barnen efter varje måltid gjorde kulor av små brödsmulor. Det var då hon började intressera sig för undervisning. Hon ville ge dessa barn något som skulle utveckla barnens tankeförmåga.
År 1907 fick hon i uppgift att ta hand om några barn som gick runt och förstörde på gatorna. Det var då den första Montessori-skolan grundades.
Hon reste runt i världen, utbildade lärare och startade skolor. Många hade fått upp ögonen för henne och ville delta i hennes syn på barn.
Celestin Freinet
Montessoripedagogiken är en av de mest populära pedagogikerna. Barnen ska lära av sig själva, man anser att ingen annan än du själv kan lära dig något. Man jobbar med ett speciellt material, Montessorimaterialet. Materialet är självrättande och det vill säga att om barnet upptäcker att det gjort fel ska man kunna göra om och göra rätt, själv. Man lär av sina misstag.
Grundläggande principer
Lärarens roll är att iaktta och stödja vid behov. Passivt ledarskap.
Förberedd miljö
Läraren gör i ordning material till barnen som de sedan jobbar självständigt med.
Frihet/ansvar
Sensitiva perioder
Utvecklingen sker i olika stadier där man i varje stadie lär in en viss kunskap
Hjälp till självhjälp
Hjälpa barnet i dess strävan efter självständighet
Konkretion/motorik
Montessorimaterialet tränar barnens motorik och koordination
Samband och beroende
Allting har ett samband och alla är beroende av varandra och naturen.
Att lära sig ska inte vara ett tvång och man ska känna att det man lär sig är meningsfullt. I pedagogiken är barn och vuxna/ elever och lärare jämlikar och om den vuxna är demokratisk och rättvis så kommer barnen ta efter de egenskaperna.

I skolor ger man inte ut färdiga läroböcker. Barnen får skapa egna böcker utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Celestin Freinet tog med sina elver till ett tryckeri där de fick samarbeta och trycka sina böcker. "Kunskaperna fick sammanhang och en levande innebörd".
I dagens Freinet-skolor vet jag inte om man gör helt egna läroböcker. I en film vi såg om pedagogiken så tyckte jag att jag såg färdiga (vanliga) skolböcker som barnen arbetade med.
Egna läroböcker
I dagens skola gör man nog inte egna läroböcker då det finns vissa grundläggande kunskaper som det står mycket om i vanliga läroböcker. T ex så är det svårt att göra egna matteböcker som ger barnen de kunskaper som är nödvändiga. Jag gillar idén med att göra egna läroböcker men långsiktigt så håller det inte. Det är så mycket kunskaper som man måste lära in och då är de färdiggjorda böckerna ett bra hjälpmedel. Jag tror att en variation skulle vara bra. Man har färdiga läroböcker med mer information men i vissa ämnen kan man jobba att skapa egna läromedel.
Frågar inte läraren
Svårt i vanlig skola
Man försöker lösa eventuella problem och hinder i undervisningen på egen hand och då kan det ta längre tid att utföra en uppgift än för den som frågar läraren direkt.
Barnen får själva välja vad de vill jobba med - om de vill jobba själva eller med någon annan. Detta är bra eftersom att vissa presterar bättre inviduellt och vissa jobbar bättre i grupp. Men det kan också vara negativt att man hela tiden har fritt val för det blir ofta så att man väljer samma samarbetspartner och material dvs man får ingen variation.

För vissa barn kan det bli svårt att välja vad de ska jobba med. Jag kan tänka mig att man har ett material som man tycker är roligare än det andra och det resulterar i att man bara väljer samma sak att jobba med.
För små
Ansvar och respekt
Barnen lär sig i tidig ålder att ta ansvar, planera vad de ska göra, städa undan och att dela med sig till andra. Det är bra att kunna inför skola och vuxenliv.
Individen - sensitiva perioder
Alla individer går igenom olika utvecklingsfaser. Vissa utvecklas snabbt och vissa långsamt. Montessori undervisar barnen baserat på vilken fas de är i och vad de är redo för.
"Världen börjar med barnen"
Montessori-förskolor och skolor jobbar efter läroplanen men med idéer och tankar från pedagogiken.
Freinet-förskolor och skolor arbetar också efter läroplanen men med Freinets grundtankar och syn på barn.
BF/PED 14
8/2 2015
Moa Sundin
(inklusive Waldorf)
Freinet arbetar med något som kallas Det fria skapandet. Det handlar om att uttrycka känslor och tankar i olika former (text, bild, musik). Där ser jag ett samband med Waldorfpedagogiken och Eurytmi som är ett rörelseämne. Jag har inte hittat någon information om att Montessori skulle vara särskilt konstnärligt. Där kan jag tänka mig att man arbetar mer med matematik och språk/skrift eftersom man har tillgång till Montessorimaterialet (pärlor, staplar mm). Om man ska jämföra Montessoris och Waldorfs material ser man en stor skillnad. Waldorf använder sig av naturmaterial och försöker undvika färdiggjorda och tekniska saker som t ex plastsaker, medan Montessori jobbar mycket med speciellt utformade, och färdiggjora material.
Den pedagogik jag tycker bäst om är alltså Freinet, just för att man låter barnen komma ut i verkligheten och inte bara sitter bakom skolbänken varje dag. Om jag t ex ska lära mig om klassillnader i samhället så skulle jag definitivt ta in mer och få fler erfarenheter om jag själv fick bege mig ut och intervjua folk mm. Man blir mer berörd när man får se det med egna ögon. Det är roligare att säga till mamma och pappa: idag hjälpte jag en hemlös genom att ge han/hon mat, än att säga: idag läste jag att hemlösa svälter. Jag gillar även att man uppmuntrar barnen att ifrågasätta olika orättvisor i samhället. Om man upptäcker något man anser är fel ska man inte vara tyst, istället ska man ifrågasätta och ge sin syn på saken. Man blir mer engagerad i samhället. Om man t ex upptäcker något som påminner en om hur andra världskriget började kan man kanske genom att ifrågasätta och sätta ner foten stoppa det i tid.
Jag är mer för en demokratisk ledare än en passiv ledare. Och i det här fallet anser jag att Celestin Freinet är den demokratiske och Maria Montessori den passive.
Montessori verkar också vara en bra pedagogik men det finns vissa saker som gör att jag hellre väljer Freinet som den bästa.
T ex tycker jag att det läggs på tok för mycket ansvar på barnens axlar och om man ska lyckas i skolan kommer det krävas en oerhörd koncentration och engagemang då man alltid får välja själv, arbeta själv och lösa eventuella problem själv. Om man hela tiden får ett fritt val så sätts det aldrig några gränser. Vissa barn behöver gränser och har inte den koncentrationsförmåga och tålamod som krävs.
Källor
Fakta om grundarna har jag hittat på Wikipedia samt från filmer på UR.se.
Fakta och grundtankar har jag också tagit från filmer på UR.se, Wikipedia, Montessori.se och
http://tarna.fhsk.se/it/distans10/tarelaker/uppgifter/Freinet%20-%20elana.htm

Jag gjorde jämförelser utifrån det jag skrivit på prezin samt annat jag sett och hört om pedagogikerna. Nackdelar och fördelar är det jag själv tycker och jag är medveten om att allting inte gäller alla skolor.
Jag skulle tro att Freinet förbereder barnen mer inför verkligheten och framtiden på grund av att man redan i tidig ålder får uppleva samhället utanför klassrummet. Montessori förbereder också inför framtiden men på ett annat sätt. Som jag nämt tidigare så har jag en känsla av att man i en Montessori-skola får mer kunskaper inom matematik och språk. Matematik och språk är de två ämnen som många barn kan ha svårt att lära in och därför är det bra att man redan i förskolan lär sig grunderna med hjälp av Montessorimaterialet.
Waldorf och Montessori sticker ut från de andra pedaogikerna just för att de använder annorlunda material i sin undervisning. Waldorf använder sig av naturmaterial istället för färdiga leksaker som ofta skapar stereotypa könsroller och lekar. Exempel: Flickor - dockor, pojkar - bilar, lego.
Montessorimaterial
Full transcript