Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Nationalekonomiska teorier

No description
by

Gustav Wigren

on 28 October 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomi är vetenskapen om hur olika samhällen använder och fördelar sina resurser och vilka följder detta får för samhällsekonomin.


Nationalekonomi har varit ett viktigt ämne ända sedan vi människor blev bofasta för cirka 10000 år sedan och tvingades utveckla sätt att få begränsade resurser att räcka så länge som möjligt.



De här strävandena ledde till olika synsätt på hur samhällets ekonomi skulle skötas för att utvecklas på bästa sätt.

Olika nationalekonomiska teorier har alltså funnits väldigt, väldigt länge.
Ett exempel på en sådan nationalekonomisk teori härstammar från 4000-talet före kristus, då assyriska ekonomer försökte komma på sätt att maximera vinsterna i utlandshandeln.
Ett annat exempel kommer från antikens Grekland, där filosofen Platon funderade på betydelsen av arbetsdelning för att ekonomin skulle utvecklas på bästa sätt.
Ytterligare ett exempel hittar vi i medeltidens Europa, där bibelkunniga skolastiker försökte utveckla ekonomiska metoder med hjälp av bibeln.

Skolastikerna tyckte bland annat att bön var viktigt för att ekonomin skulle utvecklas.
Sammanfattningsvis kan vi alltså se att det tidigare fanns många olika sätt att se på hur ekonomin skulle skötas på bästa sätt.
I slutet av medeltiden växer nya synsätt om samhällsekonomin fram och dessa nya nationalekonomiska teorier får många anhängare bland Europas makthavare.

En av de mest inflytelserika teorierna var merkantilismen.
Merkantilismen
Det merkantiliska tänkandet växer fram under 1500-talet
Stora förändringar, varav den viktigaste var feodalismens fall
Starka kungar träder fram och börjar styra över stora områden
En anledning är penningekonomins utveckling, som gör skatteindrivning enklare.
Europas nya härskare såg "sina" stater som enheter
Hade ett stort intresse av att det skulle gå så bra som möjligt för staterna.
Därför uppstår nya nationalekonomiska teorier, såsom merkantilismen
Dessa ska besvara hur landet kan bli så rikt som möjligt.
Merkantilisterna fokuserar på mängden ädelmetaller som finns inom landets gränser
Ju mer ädelmetaller, desto rikare är landet
Spanien blev ett varnande exempel eftersom de skapade inflation genom att ta in för mycket silver från sina sydamerikanska kolonier
Därför fokuserar merkantilisterna på utlandshandeln och dess möjlighet att skaffa fram ädelmetaller
Tanken bakom det här var att inhemsk handeln var ett nollsummespel
Detta eftersom den bara leder till befintliga ädelmetaller bytte ägare,
Däremot bidrar inte inhemsk handel till att nya ädelmetaller kommer till landet.
Det viktiga är alltså att satsa på utlandshandel för att få in ädelmetaller.

Vinstgivande utlandshandel krävde att exporten var hög och importen var låg.
Handelsbalansen skulle alltså vara positiv och se ut på följande sätt:
Merkantilismens handelsbalans
Import
Export
Den grundläggande idén inom merkantilismen var alltså att spendera så lite som möjligt och tjäna så mycket som möjligt.
Följande måste gälla ifall utlandshandeln ska vara vinstgivande:
Låga löner
Lönerna ska vara låga för att öka konkurrenskraften och hålla nere importen.
Folket ska vara fattigt
"Fattigt folk i ett land, allenast de bliva rätt anförde, äro en större skatt och välsignelse, än allts silver och guld, och har Herren Gud icke förgäves gjort en sådan åtskillnad mellan människorna."

- Anders Nordencrantz, köpman
Låg import
Importen av utländska lyxvaror ska vara så låg som möjligt och den import som sker ska skötas av egna köpmän för att minska risken att inkomsterna hamnar i andra länder.
Statliga monopol
Statliga monopol på handelsvaror var bra eftersom detta kunde driva upp priserna på exportvaror, vilket innebar att staten fick in mer pengar.
Så här konkurrerar en merkantilistisk ekonomi i utlandshandeln
Merkantilismen når Sverige på 1700-talet under frihetstiden
Leder till att staten uppmuntrade olika exportsatsningar
Bland annat byggdes industrier upp och svenska rederier fick stort ekonomiskt och juridiskt stöd
Sverige blir alltså en merkantilistisk idealstat i och med att svenska staten gör följande:

Skydda inhemska producenter genom lagstiftning och statliga myndighter. Alltså garantera det civila samhällets fortlevnad.

Föra en aktiv utrikes-, handels- och skyddspolitik till förmån för handelns, sjöfartens och industrins utveckling. Staten skulle alltså vara protektionistisk.

Staten borde om möjligt ge den egna handeln och industrin ensamrätt till koloniala råvarukällor och marknader.

Den skulle ge stöd och privilegier till städer, valda näringsgrenar och företag samt främja sysselsättning, befolkningstillväxt och arbetsfördelning.

Det merkantilistiska tänkandet fick ett stort genomslag och blev normen för 1500-, 1600-, och 1700-talets ekonomiska politik
Under 1700-talet utmanades dock de merkantilistiska idéerna av fysiokraterna, som hade andra idéer


Trots detta har merkantilistiska idéer fortsatt påverka den ekonomiska politik som förts sedan 1700-talet.
Ett framgångsrikt exempel är "Tigerekonomierna" Japans, Taiwans och Sydkoreas industriella utveckling efter andra världskriget.
Beror delvis på att landets makthavare motarbetade import och istället försökte främja exporten genom att kombinera låga löner, höga tullar och generösa bidrag till inhemska industrier.
Följden av detta blev att tigerekonomierna snabbt industrialiserades och blev oerhört rika länder.
Fysiokraterna
Den fysiokratiska läran, som fick sitt namn från grekiskans ord för naturlig ordning, utvecklades under 1700-talet.
Skälet var att handeln inte skapade något egentligt överskott
Det centrala var alltså att skapa ett mervärde eller ett överskott
Det enda som kunde skapa detta var jordbruket
Detta var nämligen en förnybar snarare än ändlig resurs
Jordbruket hamnar i fokus eftersom:
Jordbruket effektiviseras pga. nya metoder och grödor.
Befolkningen ökar, vilket ställer ökade krav på jordbruket.
Jordbruket skulle alltså prioriteras och ges så goda förutsättningar som möjligt.
Fysiokraterna menade att dessa förutsättningar kunde uppnås ifall följande åtgärder infördes:
Laissez faire

Staten skulle låta jordbrukarna sköta sig själva så att de kunde bruka jorden utan begränsningar.
Frihandel
För att öka jordbrukets effektivitet och lönsamhet skulle bönderna kunna sälja sina produkter utan begränsningar. Frihandel var alltså centralt.
Låga skatter
De skatter som bönderna betalade skulle vara låga och bara gälla det överskott som producerades. Detta var viktigt eftersom skatter ansågs hämna lönsamheten i det viktiga jordbruket.
Nattväktarstat
Staten skulle endast ägna sig åt att garantera medborgarnas frihet, egendom och säkerhet.

"Liberté, propriétié, sûreté"

Staten skulle dessutom styras av en upplyst despot, som alltid såg till jordbrukets bästa.



Fysiokratins förgrundsgestalt var upplysningsmannen Francois Quesnay.
Han revolutionerade nationalekonomin genom att skapa en modell för hur samhällsekonomin fungerade.
Quesnay var alltså först med att måla upp ett samhällsekonomiskt kretslopp.
Fysiokraternas var kritiska mot merkantilismen
Fysiokrating får inget större genomslag, vilket beror på:

Europa hade börjat bli ett industrisamhälle under 1700-talet.

Quesnays tänkande inspirerade dock tänkare som Adam Smith.
Den klassiska nationalekonomin
Under 1700-talet växer det fram en rik och mäktig jordägarklass i Storbritannien.
En orsak till detta är låga skatter pga. det politiska läget.
Följden blir att vinsterna blir stora och att jordägarna blir rika.
Överskottet används till investeringar, vilket leder till nya industrier.
Industrierna skapar vinster, vilket leder till fler investeringar av rika jordägare.

Följden av det här blev att Storbritannien började bli ett industriland.
En av dem som inspirerades av den här utvecklingen var skotten Adam Smith.

Smith hade träffat Quesnay och inspirerats.
Smith är emot jordbruksfokuset
Även industrier kunde skapa ett överskott
Allt arbete var alltså viktigt, tyckte Smith
Smith att intresserar sig för hur arbetsinsatsen i samhällsekonomin kunde maximeras.
"Arbetet år för år är den fond, som ett folk i grund och botten lever på, ty allt som den årligen förbrukar till livets nödtorft och bekvämlighet, utgör antingen dem omedelbara frukten av nationellt arbete eller något, som för den omedelbara frukten av nationellt arbete köpes av främmande nationer."
För att detta skulle vara möjligt måste följande gälla enligt Smith:
Adam Smiths syn på ekonomisk frihet
Skråväsendet
Alla ska få möjlighet att göra det som de är duktiga på, då detta på sikt gynnar alla i samhället eftersom alla får jobba med det som är duktiga på och får del av högkvalitativa produkter.
Nattväktarstaten
Staten ska bara sköta om sådanta som individerna själva inte kan sköta om, såsom försvar, infrastruktur, rättsväsende och utbildningsväsendet för "vanligt folk."
Handelshindren
Handelshinder på nationell och internationell nivå ska avskaffas eftersom dessa hindrar den fria företagsamheten, vilket missgynnar hela samhället eftersom mängden arbete minskar.
Demokratin
Samhället ska styras demokratiskt eftersom detta är en förutsättning för att näringslivet ska kunna skapa goda förutsättningar för sig själv.

Bland annat ska näringslivets representanter kunna fatta beslut om skatter i parlamenten.
Smith var alltså för ekonomisk frihet, men varför var detta viktigt?
Ekonomisk liberalism var viktig
Detta eftersom naturlagarna måste få råda
Den osynliga handen som såg till att allt blev så bra som möjligt.

"genom att styra sin verksamhet i en sådan riktning att värdet av dess produktion skall bli så högt som möjligt, syftar han bara till sin egen vinning, och han leds i detta, liksom i många andra fall, av en osynlig hand till att främja ett ändamål som inte har någon del i hans syfte.

Inte heller är det alltid det sämsta för samhället att ändamålet inte har haft del i hans syfte. Genom att söka sitt eget intresse gynnar han ofta samhällets intresse mer effektivt än när han verkligen har för avsikt att gynna det senare."
Ekonomisk frihet var viktig för då kunde den osynliga handen gör sitt jobb utan hinder.
Detta skulle alla gynnas av, tyckte Smith.
Arbetsdelning och specialisering var också viktigt
"Varje person som förfärdigade en tiondel av fyrtioåttatusen nålar skulle därför kunna betraktas som tillverkare av fyratusenåttahundra nålar per dag. Men om var och en hade arbetat helt på egen hand och oberoende av de andra, och om ingen av dem hade utbildats för detta särskilda yrke, skulle säkerligen inte var och en ha kunnat tillverka tjugo nålar om dagen, kanske inte ens en enda nål per dag, alltså säkerligen inte en tvåhundrafyrtiondedel, kanske inte ens en fyratusenåttahundradel av vad de nu förmår uträtta tack vare en lämplig fördelning och sammansättning av sina olika handgrepp."
Ricardo utvecklade idén och tillämpar den på handeln mellan olika stater.
Grunden för Ricardos tänkande var:
Alla länder är olika bra på att tillverka olika saker
De har alltså absoluta fördelar
Det bästa är ifall länder bara producerar sånt som de är bra på
Ricardo beskrev det här med följande exempel:
Modellen visar att både Portugal och England tjänar på specialisering eftersom sparad arbetstid kan användas till annat.
Detta gäller även om ett av länderna är bäst på båda varor
Landet som avstår från att göra en vara kan spara arbetstid
Detta visade Ricardo med följande exempel:
En enhet vin
En enhet tyg
Portugal
England
En enhet vin
En enhet tyg
Portugal
England
80 timmar
120 timmar
100 timmar
90 timmar
80 timmar
120 timmar
90 timmar
100 timmar
Detta enligt följande tanke:

Om Portugal både producerar en enhet vin och enhet tyg kostar det dem 180 timmar.
Om England både producerar en enhet vin och enhet tyg kostar det dem 210 timmar.
Om Portugal däremot bara producerar två enheter vin, vilket de är bäst, tar det dem bara 160 timmar. Alltså sparar de 20 timmar, som de kan använda till att göra mer vin.
Samma förhållande gäller för England, som genom att bara producera två enheter tyg sparar 30 timmar som de kan använda till att göra mer tyg.
Båda parterna tjänar alltså på att specialisera sig och handla med varandra.
Detta enligt följande tanke:

Portugal är bäst både när det gäller vin och tygproduktion, men kan ändå tjäna på att producera den vara som de är bäst på.
Genom att bara producera två enheter vin kan de nämligen spara 10 timmar, som kan användas i vinproduktionen.
England kan genom att fokusera på tygproduktion tjäna in 20 timmar, som de kan använda i tygproduktionen.
Båda parter vinner alltså på detta upplägg trots att Portugal egentligen är bäst inom båda områden.
England har alltså en relativ fördel!
Ricardo var alltså kritisk till merkantilismens fokus på exporten och förespråkade ökade handel.
Smiths och Ricardos idéer bidrar till industrialsering och ökad handel
Utvecklingen leder på sikt till nya sätt att se på samhällsekonomin.
Ett problem med Ricardos teori var dock att den missgynnade de företag som slogs ut genom specialiseringen.
Den neoklassiska skolan
Neoklassiker, som Carl Menger, Stanley Jevons och Léon Walras, inspirerades av Smith, Ricardo och de andra klassiska ekonomerna.
Neoklassikerna höll med de klassiska ekonomerna om många saker, men det fanns en stor skillnad som gällde synen på prissättning.
De klassiska ekonomerna hade menat att priset på varor bestämdes utifrån varans produktionskostnad, men det här höll inte neoklassikerna med om.
Priset bestämdes genom ett samspel mellan tillgången och efterfrågan som till slut ledde till ett jämviktspris.

Neoklassikerna beskrev det här med hjälp av följande modell:
Lagen om efterfrågan:

Efterfrågan < Utbud = Prispress neråt

Efterfrågan > Utbud = Prispress uppåt
Lagen om utbudet

Utbudet < Efterfrågan = Prispress uppåt

Utbudet > Efterfrågan = Prispress neråt
Neoklassisk terori bygger på:
Företagen som tillhandahåller utbudet är rationella
Hushållen som tillhandahåller efterfrågan är rationella
Båda två vill alltså tjäna så mycket som möjligt till en så liten kostnad som möjligt
Följden blir ett jämviktspris
Detta uppnås när båda parter är nöjda med sin kostnad och vinst
För att detta ska fungera krävs:
Marknadsekonomi
Näringsfrihet med fritt tillträde till marknaden
Många aktörer som kan påverkar utbudet och efterfrågan
Privat ägande
Fasta spelregler
Liten statlig inblanding
Neoklassikerna fick ett enormt genomslag
Utbuds- och efterfrågemodellen används för att beskriva all prisbildning i samhället
Ett område som påverkades var synen på arbetslöshet.
Enligt neoklassikerna berodde arbetslöshet på att lönerna var för höga
Detta leder till att efterfrågan på arbetskraft minskar
Följden blir arbetslöshet
Arbetslöshet kunde alltså åtgärdas genom att lönerna sänktes
Då skulle nämligen arbetsgivarnas efterfråga på arbete öka
Fler skulle få arbete
Marxistisk ekonomi
Slutsatser om merkantilistisk, fysiokratisk, klassisk och neoklassisk ekonomi
Väldigt stora skillnader mellan merkantilisk, fysiokratisk, klassisk och neoklassisk ekonomi
En viktig gemensam nämnare är att de är kapitalistiska synsätt
Detta innebär följande:
"Kapitalism är ett ekonomiskt system där produktionsmedlen främst befinner sig i privat ägo och där produktionen regleras av marknadskrafterna."
Kapitalismen var på många sätt en positiv kraft, men hade också nackdelar i och med att det alltid skulle finnas de som slogs ut i konkurrensen.
Denna slutsats ledde till nya ekonomiska idéer, varav en var marxismen.
Marxismen presenterades av Karl Marx och Friedrich Engels
Marxismen var starkt kritiskt till kapitalismen av två anledningar.
Kapitalismen var ett ohållbart system eftersom den alltid ledde till kriser, som berodde på att konkurrensen ledde till överproduktion med minskande priser som följd.
Kapitalismen var ett system som byggde på att kapitalister utnyttjade proletärerna, dvs. arbetarna, för sin egna vinnings skull.

Detta gav upphov till konflikter som på sikt skulle göra slut på kapitalismen.
Ett annat annat ekonomiskt system var alltså nödvändigt, konstaterade Marx och Engels.

Som lösning presenterade de den marxistiska ekonomin, som bygger på två grundtankar.
Upprätta ett gemensamt ägande av produktionsfaktorerna och fördela resultatet av produktionen utifrån devisen: "från var och en efter förmåga, åt var och en efter behov..."
Avskaffa marknadsekonomin och ersätt denna med ett system som inte bygger på samspelet mellan utbudet och efterfrågan för att fastställa priser och tillverkningsmängder.
Kapitalismen var alltså dödsdömd!
Planekonomi
Planekonomi är ett "samhällsekonomiskt system som kännetecknas av att resursfördelningen huvudsakligen samordnas inom en statlig, central myndighet."
Kvantitet
Hur mycket som ska tillverkas avgörs av det statliga planeringsorganet
Pris
Hur mycket saker ska kosta avgörs av det statliga planeringsorganet
Planekonomi sätter marknadskrafterna ur spel i och med att utbudet och efterfrågan inte avgör priser och produktionsmängder.
Ingen konkurrens, inga konflikter
Ingen överproduktion, inga kriser
Keynesianism
Brittiska ekonomen John Maynard Keynes
Deltar vid fredsförhandlingarna i Versailles
Kritisk till segrarmakternas krav på Tyskland eftersom dessa omöjliggör ekonomisk återhämtning
Är också skeptisk till marknadens möjlighet att skapa full sysselsättning, dvs. ett läge där alla har jobb
Keynes förutsåg 1929 års börskrasch
År 1936 publiceras "The General Theory of Employment, Interest and Money"
Keynes analyserar och förklarar den rådande lågkonjunkturen som skapat stor arbetslöshet och social misär
Krisen förklarar Keynes med att hävda att efterfrågan på varor och tjänster är för låg
För oss är detta logiskt, men för dåtidens ekonomer var detta en revolutionerande tanke
Lösningen på problemet var, enligt Keynes, att staten aktivt skulle jobba för att öka efterfrågan
Den skulle bedriva så kallad expansiv finans- och penningpolitik
Den kunde låna pengar för att skapa arbeten genom olika projekt
Den kunde också hushållens inkomster genom ökade bidrag
Den kunde sänka räntan för att öka investeringarna och lånandet
Allt detta bidrog till att skapa en ökad efterfrågan
Ekonomin kunde återhämtade sig
Keynes politik används bland annat i USA
Där får genomför Franklin Roosevelt sin "nya giv" eller "The New Deal"
Detta program bygger på stora statliga investeringar som syftar till att skapa arbetstillfällen
Bland annat byggs Hooverdammen under denna tid
Följden blir att USA:s ekonomi återhämtar sig efter år av lågkonjunktur
Efter andra världskrigets slut fortsätter Keynes inspirera den ekonomiska politiken
Bland annat ligger hans idéer till grund för Marshallplanen som påskyndar Europas ekonomiska återhämtning genom amerikanska investeringar och lån
Även i Sverige fördes en ekonomisk politik som inspirerats av Keynes idéer
Ledande i den här utvecklingen var Stockholmsskolan, där ledande svenska ekonomer utvecklade en svensk keynesianism.
När det var högkonjunktur och risk för överhettning skulle staten jobba för att kyla av ekonomin genom att minska efterfrågan
Staten skulle alltså bedriva stabiliseringspolitik och denna skulle vara kontracyklisk
Så här ser modellen ut
Ett av den keynesianska arbetsskapande politikens problem var att den gav upphov till inflation.
Det här sambandet bevisades av ekonomen William Phillips
Kurvan visar att inflationen kommer vara hög ifall arbetslösheten är låg
Kurvan visar också att arbetslösheten kommer vara hög ifall inflationen är låg
För keynesianska ekonomer var detta dock inget problem eftersom det var lätt att välja mellan inflation och arbetslöshet.
Ytterligare ett problem var att stabiliseringspolitiken ofta finanseriades med hjälp av lån, som för eller senare skulle betalas tillbaka.
Detta fick följder för samhällsekonomin.
"In the long run we are all dead..."

Staten ska påverka efterfrågan för att styra ekonomin
Politiken ska vara kontracyklisk
Expansiv ekonomisk politik
Medvetna val mellan inflation och arbetslöshet enligt Phillipskurvan
Keynesianismens byggstenar
Efterfrågan styr ekonomin
Keynesianismens problem
Keynesianismen utmålades som mirakellösning på ekonomiska problem
Användes och fungerade så fort ekonomin går hackigt
Men så börjar 1970-talet...
Följden blir en minskad efterfrågan på västerländska produkter, vilket följs av en lågkonjunktur
Västvärldens regeringar svarar med expansiv finanspolitik
Lånar pengar för att finansiera olika satsningar som ska öka efterfrågan på varor och tjänster
Följden av detta blir inflation eftersom mängden pengar i samhället ökar
Ekonomin vägrar dock vända och lågkonjunkturen fortsätter
Det här beror på:
Den bristande efterfrågan är internationell och därför kan inte enskilda stater påverka den i någon riktning
Dessutom gör de ökade oljepriserna att staterna måste lägga sina pengar på olja snarare än varor och tjänster. Vid tiden var nämligen olja det viktigaste drivmedlet.
Den internationella handeln minskar alltså under 1970-talet, vilket slår hårt mot exportberoende länder som Sverige
Inflation
Stagflation
Lågkonjunktur
(Stagnation)
Svenska staten försökte lösa problemen med industriakuten, som gav stöd till de krisande industrierna.
Sådana åtgärder var dock verkningslösa eftersom det inte fanns någon efterfrågan på deras produkter.
Svensk industri tvingades istället hitta andra områden, där det fanns pengar.
Detta innebar en strukturomvandling i ekonomin, som innebar att nya näringar, inom bioteknik, mikroelektronik och informationsteknik växte fram.
Full transcript