Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

ekonomisk teori

No description
by

Birgit Carlsson

on 29 April 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of ekonomisk teori

Inflation
Välfärdssystemet
Ekonomisk politik är det som riksdag, regering och riksbanken gör för att påverka ekonomiska situationer, tex lågkonjungtur
merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism , keynesianism och monetarism
Teorier:
Exempel på
Orsakerna till hög och lågkonjungtur ligger i marknadsekonomins sätt att fungera

Karaktäristiska drag:
Merkantilisterna framhävde att det framför allt var utrikeshandeln som försåg landet med internationellt likvida medel, dvs. ädelmetall i myntad eller omyntad form. 1500- och 1600-talen präglades av stora ädelmetallströmmar; från Sydamerika via Spanien till övriga Europa, och från Europa vidare österut mot Östasien och Ostindien.


Furstarna behövde ädelmetall för krig och legosoldater, köpmännen för import av strategiska varor från bl.a. Skandinavien, Ryssland och Ostindien. Sådana behov, liksom allmänna föreställningar om att rikedom var ädelmetall, utnyttjades av företrädare för den merkantilistiska handelsbalansläran. Den förordade stöd och skydd för exportindustri och importsubstituerande produktion med motiveringen att utrikeshandeln då skulle kunna uppvisa ett exportöverskott som tillförde landet mer ädelmetall.

Staten:
Staten betraktades som en nödvändig förutsättning för "det civila samhället" och tilldelades grundläggande uppgifter vad beträffar lagstiftning och institutioner. Därutöver skulle den föra en aktiv utrikes-, handels- och skyddspolitik till förmån för handelns, sjöfartens och industrins utveckling. Staten borde om möjligt ge den egna handeln och industrin ensamrätt till koloniala råvarukällor och marknader. Den skulle ge stöd och privilegier till städer, valda näringsgrenar och företag samt främja sysselsättning, befolkningstillväxt och arbetsfördelning. En omstridd företrädare för denna politik var Colbert i Frankrike.
Merkantilismen
Liberal markandspolitik
Adam Smith
"Laissez-faire"
John Keynes
Finanspolitik
Under 1950- och 1960-talet så fick Keynes tankar ett så stort inflytande att en helt egen ekonomisk teori skapades i hans namn.
Keynes trodde på marknadsekonomi men ansåg inte att marknaden själv klarade att skapa full sysselsättning.
För att skapa full sysselsättning behövdes därmed statliga satsningar.
Finanspolitik handlar om förändringar som staten gör i sina inkomster och utgifter för att påverka samhällsekonomin. T.ex. höja eller sänka bidrag och skatter.

Keynes var en av dem som förespråkade en stark finanspolitik för att minska arbetslösheten.
Tanken var att ju fler i arbete - ju mer pengar i ekonomin. Med större efterfrågan på varor och tjänster desto fler i arbete, vilket leder till än mer pengar i ekonomin större efterfrågan… (fler skattebetalare större välfärd)
Penningpolitik däremot handlar om att reglera mängden pengar i ekonomin (inflationen). Detta sker genom att riksbanken t.ex. höjer eller sänker räntan.
Keynes ekonomiska teori kallas kontra-cyklisk finanspolitik

Finans politik
(kontracyklisk). Efter 1930 tal.

Politiken måste angripa ekonomin- efterfrågan måste hållas i balans med BNP

Staten ska vid en lågkonjunktur öka de offentliga utgifterna

öka den privata konsumtionen och investeringarna
Detta begrepp är även känt som fenomenet ”ringar på vattnet”.
Keynes menade att: ”en viss åtgärd kan få följdverkningar som medför att den slutliga effekten blir större än den ursprungliga åtgärdens omfattning, vilket framför allt är fallet vid lågkonjunktur” –Ingemar Mundebo

http://www.ne.se/lang/finanspolitik?i_h_word=multiplikatoreffekt
Multiplikatoreffekt
(Andra ekonomer föreslog att man skulle spara i dåliga tider och att staten i en högkonjunktur reglerade statens finanser genom att genomföra åtstramningar)
Keynes teori vara att man genom finanspolitik kunde se till att staten, trots att landet befann sig i en lågkonjunktur, skulle investera pengar i samhällsekonomin.
Madrid Juli 2012
Det finns mycket kritik som kan riktas mot denna modell och det gjordes även i slutet av 1960-talet.
Det är upp till er att efterforska och fundera på vad som kunde vara negativt med teorin men den har bl.a. kritiserats för…
…att en sådan ekonomisk politik skulle kräva planekonomi. (Keynes skulle inte hålla med)
…att Keynes utgår från att det finns en ojämvikt på marknaden som staten behöver vara med och reglera. Andra ekonomer menar att marknaden håller sig i jämvikt utan statlig intervention.
Kritik mot Keynesianism
Liber = lat. fri, obunden.
Individens frihet!
Frihet från tvång (negativ frihet)
Valfrihet (positiv frihet)
"Låt gå" (sent 1800 tal och tidigt 1900 tal)

Adam Smith var den som tydligt förde ut den liberala marknadsekonomin och var mycket kritisk mot den tidigare
merkantilismen.

Problem i ekonomin botar sig själv

Vid lågkonjungtur skulle priser falla av sig själv så att efterfrågan ökade, och lönerna sjunka så att arbetsgivarna kunde anställa.

Detta ledde dock till stort lidande eftersom löner och priser tar tid på sig att anpassa sig
Privat äganderätt.
Frihet att etablera företag (näringsfrihet) och rätt att behålla vinsten.

Jämlikhet gällande förutsättningar.
Ekonomin är inget nollsummespel. Frihandel och konkurrens kan göra att alla ”vinner” = tillväxt!
Utgår från:
En förnuftig, upplyst och nyttomaximerande människa som vill sitt eget bästa.

Staten behöver inte lägga sig i, individuell företagsamhet fixar välfärden!
Den ursprungliga liberalismen kallas idag för nyliberalism. Det var under 1980 och 90 talet som nyliberala idéer blev moderna och vann insteg i många partiers politik.

Staten så liten som möjligt – ”nattväktarstat” som bara ingriper när individers rättigheter kränks (negativ frihetssyn)
Privatisering
Avreglering
Kritik mot keynesianismen…
Nyliberalism
Staten ska garantera rättigheter (positiv frihetssyn)
John Stuart Mill – Om friheten, 1859

Denna gren av liberalismen var ett svar på de problem som den klassiska ideologin ledde till.
Välfärdsstat:
-ökade skatter för att bygga en välfärdsstat
- samhället skulle vara tryggt för alla genom skattefinansierade skolor, sjukhus, socialförsäkringar.

De flesta om inte alla partier i Sverige har inslag av socialliberalism.
Socialliberalism
Utgångspunkterna?
Är vi alla nyttomaximerande, upplysta individer?
Konkurrensen sätts ur spel med stordriftsfördelar
Tillväxtens gränser
Miljön då?
Tillväxt går före medmänsklighet?
Hållbar konsumtion  ekonomisk kollaps?
Liberalismens svagheter…
Karl Marx 1818-83

Skrev tillsammans med Friedrich Engels Det kommunistiska manifestet 1848.
Precis som socialliberalerna upprördes Marx och många andra socialister med honom över de nya kapitalistiska förhållandena i samhället.
Kapitalisten kallas den som äger produktionsmedlen, och kan utnyttja den som bara äger sin egen kropp som arbetskraft.

Kapitalisterna får vinsten av det arbete som arbetarna gör och klyftorna ökar.
Utgångspunkter:

Människan är en social, solidarisk varelse.

Människan är gjord för att arbeta men blir i det kapitalistiska samhället alienerad från sitt arbete.

Sättet att organisera ekonomin påverkar vår identitet

Jämlikhet = klasslöshet
Marxismens svagheter:

Brist på konkreta lösningar på de problem som uppstår
Skräckexemplen! De länder som har kallat sig kommunistiska har knappast varit idealsamhällen…
Konkurrens och kapitalism har lett till ekonomisk, global utveckling
Marxism
Penningpolitik
Alternativ eller komlement till finanspolitiken
PÅVERKAR EFTERFRÅGAN GENOM ATT REGLERA PENNINGMÄNGDEN (HUR MYCKET PENGAR SOM FINNS I OMLOPP I SAMHÄLLET)
Ökar penningmängden
Ökar efterfrågan
Minskar penningmängden
Minskar efterfrågan
Riksbanken (Centralbanken)
Riksbanken sköter penningpolitiken främst genom att de bestämmer räntan.
Reporäntan: Det är med den så kallade reporäntan som styr den ränta som banker får låna till.
På detta sätt kan riksbanken påverka bankernas utlåning
Höjs reporäntan måste banken höja räntan på de lån deras kunder har på lånen.
Räntepolitik
När räntan höjs avstår många ifrån att låna och därmed minskar efterfrågan
Se även:
Kassakrav
Statspapper
Monetarismen
KRITIK MOT KEYNES
Milton Friedman
1912-2006
All statlig inblanding för att bekämpa konjunktursvängningar har liten eller ingen effekt. Dessutom kan den vara skadlig för ekonomin
Istället bekämpa inflationen!
För stor penningmängd leder till inflation
För liten penningmängd penningmängd leder till deflation och arbetslöshet
Studera utbudet och efterfrågan på pengar
Colbert
Handelsbalansläran
EKONOMISK TEORI
Genom den hårda konkurrensen tvingas kapitalisterna öka vinsterna och betalde allt mindre och krävde allt mer av arbetarklassen.
Utsugning av arbetarklassen
Revolution och proletaritatets diktatur
Arbetarklassen (proletaritatet) kommer inte att acceptera detta och i klasskapen kommer borgarna förlora. All makt kommer under en tid finnas i arbetarklassens händer - proletaritatets diktatur
Snart kommer därefter kommer klasserna att försvinna och klasskampen upphöra. Produktion kommer ske organiserat kring kollektiva beslut (istället för utbud och efterfrågan)

Religionerna som bara fungerat som överklassens förtryck av arbetarklassen kommer att självdö
Lyckoriket
De revolutionära socialisterna som hyllade Marx syn kom att kallas kommunister (marxism används ofta som ett synonym)
Se även:
leninism och stalinism
Socialdemokrater
Eduard Bernstein
Kommunister
Men under 1800 talet visade det sig att arbetarklassen inte fått det sämre utan bättre. Socialliberaler, socialister och välvilliga konservativa hade förbättrat arbetarklassens situation.
Lagar som skyddade arbetarklassen hade stiftats
Barnarbete var förbjudet
Fackföreningar bildades
Fler fick fick rösträtt
Många socialister och främst Eduard Bernstein menade att Marx analyser inte stämde och behövde revideras, dessa kallades för revisionister.
Socialismens syn på klasskamp
Via politiskt arbete skulle arbetarklassen kunna påverka och förändra samhället, istället för revolution skulle makt nås genom förhandling och kompromiss.
De som förespråkade denna fredliga klasskamp kom att kallas Socialdemokrater
Revisionister
Socialism
Se även:
Anarkism och syndikalism
Hjärnan bakom nyliberalismen
Full transcript