Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Kalla Kriget (1945 - 1991)

No description
by

Martin Andersson

on 4 March 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Kalla Kriget (1945 - 1991)

Kalla kriget 1945 - 1991
Sovjetunionen
Kina
USA
Sydamerika
Västeuropa
Afrika
Mellanöstern
Japan
Kalla kriget delade Europa i öst och väst. I västeuropa fanns USA:s allierade och en stor del av västeuropa var anslutet till NATO.

USA pumpade in kapital i västeuropa efter andra världskriget för att snabbt bygga upp dessa ekonomier igen.

De gamla koloniala nakterna, Frankrike och Storbritannien försökte hålla kvar sina koloniala besittningar runt omkring i världen men klarade inte av detta under 1900-talet. Istället kom flera av de tidigare kolonierna att bli krigsskådeplatser för inbördeskrig mellan USA-stödda regeringar eller rebeller mot Sovjet-stödda regeringar eller rebeller.

I västeuropa grundades föregångaren till EU som skulle förhindra att ett nytt världskrig bröt ut.
Den afrikanska kontinenten dominerades av de Europeiska kolonialmakterna efter andra världskriget.

Under 1900-talets andra hälft krävde kolonierna självständighet. Ofta sökte befrielserörelserna stöd ifrån antingen Sovjetunionen eller USA.

Marxistiska eller socialistiska grupper sökte stöd från Sovjet. Exempelvis

Kapitalistiska, demokratiska och fascistiska grupper sökte stöd från USA. Exempelvis

På så vis kastades de nya självständiga afrikanska staterna in i det kalla krigets konflikt.
Efter andra världskriget ockuperades Japan av USA. Detta innebar att Japan kom att bli USA:s viktigaste allierade i östra Asien.

När den amerikanska ockupationen drogs bort ?? uppstod en Japansk marknadsekonomisk demokratisk regim som var nära allierad med USA

Amerikanska militärbaser upprättades i Japan och därifrån kunde Amerikanska styrkor ingripa i de konflikter och krig som uppstod i Asien.
1945
2010
2005
Efter andra världskriget framstod framförallt två segermakter, USA och Sovjetunionen.

Sovjetunionen var en enpartistat där kommunistpartiet var det enda tillåtna. Ekonomin i Sovjetunionen var planekonomiskt, dvs ekonomin styrdes av staten och politiker.

Sovjetunionens säkerhetspolitiska intressen under kalla kriget var i första hand att undvika att bli invarderat av någon annan makt. I andra hand var Sovjetunionen intresserade av att sprida den kommunistiska revolutionen till andra länder och på så vis stärka sin geopolitiska och ideologiska makt.
Under andra världskriget tog ockuperades Kina av Japan. Både nationalister och kommunister gjorde motstånd och när Japan till slut blev besegrade av USA uppstod ett inbördeskrig mellan nationalistregeringen och den kommunistiska gerillan.

Kommunisterna, under ledning av Mao Tse Tsung, lyckades besegra regeringen och tog makten över landet.

Kommunistkina allierade sig tidigt med Sovjetunionen och deltog i Koreakriget där kinesiska "frivilliga" kämpade mot Amerikanska trupper.
Mellanösterns länder gjorde sig självständiga efter andra världskriget men det koloniala inflytandet fanns kvar. Vissa härskare sökte stöd hos någon av de nya supermakterna medan andra länder fortsatte sina nära kontakter med de Europeiska kolonialländerna.
De sydamerikanska länderna deltog inte aktivt i andra världskriget men kom tidigt att dras in i kalla kriget.

Sydamerika hade länge betraktats av amerikanerna som USA:s bakgård. USA såg till att regimerna i de Sydamerikanska länderna var vänligt inställda mot USA. Ibland ledde denna inställning till att USA stöttade diktatorer och såg till att dessa kom till makten. Exempelvis i Chile.
"Hot Spots"
Berlin
Korea
Kuba
Bakgrund och upptakt - Kalla kriget
Andra världskriget
Under andra världksriget stod Sovjetunionen och USA på samma sida mot Axelmakterna. När kriget var över låg Europa och stora delar av världen i ruiner. De tidigare mäktiga kolonialmakterna i Västeuropa var ruinerade och USA och Sovjetunionen framträdde som de riktiga segermakterna.

Men Sovjetunionen och USA var inte överrens om hur världen skulle se ut efter kriget. För att lösa detta höll ledarna för dessa två länder tre konferenser under och efter Andra världskriget...
Tre konferenser
Teheran 1943
Jalta 1945
Potsdam 1945
Konfliktområden
Tyskland
Polen
Korea
Sovjetunionen krävde att Tyskland skulle betala ett stort skadestånd för kostnaderna som Andra världskriget innebar. USA ville att skadeståndet skulle hållas lågt.

I sin tur krävde USA in betalningar från de Allierade för det materiella stöd som USA hade givit genom "lend lease" programmet.

Tyskland var också ockuperat av fyra olika länder (USA, Sovjetunionen, Frankrike och Storbritannien). Hur Tysklands framtid skulle se ut blev ett viktigt konfliktområde framöver.
Sovjetunionen vill ha en buffert mot Tyskland i form av ett vänligt inställt Polen. Sovjetunionen ville även flytta Polens gränser västerut. USA motsatte sig detta.
Korea hade ockuperats av både Sovjetiska trupper och Amerikanska. Frågan om vilket statsskick Korea skulle ha blev tidigt en stötesten mellan de två Supermakterna
Östeuropa blir socialistiskt (1945 - 1947)
Sovjetiska pansarvagnar och trupper hade befriat östeuropa från den tyska ockupationen. Efter Andra världskriget ville Stalin ha allierade i Östeuropa och därför såg han till att de Österuopeiska länderna blev socialistiska.

I praktiken styrdes dessa socialistiska regeringar ifrån Moskva.
"Truman doktrinen" (1947)
I Washington svarade den Amerikanska presidenten, Truman med att införa en doktrin (en utrikespolitisk princip) om att USA skulle förhindra socialistiska maktövertaganden runt omkring i världen.

Doktrinen var riktad mot Sovjetunionen och innebar i praktiken att USA skulle förhindra att Sovjet fick fler allierade runt omkring i världen. Med vapenmakt om så krävdes.
Berlinblockaden (1948)
Tyskland och Österrike var ockuperade av de allierade och indelade i olika zoner som i praktiken bestod av en västlig zon (styrd av Frankrike, Storbritannien och USA ) och en östlig zon (styrd av Sovjetunionen). Även Berlin var indelad i dessa zoner.

Stalin och Truman kunde inte enas om hur ett fritt och enat Tyskland skulle se ut och till slut bestämde sig Stalin för att tvinga fram en återförening. Han gjorde detta genom att blockera Östberlin men blev till slut tvungen att backa när de allierade satte in en flygbro för att förse västberlinarna med mat och bränsle.

När blockaden hade misslyckats utropade västliga tyska zonen Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland). Den östliga tyska zonen utropade kort därefter DDR (Östtyskland). Denna delning av Tyskland bestod till 1989.
NATO (1949) och Warsawapakten (1955)
Marshallhjälpen
Rädsla och oro för ett nytt krig ledde till nya försvarallianser. USA tillsammans med 10 västeuropeiska länder bildade 1949 en försvarsallians, NATO, med udden riktad mot Sovjetunionen

När Västtyskland gick med i NATO 1955 trots att Sovjetunionen försökt hindra detta bildade Sovjetunionen en försvarsallians tillsammans med sina östeuropeiska grannar, Warszawapakten.
För att hindra att Sovjetunionens inflytande skulle sprida sig ytterligare erbjöd USA ekonomiskt bistånd till de Europeiska länder som valde att ta avstånd från Sovjetunionen. Detta bistånd kallas för Marshallplanen.
Mellanöstern
Vietnam
Orsaker till kalla kriget
Kalla krigets slut
Efter andra världskriget stod USA som en av segrarmakterna, tillsammans med Sovjetunionen. USA hade framförallt bidragit med en oöverträffad industriell kapacitet samt tekniskt kunnande under andra världskriget och efter kriget fortsatte den amerikanska ekonomin att väx kraftigt.

Under kalla kriget var de amerikanska säkerhetspolitiska intressena i huvudsak att blockera Sovjetunionens inflytande runt omkring i världen. Tanken var att USA:s konflikt med Sovjetunionen hade flera dimensioner, inte bara en militär dimension. Ekonomi, ideologi och teknologi var andra viktiga dimensioner, men kanske framförallt var det viktigt för USA att framstå som det "bästa alternativet".
Östeuropa
Kalla krigets mekanismer och principer
Kalla kriget delade Europa i öst och väst. Den östliga delen av Europa kom att allieras med Sovjetunionen och utgjorde Warsawapakten tillsammans med Sovjetunionen.

Östeuropa bestod av enpartistater där kommunistpartier, till stor del styrda från Moskva var de enda tillåtna politiska partier. Ekonomierna i östeuropa var planekonomiska, dvs styrda av staten.
Kuba
Korea
Vietnam
Berlin
Varför uppstod egentligen kalla kriget?
Sovjetunionens fel...
USA:s fel...
Vissa historiker menar att det var Sovjetunionens aggresiva beteende och att Stalin tog makten över de östeuropeiska länderna som triggade igång kalla kriget.

Enligt dessa historiker ligger skulden hos Sovjetunionen.
Andra historiker menar att Sovjetunionens agerande var efter andra världskriget enbart handlade om att undvika att bli invaderade. Dessa historiker pekar istället på USA:s president Truman. De menar att Trumandoktrinen och bildandet av NATO som de utlösande faktorerna.
Strukturella orsaker
Det kalla kriget handlade i grund och botten om hur världen skulle se ut efter andra världskriget. När de tidigare mäktiga europeiska kolonialmakterna inte längre satte dagordningen försökte Sovjetunionen och USA forma världen efter sina olika visioner. Konflikten blev således vilken vision som skulle gälla,

Eftersom konflikten handlade om visioner kom konflikten att utkämpas på flera olika nivåer.
Kallt krig?
Militär styrka
Anseende
Ekonomisk styrka
Teknologisk förmåga
Inflytande
Detta innebar att konflikten kom att utkämpas på flera olika sätt och i flera olika arenor.
Spioneri
Proxy-krig
Diplomati
Rymd-race
Kapprustning
Konflikten kom även att utkämpas inom länder mellan olika politiska grupper som stöttade olika visioner.
Stöd och bistånd
Koreakriget (1950 - 1952)
Den första väpnade konflikten där de två supermatkernas intressen ställdes mot varandra var koreakriget. Detta krig utkämpades mellan Nordkorea och Kina på ena sidan och Sydvietnam och USA på andra sidan. Sovjetunionen aktade sig för att bli en stridande part, men skickade stöd och bistånd till Nordkoreanerna.

Konflikten fick sitt avslut 1953 när ett vapenstillestånd undertecknades och detta vapenstillestånd råder än idag (det är dock inte fred mellan Nord- och Sydkorea.
Aktörsorsaker
Avspänning
Terrorbalans
Avspänning
Terrorballans
Avslut
1953
Berlinblockaden (1948)
Koreakriget 1950 - 1953
NATO grundas (1949)
Stalins död (1953)
Andra världskrigets slut (1945)
Orsakerna till kalla kriget är omdiskuterade. Vissa menar att konflikten var oundviklig, andra pekar på en rad misstag och aggresiva utspel som ledarna i Sovjetunionen och USA var skyldiga till.

För att undersöka orsaker till stora historiska händelser använder historiker ofta olika perspektiv. Vi kommer här att titta på kalla kriget utifrån ett idealistiskt perspektiv som utgår ifrån att historisk förändring drivs av individer eller "aktörer" samt ett materialistiskt perspektiv som utgår ifrån att "strukturer" är de viktigaste drivkrafterna.
Utifrån det idealistiska perspektivet är det aktörer som driver på utvecklingen. Detta innebär att för att vi ska förstå historia måste vi titta på "aktörerna", det vill säga de som gör något, och titta på vad de "vill".

Det är alltså aktörernas agerande och deras avsikter, personlighetsdrag, intressen, rädslor, etc, etc. som aktörsperspektivet intresserar sig av.
Exempel - Andra världskriget
Orsaker till andra världskriget:
Hitler vill ha krig
Churchill ville stoppa Hitler
Eisenhower ville hålla sig utanför
Stalin ville att Tyskland och västmakterna skulle "kriga sig trötta"
Exempel - Andra världskriget
Andra världskriget bröt ut för på grund av:
Versaillesfreden
Ideologiska motsättningar
Första världskriget räckte inte för att rätta till de geopolitiska obalanserna i Europa
Flera olika ekonomiska system i Europa skapade instabilitet.
Utifrån ett strukturellt perspektiv är det snarare strukturer, det vill säga företeelser i samhällen som driver förändringar i historien.

Det är alltså hur det nationella och internationella samhället ser ut som är intressant.
Utifrån aktörsperspektivet orsakades kalla kriget av efterkrigstidens ledare i framförallt Sovjetunionen och USA som valde att agera på ett sätt som ledde till att konflikten mellan USA och Sovjetunionen skärptes.
Utifrån ett strukturellt perspektiv var det snarare hur Europa och världen såg ut efter andra världskriget som låg till grund för kalla kriget
Under konferenserna blev det tydligt att ledarna inte skulle komma överrens. Både i och utanför konferensrummet skedde en uppdelning mellan öst och väst.

De beslut man fattade var dock:
Gränsförflyttningar
Tyskland och Österrike delades in i fyra ockuperade zoner
Italien och Japan ockuperades av USA
Korea delades in i två zoner, en amerikansk och en sovjetisk zon
Efter Stalins död 1953 började USA och Sovjetunionen närma sig varandra och kalla kriget tonades ned.
USA släppte sin första atombomb över Japan under andra världskriget. Under de första åren innebar detta att enbart USA hade tillgång till kärnvapen men 1949 provsprände Sovjetunionen sin första atombomb. Därmed var kärnvapenkapprustningen i full gång!

Produktionen av kärnvapen ökade snabbt och kapprustningen med kärnvapen innebar snart att det uppstod en ballans mellan supermakterna. Varken USA eller Sovjetunionen var intresserade av att hamna i direkt krig med varandra då detta skulle innebära ett kärnvapenkrig som kunde utradera hela mänskligheten.

Det fanns dock tillfällen då terrorbalansen var nära att brytas som exempelvis under Kubakrisen.
Kalla kriget ur ett strukturellt perspektiv
Utifrån ett strukturellt perspektiv berodde kalla kriget främst på:
Kapitalism och kommunism var två ekonomiska system som hade svårt att existera samtidigt
Efter de europeiska kolonialmakternas ekonomiska och maktpolitiska kollaps uppstod ett maktvakum
Ett nytt världssystem behövdes efter andra världskriget och kalla kriget kom att handla om på vilka principer detta världssystem skulle bygga på.
På Kuba ledde Fidel Castro och Che Guevara en revolution i slutet av 50-talet. USA stödde den sittande diktaturen som avskaffades under revolutionen. Amerikansk egendom nationaliserades (överfördes till staten) efter revolutionen och USA bröt med Kuba.

Efter en misslyckad CIA-ledd motrevolution sökte Fidel Castro då stöd hos Sovjetunionen. I oktober 1962 upptäckte amerikanskt spaningsflyg att Kuba höll på att bygga baser för kärnvapenbestyckade raketer med Sovjetunionens hjälp. USA valde då att upprätta en sjöblockad av Kuba så att sovjetiska lastfartyg med utrustning och material inte kunde nå fram.

De sovjetiska fartygen närmade sig blockaden och världen höll andan. Rädslan för att ett nytt världskrig, denna gång med kärnvapen skulle bryta ut var stor. I dagar stod de sovjetiska fartygen utanför blockadgränsen. Men den Sovjetiska ledaren Nikita Chrustjev valde till slut att ge order om att fartygen skulle vända hem. Den amerikanske presidenten John F Kennedy och Nikita Chrustjev förhandlade sedan fram en lösning på Kubafrågan. I utbyte mot att Sovjetunionen drog tillbaka sina fartyg och monterade ner raketbaserna lovade USA att inte angripa Kuba i framtiden samt att ta bort raketbaser i Turkiet.
John F Kennedy
Nikita Chrustjev
Fidel Castro
Varför reagerade USA så kraftigt på raketbaserna?

Varför tror ni att Sovjetunionen backade?

Vad tror ni skulle ha hänt om de Sovjetiska fartygen inte hade fått order om att vända hem?
Diskussionsfrågor
Aktörsperspektiv
Strukturperspektiv
Aktörer kan vara individer, ett eller flera kollektiv eller nätverk

När man pratar om ett aktörsperspektiv menar man att:

Perspektivet har fokus på aktörerna som handlar

Perspektivet grundar sig på att förstå det som har hänt utifrån aktörernas medvetna avsikter, mål och egenskaper
Strukturer kan förklaras som olika system som inte går att se eller ta på men som vi kan konstatera påverkar individers handlande. Strukturer kan vara ekonomiska, sociala, politiska, ideologiska, kulturella, osv.

När man pratar om en strukturperspektiv menar man att:

Perspektivet har fokus på hur samhället är uppbyggt eller utvecklat

Perspektivet har fokus på de strukturer som sätter ramar för människornas handlingsutrymme
Med andra ord kan man säga att strukturer tvingar fram människor att bete sig på ett visst sätt
En sammanfattning av kalla kriget
Efter det så kallade indokinakriget då franska kolonier i Sydostasien stred för- och vann sin självständighet delades Vietnam i två delar, Nordvietnam och Sydvietnam. I Nordvietnam var kommunisten Hô Chi Minh ledare och i Sydvietnam styrde den auktoritäre presidenten Ngô Ðinh Diêm. Nord- och Sydvietnam höll kort därefter val om hur dessa delar skulle kunna återförenas men den Sydvietnamesiske presidenten Dinh stoppade valet för han var rädd för att förlora makten. Detta ledde till protester Sydvietnam som utvecklades till ett Gerillakrig. Till en början var det religiösa grupper som slogs mot den Sydvietnamesiska regeringen men efter ett tag tog kommunistiska grupper över kampen.
Bakgrund
Doktriner och teorier
En doktrin är en utrikespolitisk princip som ett land officiellt följer
Trumandoktrinen
Kina
Kommunistskräck i USA
Diktatur i Sovjet
MAD
Brezjnevdoktrinen
Dominoteorin
Mutual Assured Destruction (ömsesidig garanterad utplåning) var en teori som byggde på att så länge terrorbalansen innebar att både Sovjet och USA kunde utplåna varandra så skulle inget krig utbryta.
En amerikansk teori att om kommunismen segrar i ett land sprider sig kommunismen till andra länder i närheten.
En amerikansk princip om att USA skulle ingripa och stödja en regim om den hotades av kommunister.
Sovjetunionens svar på USA:s Trumandoktrin. Innebar att Sovjetunionen skulle ingripa så fort en kommunistisk regim hotades.
Kuba
Koreakriget
Vietnamkriget
Chile
Iran
kfldös
fsdklfsdklö
Trumandoktrinen innebar att USA ingrep i:
Afghanistan
Bakgrund
Förlopp
Avslut
Under andra världskriget erövrades stora delar av Kina av Japan. En kommunistisk motståndsrörelse under ledning av Mao Tse Tsung lyckades både besegra stora delar av den japanska armen och störta den kinesiska kejsaren.

Efter andra världskriget blev Sovjetunionen och Sovjetunionen allierade men under 60- och 70-talet närmade USA och Kina varandra samtidigt som en splittring mellan Kina och Sovjetunionen uppstod.

Kinas kommunistiska parti styr fortfarande Kin, även om en del av den kommunistiska ideologin har försvunnit till förmån för en mer kapitalistiskt orienterad ekonomi.
Efter den misslyckade Berlinblockaden gav Stalin upp försöken att ena Tyskland. Istället såg han till att kräva in krigsskadestånd från den östra delen som han fortfarande kontrollerade. Ekonomin i Östtyskland (DDR)
Europa 2015
Ryssland 2015
Politisk utveckling
Ekonomisk utveckling
Internationell utveckling
Ryssland 2000 - 2013
Politisk utveckling
Ekonomisk utveckling
Internationell utveckling
Ryssland 1990 -
Politisk utveckling
Ekonomisk utveckling
Sovjetunionens fall
USA 2000 - 2013
Ekonomisk utveckling
Politisk utveckling
Karta
NATO
EU
USA 2000 - 2013
Ekonomisk utveckling
Politisk utveckling
Full transcript