Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Hälsa och ohälsa

No description
by

Elin X

on 22 August 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Hälsa och ohälsa

Hälsa och ohälsa
Ur ett omgivningsperspektiv
Exempeltenta
Den flummigaste tentan i mannaminne
Vad är hälsa?
Mål med miljöarbete
Systemiskt förhållningssätt
Benzein
Marmot
Van Herk
Hälsopromotion
Vårdmiljö
Sociologi
Folkhälsa
FaR
Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället
Förändringsteori
Strukturell determinism
Problemlösning enligt första ordningen
Problemlösning enligt andra ordningen
Familjecentrerad omvårdnad
Mänskliga relationer som en del i ett system
Fokuserar på interaktioner, relationer, sammanhang, funktioner och mönster som påverkar system
Ohälsa hos någon i en familj kan påverka hela systemet
Reflekterande vårdrelationer viktigt för att finna lösningar
Ett system är i konstant förändring men strävar efter stabilitet
Alla delar i ett system har en vill uppbyggnad (bio, psyko, social)
Alla individer reagerar olika på olika stimuli
Alla reagerar därför olika på förändringar och lösningar på problem
Måste beaktas i familjecentrerad omvårdnad
Kortsiktiga förändringar görs i delar av systemet, samtidigt som hela systemet lämnas oförändrat.

Mer kvantitativ än kvalitativt.

Inget helhetstänk, utan angriper problem ytligt.
Hela systemets struktur ändras och går djupare in i problemlösningen.

Mer hållbara och kvalitativa lösningar.
1. Relationen är icke-hierarkisk
2. Karakteriseras av ömsesidighet
3. Sjuksköterskan har kompetens om hur hälsan bevaras och problemen hanteras
4. Ssk och familjens styrkor och resurser utnyttjas tillsammans
5. Återkoppling sker
Familjecentrerad omvårdnad
Familjehälsa
Föreställningar
Hela familjen vårdas som en enhet
Familjerelaterad omvårdnad
Patienten är i centrum och familjen tas i beaktning
Övergripande begrepp för familjers välbefinnande och funktion.

Inkluderar både hälsa hos familjen som helhet och hos de individuella familjemedlemmarna
Kärnföreställningar
Perifera föreställningar
Tro, konstruktioner och inre representationer av en föreeelse, ett fenomen, en situation eller verklighet
Djupa och grundläggande för tanke-, känslo- och värderingssystem. Ofta omedvetna och svåra att förändra.
Ofta omedvetna och/eller förmedvetna
?????
"... ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet." (WHO)
En process. Hälsa och ohälsa finns i ett kontinuerligt samspel. De kan växelvis stå i förgrund eller bakgrund.
(Benzein)
Hälsopromotion
1. Stärka hälsoinsatserna på samhällsnivå
2. Se personen själv som den främsta hälsoresursen
3. Skapa en hälsoinriktad samhällspolitik
4. Skapa stödjande miljöer för hälsa
5. Förnya hälso- och sjukvården då hälsa inte enbart är en fråga för den medicinska vetenskapen
Centrala begrepp
Grupp- och befolkningsinriktat perspektiv, ökat inflytande i samhällets beslutsprocesser
Möjliggöra för människor att ta mer kontroll över sina liv. Utgår ifrån att människor redan har kraft, kapacitet och resurser. Handlar inte om att föra över kraft, utan locka fram den inneboende kraften.
Delaktighet
Empowerment
Olika synsätt på hälsa
Centralt är vad som orsakar och vidmakthåller hälsa. Främja hälsa. Möjligheter. Empowerment.
Hela människan i ett sammanhang.
Strävar efter att förklara vad som orsakar sjukdom.
Förebygga, behandla och bota sjukdom.
Hinder.
”Professionell expertis”
Symtomet och det sjuka.
Salutogent perspektiv
Patogent perspektiv
KASAM
KÄNSLA AV SAMMANHANG

Begriplighet
Hanterbarhet
Meningsfullhet.
En människa med stark KASAM är självständig och kapabel till att kunna hantera krissituationer
Den grad av inre och yttre stimuli som är förståeliga
Upplevelsen av att ha tillräckligt med sociala resurser för att hantera olika situationer i livet
Att vara delaktig. Livet har en känslomässig innebörd. Även olyckliga situationer har en mening som kan bemästras
Vad är ett folkhälsoproblem?
Minst 1% av befolkningen
Allvarliga konsekvenser för befolkning/samhälle
Uppkomst och orsaker bör vara kända
Förebyggande åtgärder skall vara bevisat effektiva
Åtgärderna är riskfria (VAD MENAS???)
Resurser och organisation för förebyggande måste finnas
En hälsoekonomisk bedömning skall finnas
Folkhälsopolitikens 11 målområden
1) Delaktighet och inflytande
2) Ekonomisk och social trygghet
3) Bra uppväxtvillkor
4) Hälsosamt arbetsliv
5) Bra och säker miljö
6) Hälsofrämjande sjukvård
7) Skydd mot smittspridning
8) Säker sexualitet
9) Fysisk aktivitet
10) Bra matvanor
11) Avstå eller minska tobak, alkohol, narkotika, doping och spel
Socialstyrelsen 4 främsta riskfaktorer i levnadsvanor
Riskbruk av alkohol
Tobak
Fysisk inaktivitet
Ohälsosamma matvanor
Lite siffor
Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga
80% av all kranskärlssjukdom
30% av all cancer
Fördröja utvecklingen av diabetes typ 2
Dessa levnadsvanor bidrar till ca 20% av den svenska sjukdomsbördan och kostar samhället 51 miljader kronor varje år
Ickerökande individer med hälsosam kosthållning, måttlig fysisk aktivitet och måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre
Riktlinjerna rekommenderar
Enkla råd - Korta, standardiserade råd eller rekommendationer. Ingen särskild uppföljning. Tar mindre än 5 minuter och kan kompletteras med skriftlig info.

Rådgivande samtal - Mer av en dialog, anpassat till individen. Kan kompletteras med verktyg och särskild uppföljning. Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd.

Kvalificerat rådgivande samtal - Strukturerat och teoribaserat. Personalen särskilt utbildad. Kan kompletteras med verktyg och särskild uppföljning. Mer tidskrävande än rådgivande samtal.
Rökning
Ohälsosamma matvanor
Självinstruerande hälsoprofil
Pedagogiskt hjälpmedel
Självinsikt utan pekpinnar
Eget ansvar
Varje avsnitt avslutas med råd
Erfarenheter från hälsoprofilen
Egenanalys, startar en hälsofrämjande process
Effektivt och resurssnålt verktyg, rationellt underlag för hälsosamtalet, bred i sina angreppspunkter
Motivationsbringande
Rätt kompetensnivå ???
Kvalificerat rådgivande samtal
Rådgivande samtal
Riskbruk av alkohol
Otillräcklig fysisk aktivitet (med tillägg och särskild uppföljning)
Traditionell rådgivning och MI

Traditionell rådgivning utgår från att människan redan är motiverad. Motiverande samtalsmetodik utgår från att hjälpa människor att förstå varför beteendet måste ändras.

MI är i synnerhet användbar med människor som inte är benägna att genomföra en förändring eller som är osäkra/ambivalenta inför en förändring. Används ofta inom arbete med livsrelaterad ohälsa och riskfaktorer såsom tobak, alkohol, kost, fysisk inaktivitet. Syftar till att få människor att reflektera och själva väga för- och nackdelar med beteendet.
Motiverande samtal
Samtalsteknik inom MI
Bekräfta
Öppna frågor (vidga samtalet)
Reflektivt lyssnande
Sammanfatta
Locka fram och förstärk självmotiverande uttryck
Främja hälsa och välbefinnande
Motverka vårdrelaterade skador

Viktigt att göra detta genom att beakta personens behov, resurser, vilja och preferenser i anpassningen av miljön
Faktorer som påverkar vårdmiljön
Färgsättning
Ljussättning
Sällskapsdjur
Lukter
Material
Konst
Natur
Fördelar med enkelrum
Motverkar spridning av infektioner
Minskar behovet av patientförflyttningar
Sänker bullernivån
Värdnar om intergritet
Ökar patientens positiva upplevelse av vårdsituationen
Definitioner av vårdmiljö
Objektivt (mätbart)
Färg, ljus, avstånd, natur
Subjektivt (upplevelse)
Erfarenheter, hemlikhet, kognitiv förmåga
Vad påverkar vårdmiljön?
Den fysiska miljön
Värdegrund
Varande och görande
Forskningsresultat
God vårdatmosfär kan underlätta upplevelsen av ett sjukhusbesök
Vårdmiljöns utformning kan minska utåtagerande inom psykiatrisk vård
Vårdmiljöns utformning kan påverka patientsäkerheten (fallrisk, överblick)
God vårdmiljö kan påverka upplevelsen av vårdmötet positivt
Vårdmiljöns utformning kan bidra till jämlika möten
Utblicken (alltså utsikten mot natur) kan påverka återhämtning och hälsa
WHAT DOES THAT EVEN MEAN??
Forskningsresultat
Normer
Föränderliga föreställningar/regler/föreskrifter över vad som uppfattas viktigt, värdefullt och önskvärt i samhället
Normativ styrning
Outtalad överenskommelse hur vi ska agera och interagera med varandra i samhället
Ontologisk trygghet
Känslan av tillit till världen och den sociala ordningen
Sociologi
Läran/vetenskapen om samhället, det sociala. Går bortanför exempelvis normer, strukturer och sociala kategorier
Normativitet
"Det riktiga"
Strukturell osynlighet
Normen är osynlig

Endast det avvikande uppmärksammas
Normalitet
"Det vanliga"
Alienation
-
Klass
Två teorier:
1. Fokus på materiella villkor
2. Fokus på materiella + sociala och kulturella villkor
Kapital
Kan vara ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt
Social kategori & position
Ex kön/genus, etnicitet
Strukturer
Förhållanden/system/ordning

Inte nödvändigtvis funktionell.
Ej konstanta, upprätthålls av institutioner och normer.
Är socialt konstruerade
Hälsogradient
Skapas av status, kontroll och deltagande, samt hälsa
Folkhälsa
Beskriver hälsa, sjuklighet, dödlighet, livsstil, risk- och skyddsfaktorer för hälsa i befolkningen/befolkningsgrupper.
Förklarar MÖNSTER och SKILLNADER i hälsa mellan olika grupper i befolkningen.
Hälsofrämjande

Resurser

Holistisk ansats

Mångas engagemang

Stödjande miljöer

Ofta politiska strategier

Ofta kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder

Hälsa
Skjut mig
En god folkhälsa på nationell och internationell nivå handlar om en förbättring av hälsan samtidigt som hälsoklyftorna bör minskas/elimineras
Det handlar om social rättvisa, vilket innebär förbättring av hälsan parallellt med ökad jämlikhet i hälsa
Riskfaktorer

Medicinsk riskbedömning

Individer med specifika sjukdomar

Sjukvårdens stöd till individer

Ofta beslut av medicinsk expertis

Epidemiologiska forskningsmetoder



Sjukdom


Förebyggande
Ät mig
Livsstil och (o)hälsobeteenden påverkas av socioekonomisk status
Närliggande och avlägsna sociala bestämningsfaktorer samverkar och påverkar hälsan på nationell och global nivå
Sociala bestämningsfaktorer påverkar oss olika beroende på vilken tid vi lever i, vilken fas i livet vi är och vilken position i samhället vi har
Folkhälsoarbete
Organiserade kollektiva interventioner (typ missing people??)
Befolkningsinriktade interventioner (vaccin i olika länder)
Nära samarbete med statliga institutioner och lokala organisationer/nätverk
Universell karaktär på välfärden
Ge människor samma möjligheter till utbildning, hälso- och sjukvård
Minska diskriminering
Påverka inkomsfördelningen
Minska boendesegregation
Arbetsmiljölagar
Restriktioner alkohol, tobak
Minska sårbarheten under vissa perioder (MVC, BVC, äldrevård)
Full transcript