Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

MINNET

No description
by

Linda Flodén

on 4 September 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of MINNET

MINNET
Hur gör hjärnan för att lagra ett minne?
Hur vi lagrar, kodar, tar emot och plockar fram information. Vi har tre slags minnen.
Sensoriska registret
Första steget för informationen från våra fem sinnen. Kan endast hålla kvar informationen en kort stund, upp till en sekund. Här sållas den mesta informationen bort och resten passerar vidare till korttidsminnet.
Arbetsminnet
Detta så kallade arbetsminne definieras ofta som det vi i ett specifikt ögonblick har vår uppmärksamhet riktad mot, och därför innehåller det endast mycket lite information, som byts ut flera gånger i sekunden. Arbetsminnet är alltså helt nödvändigt för att vi överhuvudtaget skall kunna förhålla oss till omvärlden.
Korttidsminnet
Korttidsminnet är som en ”whiteboardtavla”, man skriver upp någonting och suddar sedan ut det. För att behålla något här gäller det att repetera. Korttidsminnet har en väldigt begränsad kapacitet man brukar prata om att det får plats 7 +-2 enheter. Informationen stannar inte kvar i korttidsminnet mer än ca 20-30 sekunder om vi inte repeterar. Ett telefonnummer som man skall skriva in på mobilen så fort man tagit upp den ur väskan till exempel, det går bra att repetera gång på gång, så att man skriver in det rätt sedan. Men skulle du distraheras kan du ha svårt att komma ihåg siffrorna. Ett bra sätt att lära sig hantera stor mängd information i korttidsminnet är att använda sig av en metod som kallas chunka. Att chunka innebär att vi kodar in detaljinformation till större block.
Test
Försök att komma ihåg följande siffror:

10661520161819141945

vid en första anblick kan detta kännas omöjligt men delar vi in siffrorna i fem stora block/enheter (årtal):

1066 1520 1618 1914 1945

Kan vi utan problem klara av att komma ihåg dessa, och om vi dessutom associerar dessa årtal till viktiga historiska händelser glömmer vi dem inte i första taget. Torkel Klingberg har forskat en hel del kring hjärnan och minnet.

Studier har genom årtionden visat att vi har lättare att minnas meningsfyllda och igenkännbara ord och bilder, eftersom korttidsminnet använder sig av repetition för att hålla kvar minnena. Rent konkret betyder det att när vi väl har hört ett ord, upprepar en inre röst i hjärnan det om och om igen, så att det hela tiden friskas upp för det flyktiga korttidsminnet. Denna teori presenterades för första gången 1974 av Alan D Baddeley och Graham Hitch vid University of Stirling i Skottland. De använde begreppet ”den fonologiska loopen” för att beskriva denna inre repetition av ord, medan ”det visuospatiala ritblocket” på motsvarande sätt fortsätter att presentera en bild för vår inre syn. På så sätt kan ord, bilder och annan information hållas kvar i korttidsminnet, men om repetitionen blockeras, försvinner minnet på några sekunder.
Långtidsminnet
Det som man behöver lära sig för längre tid går vidare till långtidsminnet. Långtidsminnet använder sig utav olika register för att koda och lagra minnen. Det skapas ledtrådar till olika minnen. Långtidsminnet har en jättekapacitet och det finns ingen risk för överbelastning. Finns flera olika minnestekniker för att inte glömma viktiga saker. Ju fler sinnen man använder och ju fler associationer man gör till det som skall läras in, desto effektivare blir inkodningen i långtidsminnet.
3 Olika
- Sensoriskt register
- Korttidsminnet/Arbetsminne
- Långstidsminnet
Deklarativt minne – det man kan berätta, det vi vet!

Procedurminne – motoriska minnen, färdigheter (en process) tex. att cykla, köra bil, ta på sig tröjan, det vi kan!

Man kan säga att korttidsminnet lär snabbt men minns dåligt, medan långtidsminnet lär långsamt men minns bra.
Minnestest
Gå in på den här sidan och gör minnestestet och diskutera med någon kompis vad resultatet blev.

http://www.ur.se/upload/veteranwebb/minnestest.swf
Full transcript