Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

The Clash of Civilazations

No description
by

Josefine Arlesten

on 7 May 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of The Clash of Civilazations

1995
2000
2010
1990
2005
Konfliktteori -
The Clash of Civilizations

Varför uppstår krig?
Traditionella förklaringsmodeller

Geopolitiskt -
Kontroll över landområden exempelvis pga kustremsor, historiskt tillhörande eller entonationalism

Naturresurser-
kontroll över andra staters naturresurser

Stora klyftor
- Sociala och och ekonomiska klyfter mellan stater och folk

Politiskt/Ideologiskt-
Ex: Entonationalism, Statsnationalism och kalla kriget

Ovan har gällt som "sanning" under en lång tidsperiod. Speciell vikt har lagts vid de politiskt/ideologiska orsakerna.
The Clash of Civilizations - den nya fasen
Teorin formulerades av Samuel Huntington, amerikansk statsvetare och expert på internationella relationer, 1993. Huntington teori har både prisats och kritiserats. Den har setts som en profetia och som islamofobisk propaganda. Inom fälter för IR är den dock central och något som alla konfliktvetare måste förhålla sig till - så även vi.

Teorin formulerades som ett sätt att förstå
världsordningen efter kalla kriget.
Huntington själv var helt övertygad om att tiden för de ideologiska skiljelinjerna mellan supermakter, var över (tillskillnad från Jones).

Det som istället skulle komma att ligga till grund för kommande konflikter, menade Huntington, skulle vara kulturell och religös olikhet. Detta till följd av
globaliseringen
som Huntington menade var negativ i relation till att skapa goda relationer mellan olika
civilisationer
- olikheter blir mer kännbara och vissa civilisationer riskerar att clasha.

Världens civilisationer enligt Huntington
Vad håller samman en Civilization?
Vilka civilisationer riskerar att clasha?
Alla världens stater måste
förhålla sig till den modernitet
som, till följd av Västs vinst av kalla kriget, blivit en globalt upphöjd tradition.

Modernitet
innebär följande grundkomponenter:
Sekulär statsform
,
individualism
(i viss mån även kapitalism och marknadsekonomi)

De civilisationer som historiskt ligger nära alternativt har annamat denna tradition, har relativt goda relationer till varandra. De civilisationer som däremot motsätter sig modernisering, kommer att riskera att clasha med varandra.

Enligt Huntingtons teori finns det två civilisationer som ligger exta långt i från varandra i relation till modernitet: vilka?
Världspolitikens kommande fas
Huntingtons text är skriven precis vid kalla krigets slut. Därmed menar han att världspolitiken äntrar en ny fas; Han säger vidare att forskare ivrigt försökt att spå om framtida konfliktmönster; han räknar upp ett antal men säger att alla dessa missar den verkliga orsaken;
kulturella olikheter.

För att argumentera för sin sak för han en redogörelse över
konfliktmönster under historien.
Skiljeliner mellan civilisationer s. 29-39
För att tydliggöra hur civilisationer formats, för Huntington återigen en argumentation kring civilisationernas olika historiska erfarenheter och därmed geografiska skiljelinjer. Vidare understyks att dessa skiljelinjer kommer att ersätta de ideologiska; den så kallade "järnridån". Gränserna som skiljer civilisationerna åt, är särskilt intressanta då de historiskt sett varit konfliktfyllda områden. Det är dessa gränser som benämns vara "Fault Lines".
De olika civilisationerna utgör regioner som med gemensamma historiska förutsättningar skapat gemensam kultur, tradition och religion.

Globaliseringsprocessen, menar Huntington, har minskat nationalstatens identitetsbärande betydelse - religionen som första identitet blir därmed åter viktig.

Därmed är det religion och tradition som håller samman en civilisation i relation till att skapa sammanhållning hos befolkningen.
KONFLIKTMÖNSTER FRÅN OCH MED WESTFALISKA FREDEN
Westfaliska freden
1648
markerar slutet på 30-åriga kriget, som utspelade sig i Centraleuropa. Freden markerar likaså
nationalstatens födelse
(suveränitetsprincipen), där religiösa institutioners maktanspråk minskade i syfte att
stärka kungamakten
. Detta till följd av reformationen. konfliktmöster innan=
religiösa institutioner

Mellan Wf och Franska revolutionen 1648-1789, utspelar sig därför konflikter mellan nybildade och äldre kungadömen, så som stora nordiska kriget 1700-1721 mellan Sverige, Hollstein-Gottorp, Osmanska riket och Sachsen-Polen, Danmark-Norge och Ryssland. 1700-talets krig är därför
starkt personcentrerade (kungar med "storhetsvansinne")

Mellan Fr och 1:a Vrk 1789-1918 är konfliktmönstren i större grad sprungna ur
upplysningsideal om människan som politisk varelse;
revolutioner och ideologier som når ut till gemene person bidrar till det som kallas för
"the Wars of Peoples" = ideologiskt

Mellan 2:a vrk och kalla kriget 1918-1991; om konflikterna perioden innan haft förankring hos människor och de ideal kring hur den egna staten skulle styras, blir det nya konfliktmönstret
mellan staters olika ideologier.

Väst som utgångspunkt för konflikter...
Huntington menar att kärnan för alla konflikter i världen (1600-1991, oavsett vart de rent geografiskt utspelar sig) har funnits i den västerländska civilisationen. Troligtvis på grund av västerländsk k
olonialisering från 1400-talets slut.

Efter KK kommer ej konflikterna vara sprungna ur väst; avkoloniseringen och nya statsbildningar i och med Sovjets fall, kommer att främja de "naturliga" civilisationslinjerna. Väst har därmed förlorat sin status som
central kolonialmakt.
De civilisationer som Huntington identifierar kommer nu vara fristående aktörer på den internationella arenan.


Civilisationsidentiteter
På basis av
grad av ekonomisk utveckling,
delades världens länder in i första, andra och tredjekategorier mellan perioden efter andra världskriget och kalla krigets slut.

På individnivå tedde sig denna indelning ganska intetsägande och personlig identifikation med detta, skedde
sällan eller aldrig
.

Huntington menar att det är ett värdelöst sätt att kategorisera världen då individer i större grad identifierar sig med sin kulturella tillhörighet.

En kulturell tillhörighet innehåller många olika nivåer; den bredaste nivån av gemensam identitet individer inom samma civilisation kan ha, kan beskrivas som den
gemensamma nämnaren
när två individen är tagna från sin ursprungliga civilisation. Den gemensamma nämnaren är det känsla av samhörighet som uppstår när individer är tagna ur sitt "sammanhang".

Varför kommer konflikterna att handla om civilisationer, religion och kultur?


1)
Gemensamma
värderingar
håller civilisationer samman. Värderingar är ett mänskligt skapat regelverk som bygger på historiska, kulturella och religiösa förutsättningar. Värderingar kan förändras men är trögrörliga. Eftersom olika civilisationer har olika värderingar, utgör också olikheter i värderingar mellan civilisationer ett mycket reellt konflikthot.

2)
Globaliseringen leder till att
världen ter sig mindre
; det är nästintill omöjligt att som individ inte behöva kommunicera eller möta individer från andra civilisationer. I dessa möten blir det märkbart att skillnader i värderingar existerar. I bland måste till och med individer göra avkall på sina grundläggande värderingar, något som ofta upplevs som djupt obehagligt. I och med mötet med "
det andra"
, stärks även den egna tillhörigheten.


3) Individualismens Backlash

Modernisering, som enligt Huntington handlar om, hög grad av individualism och konsumtion i kapitalismens spår, har minskad det
kollektivistiska sättet att leva.
Den gemenskap individer tidigare fått i lokalsamhällets grupp, utgör därmed inte längre en identitetsaspekt. Det är inte heller så att den nationalstat en individ har sitt medborgarskap i, utgör en viktig identitetsmarkör för individen (pga globalisering och migration).

Huntingtons analys blir därför att den mer traditionellt värderingstäta religionsidentiteten, blir allt viktigare. Religionsidentiteten kommer också att sträcka sig över nationalstatens gränser.

4) Dubbelheten i västs inflytande;

I och med att väst kan betraktas som vinnande part ur kalla kriget, anser Huntington att väst har nått en slags
topp i relation till ekonomisk och kulturell makt.

Alla andra civilisationer måste förhålla sig till ovan men valmöjligheterna är få; antingen följer civilisationerna Västs exempel eller så försöker civilisationen avskräma sig. Om civilisationen föröker avskärma sig, sker det oftast genom att motsätta sig västs värderingssystem. Ett reellt konflikthot uppstår däri.
5) Etnifiering av konflikter

Enkelt beskrivet, menar Huntington att politiska eller ekonomiska olikheter är enklare att hantera vid en konfliktsituation än själva kärnan i individers identiteter. Vid politiska konflikter kan individer eller nationer
välja sida och även, efter behag, byta sida.
De nya konflikterna kommer att bli mer fokuserade på vilka
individerna är
och inte på vad de tycker.

Huntington; Jugoslavien, Tjetjenien
6) Regionala ekonomiska samarbeten

En ökning av ekonomiska samarbeten inom i världen är ett faktum. Dock kommer dessa enbart att vara framgångsrika om dessa sker inom en och samma civilisation - eller mellan liknande. Ex kina och Östasien.

Om varje civilisation, förutom gemensamma värderingar, också skapar gemensam ekonomi, blir konfliktriskerna mellan civilisationerna ännu större.
Två nivåer av konflikter
Huntington menar att kommande konflikter kommer att utspela sig på olika nivåer:

Mikronivå
: Om ideologi inte längre håller samman människor, utan religion/kultur, kommer olikheter inom en och samma civilisation bli mycket märkbara. konflikter kommer därför utspelas längs med civilisationslinjer (fault lines) mellan grupper som placerats i "fel" civilisation.

Makronivå
: Konflikter mellan civilisationer.
3 Civilisationer delar den Europeiska kontinenten
(kolla kartan i texten för att se exakt vart linjen går, s 30)
Väst och norr om skiljelinjen
Katolsk och protestantisk
bakgrund - Habsburgska ätten: Spansk och Österrikisk linje.

Reformation
: 30 åriga kriget. Tanken om nationalstaten växer fram.

Upplysning:
Religionens minskade inflytande i det politiska livet.
Människan som förnuftig varelse

Franska revolutionen:
politik blir gemene persons intresse. Minskad kungamakt, den västerländska demokratins egentliga genombrott.

Industriella revolutionen samt kolonier:
stark ekonomisk utveckling
Western Civilization:
Öster och söder om skiljelinjen
Delad mellan: Orthodox civilization och Islamic

Orthodox:
Tsarryssland - konservativa och styrdes av Tsarätten Romanov från 1600 tills början 1900-talet.

Det ryska imperiet var motsatsen till det relativt tättbefolkade Europa, befolkningen var mycket utspridd. Dessutom var de ryska områderna präglade av geografisk otillgänglighet - därav de konservativa folkliga traditionerna som den ortodoxt kristna traditionen präglas av. Tsaren styr med hjälp av kyrkans ledare.

Den folkliga revolutionen med krav på minskat maktinflytande från tsaren, genomdrevs först i början på 1900-talet.

Jordbrukssamhälle; industrin främst fokuserad mot jordbruk alt militär.

Islamic:
Osmanska riket - Sultanimperium; bildas av Osman I, som i början av 1300-talet erövrar det Bysantiska riket. Hans tronföljare erövrar sedan delar av Balkan Nordafrika och Mellanöstern. Osmanska rikets makt minskar i slutet på 1800-talet och 1923 upphör rikets existens och det moderna Turkiet bildas.

Mindre konservativt än Ryssland och toleransen gentemot religiösa minoriteter var mycket stor. Däremot fanns endast möjlighet att inneha politisk eller ekonomisk makt om man var muslim.

Utpräglat jorbrukssamhälle - industrin riktad mot militära ändamål

Folklig revolution först efter 1923
Konflikter mellan västerländska och islamska civilisationen mellan år 800-1950
The Battle of Tours 735 e.kr. Den första kända islamska invasionen i Europa (Norra Frankrike). Morerna från Nordafrika

Mellan 1000-1400-talet - korstågen föra kristendomen till heliga landet.

Osmanska riket tryckte tillbaka kristendomen i Mellanöstern och erövrade delar av Europa, främst Balkan. Nordafrika , Mellanöstern och Asien, från mitten av 1300-talet

Osmanska rikets territoriella konflikt med Ryssland, UK och Frankrike över delar av Europa; exempelvis dagens Ukraina, kulminerar i slutet på 1800-talet i och med rysk-turkiska kriget. Osmanska riket förlorar delar av Balkan och sina anspråk på Östeuropa. Detta leder till första världskriget 1914.

Osmanska riket förlorar ännu mer mark efter första världskriget och riket upplöses. Landet Turkiet bildas 1923. De delar på Balkan, Nordafrika och mellanöstern som tidigare tillhört det Osmanska riket tillfaller nu UK och Frankrike.
Efter WW2 påbörjas den västerländska avkoloniseringen av världen. För alla f.d koloniala besittningar sågs ett nationalistiskt uppsving; efter år av västerländskt maktutövande skulle nu flera nya stater bildas.

Israel i det f.d brittiska protektoratet Palestina, blir en sådan ny stat. Israels bildande sågs inte med blida ögon hos de arabiska nationalisterna.

Väst släppte inte heller banden- ekonomiskt beroende; framförallt av Gulfstaterna. De ekonomiska intresserna samt Israels bildande ledde till att västmakterna ständigt blandade sig i och eldade på konflikter i Mellanöstern och Nordafrika.

Som en motreaktion till västs inblandning, blev de nationalistiska krafterna ännu starkare och ännu mer fientligt inställda till väst.

Gulfkriget; USA vill säkra sina "goda relationer" till oljerika nationer. Irak vill ha "tillbaka" Kuwaitområdet.

Anledningen till att relationen mellan islam och väst kommer att eskalera: "Western democracy strenghtens anti-western political forces"
Konflikten mellan västerländska och islamska civilisationen 1950-1991
Islamska civilisationens relation till/konflikt med den afrikanska
Tillsynes religiösa konflikter utspelar sig vid civilisationslinjen mellan islam och Africa.

Dessa religiösa konflikter underblåses av historiska argument kring de arabiskmuslimska slavhandlarna som invaderat Afrika under 1600-1800-talet.
Islamska civilisationens relation till civilisationer i Asien
Manifesteras bäst genom att hänvisa till konflikten mellan Indien och Pakistan
Kaukasus
Västs relation till Kinesiska och Japanska civilisationen
Kina:

Kulturella olikheter bottnar främst i synen på ekonomisk styrning och mänskliga rättigheter (Asian Values) som av tradition är mer kollektivistiska.
Japan:

Relationen till den japanska civilisationen präglas av kulturella olikheter som i grunden baseras på en konflikt kring ekonomisk konkurrens. Det går heller inte att utesluta skadade band från ww2.
Kin-Country Syndrome
Kin= släktskap, anhörig

Huntington menar att länder i en civilisation som hamnar i konflikt med länder i en annan, aktivt kommer att söka stöd hos länder inom sin civilisation. Oftast sker det mellan länder som har ett nära kulturellt/religiöst släktskap.

Därmed är Huntingtons tes att det inte kommer att bli fullskaliga krig mellan civilisationer utan att kriget kommer utspela sig mellan vissa "kärnstater" med dess alllierade.

Exempel: Konflikten mellan Armenien och Azerbaijan - Turkiets inblanding samt krigen i Jugoslavien.
Huntingtons påstående om att Krimområdet utgör en plats för eventuell konflikt i framtiden, har visat sig stämma mycket bra
men:

Hans tes är ändock en "utebliven blodig konflikt mellan Ryssland och Ukraina". Tesen byggs på påståendet att det historiskt sett inte existerat våldsamheter dem emellan under historiens gång.

Analysen om Krim är korrekt
men den historiska kunskapen bristande;

Krimhalvön har sedan 1600-talet varit en skådeplats för blodiga konflikter mellan s.k Krimtatarer, ukrainare och ryssar. Ryssland övertar Krim från Osmanska riket på 1700-talet och det blir en viktig symbol för vinsten mot islam. På Krim bor Krimtatarer.

Krimtatarer och Ukrainare bildar efter ryska revolutionen republiken Ukraina och införlivar krimhalvön i Ukraina (autonom del av Sovjet). Det tog endast några månader efter utropandet tills Ryssarna invaderade Krim och överog det från Ukraina i en blodig strid. En omfattande russifiering påbörjades; folket på Krim tilläts endast att tala ryska och religiösa yttringar förbjöds. Befolkningen i Ukraina i stort blev också utsatt för etnisk rensning genom artificiell svältkris, massavrättningar av ukrainska nationalister och deportationer till Sibirien.

Ukarina och Ryssland är därmed vad Huntington kallar
"Torn Countries".
Ryssland och Ukraina
Västs dominerande ställning i det internationella systemet
Japan, stillahavsområdets moderna kolonialmakt, upplevde ett gigantiskt ekonomiskt uppsving mellan 1950-1980. 1992,
precis vid författandet av artikeln, drabbades dock Japan av en djup finanskris som saktat ned den ekonomiska utvecklingen rejält
. Kina ansågs länge överta Japans ställning som västmakternas konkurrent men Kina har även drabbats av ekonomisk tillbakagång.

En verklig konkurrent är fortfarande svår att tänka sig även om det finns länder vars ekonomier växer snabbare än västmakternas. Det som är problemet är oftast att de konkurrende ekonomierna är instabila och att de finansiella system som finns i världen är
skapta för värsterländska intressen
. De kan med andra ord växa snabbt men lika snabbt krascha.

Väst dominerar det internationella samfundet då det saknas en civilisation som kan mäta sig med dess ekonomiska utveckling. Vidare är det internationella systemets uppbyggnad en konsekvens av det faktum att västmakterna hade makt att skapa ett system som resterande aktörer var tvugna att följa (FN, IMF, Världsbanken).
Efter KK har Sovjet försvunnit som motpol till västmakterna och de är således fria att dominera det internationella systemet.
Universella värderingar = Västs tolkning
Universella värderingar= utgör en slags idé om att alla stater
bör sträva
efter att efterfölja specifika ideal. universaliteten betecknar också en slags föreställning om att värderingarna är av naturen givna och inte skapta av människor.

Imperialismen som väst fortfarande utsätter andra civilisationer för, handlar alltså om att skapa regelsystem (som de anser vara universellt) som ska gälla alla (MR) men som egentligen är baserade på västerländska värderingar (I alla fall enligt Huntington). Detta värdesystem som Väst betraktar som universellt, betraktar andra delar av världen som "human rights imperialsim).
West versus the Rest
Eftersom det internationella regelsystemet är inträttat utifrån västerländska ekonomiska intressen samt värderingar, måste alla andra stater och civilisationer förhålla sig till detta. Just detta förhållningssätt blir avgörande för framtida allianser mellan civilisationer:
1) Väst som måttstock för reformer
Innebär att styrande i statet väljer att försöka efterlikna Väst.

Ett historiskt exempel är Kemal Atattürks reformer av Turkiet. Efter 1:a vrk upplöstes Osmanska riket och Turkiet bildades. Som måttstock användes Europeiska staters politiska system med sekulära och indiviualistiska förtecken. Turkiet som i någon mån tidigare hade utgjort den islamska civilisationsn hjärta, fick alltså en ny ledare som försökte sig på att byta civilisationsidentitet.
Resultatet blev dock inte speciellt långvarit...

Ett nutida exempel kan möjligen vara
Ukrainas utveckling
de senaste 30 åren. Vidare kan även nämnas många Östafrikanska länder.

Reformistiska stater accepterar moderniseringen av sina stater men försöker genomföra dem inom ramen för den egna civilisationens värderingar, kultur och religion.

Exempel: Gulfstaterna
2) Reformera och modernisera enligt egna förutsättningar
3) Aktivt vara motpol till väst
Delar av vissa civilisationer har under perioder helt tagit avstånd och motsatt sig från västerländska värderingar och kulturella uttryck; exempelvis talibanerna i Afghanistan. IS i Syrien och Irak. Vidare Nordkorea.
Torn countries
Splittrad civilisationsidentitet= hur förhålla sig till väst?
Definieras inte nödvändigtvis som ett land med befolkning som har olika civilisationsidentiteter (fault lines). Snarare handlar det om att befolkningen har en relativt heterogen kultur men med
olika inställning kring vilken civilisation de tillhör.
Ledarna kan exempelvis arbeta för att tillhöra en annan civilisation än vad folket vill.
Exemplet med Turkiet efter Osmanska rikets fall

Hur ändra identitet?
1)
makthavarna
måste vilja ändra. 2) "folket" 3)
makthavarna i civilisationen som ska hälsa det nya landet välkommet, måste gå med på civilisationsbytet.

Ryssland som exempel:
är splittrat eftersom kk är slut och de behöver nu ta ställning till hur de ska förhålla sig till sin civilisationsidentitet. Jeltsin som nämns i texten annamade en relativt västfokuserad politik.
Detta menar Huntington kan bli problematiskt och leda till konflikter i framtiden
eftersom det vid artikelns uppförande inte är helt klart hur det ryska folket egentligen ställer sig till detta.
Hur har Putin agerat, folket och väst?


Vad ska väst göra för att behålla hegemoni?
1) Hitta allierade inför civilisationernas kamp samt att försöka att omfamna torn countries som vill till väst. För väst hade det exempelvis varit fördelaktigt att ha Ryssland som en del av den västerländska civilisationen. Vidare; att dra nytta av konflikter mellan kinesiska civilisationen och den islamska (om där finns).

2) Erkänna att kultur och religion är grund för konflikter - lär känna dem!
Huntingtons 6 förklaringar :
Sammanfattning av del 1 & 2
Allmänna grunder för Huntingtons analys i dess helhet
Del 1 - Globalisering och identitetsskapande
Världsordningen efter kalla krigets slut: De ideologiska konflikternas slut

Huntington ser en ökad grad av globalisering samtidigt som Väst vunnit kalla kriget. Därav har Västs kultur, idéer och ekonomiskt system fått en hegemoniskt ställning.
Huntington menar att Väst har en hög grad av modernitet. Denna modernitet skiljer sig mycket från hur andra civilisationer ordnat sina samhällssystem.
Den höga graden av modernitet samt höga grad av globalisering bidrar till att samtliga civilisationer behöver
förhålla sig till varandra då "världen krymper".
Den individualism som spridits av den västerlänska liberalismen har enligt Huntington upplevt ett bakslag i och med globaliseringen;
Nationaliteten
har spelat ut sin roll som mänskligt identitetsskapande samhörighet.
I en globaliserad värld söker därför människor sina identiteter i religion och kultur --lite som på 1500-talet innan nationalstaten föddes.
Som identitet är religion i mångt och mycket baserad på värderingar. Värderingar är mycket djupt rotade och svåra att
"förhandla om"
- därav blir det också värda att gå in i konflikter för. Konflikter kommer kunnna ses på både mikro-och makronivå då religion sträcker sig utöver nationsgränserna.
Del 2 - Historiska konfliktmönster
Den Europeiska kontinenten delas av tre civilisationer. Dessa tre har mycket olika historiska erfarenheter. Dessa olika erfarenheter skapar också varje civilisations säregna sammanhållning.
Konflikter på mikronivå utspelar sig därför ofta längs med civilisationslinjer
(fault lines)
. Befolkningen kan med andra ord bo i en och samma stat samtidigt som de "identitetsmässigt" befinner sig inom tre olika civilisationer (ex balkan).
De historiska erfarenheter som varje civilisation har, utgör också grundför den sammanhållning som finns inom desamma.
Historiska konfliktmönster spelar därför mycket stor roll för framtida konflikter.
Två av de civilisationer som utvecklats i helt olika riktningar är Väst och Islam. Dessa två har också haft konflikter sedan uppkomsten av islam. Dessa historiska erfarenheter har lagt en grogrund för framtida konflikter på makronivå:
Konflikterna kommer enligt Huntington utspela genom "
Kin-country Syndrome"
på makronivå - allianser baserat på "släktskap" kommer att uppstå i allt högre grad.
West Versus the Rest
Huntington menar att Väst har nått en särskild dominant position. Denna position tvingar resterande del av världen att förhålla sig till detta faktum. Dock menar Huntington att andra civilisationer kan komma att utmana Väst, framförallt genom allianser.

Även om Väst har en hegemonisk ställning, saknar de naturliga allierade bland andra civilisationer - de har också sämtst chans att hitta någon som vill alliera sig med dem. Huntington hävdar nämligen att Västerländska traditioner och värderingar inte alls är lika tilltalande bland världens befolkning som Väst ofta tror att de är.
Enligt Huntington existerar 3 olika förhållningssätt:
Innebär att staten går en medelväg - oftast tekniskt och ekonomiskt- dock ej gällande värderingar
Innebär ett aktivt motstånd och avståndstagande till "västerländska påfund"
Full transcript