Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Politik

No description
by

Martin Andersson

on 25 March 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Politik

Uppgift
Styrelseskick
Politikens grunder
Hur beslutsfattande i gemensamma frågor går till
Partier och ideologier
Ett politiskt parti är en
organisation
som samlar politiker med
likartade åsikter

Historisk bakgrund
Det svenska politiska systemet
Valsystemet i Sverige
Demokratiska styrelseskick
Valsystem
Diktatur och demokrati
Olika former av diktaturer
Olika former av demokratier
Monarki
Militärdiktatur
Partidiktatur
Aristrokrati
Teokrati
Direktdemokrati
Konstitutionell monarki
Representativ demokrati
En diktatur innebär att ett fåtal har den politiska makten
En demokrati innebär att folket har den politiska makten
Auktoritär
Totalitär
Grundlagar
Parlament
Makt
Västerländsk demokrati
Riksdag
Landsting
Kommun
Sveriges organisation
Svenska partier
Politisk makt
Politik handlar om att sköta samhällets gemensamma frågor
För att kunna göra detta krävs makt
D.v.s. möjligheten att övertyga, förmå och tvinga individer att följa de beslut som fattas
Ytterst grundas denna makt i statens våldsmonopol.
I västerländska demokratier delas ofta makten mellan olika individer och institutioner
Den vanligaste uppdelningen: lagstiftande, verställande och dömande makt.
Lagstiftande makt
Verkställande makt
Dömande makt
Makten att stifta lagar
Innehas ofta av parlament
I Sverige kallas parlamentet för riksdag
Makten att se till att lagarna "används"
Innehas ofta av regeringschefen
I Sverige kallas regeringschefen statsminister
I USA är regeringschefen presidenten
Makten att utdöma straff om lagar inte följs
Makten att tolka lagar
Makten att underkänna lagar som inte stämmer överrens med grundlagen (i vissa länder)
Allmänna och återkommande val
Lagar som reglerar spelreglerna inom politiken och som reglerar statens förhållande till medborgarna
Parlament eller folkförsamlingar samlar medborgarnas representanter
Val då medborgarna får välja sina representanter inom olika ämbeten och roller
Tolererar inte någon opposition
Kräver total lydnad
Använder våld för att behålla makten
Eftersträvar total kontroll över befolkningen
Monarken (kungen eller drottningen) styr landet
Militären styr landet
Religiösa ledare styr landet
Endast ett parti är tillåtet och detta styr landet
Ex Burma
Ex Iran
Ex Kina
Ex Kuwait
Ibland kallat oligarki
Fåtalsvälde
Meborgarna får rösta i enskilda frågor
Medborgarna väljer representanter som beslutar om enskilda frågor
Republik
Statschefen är en monark och ärver sitt ämbete
Statschefen är en president och väljs av folket eller parlamentet
Diktatur
Demokrati
Majoritetsval
Proportionella val
Valkretsar
Enhetsstat
Federal stat
Beslutsfattande
Mänskliga rättigheter
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Europakonventionen
Statsorgan
Statschef
Regering
Parlament
Domstolar
Representerar landet i officiella sammanhang
Har varierande politisk makt
Formelt landets högsta ledare
Har i regel den verkställande makten
Består av:
Regeringschef (statsminister, premiärminister eller president)
Ministrar
Presidenten
Senaten
Parlament
Domstolar
Statsorganens relationer till varandra
Statschef
Regeringschef
Kongressen
Folket
Två kammare
Utser
Godkänner
Väljer
Väljer
Statsministern
Domstolar
Parlament
Statsorganens relationer till varandra
Regeringschef
Riksdagen
Folket
Utser
Väljer
Kungen
Statschef
Utser
Väljer
- USA
- Sverige
Partierna kan vara
starka
eller
svaga

I förhållande till varandra
I förhållande till sina medlemmar
Svaga partier
Starka partier
Höger- vänsterskala
Ursprungligen brittiska parlamentet
Till vänster satt ledamöter som ville förändra samhället
Till höger satt ledamöter som ville bevara samhället
Idag är det ideologier som avgör var på vänster- högerskalan ett parti eller person placerar sig
Socialism
Socialdemokrati
Socialliberalism
Liberalism
Konservatism
I parlamentet sitter folkrepresentanterna
Parlamentet har ofta lagstiftande makt
Parlament har ibland två kammare
I exempelvis federala stater är det vanligt med två kammare, en som representerar hela folket och en som representerar regionerna
Kontrollerar myndigheter och departement
Centrala delar som gemensamt styr en stat
Följande statsorgan är de vanligaste förekommande
Innehar den dömande makten
Garanterar ibland att staten följer grundlagarna
Relativ majoritet
Kvalificerad majoritet
Absolut majoritet
Konsensus
Universella
Medfödda
Okränkbara
Gäller alla oavsett kön, sexualitet, ålder, etnicitet, nationalitet
Gäller från dagen du föds
Får inte kränkas av någon, oavsett vad
Det förslag som får flest röster vinner
Vanligaste sättet att besluta vanliga lagar
Dock minst 50% av rösterna
En specificerad andel av rösterna, ex 75%
En sammanhållen stat
Gemensam lagstiftning
Den politiska makten utgår ifrån centrum
En sammanslutning av delstater
Exempelvis Sverige
Maktdelning mellan delstaterna och den federala staten
Exempelvis USA
I ett val delas landet upp i olika
valkretsar
I dessa valkretsar väljer sedan medborgarna sina
representanter
I vissa länder är politikerns koppling till valkretsen mycket viktig
I majoritetsval kopplas varje valkrets till en plats i parlamentet, s.k.
enmansvalkretsar
Leder ofta till ett
tvåpartisystem
Fördelen är att det ger
starka majoriteter
Nackdelen är att politikerna
inte representerar folkets åsikter
i lika stor utsträckning
I proportionella val kopplas varje valkrets till flera platser i parlamentet, s.k.
flermansvalkretsar
Leder ofta till ett
flerpartisystem
Fördelen är att de flesta
åsikter finns representerade
i parlamentet
Nackdelen är att det ofta blir
svaga regeringar
För att ett land ska klassas som en representativ demokrati måste landet genomföra
fria och kontinuerliga val
till parlamentet
Mer än 50% av rösterna
Alla som deltar i omröstningen är eniga
Grundlagar
Vad brukar ingå i en grundlag?
Regler för hur grundlagen kan ändras
Regler för hur makten ska fördelas
Regler för hur olika positioner ska besättas, ex hur parlamentet ska väljas
Grunden för den offentliga makten, ex folket eller gud
Medborgarnas fri- och rättigheter, ex yttrandfrihet eller friheten att bära vapen
Grundlagar beskriver landets konstitution
Grundlagarna samlar de principer som ligger till grund för en stat
Nästan alla länder har nedskrivna och kodifierade grundlagar
Dock finns det undantag som Storbritannien, Nya Zeeland och Kanada som saknar skriftliga dokument som grund för sina grundlagar.
Undertecknades 1950
Lagar i de länder som har skrivit på kan prövas i domstol
Kan inte stoppa nationell lagstiftning
Att ändra en grundlag
Svårare att ändra grundlagar än vanliga lagar
I vissa länder krävs kvalificerade majoriteter
I vissa länder krävs det folkomröstningar
I vissa länder krävs det allmänna val mellan förslag och beslut
Ekonomisk makt
Oppinionsmakt
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna
, samhällsfrågor, samhällsförhållanden
samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Ämnets syfte
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå
samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten.
Centralt innehåll
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.
Kunskapskrav
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet.
Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna.
I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation.
Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.
Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna.
Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.
Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
Steg 1
Välj ett land att undersöka
Steg 3
Analysera och beskriv landets politiska system
Använd frågemallen som analysverktyg
Använd olika källor, exempelvis landguiden, wikipedia och CIA - world fact book.
Var noga med att anteckna vilka källor du har använt
Lämna in analysen
Steg 2
Jämför ditt valda lands politiska system med Sveriges politiska system
Använd jämförelsemallen
Dra slutsatser kring olika skillnader och likheter mellan de olika politiska systemen
Använd olika källor, exempelvis Forum 123, landguiden och riksdagen och regeringens hemsidor
Var noga med att anteckna vilka källor du har använt
Lämna in jämförelsen
Kunskapskrav
Du kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.
Du kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna.
Dessutom kan du utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse
Kunskapskrav
I sin analys förklarar du komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation.
Du drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet.
Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.
Kunskapskrav
Sammanställ ditt material i en uppsats
Använd uppsatsmallen
Redovisa dina källor
Granska dina källor med hjälp av källkritik
Använd källkritiksmallen
Lämna in din uppsats
Antiken
Medeltiden
Upplysningen
Industrialiseringen
1900-talet
500
1700 -talet
1800-talet
Demokrati
Diktatur
Monarki
Republik
Kungadömen
Monarki
Feodalism
Mänskliga rättigheter
Matkdelning
Jämlikhet
Demokrati
Nationalstaten
Politiska partier
Partidiktatur
Militärdiktatur
Demokrati
Våg 1
Västeuropa
Nordamerika
Australien
Nya Zeeland
Bakslag
Tyskland
Italien
Spanien
Våg 2
Tyskland
Italien
Turkiet
Indien
Japan
Våg 3
Portugal
Grekland
Spanien
Afrika
Asien
Östeuropa
Latinamerika
Våg 4
?
Bakslag
Portugal
Grekland
Demokratins 3 vågor
Politisk filosofi
Ofta är det kopplat till synen på den ekonomiska politiken
Proportionerligt valsystem
Allmän rösträtt för alla svenska medborgare över 18 år
Val till riksdag, landsting och kommun var fjärde år
Spärr mot småpartier - 4%
Partival men personligt mandat
Partiordförande
Partistyrelse
Distriktsorganisation
Lokal organisation
Europeiska Unionen
Ansvarsområden
Finansiering
Skola
Äldreomsorg
Skatt på inkomster
Statsbidrag
Ansvarsområden
Finansiering
Ansvarsområden
Finansiering
Ansvarsområden
Finansiering
Historisk bakgrund
1500
0
1900-talet
Statsministern
Parlament
Regeringschef
Riksdagen
Folket
Utser
Väljer
Kungen
Statschef
Utser
Domstolsväsende
Media
Påverkar
Du
Intresse-
organisationer
Påverkar
Påverkar
De svenska statsorganen
Statschefen
Regeringschefen
Parlamentet
Domstolarna
Så blir en lag till
Följande partier sitter i Sveriges riskdag
Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Moderaterna
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Sveriges statschef är kung Karl den XVI Gustav och Sverige är en konstitutionell monarki
Den Svenska statschefen har enbart ceremoniella funktioner och är förbjuden att uttala sig i partipolitiska frågor
De viktigaste arbetsuppgifterna för den svenska statschefen är att representera Sverige inom- och utom landet
Det svenska parlamentet kallas för riksdagen och utses av det svenska folket var fjärde år
Statschefen utses genom arv enligt succesionsordningen i Sveriges grundlag
Riksdagen har en kammare och 349 ledamöter
Riskdagen stiftar lagar
Riskdagsledamöter kan föreslå lagar, s.k. motioner
Riskdagen kontrollerar regeringen och statsförvaltningen
Regeringschefen i Sverige kallas för statsminister och är för nuvarande Fredrik Reinfeldt
Regeringschefen tillsätter regeringen och kan upplösa den
Regeringen verkställer riksdagens beslut genom kontroll av myndigheter
Regeringen kan lägga fram lagsförslag, propositioner
Sveriges grundlagar
Hur ändras en grundlag i Sverige?
Folkomröstningar
Riksdagen
Regeringen
Motion
Proposition
Utskott
Utskott
Ledamöter i riksdagen kan föreslå lagar. Detta kallas för en motion
Riksdagen beslutar om lagen ska antas eller inte
Regeringen kan föreslå lagar. Detta kallas för en proposition
Regeringen verkställer lagar som har antagits av riksdagen
Utskotten förbereder ärenden
Utskotten kan begära en utredning av regeringen
Ärende
Regeringen kan tillsätta utredningar
Högt valdeltagande - 79,63% (2010)
Riskdagen fattar beslut om statsbudgeten
Kan fråga ut ministrar
Kan kräva skriftliga svar från ministrar
Kan avsätta ministrar och statsministern
Granskar myndigheter och vad skatterna används till
Har fyra Justitieombudsmän (JO) som du kan vända dig till om du anser att du har blivit felaktigt behandlad av en myndighet
Det svenska domstolsväsendet är en myndighet och kontrolleras av regeringen
Den högsta instansen är Högsta domstolen och tillsätts av regeringen
Domstolsväsendet tolkar de lagar som har stiftats av riksdagen och verkställts av regeringen
Statsorganens relation till varandra i Sverige
Socialistiskt
Socialdemokratiskt / socialliberalt
Ekologistiskt
Liberalt / socialliberalt
Liberalt /socialliberalt
Liberalt / konservativt
Konservativt
Nationalistiskt
Myndighet
Myndighet
Verkställer
Sverige har 4 grundlagar
Yttrandefrihetsgrundlagen
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Succesionsordningen
En grundlag kan ändras i Sverige om det kommer ett förslag i form av motion eller proposition till riksdagen
För att ändringen ska antas måste först en majoritet i riksdagen rösta för ändringen
Därefter måste det hållas ett nytt riksdagsval
Om den nya riksdagen också röstar för ändringen träder den i kraft
Reglerar hur sverige styrs
Statsorganens funktioner och relationer till varandra
Valsystemet
Individers fri- och rättigheter
Fastslår att alla svenskar har rätt att fritt uttala sina åsikter och tankar i olika medier
Ingen myndighet har rätt att hindra någon från att uttala sig är något media från att sända
Rätt till annonymitet
Samma som ovan gäller för tryckta medier
Reglerar tronföljden till den svenska tronen
Historiskt sett har Sverige varit en monarki med relativt svag kung
Under 1500-talet blev Sverige en enhetsstat och ett arvskungarike under Gustav Vasa
Även under vasatiden var den politiska makten i Sverige i händerna på många olika grupper, ex kyrkan
Under stormaktstiden på 1600-talet blev Sverige förhållandevis starkt jämfört med sina grannländer
Under 1900-talets början påbörjades demokratiseringen av Sverige
Succesivt utökades folkets makt på bekostnad av kung, kyrka och adel
Succesivt utökades rätten att rösta för att 1921 innefatta alla Svenska medborgare över 23, oavsett inkomst eller kön
I Sverige finns möjligheten att tillsätta folkomröstningar kring en enskild fråga
Dessa är dock inte bindande
Svenskt medlemskap i EU sedan 1991
1
2
4
3
5
Full transcript