Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Sociologi

No description
by

Ivan Kljucevic

on 7 November 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Sociologi

Individen
Roller
Socialisation
Individen och Gruppen
Strukturen och
Individen

Agenter
Symbolisk interaktionism
Roller och frihet
Durkheim 1858-1917
Karl Marx
Weber
Metod
Sociologi
Vad är sociologi?
Auguste Comte 1798-1857
Klassikerna
Sociologin menar att människan formas av samhällsstrukturen som i sin tur formas av människor. Den försöker förklara vad som händer när människor möts.
Varför är ni klädda som ni är idag? Varför har ni den frisyren? Varifrån kommer er smak i musik?
Samhällsstrukturen får oss att göra vissa saker som förväntas av oss. Sociologin får oss att se stukturen och hur den påverkar oss.
Hur fri är du?
(Vita döda män)
Brukar kallas för sociologins grundare.

Han fick sin inspiration från naturvetenskapen.

Därför sägs han också ha skapat begreppet positivism. Man söker då efter lagbundenhet inom mänskligt beteende. Samma sorts lagbundenhet som finns inom naturvetenskap.


Samhället var en organism och var en del dålig så påverkade det helheten. Denna syn på samhället kallas för holism. Ur detta synsätt utvecklades funktionalismen.
Han räknas också som sociologins grundare. (Varför skulle saker vara lätta?) Han visade nyttan med sociologin och var den första i Europa som fick en professur i ämnet. (Vilket är viktigt för en vetenskap)

Han var holist och såg två typer av samhällen i världen och soldaritet, alltså hur arbetet fördelades.
Det sociologiska dilemmat: Skapar människan samhället eller samhället människan?
Diskutera!
Kan man studera mänskligt beteende på samma sätt som man studerar naturen?
Diskutera
Durkheim och självmordet


Han kategoriserade även självmorden i tre olika kategorier:
Människan och samhället var enligt Marx bundna till varandra. Samhället påverkade människan och skapade den. Men på samma sätt kunde människan enligt Marx påverka samhället. Människor agerar inte i ett vakuum och påverkar på så viss allt.

Det grundläggande för Marx teorier var att det ekonomiska systemet avgjorde hur samhället såg ut. I det kapitalistiska samhället fanns det två typer av människor. De som ägde kapital och produktionsmedel och de som arbetade. Arbetarna fick aldrig ta del i vinsten av sitt arbete utan de fick endast en lön.
1. Det egoistiska självmordet: Då en människa begår självmord för att den står långt utanför samhället.
2. Det alturistiska självmordet: Man begår självmord för samhällets bästa. T.ex. offrar sig själv i krig eller martyrskap.

3. Det anomiska självmordet: Man begår självmord pga. att samhället ha blivit anomiskt t.ex. genom ekonomisk kris. Samhällstrukturer gör att man inte orkar leva längre.
Weber trodde INTE att man kunde studera människan så som man studerar naturen. En persons handlingar baserades på värderingar. Denna värdering ändras genom tiderna och från individ till individ. Människors handlingar tolkas alltid av någon annan. Tolkningen blir i sig subjektiv. När vi tolkar andra människors handlingar gör vi det genom våra egna upplevelser och erfarenheter.
Med modeller som förenklar verkligheten ska man kunna studera människor. Dessa kallade Weber för Idealtyper. Genom att använda sig av dessa kan en forskare förstå människor. En stereotyp handling så att säga.
Webers idealtyper
1. Målrationellt- Man utför en handling medvetet för att genomföra en sak.
2. Värderationellt - ens värderingar styr hantlingen
3. Affektuellt - Känslorna får en att handla
4. Traditionellt - traditionerna gör att man handlar
Det rationella tänkandet och sekulariseringen (religionen spelar mindre roll) skulle göra att människan hamnade i en "rationalitetens järbur". Religion och tro skulle försvinna och ersättas av musik och konst. Vi kan inte fly till gud längre utan måste ta ansvar för våra egna handligar.
Marx menade att det speciella med människan var att vi kunde skapa ting till skillnad från djur. Eftersom arbetarna aldrig tar del av arbetsprodukten utan bara får en lön skapar det en alienation hos arbetaren. Man blir bara en kugge i maskineriet och tappar bort sin motivation med arbetet. Människan blir mindre mänsklig när den inte får se produkten av sitt arbete, man blir istället en produkt som utnyttjas av produktionsägarna.

1. Mekanisk solidaritet: Fanns i traditionella samhällen som jordbrukssamhällen. Alla i hushållet gjorde allt det fanns ingen specialisering.
2. Organisk solidariet: Fanns i det nya industrialiserade samhället. Alla människor delade upp arbetena mellan sig och hade sin specialisering. Slaktaren slaktade, bagaren bagade, frisören klippte hår, läraren lärde ut, eleverna lärde sig något osv.
Eftersom han var funktionalist och holist så menade han att när hela det organiska samhället fungerade så var det bra. Men så fort något rubbade detta hamnade samhället i ett tillstånd som han kallade anomiskt. Människor tappade då sina mål och syften.

Sociologen skulle enligt Durkheim studera människors sociala liv utan att ha förutfattade meningar. Man skulle gå in i en studie utan att ha någon förförståelse för vad det handlade om. En forskare ska gå in utan sina egna värderingar och åsikter. Annars kunde man lämna egna avtryck i arbetet.
Den skapade identiteten. Vi föds inte med alla de sociala färdigheter som krävs för att fungera i samhället. På individnivån studerar vi hur vår identitet skapas genom samspelet med andra människor.
Ett djur lär sig att gå och kommunicera automatiskt. Det finns inget behov för ett lejon att lära sig vad som är rätt eller fel. Den agerar utifrån instinkt.
Människor måste däremot lära sig begrepp och seder som inte existerar inom djurvärlden. Hur använder man bestick? Vad är rätt eller fel beteende?

Mänskligt beteende har utvecklas genom att vi har fört vidare traditioner, språk och kultur som lagras inom oss och som har förts vidare av de tidigare generationerna. Denna process kallas för socialisation.
Vad gör dessa barn? Hur har de lärt sig detta?
Diskutera:
Agenter är de människor som lär oss seder, normer och allt annat som gör dig till en människa enligt sociologisk terori.
Primär socialisation/agenter
Sekundär socialisation/agenter
Teritiär socialisation
De primära socialisationsagenterna man får i livet. Främst föräldrarna men kan vara andra människor som är nära det lilla barnet.
Barnet lär sig språket, de kulturella sederna och vad som är rätt och fel.
Alla barn lämnar hemmet och kommer till nästa form av socialisation. Den sekundära. Här är det vänner, lärarna i skolan, tränaren som socialiserar barnet.

Denna socialisering sker hela livet då vi träffat nya människor och regler och normer kan ändras från grupp till grupp.
Vi formas inte bara av de människor som är omkring oss. Medier i alla dess former påverkas oss idag.
Diskutera:
Vad tänker ni på när ni ser denna bild?
Medierna socialiserar oss på olika sätt. Vi lär oss vad som är snyggt, vilka saker som är inne. Skönhetsideal är en typiskt socialisering som kommer från medier.
Dubbel Socialisation
När det uppstår en konflikt mellan två olika agenter. Den ena säger en sak och den andra en annan. I detta fallet är uppstår konfliken hos samma agent.
Media?
Bygger vidare på Webers perspektiv. Det är interaktionen mellan människor som skapar samhället.
Kommunikationen mellan människor är det centrala inom den symboliska interaktionismen.
När vi kommunicerar så finns det en inbyggd symbolik och förförståelse för hur gör detta.

Alltså vi tolkar all komunikation innan vi "förstår" betydelsen. När någon frågar "Vad är klockan?" så vet vi att den frågar om vilken tid det är. Inte vad en klocka är för något.
Samma sak vad gäller kroppsspråket.
Missförstånd

"Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser."
- William Isaac Thomas

Detta är Thomasteoremet. Det viktiga för kommunikation är att det är min egen subjektiva uppfattning som avgör min utgångspunkt när jag handlar och kommuniserar.

Det du säger skall tolkas av mig. Du kanske menar en sak, men jag uppfattar något annat.
Vad händer i denna bild?
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_gestures#Fig_sign
http://thesocietypages.org/socimages/2010/05/02/the-power-of-images-of-environmental-problems/
Människor är individer och skapas genom de processer vi har gått igenom. Men vi är inte ensamma. En människa är alltid en del av någon form av grupp, ett sammanhang.

I varje grupp har man en position. Ett annat ord är status. Man är t.ex. barn/förälder, elev/lärare, vän/vän, kollega/chef osv.
En individ i en grupp möter olika förväntningar. Hur omgivningen vill att den ska uppträda. Reglerna för detta skilljer sig åt från vilken grupp man befinner sig i.
Din roll
Position
Förväntningar
Roll
Email: Ivan.Kljucevic@eslov.se
När en position och förväntingar möts
så uppstår det en roll. Ett sätt för en individ att beter sig för denna position.
En roll kan både vara bra och dålig.


Våra roller utgör vår identitet. Men samtidigt begränsar de oss. Vi kanske inte vill ha den rollen och de förväntingarna på oss som omgivningen har.

Man kanske inte vill vara en "duktig"/"stökig" elev. Det är de förväntningar och risken för sanktioner som gör att vi stannar i de roller vi har.

Förlorar vi de roller vi har kan man gå igenom en kris. Ifall man är fotbollspelare och skadar knäet så förlorar man en del av sin identitet.
Rollkonflikter
Ibland blir det en konflikt mellan två olika
roller man besitter. Förväntingarna inom två olika roller t.ex barn och kompis står i konflikt med varandra. När man bryter mot förväntingar uppstår SANKTIONER.

Kompisarna vill att man ska stanna ute längre och föräldrarna vill att man ska komma hem. I Det ena faller kommer föräldrarna ge en sanktion t.ex. utegångsförbud. I det andra så kommer kanske inte kompisarna fråga om man vill med ut nästa gång.

Erving Goffman utvecklade och illustrerade rollperspektivet på ett bra sätt. Hans teori kallas för det DRAMATURGISKA PERSPEKTIVET.

Han försökte förklara hur vi spelar våra roller eller som han kallade det de masker vi har på oss.
Det först som behövs är en INRAMNING. En specifik position eller plats. T.ex. ett klassrum, en restaurang, ett hem osv.

Denna inramning ses som en scen. Det finns en FRÄMRE och en BAKRE REGION.
Främre regionen
Det är här vi gör vårt framträdande inför andra och försöker övertyga dem om våra roller. Det är genom denna plats vi förmedlar vår identitet.

Genom olika former av INTYCKSTYRNING försöker vi styra andra människors intyck av oss.

Man ändrar sätt att prata på, kläder och gester för att styra personers uppfattnig.

I klassrummet bär jag lärarmasken och försöker genom mitt framträdande få er att tycka att jag är en bra lärare.
Bakre Regionen
I den bakre regionen kan vi släppa våra offentliga roller och vara oss själva. Intrycksstyrningen behöver inte vara likadan. Vi kan ta på oss andra masker kopplade till samma eller andra roller.

Vi slappnar av hemma och kan ta på oss mysbyxorna helt enkelt.

Poängen Goffman hade var att vi hela tiden ändrar oss beroende på vilken plats eller i vilket sällskap vi är. Olika masker används av människor hela tiden för att för andra ska få rätt uppfattning om dig.
JAGET OCH MASKERNA
Slutsats
Vår identidet består enligt Goffman av en uppsättning masker och roller som vi bär. Hur denna mask ser ut beror på vilken roll vi spelar och på vilken scen och ifall vi är i den främre eller bakre regionen. Det spelar ingen roll vem det är alla bär en mask och spelar en roll.
Spegeljaget och stämplingsteori

Vi träffar andra människor hela tiden. Deras bild av oss påverkar hur vår identitet. Vi ser oss själva genom deras ögon. Genom de andra människorna skapas vårt SPEGELJAG. Detta kallas inom sociologin för STÄMPLINGSTEORI.

Genom vad man själv eller andra definerar en som så skapar man sin självbild. Vi får etiketter och stämplar.
Kvalitativ metod
- att intervjua

Sätt er i grupper av tre. Två av er intervjuar varandra medans den tredje tittar på. Den som observerar ska titta på hur intervjuaren genomför sin intervju. Intervjun ska handla om vad informanten gör när den kommer hem från skolan.

Övning

När intervjun är gjord så ska den transkriberas.

Att transkribera är att skriva ner allt som sägs i intervjun. Tal ska alltså göras om till skrift.

Transkriberingen gör att det blir lättare att analysera intervjun.

Att transkribera

Stängda – Tycker du lunchen på skolan är god?
Öppna - Vad tycker du om skolmaten?
Dubbelfrågor- Är du stressad i skolan och när du ska plugga till prov?
Ledande frågor- Varför blir du stressad på skoltid?

Olika typer av frågor

Två personer: Den som intervjuar och informanten

Förberedelse!!

Vad ska man tänka på när man intervjuar?

Validitet och reabilitet

Det är det materialet som du samlar in som forskare. Det kan vara genom kvantitativa eller kvalitativa metoder.

Kvantitativa: Enkäter

Kvalitativa: Intervjuer, observationer och texttolkning

Vad är Empiri?

Man är en duktig, stökig, bra, dålig, högljud elev. Genom att andra definerar dig som detta kommer du själv ta åt dig stämpeln och bli på detta sätt. Det blir en självuppfyllande profetia.

Vissa stämplar kan vara svårare att hantera om man har varit kriminell eller missbrukare.
Thomasteoremet
- Du ÄR stökig elev!
- Jaha! Då ska du få se hur stökig jag kan vara!
1. Kultur - ett begrepp med två betydelser
2. Normer, rätt och fel
3. Social kontroll - Familjen, kyrkan och skolan
4. Kriminologi
5. Varför blir människor kriminella?
6. Brott och straff.
7. Marginalisering
8. Diskriminering/ kategorisering
Observation
Begreppet
"Kultur"
Kultur inom estetisk verksamhet
Det bredare kulturbegreppet
Summan av våra traditioner, seder, språk och sätt att tänkta på.
Kultur och sociologi hör ihop.
Subkulturer
Fult?
Fint?
Vad anser ni är fult eller fint?
Finkultur och populärkultur...
Springsteen?
Rhianna?
Metallica?
Beethoven?
Är det viktigt vilken musik man
tycker om eller ogillar?
Man delar ofta in kulturer efter land, religion, plats. T.ex den svenska-, grekiska-, kristna-, ungdomskulturen.
Är det verkligen så lätt att definera vad som är den svenska kulturen? Vilka traditioner, seder eller språkbruk ingår?
Inom varje kultursfär ingår det som kallas subkulturer. Man kan alltså vara en del av en "huvudkultur" samtidigt som man är en en del av en subkultur. Det är genom detta begreppet man försöker föklara skillnader i en kultur huvudkultur som t.ex. den svenska kulturen.

Vilka subkulturer finns det i Sverige?
Det är genom socialisationsprocessen som vi blir en del av olika kulturer.
Kan delas in i två olika kategorier.
Normer är de bestämmelser och regler som finns i kulturen som bestämmer hur vi ska uppföra oss i samhället.
Vi lär oss genom vår socialisation, vilka normer som finns i samhället. De lär oss vad som är "rätt" eller "fel" att göra i vår omgivning.
Normerna kan gälla hela samhället eller bara för en specifik grupp.
Skillnad mellan formella och informella normer.

Formella normer: Är utalade regler och lagar inom organisationer. Du måste betala dina skatter till staten och gör du inte detta bryter du mot lagen.
Det finns däremot ingen lagbok som säger att vi inte får fisa offentligt... eller att man inte pratar med främlingar. Dessa normer är informella. De är outalade, men vi känner till dem och försöker följa dem.
Frågan är då vilka normer har vi egentligen i skolan, samhället och i våra hem? Informella och formella?
Vad händer när vi bryter mot normerna?
Sanktioner är de konsekvenser man möter när man bryter mot en norm.

En negativ sanktion är när konsekvensen av man bryter normen är dålig.

En positiv sanktion är när konsekvensen av att bryta normen är positiv.
Vilka sanktioner kan vara rimliga för de normer ni har skrivit upp?
Det är inte lätt att bryta mot normer då de genomsyrar hela vår kultur och samhälle.

Hela vårt liv har vi blivit socialiserade för att följa normer och därför vill vi oftast inte bryta mot dem.
Varför följer människor normer?
Sociologin försöker föklara detta med begreppet social kontroll.

De mekanismer som gör att vi inte flippar ut och gör som vi vill är den sociala kontrollen som finns i sämhället och vår omgivning. Social kontroll handlar inte bra om hur vi blir kontrollerade så vi följer normerna utan även hur människor hålls ihop. Det den sociala kontrollen betonera är människors sammanhållning och hur normer gör att vi tillsammans skapar samhället.
Det är de processer som gör att en individ handlar enligt överenskomna normer.
Kontroll ses ofta som ett negativt ord, men enligt sociologin är normer ofrånkomlliga och ett samhälle som har total normlöshet skulle vissa sociologer som Durkheim se som ett sjukt samhälle.
Familjen:
Lär oss våra grundvärderingar
Håller familjen tillsammans, hur ska man uppföra sig när man är tillsammans
Normer för hur man uppför sig i ett äktenskap. En partner? Kvinna och man?
Kyrkan:
Inte en lika stor kraft för social kontroll i Sverige som den tidigare har varit i.o.m sekularieringen av samhälllet.
Men i många delar i världen är det fortfarande en viktig aktör för socal kontroll.
Det område kyrkan har kontrollerat mest i människans vardag och fortfarande gör det är individen sexuallitet och könsroll. Vad är ok och inte?
Samtidigt kommer det andra bilder av suxualitet från media eller intresseorganisationer som RFSU eller RFSL.
Skolan
Vilken kunskap är viktig?
Vilka värderingar ska man lära ut?
Demokratibegreppet
Mänskliga rättigheter
Formell kontroll?
Informell kontroll?
Vi återvänder till Durkheims begrepp "integration" och begreppet social kontroll.
Kriminologin är det sociologiska området som försöker förstå sig på kriminalitet.
Låg social kontroll
Låg integration
Få normer och dåliga värderingar
Kriminalitet ökar
Hög social kontroll
Hög integration
Utvecklade normer och bra värderingar
Kriminaliten går ner
Utalade regler och sanktioner.
Outalade regler och informella regler, får oss att känna skam.
Social kontroll behandlar som sagt hur människor håller ihop och följer samma regler. Det som intresserar sociologer/kriminologer är
avvikande beteende
.
Oavsett om du har mördat (formell) någon eller går runt och svär på stan (informell) så kommer du att betraktas som en avvikare. Någon som inte följer de normer och regler vi har i samhället.
Den biologiska förklaringen:
På slutet av 1800-talet trodde man att det var människors biologiska arv som avgjorde ifall man blev kriminell eller inte. Frenologin var "vetenskapen" där skallens utseende avgjorde ens karaktär och personlighet.
De sociologiska förklaringarna:
Inom sociologin tittar man inte på människors skallar för att avgöra ifall de är krimnella eller inte. Man undersöker individens, uppväxt, umgänge, ekonomiska förutsättningar och andra faktorer. Grunden ligger däremot i individens
sociala kontext
. Alltså i vilket socialt sammanhang lever individen?
Mertons förklaring:
Han menar att det är den sociala strukturen alltså samhället som gör att individen blir kriminell.

Vi stävar hela tiden efter bli mer framgångsrika. Men vi föds med olika förutsättningar. Vissa har rika föräldrar andra har föräldrar med sämre förhållanden. Vissa bor i "bra" områden andra i områden med "problem". Men alla vill fortfarande blir framgångsrika.

Ifall en individ då inte har en laglig väg att bli framgångsrik så kommer den ta till andra metoder, de kriminella. Kriminaliteten har då sin grund i klassbegreppet. Skillnaderna i klass gör att människor begår brott.

Kritiken mot mertons föklaring är att han inte t.ex. kan föklara brottslighet bland människor som kan påverka sitt liv. De människorna rånar inte folk istället håller de på med ekonomisk brottslighet, skattebrott och bedrägeri.
Normkritik: När någon kritiserar eller säger emot de rådande normerna.

T.ex. Ifrågasätter skönhetsnormer.
När en individ bryter mot en lag(formell norm) och blir påkommen väntar oftast ett straff (formell sanktion).

Men vad är tanken bakom straffet? Varför sätter vi folk i fängelse?
Ett straff har två funktioner.
1. Den ska rehabilitera idividen så att den ska kunna återvända till samhället och vara en "normal" medborgare som följer de lagar och normer som finns.

2. Straffet i sig är i slutändan ett straff. Du har gjort något dåligt och ska straffas. Dessutom ska straffet avskräcka dig och andra personer från att göra samma sak igen.
Återfallsförbrytare i Sverige:
3 år efter avslutad brottspåföljd

Antal återfall:
2003: 2004: 2005: 2006:
29539 29828 30236 31737
42% 41% 41% 40%

Källa: Brå
Ett av problemen med att döma folk till fängelse är att man skapar en grogrund för en motkultur. Kriminella skapar sin egen grupp med sina egna normer och regler.

Risken är också att man stämplas som kriminell efter man har avtjänat sitt straff. Du får visa belastningsregister när du söker jobb t.ex.
Marginalisering handlar i slutändan om makt. Makt över att styra sitt eget liv och kunna belsuta över det.
En ungdom utan högskoleutbildning och arbetslivserfarenhet kan få svårigheter med att få ett arbete.

Utan jobb har man ingen egen lägenhet, inga pengar och ingen möjlihet att påverka hur ens framtid kommer se ut. Man står utanför samhället och har inga valmöjligheter, man är maginaliserad.
Diskriminering är när vi väljer att göra skillnad mellan människor. Vissa är bättre, andra är sämre.
För att vi ska kunna behandla människor annorlunda måste vi först placera dem i olika grupper. Klasskamrater, familj, vänner, ovänner, de konstiga, de farliga osv.
Vi gör skillnad mellan de grupper vi själva tillhör
ingruppen
och de andra som vi inte tillhör eller vill tillhöra
utgruppen
.
Paradoxen med in- och utgrupper är att de kräver varandra. Du kan inte ha en ingrupp utan att vi har skapat en utgrupp.
Fördomar skapas mellan de två grupperna.
Vi är bättre än de andra.

Eftersom vi ser motsättningen som verklig så blir den verklig. (Thomasteoremet). De små skillnader som finns blir större när vi i våra huvuden skapar gruppen.


Observation att se det synliga
För att se hur människor agerar i grupp är den bästa metoden vetenskaplig observation. Vi studerar hur
människor agerar inom gruppen.

Forskaren är ute efter att se
HUR människor agerar och
VARFÖR.
Fältet
Det är det området man ämnar att undersöka. Allt ifrån ett klassrum till en stad.
Dold eller öppen roll
Vi som forskare kan påverka det vi undersöker när vi gör en observationstudie.
Anteckningar
Forskaren för noggranna anteckningar på det den ser under sin observation. Helst ska man göra det under tiden men annars gör man det direkt efter observationen.
Intervju
De öppna fälten kan man enkelt få tillträde till. Så som en busshållplats eller ett köpcentrum.
Vilket fält man väljer avgör också hur man kan göra studien.
De slutna fälten är svårare att få tillträde till. Du kan oftast inte göra en studie på t.ex. en skola om du inte har fått tillstånd till det.
Valet står ofta mellan två alternativ. Ska jag vara öppen med att jag observerar eller inte?
Ifall jag är öppen med min roll kan jag påverka resultaten. Folk beteer sig annorlunda ifall de vet att någon tittar på dem.


Ibland måste man vara dold för att kunna genomföra en deltagande observation.
T.ex. när man annars inte hade fått tillträde.
Antigen gör man en "vanlig" observation och står brevid och tittar eller en deltagande observation försöker bli en del av gruppen.
Man reflekterar över vad som har hänt och försöker förklara det med sociologiska teorier och begrepp.
I'm back!
Funktionalismen
Hur tänkte denna gubbe om hur människan agerar/fungerar?
Hela samhället är en enhet i detta perspektiv. Allt i samhället har med varandra och göra. En beståndsdel kan göra att hela systemet blir rubbat.

Individen har ingen fri vilja. Vi agerar och reagerar pga. det systemet och samhället som finns inte vår egen vilja. Ni måste gå i skolan pga. att vi vill ha jobb, jobb vill ni ha för att kunna ha egen lägenhet osv. Ifall man avviker från detta ska det kunna förklaras genom en annan funktionalistisk förklaring.
Parson
I : Integration
Religion och funktionalism
Det är de seder och traditioner som finns som styr våra egna handlingar.

Dessa traditioner integrerar oss i samhället och får oss att agera enligt den rådande norm och tradition som finns.
Lagarna och normerna finns i samhället och inte hos individen. Dessa reproduceras när vi socialiseras. Strukturens normer överförs till oss.
A : Anpassningsfasen
G : Måluppfyllelse
L : Latensfas
Parson aktualiserade det funktionalistiska prespektivet under 1930-talet med sina funktionalistiska ideér.

Han menade att människan aldrig var en idivid utan att man var en AKTÖR. Aktören var summan av alla relationer som man som människa hade. Kontra andra människor och kontra systemet i sig. Man agerade aldrig som individ utan som summan av allt runt om sig.
AGIL
Parson försökte med detta schema förklara hur man fick balans och harmoni i samhället eller i en social situation.

Alla system ville vara i balans och AGIL skulle kunna förklara hur alla situationer små och stora bevarar sin balans och harmoni. Från den lilla gruppen vänner till hela samhället.
Alla aktörer måste först anpassa sig till situationen och miljön.
Aktörerna måste ha ett gemensamt mål. Det är det man jobbar för.

Målet skapar integration.
Aktörerna måste ha någon form av integration. Är inte aktörerna sammanhålla går allt under och upplöses.
Systemet måste därefter bevaras genom åtehämtning och nya anpassningar och återskapanden. T.ex när nya aktörer tillkommer.
Durkheim: Han menar att religionen integrerar oss i samhället. Det kollektiva i tillämpningen av religion gör att vi håller ihop. I det moderna samhället skulle relgionen få en mindre betydelse men samtidigt finnas kvar.

Det är en form av organiserad gemenskap som knyter ihop folk. Man tror tillsammans och får en gemensam tro. I religonen kopplar man ihop krafter med, symboler, högtider eller platser.
Genom de gemensamma symbolerna och ritualerna skapas gruppen. Varje gång man gör detta förstärks gruppen. Man dyrkar inte bara sin gud utan även sin egen grupp och identitet som grupp.
Finns det några icke-religiösa symboler som vi dyrkar? Eller kollektiva ritualer som knyter ihop oss?
Diskutera:
Marx: Enligt honom bestod samhället av två delar basen och överbyggnaden.
I överbyggnaden fanns religion, poilitk och kultur. Hur överbyggnaden såg ut bestämdes av basen.
I basen fanns alla ekonomiska och materiella förhållanden. Alltså vem som har jobb, pengar och resurser.
Bas
Överbygg.
Weber: Fokuserade på protestantismen och sekulariseringen.

Han menade att anledningen västeuropa har blivit så framgångsrikt är för den protestantiska tron. Inom protestantismen fanns tanken att en god människa ska jobba mot framgång. Detta i sin tur ledde till att människor ville tjäna pengar och att kapitalismen utvecklades. Vilket gjorde industrialismen möjlig.
Kritiken mot funktionalismen är att den fokuserar på hur sammanhållning finns i samhället. Om allt har en funktion, så vad finns det funktion med orättvisor i samhället?

Det strukturella perspektivet kan hjälpa oss förstå hur orättvisor uppstår och upprätthåller dem. I ett större perspektiv och utan fokus på individen.

T.ex varför har ungdomar svårt att få jobb eller komma in i arbetslivet? Vilka strukturer är det som gör att samhället ser ut så? Eller ska vi lägga skulden på den enskilda indviden?

För alla 90-talister är lata eller hur?
Klass
"Klass"-ikerna
Bourdieu
Goldhorpe
Genus
Etnicitet
The boys are back in town!
Durkheim
Durkheim talade inte mycket om klass.

Men som vi tidigare vet menade han att samhället skulle vara harmoniskt och i det ingick det att det var rättvist.

Det han såg som det stora problemet var att människors liv mer eller mindre är ett arv från föräldrarna. Vissa föds rika andra fattiga och de sociala skillnaderna påverkade också människors liv. Utbildade föräldrar= bra framtid, osv.
Weber
Marx
Marx utgår ifrån att klasskillnaderna är det som är det viktigaste att studera i samhället. Det var konflikten mellan de olika klasserna som förde historien framåt.
Han delade upp samhället i två grupper. De som ägde produktionsmedlen. Alltså det som används för att tjäna pengar: Verktyg, fabriker, mark, djur, råvaror osv.
Kapitalisterna
Det är de som äger produktionsmedlen. De tjänar pengar på proletärernas arbete.
Proletärerna (arbetarna)
De äger inga produktionsmedel och kan därför inte tjäna några pengar på att sälja varor. Det enda de har att sälja är sig själva alltså sin arbetskraft.
Problemet var för Marx att han menade att arbetaren sålde arbetskraft till ett underpris. Kapitalisten tjänade då på mervärdet av arbetarens ansträngning.

Arbetaren kommer aldrig kunnna tjäna tillräckligt med pengar för att starta sin egen fabrik och kommer därför alltid vara kvar i sin klass. Samhället är och kommer därför att förbli ojämlikt och förhållandet mellan kapitalisten och arbetaren konfliktfyllt.
Ser liksom Marx att ekonomiska förhållanden är viktiga, men tar även hänsyn till position och status.
Position: Kopplas till möjligheten att påverka sitt eget liv. En läkare och en städare är egentilgen båda arbetare, alltså säljer sin arbetskraft. Men den enda kan påverka sitt eget liv mycket mer än den andra. Ställa krav på lön ellr andra förmåner.
Status:
Beroende på vilken klass du tillhör kommer du bära den klassens symboler. Om du bär märkeskläder visar du upp din status och dess symbolik. Skillnaden mellan att köra en Ferrari och en Skoda.
Goldthorpe har ett modernare sätt att se på klass. Han för in mer variabler än Marx som bata tittade på om man ägde produktionmedel eller inte.

För att se vilken klass en människa tillhör måste man kolla på två aspekter av en människa:

Marknadssituation: alltså vilken lön man har, anställningstyghet och kärriärmöjligheter

Arbetssituation: Vilken kontroll, makt och auktoriet man har på arbetet bestämmer detta. Hur mycket självständighet man har på arbetet.
Han delar upp klasserna i tre nivåer:

Tjänsteklass:
Har unika färdigheter eller expertis som gör att de kan sälja sin kunskap till ett högt pris.

Mellanklass:
Inte lika specialiserade som tjänsteklassen men inte okvalificerade som arbetarna. Kan därför höja sin lön och sina rättigheter mer.

Arbetarklass:
Mer eller mindre utbildade arbetare. Men oftast ett okvalificerat jobb som gör att man inte kan få lika hög lön. Finns alltid någon som kan ersätta en.
För att förstå klass menade
Bourdieu att vi måste se på mer än ekonomi.

Vi måste förstå vad folk har gemensamt med varandra. Vad gör de till en grupp. För att komma fram till detta tittade han på människans KAPITAL.
Ekonomiskt kapital:

Hur mycket pengar har man i plånboken. Kan jämföras med Marx sätt att kolla på klass.
Kulturellt kapital:
Vad har vi för smak i kultur? Är det fin eller ful kultur vi tycker om? Vi rangordnar olika former av kultur på olika sätt. Något är fint nogot är fult.
Beronde på vilken kultur man själv tycker om och konsumerar hamnar har man högt eller lågt kulturellt kapital.

Det handlar till viss del också om hur vi beteer oss. Vad är rätt beteende i en teater? Vilka skämt kan man dra under en middag?

Det viktiga är egentligen att vi skapar grupperingar kring den kultur som vi tycker om.
Socialt kapital:
Vilka är dina vänner och kontakter? Har man
"rätt" kontakter öppnar det vissa dörrar till ställen som annars hade varit stängda.
Summan av allt kapital är ditt HABITUS. Det berättar vem du är och vilka värderingar du har.
Symboliskt kapital:
De tre formerna av kapital här över visar sig i ditt symboliska kapital. Det är den formen av kaptial som speglar det andra och gör att man får gemenskap hos andra mäniskor med samma kapital. En rik person känner på så sätt igen en annan rik. En punkare en punkare osv.
Intersektionalitet
När man ska göra en analys av människor eller grupper av människor kan man inte bara ta hänsyn till dess klass, etnicitet eller kön.

Analysen blir bättre ifall vi tittar på alla saker samtidigt. Hur påverkar de varandra? Har en fattig afrikansk kvinna samma utmaningar som en fattig svensk man i Sverige?

Vilka? Diskutera!
Detta perspektiv ska ni ha i bakhuvudet när vi disskuterar i fortsättningen hur kan GENUS påverkas av KLASS?
Det sociala könet
När vi talar om kön tänker vi oftast på
det biologiska. Killar och tjejer ser
annorlunda ut och det finns skillnader
mellan de två könen. Killar blir längre och tjejer osv.
Genus handlar om de skillnader som skapas socialt. Hur vi uppför oss som män eller kvinnor skapas i ett socialt sammanhang.
"Man föds inte till kvinna, man blir det"
- Simone de Beauvoir

Denna inrikting i sociologin utgår ifrån att det är vårt språk som styr hur vi ser på världen. Genom språket konstruerar vi verkligheten och hur vi ser på den.

Ett bord är fysiskt ett bord. Men vad ska det användas till? Ett bord kan se olika ut men vi känner igen ett bord när vi ser det. Vi avnänder olika bord till olika saker men det är alltid ett bord.

Samma sak med en hund. En hund är en hund, men hur uppfattar vi hundar? Är det ett snällt djur? Rent? Farlig? En pittbull är farlig, men inte en labrador, varför? Pga att vi tillskriver de olika hundarna olika karaktärsdrag och tolkar det på vårt eget sätt.
Vad är frihet? Synd? Rättvisa? Ondska? Alla dessa begrepp betyder olika saker beroende på hur vi ser på det. Det kan påverkas av vår kultur, samhälle, tidsålder osv.
Socialkonstruktionism
Snäll
Farlig
Varför är detta relevant för GENUS?

Pga. att "kvinnligt" och "manligt" skapas på samma sätt. Genom att vi bestämmer oss för vad som är "manligt" och "kvinnligt".
Feminism
Diskutera: Vad är feminism?
Vilka skillnader finns det mellan kvinnor och män i samhället? Feminismen frågar sig om detta dessa skillnader är okej och vart de kommer ifrån. Genom att synliggöra skillnaderna försöker man förändra samhället.

Kommer skillnaderna från individen, grupp eller stukturen?
Feminister utgår från begreppet patriarkat som beskiver den manliga dominansen i samhället. Mannen är den som traditionellt har haft mer makt. Det manliga är normen.
Det finns många olika sorters feminism.
De två sorterna vi talar om i denna kurs
är:

Särartsfeminister: De ser bilogiska skillnader mellan män och kvinnor. Dessa gör att vi är mer eller mindre lämpade för olika roller.

Likhetsfeminism: Utgår ifrån att kön är socialt skapade och att skillnadera i samhället mellan män och kvinnor finns pga manlig dominans.(partiakatet) .
Uppsats
Inledning - Där man introdcerar arbetet.
Sammanfattning, bakgrund, syfte, frågeställning, avgränsning, metod.

Avhandling- här redogör man för sitt resultat/undersökning och litteratur.

Diskussion- Resultaten diskuteras och du redovisar din slutsats och besvarar din frågeställning

Källförteckning ska ingå.
Frågeställningen ska ni tänka på tills nästa tisdag.

Ni måste göra en egen undersökning, alltså enkär, intervju eller observation. Går även bra med en litteraturstudie men då måste ni använda fler källor.
Socialisation och Genus
Genom socialisations processen lär vi oss vad som är manligt och kvinnligt. På samma sätt som vi lär oss normer, språk och symboler.
I den primära socialisationen lär oss våra föräldrar vad som är kvninnligt och manligt
Blått eller rosa? Bil eller docka? Klänning eller slips? osv.
Detta förstärks sedan i den sekundära och tretiära socialisationen. Våra lärare, tränare osv lär oss vad som är okej och inte okej beteende som man eller kvinna.
Det som får mest uppmärksamhet i slutändan är den tretirära socialisationen. Hur påverkar media oss? Vad är snyggt, fult, inne eller ute? Hur får vi se ut och betee oss som män eller kvinnor?
Tre nivåer:
Makro - Det största då vi fokuserar på hela samhället och strukturen
Meso - Mellan nivån då vi tittar på grupper och deras dynamik och konstruktion.
Mikro - Hur skapas individen och vilka process kan vi se där?

Ligger mellan samhällskunskap och psykologi.
Vi kommer att arbeta sociologiskt och ni ska komma fram till era egna slutsatser.

Tre metoder:
Intervju, observationer och enkäter.
Frågor som vi ska försöka besvara:
Varför tjänar män mer än kvinnor?
Hur skapas de förväntaningar som samhället har på en?
Hur lär vi oss vad som är rätt och vad som är fel? Varför har vi olika regler för olika personer?
Hur skapas och upprätthålls klasser?
Vilka är "de andra"?
Varför är Rembrandt fin konst, medan graffiti är klotter?
Ett exempel är när någon försöker vara "rolig". Om man t.ex på skämt säger till någon: "Men du är ju inte så smart.". Man skämtar men människan som hör detta kanske inte uppfattar det som ett skämt och tar illa upp.

Man agerar utifrån sina egna tankar och uppfattning inte någon annas.
Miniuppgift:
Skriv ner vilka som är dina agenter:
Vilka är dina primära och sekundära agenter?
Vilka mediaprofiler/program eller liknade påverkar dig?

Hur har dessa konkret socialiserat dig? Vilka regler/beteenden har du lärt dig av dem?
Miniuppgift:
Vilka roller har du under en dag?

Beskriv de förväntingar och positioner du har i de rollerna.
Miniuppgift:
Begränsar dina roller ditt beteende på något sätt. Vilken roll och på vilket sätt?

Har du upplevt en rollkonflikt själv någon gång? Beskriv en sådan. Vad blev konsekvenserna? (Fick du en sanktion?)
Miniuppgift:
När upplever du att du är i en främre region under en dag? Vilka masker har du på dig då? Hur styr du människors intyck av dig? Gör du det?

Vilka platser är dina bakre regioner? Är det en fysisk plats? Är du alltid ensam när du befinner dig där?
Sista miniuppgift:
Har du fått någon stämpel eller någon i din närhet? Hur tror du stämpeln påverkar en?
Sätt er i grupper och arbeta med följande:

Ni skall skriva ner vilka normer som man möter under en dag. Skriv ner både formella och informella. Dessa skall presenterar på valfritt sätt nästa lektion.
Studerade självmordet. Varför begår människor självmord? Utifrån hans funktionallistiska synsätt menade han att det inte var de individuella omständigheterna som gjorde att folk begick självmord. Han menade att det var sociala förklaringar som låg bakom självmordet.

Han försökte hitta orsaker bakom självmorden. I ett samhälle som var anomiskt begicks fler självmord. Genom att titta på sociala fakta kunde man förutspå hur många självmord som skulle begås.

Variabler som han kom fram till var: religion, äktenskapsstatus, krig och fattigdom. Kombinationen av dessa variabler avgjorde hur många självmord som begicks.

Hans teori var att risken för att någon skulle begå självmord minskade ju mer
integrerad
personen var i samhället. En person som var "friare" begick oftare självmord.
Genom dessa försöker man förklara varför mäniskor agerar som de gör. vi kan aldrig veta säkert men Weber menar att det finns en rationallitet bakom alla handlingar. Men av olika slag.
Integrerad person

- Har jobb

- Har en familj

- Är i ett förhållande

- Katolik, muslim

- Lågutbildad


Färre självmord
Bunden till samhället
Icke- integrerad

- Arbetslös eller pensionär

- INgen familj

- Ensam/Änkling

- Protestant , jude , atheist

- Högtutbildad

Fri från samhället
Individen
Fler självmord
Kan ni komma på fler exempel?
Begreppet integration
Full transcript