Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Skadestånd och mänskliga rättigheter

No description
by

Mårten Schultz

on 8 April 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Skadestånd och mänskliga rättigheter

Skadestånd som medel för ersättning vid kränkningar av mänskliga rättigheter
Rättigheter och privaträtt
Rättsordningens kategorier (systematisering): Offentlig rätt - privaträtt
Den offentliga rättens maktstruktur:
Premissen=ojämlikhet
Privaträttens maktbalans: Jämlika parter
I denna grundläggande kategorisering har frågor om rättigheter - mänskliga rättigheter - traditionellt placerats i den förra kategorin.
Rättigheter har betraktats som en offentligrättslig angelägenhet, framför allt en konstitutionell angelägenhet - om ö.h.t det betraktats som en angelägenhet
I svensk rätt: Rättighetskatalogen i 2 kap. RF; särskild reglering av yttrandefriheten.
Kort om skepsisen mot rättighetsargument: Bentham, Hägerström, Lundstedt
Det konstitutionella rättighetsskyddet och möjligheten att betvinga det allmänna
En (men inte den enda) grundläggande poäng med ett rättighetsskydd: Ge juridiskt instrument för att förhindra - eller sanktionera - övergrepp från det allmänna
Rättigheten som trumfkort
Istället föddes en rättighetsskyddets renässans i äktenskapet mellan skadeståndsrätten och Europakonventionen
Skadeståndsrätten har ställts i rättighetsskyddets tjänst - och rättighetsskyddet har därmed blivit en privaträttslig affär
Disposition:
Rättighetskränkningar och möjligheten att få ersättning enligt "vanliga" regler
Rättigheter, rättskultur och systematik
Skadeståndsrätten som väktare av mänskliga rättigheter: Utvecklingen i praxis
Utredningen
Utvecklingen efter utredningen
Lagförslaget och lagen
Avslutande reflektioner - och några frågor
Den tidiga utvecklingen i praxis
Bakgrunden: Europakonventionen och svensk rätt - de första åren
Sporrong-Lönnroth och andra fall av konstaterade kränkningar
Konventionen blev lag
Konventionen möter skadeståndsrätten: NJA 2003 s. 217
NJA 2005 s. 462
Det allmännas ansvar och Europakonventionen - praxis efter Lundgren-domen
Två kontroversiella domar:
NJA 2007 s. 862 (Skanska)
NJA 2007 s. 891 (Hängning i häktet)
NJA 2009 s. 463: Kommuners ansvar
Interprivaträttsligt ansvar: NJA 2007 s. 747
Slutsats: Europakonventionen en självständig normkälla vad gäller det allmännas ansvar... men kan inte läggas direkt till grund för ansvar för enskild
Utredningen (och lagen)
Uppdraget: Undersöka konventionsansvarets innebörd och föreslå lagreglering. Särskilt se över SkL 3:7, immunitetsregeln
Utredningens lagförslag: En särskild skadeståndsregel i SkL 3:3
Staten eller en kommun ska
ersätta
1. personskada, sakskada, ren
förmögenhetsskada och skada som
avses i 2 kap. 3 §, om skadan
uppkommit till följd av att den
skadelidandes rättigheter enligt
den europeiska konventionen om
skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna
har överträtts från statens
eller kommunens sida, och
2. annan skada som uppkommit
till följd av en sådan rättighetsöverträdelse.
Skadestånd enligt första stycket
ska endast utgå om det är nödvändigt
för att gottgöra överträdelsen.
5:6: Skadestånd för sådan skada
som avses i 3 kap. 3 § första
stycket 2 bestäms efter vad som är
skäligt med hänsyn till överträdelsens
art och omständigheterna
i övrigt.
Efter utredningen
Beloppen: NJA 2012 s. 211
* Diskrimineringsrätten ej normerande
* Inga preventionspåslag
* Nationella standarder (subsidiaritet)
* Långsam handläggning: Ersättningen baseras på dröjsmålet men vissa andra aspekter vägs in
* Dröjsmål ca 4 år = 40 resp. 45 000 kr

NJA 2012 s. 1038: Förhållandet mellan olika rättsmedel
RF
NJA 2014 s. 323: Blake Petterson
Omständigheter i målet: P. blev fråntagen medborgarskap (utan lagstöd)
9. Utgångspunkten i svensk rätt anses vara att det krävs särskilt lagstöd för att en rätt till ersättning för ideell skada ska anses föreligga. Det saknas bestämmelser som ger den enskilde rätt till sådan ersättning vid överträdelse av 2 kap. 7 § andra stycket regeringsformen. En överträdelse av den bestämmelsen är emellertid av sådant slag att övervägande skäl talar för att ideellt skadestånd ska kunna dömas ut av domstol.
De normer för ersättningsbestämning som gäller enligt annan reglering, exempelvis för kränkningsersättning enligt 2 kap. 3 skadeståndslagen eller diskrimineringsersättning enligt diskrimineringslagen (2008:567), kan inte direkt överföras till ett fall som det aktuella. Inte heller de normer som har utvecklats för bestämning av den ersättning som ska utgå för ideell skada vid brott mot Europakonventionen tillhandahåller direkt vägledning för hur skadeverkningarna ska kunna uppskattas i ett penningbelopp.
11. En utgångspunkt för bestämningen av skadan vid överträdelse av 2 kap. 7 § regeringsformen bör, liksom vid ersättning för annan ideell skada, vara en på etiska och sociala värderingar baserad skönsmässig bedömning av den skada som typiskt sett kan anses ha uppkommit. Vid den bedömningen bör beaktas de syften som motiverar att ersättning ska utgå samt överträdelsens varaktighet.

(Belopp 100 000)
Jmf. NJA 2014 s. 332

...och nu då?
(Trädde i kraft 2018-04-01 00:00:00)
3 kap. 4 § Staten eller en kommun ska ersätta

1. personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada och skada på grund av att någon kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 §, om skadan uppkommit till följd av att den skadelidandes rättigheter enligt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har överträtts från statens eller kommunens sida, och
2. annan ideell skada som uppkommit till följd av en sådan rättighetsöverträdelse.
Skadestånd enligt första stycket ska endast utges i den utsträckning det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen. Lag (2018:23).
Några frågor att diskutera för framtiden:
Beloppen
Preskription (den nya domen)
Ersättningsmodeller (lost of opportunities)
Statens positiva förpliktelser (Osman etc)
Systematik och metod
Den indirekta horisontella effekten
Stadgan
Barnkonventionen
TACK!
NJA 2013 s. 842: Fruktjuicerna som inte ingick i retursystemet - knapphändig och felaktig dom från Miljödomstolen.
HD dömde enligt SkL:s regel - inte enligt EKMR:
På den andra sidan bör gälla att om domstolen i sina domskäl inte har redovisat en sådan analys som är motiverad med hänsyn till saken, så kan det i sig vara tillräckligt för att utlösa ett skadeståndsansvar, om domstolen i sina domskäl inte har redovisat en sådan analys som är motiverad med hänsyn till saken, så kan det i sig vara tillräckligt för att utlösa ett skadeståndsansvar, om domstolen har kommit till ett resultat som är oförenligt med gällande rätt. Brister när det gäller den redovisade rättsliga analysen får alltså en efter omständigheterna mindre eller större presumtionsverkan när det gäller oaktsamhetsfrågan (jfr NJA 2013 s. 145 p. 58 f. om kravet på dokumentation av att ett beslut har tillkommit i god ordning vid bedömning av om skadeståndsrättsligt ansvar föreligger). Vilka krav som kan ställas beror bl.a. på rättsfrågans karaktär. Graden av presumtionsverkan samverkar såväl med vilka krav som kan ställas på den rättsliga analysen som med hur ofullständiga domskälen är.
(37) När en domstol i domskälen har redovisat en rimligt adekvat analys av rättsläget, så rör det sig inte om en felaktig rättstillämpning ifall analysen har lett fram till en slutsats som befinns avvika från gällande rätt ens om avvikelsen materiellt sett är påtaglig. Ett vanligt exempel, som illustreras av rättsfallet NJA 1994 s. 194, är att en underrätt har argumenterat väl för ett ändrat rättsläge i jämförelse med det som kommer till uttryck i ett prejudikat från HD, men en överrätt sedermera håller fast vid rättsläget.
Ingen ersättning för kränkning enligt EKRM i detta fall - erkännandet tillräckligt
NJA 2015 s. 899 (Byggnads)
Samspelet mellan den "vanliga" skadeståndsrätten och EKMR
Temat
Kan någon få ersättning för ens mänskliga rättigheter kränkts?
Från vem? Staten? "Det allmänna". Enskilda?
Skyddet för MR och skadeståndslagen?
Skyddet för MR och annan lagstiftning:
Diskrimineringslagen; lagen om ersättning till frihetsberövade; expropriationslagen etc.
Utanför lagen?
Medborgarskapet II (5 mars)
Preskription: När kränkningen upphörde
Beloppet: 150 000 (kunde inte bli högre pga processram)
Särskilt om: Den allmänna principen om ersättningen för ideell skada
Art. 13

Sammanfattning
MR i nationell rätt i svensk tradition
Skadeståndsrätten ställs i de mänskliga rättigheternas tjänst: EKRM - > RF
Metoden: Rättigheterna som ansvarsgrund
Lärdomar bortom det materiella: Rättsbildningen, europeisering, samspelet mellan disciplinerna/systematiken (privaträtt/offentlig rätt)
Diskutera: Vad betydde Europakonventionen under de första åren i er karriär som bit. jurister/advokater? Hur använde ni konventionsargument? Hur togs dessa emot?
Avancerad ansvarsrätt: Vad har vi gjort?
Utgångspunkt i metodologiska och principiella iakttagelser. HD som motor. HD:s nya syn på prejudikatsbildning och på skadeståndsrätten.
Därför: Fokus på de stora begreppen och principerna.
Den allmänna skadeståndsrättens "imperialism"
Ansvarsgrund: Variationer på culpatemat samt rent strikt ansvar. Ansvar för annan.
Kausalitet och adekvans. Teoretiseringen.
Skadebegreppen och relationen till bl.a orsaksbedömningen
Överblick över ansvarsfrihetsargumenten
Full transcript