The Internet belongs to everyone. Let’s keep it that way.

Protect Net Neutrality
Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Untitled Prezi

No description
by

Paula Karlsson

on 7 September 2017

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Untitled Prezi

500 e.Kr.
1650
1930
700 f.Kr.
1830
Litterära epoker
Antiken
"Perioden antiken sträcker sig från cirka 700 f.Kr. till 500 e.Kr. och kan sägas ha två höjdpunkter: en på 400-talet f.Kr., med Aten på toppen av sin kulturella blomstring, och en andra runt år 0 med Rom som centrum för romarriket. Under perioden där emellan spreds den grekiska kulturen i ett väldigt stort område från Grekland till Indien som en följd av Alexander den stores (356-323 f.Kr) snabba erövringståg. Blandkulturen mellan grekisk och österländsk kultur kom att kallas hellenismen efter Hellas, det grekiska ordet för Grekland. Under antiken uppkom de litterära genrer som vi utgår från idag: epik, lyrik och dramatik. (s.45)
Medeltiden
"Medeltiden brukar delas in i tre grova perioder. Den äldre medeltiden varade från västromerska rikets upplösning 476 till omkring år 1000. Det är i slutet av den perioden som vikingatiden infaller i Norden, omkring 800-1050. Den mest expansiva perioden är högmedeltiden mellan omkring 1000 och 1300. Århundradena i slutet av medeltiden brukar kallas senmedeltiden. Denna pågår under varierande tid i olika delar av Europa. I Italien övergår senmedeltiden strax före 1400 i renässansen. Dantes "Den gudomliga komedin" utgör en höjdpunkt för den medeltida litteraturen i Europa. I Norden räknas de isländska sagorna och Heliga Birgittas "Uppenbarelser" som den främsta litteraturen." (s.73)
Renässansen
"Ordet renässans betyder pånyttfödelse och det är antikens littertur, konst och arkitektur som föds på nytt. Renässansen, som var en typisk hov- och stadskultur, började i Norditalien redan på 1300-talet och spred sig sedan till länder som Frankrike, Spanien och England. I Sverige var det först under drottning Kristina på 1600-talet som renässansen gav avtryck i litteraturen. Under renässansen upptäcktes Amerika av Columbus och den katolska kyrkan splittrades genom uppkomsten av de protestantiska kyrkorna i norra Europa. Detta ledde till blodiga religionskrig i många länder. I flera europeiska stater utvecklades en stark furstemakt, där idealet var en stark härskare som kunde ge folket trygghet i oroliga tider. En viktig uppfinning var boktryckarkonsten." (s.109)
Upplysningen
1700-talet, upplysningens århundrade, var en omtumlande tid, då nya och utmanande idéer bröt med äldre uppfattningar om religion, kunskap och politik. England blev ett föregångsland genom att ett nytt styrelseskick infördes, där makten delades mellan kungen och parlamentet. Sitt filosofiska centrum hade upplysningen däremot i Frankrike. Upplysningstänkarna betonade människans fri- och rättigheter, och kungarnas rätt att styra som enväldiga härskare började ifrågasättas. Kvinnornas villkor förändrades däremot inte i någon större bemärkelse. Religionen fick utstå mycket kritik, samtidigt som tilltron till vetenskapens möjligheter att förbättra människornas livsvillkor växte." (s.145)
Romantiken
"Perioden inleds av förromantiken som varar ett tjugotal år innan den egentliga romantiken infaller omkring 1780-1830. Romantiken innebar ett brott med upplysningens krav på nytta och vetenskaplighet. Författarna betonade istället känslan och fantasin. Naturen hyllades som en plats för andlighet och eftertanke. Även historien och religionen intresserade och fascinerade de nya författarna och konstnärerna. De såg sig gärna som en länk mellan människorna och en högre verklighet, och skulle vara fria från alla regler. Romantikernas intresse för det annorlunda och gåtfulla tog sig även uttryck i rena skräckberättelser. Vår tids populära genrer som skräck, deckare och science fiction har alla sina rötter i skräckromantiken." (s.176)
Realismen och naturalismen
"Större delen av 1800-talet dominerades av realismen. Författarna skildrade den verklighet de såg omkring sig, en verklighet som var fylld av rykande skorstenar och slitna arbetarkvarter, men också av välmående villakvarter för den nya medelklassen. Romantikens intresse för individen utvecklades. Nu började författarna skriva om det mest privata och det som skedde inom hemmets fyra väggar. Realismens författare menade att litteraturen skulle skildra ett utsnitt av verkligheten på samma sätt som ett fotografi. Mot slutet av perioden förstärktes granskningen av verkligheten i den så kallade naturalismen. De realistiska författarna var verksamma från omkring 1830, fast det fanns realistiska drag i litteraturen också tidigare. Realismen har sedan aldrig försvunnit utan lever vidare in i vår tid." (s.213)
Modernismen m.m
En tid av omvälvningar
1900-talets inledning blev dramatisk. Första världskriget lämnade världen i chock. Nu insåg alla att den tekniska utvecklingen som tidigare hyllats också kunde skapa död och förintelse. Det växte fram nya konstnärliga rörelser som både dyrkade och protesterade mot den nya tidens förändringar. Läkaren Sigmund Freuds teorier om det mänskliga psyket fick stort inflytande över litteraturen och konsten, och alla normer för hur litteratur och konst ska se ut sprängdes av de nya experimentella författarna och konstnärerna. I Paris uppstod en kreativ miljö dit många författare och filosofer sökte sig. Här finns bland andra Jean-Paul Sartre och Simone De Beauvoir som på 1940-talet blev frontfigurer i en rörelse som kallades existentialismen.
Arbetarlitteraturen
Borgare och proletärer - berättare som speglar samhällsutvecklingen
I början av 1900-talet var den borgerliga berättarkonsten med sina ideal fortfarande dominerande. Även de tongivande kritikerna värnade om de borgerliga värderingarna och avvisade innehåll som uppfattades som oanständigt och förråande. Så småningom höjde nya författare med helt andra uppväxtvillkor sina röster och krävde plats på arenan, på samma sätt som de gjort inom politiken. Arbetarförfattarna slog igenom på bred front under 1930-talet. Sedan dess har varje generation kunnat läsa sina egna författare, som skildrat tidigare generationers kamp för tillvaron.
EPIK - hjältesagorna
T
roja - stad som det berättades om i Illiaden
Startar med en skönhetstävling


Odysséen handlar om Odysseus
Muntliga berättelser - berättas på vers
Homeros
Rapsoder
Typiskt för Homeros: liknelser, berättat på vers (särskild rytm)

Gudar, myter, hjältesaga
Zeus, Poseidon, Hades, Hermes, Apollon, Athena
Herkules,
Akilles - igenkänning, känslosam
Lika människorna
Odödliga, vackra


Ödestro,
Måttfullhet, inte övermodig


LYRIK - poesi och dikt

Sapfo - kärleksdikter
jag-form
centrallyrik- egna känslorna
600 f.kr

skola på Lesbos
lesbisk?
DRAMATIK teater, pjäser

bara manliga skådespelare
masker - förstärkte deras ansiktsuttryck
platåskor

komedier - lustspel
tragedier - sorgespel

Dionysos - halvgud, bock

Medea

Dante skrev "Den gudomliga komedin" (lyckligt slut - paradiset)

Syftet med boken var att vägleda folket att leva ett kristet liv.

Kyrkan var stark.

Demoner som piskade bland annat Jason.
Lämnat Medea, förfört kvinnor

Djävulen, tre huvuden och tuggade på tre: Judas och de två som dödat Ceasar.
Satt på en istron

Dante är huvudperson och blir ledd av Vergilius.

Brotten och straffen hörde ihop.
http://www.ur.se/Produkter/158021-Hej-litteraturen!-Renassansen
Renässansen
Miguel Cervantes: Don Quijote (Don kischot)
En riddare, skämtar om riddargenren
Slåss mot väderkvarnar som han tror är jättar.
En kompanjon, Sancho Panza (realist)
Första moderna romanen:
- berättarjaget i centrum
- skriven på landets eget språk ( istället för latin)
Martin Luther
Grundar protestantismen
reformationen 1517
Shakespeare
Dramatik:
Romeo och Julia
Hamlet
Macbeth

Boktryckarkonsten
Böcker och annan information kunde spridas
Folk läste mer
1300-1650
Fabel
Djursagor
Renässans betyder återfödelse (av antiken)
Machiavelli: Fursten
Polsk bok om hur samhället ska styras
Italien (Florens)
Centrum
Metaforer
Bildspråk
Under den äldre medeltiden (år 800-1050) infaller vikingatiden i Norden.
Från denna tid har man, på Island, hittat handskrivna texter.
Berättar om världens och människans ursprung.
Denna samling texter kallas
Den poetiska Eddan.

Med hjälp av dessa texter har vi fått kunskap om hur man in Norden resonerade före kristendomen.
Asatron
Muntlig tradition
Island kolonialiserades av norska hövdingafamiljer
Norrmännen hade kunskaper dels om asatron, dels om kristendomen som då var ny i Norden
När islänningarna antog kristendomen fick de det latinska alfabetet på köpet och med det blev det lättare att skriva ned långa texter.
"Arla i urtid fanns ingenting,
ej sand, ej hav, ej svala vågor;
jord fanns icke, ingen himmel,
där fanns omätligt gap - gräs fanns icke."
Första dikten ur
Den poetiska Eddan
Hur börjar den kristna skapelseberättlesen?
Völvans spådom
Gudarna skapar ordning
Jättarna är oberäkneliga och tjänar de onda krafterna.
"Bröder skola slåss och bli varandras bane,
barn utav systrar bryta mot seden, det är hårt i världen, hordom (otrohet) mycken,
yxtid, knivtid, kluvna sköldar,
stormtid, vargtid, förrn (tills) världen störtar -
ingen man skall den andre skona."
Ur
Den poetiska Eddan
Dikt två i
Den poetiska Eddan
kallas Hávamál.
Där är det Oden själv som talar.

Levnadsregler

Teman:
släktens betydelse
heder och rykte
Vad skulle du ge för råd till dagens 17-åringar?!
De isländska sagorna
Inga sagor om tomtar och troll utan om vikingafärder, krig, slätfejder och blodshämnd.

Sagorna berättades muntligt och skrevs ned under 1200- och 1300-talen.
Sagalitteraturens sätt att berätta och isbergstekniken
Objektiv berättare, många detaljer, dokumentärt intryck
Lakonisk berättarstil. Ordknapphet och underdrifter.
Mer fokus på handlingar än tankar och känslor.
Isbergstekniken. Berättelsernas konflikter avslöjas inte utan kan bara anas av läsaren. Under ytan finns ett stort isberg!
Full transcript