Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Olika historiska perspektiv

No description
by

Gustav Wigren

on 10 October 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Olika historiska perspektiv

Olika historiska perspektiv
"Historien kan inte berätta allt som tilldragit sig, utan blott det viktiga och märkvärdiga; hon sysselsätter sig endast med de folkslag och människor som uträttat något minnesvärt och haft ett större inflytande på människosläktets öden."
Claes Theodor Odhner
Vad är det som är viktigt och märkvärdigt?
Vilka är de människor som gjort något minnesvärt?
Vilka är de folkslag som haft störst inflytande på mänsklighetens öden?
Svaren på de här frågorna präglas till stor del av vilket perspektiv som historien studeras utifrån, då olika perspektiv lyfter fram olika delar av historien.

Används alltid rätt perspektiv?
"Jag upptäckte att den svenska historien huvudsakligen handlade om den mindre grupp människor som fattat besluten för själva folket och avgjort deras livsvillkor, men folket själv var frånvarande."

Wilhelm Moberg, författare
Hade inte de småländska torparna och glasbrukarna i Mobergs gjort något märkvärdigt och minnesvärt? Det verkade nästan så eftersom de inte nämndes i historieböckerna.

Eller kanske var det perspektivet som var fel?
Medborgarrättskämpen Malcolm X hade liknande synpunkter, när han fördömde den vita medelklassens historieskrivning som inte tog upp slaveriet, ursprungsbefolkningens situation och annat som inte rörde den härskade eliten.
"Om vi inte går tillbaka till historien och tar reda på hur det blev så här kommer vi att tro att det alltid är som idag. Och om du tror att du alltid befunnit dig i samma situation så är det omöjligt för dig att få något självförtroende. Du blir värdelös, nästan ingenting."

Malcolm X såg alltså medelklassens historia som en del av rasförtrycket.
Både Wilhelm Moberg och Malcolm X var alltså starkt kritisk till den "traditionella historieskrivningen" eftersom den hade ett ensidigt fokus som inte berörde dem och deras upplevelser och erfarenheter.
De fick alltså ingen bild av vem de var och varför de blivit dem de var.

De fick alltså ingen historisk identitet.
En annan historieskrivning, som berörde "folkets" historia, var alltså nödvändig enligt både Malcolm X och Wilhelm Moberg, men hur skulle den se ut?
"Min historiesyn är bestämd av de upplevelser och erfarenheter av svenskt folk som jag fått genom mitt ursprung. Om jag hade varit född i en annan miljö, i en annan folklass, hade jag skrivit en annan historia."

Wilhelm Moberg, författare
Våra upplevelser och erfarenheter bidrar alltså till att vi skapar en individuell bild av:

Vad som hänt?
Varför det hänt?
Varför det är viktigt?
På så sätt blir all historieskrivning, oavsett om den skrivits av Odhner, Moberg eller Gustav Wigren, perspektivbunden.
Det är dock viktigt att vi frångår de här perspektiven och försöker se helheten.

För att exemplifiera vikten av detta kan man föreställa sig historien som en teaterscen
I en teater finns det alltid en huvudperson som finns i förgrunden och bidrar till teaterns handling drivs framåt.
Sedan finns det också statister, som mest syns i bakgrunden och inte får det uppmärksammande de förtjänar för handlingens utveckling.
Det finns alltså en förgrund
Det finns också en bakgrund
Både förgrunden och bakgrunden är viktiga i teaterna och detsamma gäller för historien.
Därför måste vi, när vi studerar historien, inte bara analysera vad som finns med utan också analysera vad som inte finns med?

Vi måste också fråga oss hur historien sett ut ifall dess statister tillåtits spela huvudrollen?
Sedan är det naturligtvis orimligt att tro att historien kan få med allt som hänt eftersom det då skulle bli oöverskådligt.

Dock måste alla få vara med eftersom historieskrivning annars blir en typ av historieförfalskning i och med att hela folkgrupper, som haft betydelse och mening, utelämnas.

I förlängningen innebär detta att historien blir ett verktyg för förtryck snarare än identitetsskapande.
För att motverka detta har historievetenskapen utvecklats och börjat använda sig av nya perspektiv på historien.
Vems historia ska vi studera?
Klassperspektivet
"Jag saknar de som besått och avbärgat åkrarna, de som fällt skogarna, röjt vägarna, byggt slotten, kungsgårdarna, fästingarna, borgarna, städerna, stugorna. Jag såg bara glimtar av dem som betalat skatterna, som avlönat alla präster, fogdar och ämbetsmän. Jag saknade nummerkarlarna i krigshärarna, som i främmande länder stupat för fosterlandet, deras hustrur som väntade därhemma, jag saknade tjänstehjonsklassen och jag kunde inte hitta löskefolket som inte ägde jord, hus eller hem."
För att åtgärda denna brist och få fram de "vanliga" människornas historia har många historiker utgått från ett klassperspektiv.
Det här perspektivet växte fram under 1960-talets vänstervåg och bottnade i att man tittade på de arbetande folkens levnadsförhållanden.

Hur hade bönderna det under 30-åriga kriget?
Hur var livet för de första industriarbetarna?
Klassperspektivet fokuserar också på hur relationen mellan folket och härskarna sett ut.
Ur ett klassperspektiv är detta intressant eftersom historien antas drivas framåt genom samspelet mellan klasserna.

Så här antas det fungera:
Folket agerar genom att ställa krav på makthavarna
Makthavarna reagerar genom att förändra samhället i den riktning folket önskar
Historisk förändring äger rum!
Klassperspektivet är alltså tydligt inspirerat av Karl Marx historiematerialistiska teori.

I och med detta blir även ekonomiska faktorer i viktiga när ett klassperspektiv används.
Detta pga. att de varken hade tid eller möjlighet att dokumentera sin tillvaro.
Därför är det svårt att veta något om det arbetande folkets förhållanden innan 1700-talet.
Vi tvingas alltså grunda våra studier på de övre klassernas dokumentation, men denna är ofta präglad av överklassens förutfattade meningar om undersåtarna.
De breda folklagren har inte efterlämnat något omfattande källmaterial.
Klassperspektivets problem
Könsperspektivet
Könsperspektivet har sin utgångspunkt i tanken om att det finns en könsmaktsordning, som förvandlar kvinnor till en underordnad samhällsgrupp trots att kvinnor rent historiskt spelat en oerhört stor roll för samhällets utveckling.
"Kvinnan är det andra könet"
Simone De Beauvoir
I historieböckerna har detta märkts genom att kvinnorna inte märkts av överhuvudtaget, men i takt med att samhället har utvecklats och kvinnornas ställning har förbättrats har de även fått mer utrymme i historieböckerna.
Problemet är dock att kvinnorna ofta fått rollen som tillägg, som märkts av i marginalen. Till exempel har texten om de viktiga männen kompletterats med en faktaruta om framstående kvinnor.
Det här löser dock inte problemet med kvinnans historiska underordning eftersom historiska kvinnor fortfarande framstår som något avvikande som inte passar in i männens "riktiga historia."

Särskild kvinnohistoria förändrar alltså inte den traditionella mansdominerade bilden av historien utan cementerar den snarare.

Dagens historiker försöker ändra denna problematik genom att lyfta fram betydelsefulla individer, oavsett om de är män och kvinnor, och förklara vilken betydelse de haft för den historiska utveckling.

Detta blir naturligt eftersom både män och kvinnor haft historiskt betydelse.
Ytterligare en viktig del i könsperspektivet är genusperspektivet.

Det här innebär att historiker intresserar sig för historiska könsroller och relationer mellan män och kvinnor.

Vad innebar det att vara kvinna under medeltiden?
Hur såg män och kvinnor på varandra under renässansen?

Detta är frågor som intresserar historiker, när de försöker skapa en historisk helhetsbild utifrån könsperspektivet.

Ytterligare saker som är intressanta i könsperspektivet är:
Reproduktionen - Vem har skött barn, sjuka och åldringar?
Sexualiteten - Hur har denna sett ut rent historiskt?
Könsperspektivet dras med liknande problem som klassperspektivet, då kvinnor rent historiskt haft dåliga möjligheter att efterlämna källmaterial som vi kan grunda våra studier på.
Postkoloniala perspektivet
I samband med 1950- och 1960-talets avkolonisering blev många stater självständiga och historikerna i de länderna insåg att de var tvunga att skriva sin egna historia.
Innan avkoloniseringen hade nämligen historieskrivningen varit extremt eurocentrisk och utgått från ett västerländskt perspektiv. Ett exempel på detta ser ut så här:
"En indisk student som kom till London och ville studera historia tvingades läsa tjocka böcker om Vilhelm Erövraren eller drottning Victoria. Han kunde inte låta bli att fråga: vad har detta överhuvudtaget med mig att göra? I böcker som utgav sig för att handla om världshistorien verkade det som om Indien inte existerat förrän britterna kommit dit. Samma mönster mötte studenter från andra forna kolonier. Den tidpunkt då deras hemland "upptäcktes" och erövrades av européerna framstod som år noll."
För att komma åt det här började många historiker från före detta kolonier skriva sin egna historia utifrån sitt egna perspektiv.

I de här beskrivning var det folket i de före detta kolonierna som agerade snarare än reagerade på "den vite mannens" handlingar.
Världen berikades alltså med ny historieskrivning, som gick ifrån de sterotypa och/eller romantiserade föreställningar som tidigare varit rådande i historievetenskapen.
Orientalismens Asien
Underutvecklade afrikanska samhällen
En av postkolonialismens viktigaste utgångspunkter har alltså varit att motverka generaliseringen inom historievetenskapen.

Dessutom har den bidragit till att historievetenskapen berikats genom att fler tolkningar på historisk utveckling presenterats.
Segrarnas historia
Ytterligare en sak som vi måste tänka på när vi studerar det förflutna är att historien oftast skrivs av segrarna.
Det här präglar ofta bilden av historiska skeenden och olika grupper tillskrivs olika egenskaper.

Kanske framstår bönderna som motsatte sig industrialiseringen som bakåtsträvare, när de själva verket var vanliga människor som var rädda om sitt levebröd.

Kanske utmålas tyska kvinnor som våldtogs av ryska soldater under andra världskriget slutskede som människor som fick skylla sig själv.
Full transcript