Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

UP1

No description
by

Martin Bergqvist

on 1 November 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of UP1

Tankar om lärande och lärarroll
Överföringsmetaforen
Tillägnelsemetaforen
Deltagarmetaforen
Överföring. Fakta, objektivism/empirism. Kunskap som objekt, yttre, fakta, avgränsade, klossar. Fokus, jag vet, inte du, jag ska tala om för dig. Plugga in, delar, repetera, överinlärning. Prövar kunskapsdelar, mcq, kuggfrågor av udda fakta (lärt mer). Kvantitet.
Presage
Studentkännetecken
Kunskap och tidigare erfarenheter
Förförståelse
Förkunskaper
Motivation
Studieprojekt
Studie- och utbildningskontext
Mål
Bedömning
Undervisning
Lärandeklimat
Institutionella ramar
Process
Studenters perception och upplevelse av lärkontexten
Studenters lärandeorientering och lärstrategier
YT
DJUP
Process
Läranderesultat och produkter
Undervisning för kvalitetslärande
Blame the student
Blame the teacher
Ett holistiskt perspex
3P
Hur få in något? Hur få ut något ur huvudet? Från komma ihåg och upprepa till att hitta och använda. Större vikt vid hur lär. Metakognition och självreglering. Didaktiska frågor. Potentiella flaskhalsar: Uppmärksamhet och motivation viktigt för selektion, mängd och tid för bearbetning, elaborerings- och organiseringsstrategier, metakognition. Kunskapens organisering. Deklarativt, knowing that (episodiskt och semantiskt minne) och procedurellt minne, knowing how, utföra, inte enbart skriftligt. Tyst kunskap. Episodiskt, specifik, personlig och självupplevd information. Semantiskt minne och teoretisk kunskap, generell information och faktakunskap. Begreppslärande kontra erfarenhetslärande.
SOLO-taxonomin
Hur begreppsliggör vi förstå?
Hur kommunicerar vi förstå?
Hur mäter vi förstå?
Kunskapstaxonomier
System, begreppsliggöra kunskap
SOLO
Bloom
Stöd för att :
formulera vad studenter ska kunna göra (aktiva verb)
bedöma studenters prestation
Unistrukturell
Multistrukturell
Relationell
Utvidgad abstrakt
Kvantitativ
Kvalitativ
Prestrukturell
Redogör för en aspekt
Kunskapsberättelse
Uppräkningar
Hur olika aspekter hänger ihop
Formulera och lösa nya problem
Skapa:
Generalisera
Överföra
Använda nya kontexter
Förstå:
Jämföra
Förklara sammanhang
Analysera
Relatera
Använda
Räkna upp:
Beskriva
Sammanfatta
Utföra beräkningar
Komma ihåg:
Känna igen
Återge
Identifiera
Utföra enkla
procedurer
Vad vill vi att studenterna ska kunna?
Strödda fakta, inte koppling till frågan
SOLO
Fem C:n
Motiverande läraktiviteter?
Curiosity (t.ex. öppna frågor)
Challenge (utmanar befintlig förståelse)
Choice (välja utifrån intresse)
Control (självreglering, metakognition)
Collaboration
X-klimat
Läraren utgår ifrån
misstro mot studenterna
styrning och kontroll
Konsekvenser
cynisk studiestrategi riktad mot att klara sig ur kursen
oro, stress, frustration och ev ilska
Y-klimat
Läraren utgår ifrån
tilltro till studenterna
möjligheter och utmaning
Konsekvenser
tillit och ökad motivation
engagemang i lärprocesser
Läraren måste ange fasta ramar och tydliga mål
An all-theory-X environment would be intolerable for students,

while an all-theory-Y environment would be near impossible to run efficiently.

Biggs & Tang (2011, s 41)
Principer för lärande
Examinationens styreffekter
Se exempel Pettersen (2008 s.35) samt modell i Biggs (2007 s.169)
Aktivering av tidigare erfarenhet, kunskap och kompetens
Fokus på utveckling av flexibla och funktionella kunskapsbaser
Metakognition och självreglerat lärande
Problemsituationer och kognitiva konflikter.
Autentiska uppgifter och kontexter - transfer beroende på metafor
Deltagande, utmaning och stöttning.
Artikulation, rikedom och elaborering.
Introduktion till Kursdesign
Högskolepedagogisk utbildning
Kursmål
Kurskrav
Överföring. Fakta, objektivism/empirism. Kunskap som objekt, yttre, fakta, avgränsade, klossar. Fokus, jag vet, inte du, jag ska tala om för dig. Plugga in, delar, repetera, överinlärning. Prövar kunskapsdelar, mcq, kuggfrågor av udda fakta (lärt mer). Kvantitet.
Hur få in något? Hur få ut något ur huvudet? Från komma ihåg och upprepa till att hitta och använda. Större vikt vid hur lär. Metakognition och självreglering. Didaktiska frågor. Potentiella flaskhalsar: Uppmärksamhet och motivation viktigt för selektion, mängd och tid för bearbetning, elaborerings- och organiseringsstrategier, metakognition. Kunskapens organisering. Deklarativt, knowing that (episodiskt och semantiskt minne) och procedurellt minne, knowing how, utföra, inte enbart skriftligt. Tyst kunskap. Episodiskt, specifik, personlig och självupplevd information. Semantiskt minne och teoretisk kunskap, generell information och faktakunskap. Begreppslärande kontra erfarenhetslärande.
Anställning som:
adjunkt. Minst 7,5 hp - om inte vid ansökningstillfället genomgå inom 2 år från anställningen påbörjas.
universitetslektor, undervisning grund till avancerad nivå, dokumenterat så möjligt bedöma pedagogisk skicklighet. Minst 7,5 hp - om inte vid ansökningstillfället genomgå inom 2 år från anställningen påbörjas.
professor, undervisning samtliga nivåer, dokumenterat så möjligt bedöma pedagogisk skicklighet. Minst 7,5 hp - om inte vid ansökningstillfället genomgå inom 2 år från anställningen påbörjas.
Befordran:
Bitr lektor till universitetslektor. Undervisat grund till avancerad nivå. dokumenterat så möjligt bedöma pedagogisk skicklighet. Minst 7,5 hp.
Universietslektor eller forskare till professor, undervisat samtliga nivåer, dokumenterat så möjligt bedöma pedagogisk skicklighet. Minst 7,5 hp.
Regler och krav
Motsvarandebedöming kan göras av lärarförslagnämnd.
Vid nyanställning krävs att lärare som vid anställning inte uppfyllt kravet på universitetspedagogisk utbildning senast inom två år genomgår sådan utbildning om motsvarande minst 7,5 hp.
Vid befordran är det ett krav att sökande i förväg har genomgått universitetspedagogisk utbildning om motsvarande minst 7,5 hp.
Kursdesign + Handledning av examensarbeten = 7,5 hp
Sverigens Universitets- och Högskoleförbunds (SUHF) riktlinjer är 10 veckors utbildning (15 hp).
Flera andra lärosäten, t.ex. Uppsala universitet kräver därför 15 hp för professorer, lektorer etc.
planera och analysera undervisning med stöd av universitetspedagogisk litteratur
formulera lämpliga förväntade studieresultat för en kurs och anpassa undervisnings-, lärande- och examinationsformer i syfte att gynna studenters djuplärande
analysera och dra nytta av examinationens betydelse för studenternas studiestrategier
reflektera över och förhålla sig till mångfald och genus i undervisningen
Kursmål
Obligatoriskt deltagande alla fyra kursdagar
Deltar och utför alla uppgifter/aktiviteter som är listade i kursbeskrivningen
Kurskrav
Principer för lärande
Dag 2
Dag 1
Konstruktiv samordning
Climate
Förväntade studieresultat 1
Fokus på studentens aktivet och lärande - lärandecentrerade
ska uttrycka vad studenterna förväntas kunna göra efter att ha genomgått kursen
formuleras i aktiva verb såsom analysera, diskutera, jämföra
samt innehåll såsom "teorier om lärande"
inte som tidigare var vanligt - vad en kurs eller utbildning ska innehålla och ge
Målen: vad en godkänd student kan göra
Betygskriterierna: hur väl eller med vilken kvalitet studenten uppnått målet (konsekvensen av det är att FS bör skrivas för ett E). OBS! Pettersen lägger in kvaliteter.
Rätt kravnivå. Taxonomier utgör ett stöd för att kunna formulera lämpliga förväntade studieresultat som ligger på rätt komplexitetsnivå och som ligger på rätt kunskapsnivå. Utgå från checklistan!
Ett verb som anger vad studenten ska kunna göra vid studieperiodens slut (t ex redogöra
för, analysera, konstruera, värdera, utföra).
• Ett eller flera ord som bestämmer innehållet i studentens handlande (som t ex teorier om
lärande, samhällets förändringar, mediernas utveckling, Marxsfilosofi, kognitiv
beteendeterapi).
• Ett eller flera ord som anger kvaliteten i det som studenten förväntas kunna eller göra ( t
ex självständigt, utförligt, översiktligt).
• För att beskriva helheten i det avsedda lärandet under en viss period bör optimalt 5-8 flär
(förväntade läranderesultat, min anm.) formuleras. Alltså ungefär lika många i en
kursplan.

http://ki.se/content/1/c6/02/50/26/CULguide_No2_Malformulering.pdf

http://www.pu.uu.se/pedagogisktprogram/forvantadestudieresultat.html

http://kursutveckling.se/dok/nshu_Larandemal_061011.pdf
Examination
Formativ vs summativ samt kontinuerlig summativ examination
Betygskriterier, atomistiska eller holistiska
Relativa betyg kontra kriterierbaserade betyg där målrelaterade utgör underkategori
Betyg som generaliserad feedback
Arbetsgivare frågar vad godkänd kan
Anger hur uppnått ett förväntat studieresultat
Transparens kommunicerbara, vara på riktigt
Inte ha övertro på de skrivna dokumenten
Deltagande i bedömning, något att arbeta med och en utmaning
Presage
Studentkännetecken
Kunskap och tidigare erfarenheter
Förförståelse
Förkunskaper
Motivation
Studieprojekt
Studie- och utbildningskontext
Mål
Bedömning
Undervisning
Lärandeklimat
Institutionella ramar
Process
Studenters perception och upplevelse av lärkontexten
Studenters lärandeorientering och lärstrategier
YT
DJUP
Process
Läranderesultat och produkter
Presage
Studentkännetecken
Kunskap och tidigare erfarenheter
Förförståelse
Förkunskaper
Motivation
Studieprojekt
Studie- och utbildningskontext
Mål
Bedömning
Undervisning
Lärandeklimat
Institutionella ramar
Process
Studenters perception och upplevelse av lärkontexten
Studenters lärandeorientering och lärstrategier
YT
DJUP
Process
Läranderesultat och produkter
Teorier
Överföring
Tillägnelse
Deltagar
Principer för lärande
Regelverk vid SU
Definitioner:
Kurs, största enhet som åsätts betyg.
Delkurs en i kursplan poängsatt del av kurs.
Exempelvis:
Kriminologi 1 (30 hp) = kurs.
Allmän översiktskurs (10 hp) = delkurs.
Metod 1 (10 hp) = delkurs.
Kriminalpolitik (10 hp) = delkurs.
Förväntade studieresultat 2
Informerar studenter om undervisningens intention, stöd för studenternas arbete och läroprocess
Antalet mål
För få och vaga används inte av studenterna
För många blir checklistor som ger lite stöd i arbetet, prickas av i efterhand, lite självreglering, "överskyltad"
Cirka 5 mål är lagom, de viktigaste överst
Ett verb som anger vad studenten ska kunna göra vid studieperiodens slut (t ex redogöra
för, analysera, konstruera, värdera, utföra).
• Ett eller flera ord som bestämmer innehållet i studentens handlande (som t ex teorier om
lärande, samhällets förändringar, mediernas utveckling, Marxsfilosofi, kognitiv
beteendeterapi).
• Ett eller flera ord som anger kvaliteten i det som studenten förväntas kunna eller göra ( t
ex självständigt, utförligt, översiktligt).
• För att beskriva helheten i det avsedda lärandet under en viss period bör optimalt 5-8 flär
(förväntade läranderesultat, min anm.) formuleras. Alltså ungefär lika många i en
kursplan.

http://ki.se/content/1/c6/02/50/26/CULguide_No2_Malformulering.pdf

http://www.pu.uu.se/pedagogisktprogram/forvantadestudieresultat.html

http://kursutveckling.se/dok/nshu_Larandemal_061011.pdf
God morgon!
Introduktion till undervisning (3 hp)
Handledning av examensarbeten (4,5 hp)
Feedback och samarbetslärande - för humanister och samhällsvetare (7,5 hp)
Pedagogisk meritportfölj (4,5 hp)
Kursdesign (3 hp)
Ämnesdidaktik (4,5 hp)
Ämnesdidaktik, fortsättning (3 hp)
Förväntade studieresultat - vad studenten förväntas kunna, förstå, förhålla sig till eller kunna utföra.
I kursplan.
Delkurser och ingå i kursbeskrivningen. På varje nivå som examineras/betygsätts.

Betygskriterier ska utformas med utgångspunkt i förväntade studieresultat för kurs eller delkurs. Ska vara skriftliga och meddelas student senast vid kursstart.

Sker sammanvägning av delkurser till betyg för hel kurs ska villkor vara tydliga för studenter.

7 gradiga betyg, A - E godkända. Fx och F underkända.

Dispens - laborationer, praktik (VFU) och mindre än 4,5 hp. Ok med G/U.
Varför smågruppsundervisning?


Stödjer

Utvecklande av tänkande/kognition
Attitydförändringar
Intresse för ämnet
Frågor för att "utvärdera" sin undervisning
Aktivetet och feedback
Intern
Extern
Materia
Simulerad verklighet
Lärare
Andra studenter
Datorn, automatiserad feedback
Lärsekvenser (jfr Pettersen s.327)
”If we forget the eight hundred years of university tradition that legitimises them, and imagine starting afresh with the problem of how best to enable a large percentage of the population to understand difficult and complex ideas, I doubt that lectures will immediately spring to mind as the obvious solution.”
Seminarium
Laboration
Före
Efter
Föreläsning
Förberedelse
Sammanfatta
Revidera
Konsolidera
Aktivitet
Dag 3
Hur bidrar det till att studenter och lärare delar sin förståelse av stoffet?
Vilken aktivitet bidrar de till hos studenten? Och hur förhåller sig den aktivitet till målet med kursen?
Hur bidrar de till att studenten får respons på sin förståelse?
Hur bidrar det till att student och lärare får möjlighet att reflektera?
Hur bidrar det till att student och lärare får modifiera sin förståelse och anpassa sina handlingar i relation till respons och självreflektion?

Jfr Laurillard 2009. A conversational framework.
Full transcript