Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Känneteckensrätt

No description
by

Alexander Källström

on 7 December 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Känneteckensrätt

Känneteckensrätt
Känneteckensrätt
Rättskällor
Vad är ett varumärke?
Varumärkesrätt
Firmarätt
Kontroll och garantimärke
Marknadsrätt
Domännamn
Vapen och flagga
Egennamn
Titlar på upphovsrättsliga verk
TRIPS
Pariskonventionen
Varumärkesförordningen
(207/2009) (EU-VMF)
Varumärkesdirektivet
(89/104/EEG) om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EU-VMD)
Madridprotokollet
Varumärkeslag
(2010:1877) (VmL)
Firmalag (1974:156) (FL)
Geografiska ursprungsbeteckningar m.m.: Förordningar (EG) nr 510/2006 och 509/2006
Övrig lagstiftning (aktiebolag, handelsbolag, NamnL, MFL, vinbeteckningar etc.)
Domännamn: WIPO:s ”Joint Recommendations” m.m.




”Ett varumärke kan utgöras av alla tecken som kan återges grafiskt... Förutsatt att tecknen i fråga kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andra företags.”

Artikel 2, Varumärkesdirektivet



1 kap. 5 § VmL
Kan särskilja en vara eller en tjänst som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan näringsverksamhet.

-
särskiljningsförmåga

1. kap 4 § VmL
Kunna återges grafiskt.


Registrering VmL 1:6

Nationellt varumärke
Patent och registreringsverket, PRV

Gemenskapsvarumärke (EU/EG-varumärke)
OHIM

(Internationell ansökan enligt Madridprotokollet)

Inarbetning VmL 1:7

Nationellt varumärke

Registrering

1:6 VmL
6 § Ensamrätt till varumärken kan förvärvas genom registrering i varumärkesregistret enligt
2 kap. Registret förs av Patent- och registreringsverket.

Ensamrätt till varumärken kan också förvärvas genom internationell registrering enligt 5 kap.

Inarbetning

1:7 VmL
Ensamrätt till varukännetecken kan förvärvas utan registrering genom inarbetning.

Ett varukännetecken ska anses inarbetat om det...


Skriftlig ansökan till PRV, VmL 2:1.

Tydlig återgivning av varumärket

Ange vilka varor/tjänster och varuklasser

Invändningsfrist två månader efter kungörelse

Nationell registrering
Skriftlig ansökan till OHIM (”harmoneringsbyrån”) (ansökan kan gå via PRV)

Ange officiellt språk

Ange varumärket

Ange varor/tjänster och klasser

Invändningsfrist tre månader efter offentliggörande


Gemenskapsvarumärke

Fysisk eller juridisk person

Den som låtit registrera märket eller uppnått inarbetning

Skyddsobjektet
Niceklassifieringen
20
. Möbler, speglar, tavelramar; varor (ej ingående i andra klasser) av trä, kork, vass, rotting, korg, horn, ben, elfenben, valfiskben, snäckskal, bärnsten, pärlemor, sjöskum eller av ersättningar för dessa material, eller av plast.


Absoluta
särskiljningsförmåga, 2:5
inte vara uteslutande funktionellt betingat, 2:4
inte strida mot allmänna intressen, 2:7

Relativa
(2:8-2:10) i förhållande till
annans
varumärke
firmamärke
upphovsrättsskyddade alster

Nationellt varumärke
registreringshinder

4 §
 Ett varumärke får inte registreras om det endast består av
en form som följer av varans art, en form som är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde.

5 §
 Ett varumärke som ska registreras måste ha särskiljningsförmåga för de varor eller tjänster som det avser.

7 §
 Ett varumärke får inte registreras om det strider mot goda seder eller allmän ordning (1 st.), är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens art, kvalitet, geografiska ursprung (2 st.) eller innehåller en skyddad statlig eller internationell beteckning/vapen (3 st.)
Sista stycket: ursprungsbeteckningar för vin/alkohol.

Nationellt varumärke
absoluta registreringshinder


Går ej att få ensamrätt till den del av ett mönster som enbart är funktionellt betingat, 1:9 VmL.

Ingen ensamrätt till tecken som endast finns för att ge teknisk effekt eller ger varan betydande värde

Sådana varumärken får ej registreras (eller inarbetas) enligt 2:4, art. 3.1.e EU-VMD, art. 7.1(e) EU-VMF

Philips-avgörandet, C-299/99



Funktionellt betingade utstyrslar
Nationellt varumärke Gemenskapsvarumärke
Ansökan lämnas till PRV Ansökan till OHIM/PRV
PRV granskar
absoluta
och
relativa
hinder OHIM granskar de
absoluta
hindren
Sökanden eller 3:e man kan överklaga Invändningsfrist, annan rättighetsinnehavare kan klaga
Registrering gäller i hela Sverige Registrering gäller i hela EU

5 §
 Ett varukännetecken ska anses ha särskiljningsförmåga om det kan skilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan.


Särskiljningsförmåga
Bristande särskiljningsförmåga kan bero på att ett varukännetecken endast består av tecken eller benämningar som

1. i handeln visar varans eller tjänstens art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan eller tjänsten är framställd, eller

2. i dagligt språkbruk eller enligt branschens vedertagna handelsbruk kommit att bli en sedvanlig beteckning för varan eller tjänsten.

Särskiljningsförmåga
Vid bedömningen av om ett varukännetecken har särskiljningsförmåga ska hänsyn tas till att det kan förvärva förmågan genom användning.

Särskiljningsförmåga

Kännetecknet ska ha en förmåga att ”skilja ut sig” – d.v.s. ha särskiljningsförmåga, vara distinktivt.

Tecknet får inte vara deskriptivt, se 1:5 VmL (d.v.s. det framstår uteslutande som en sedvanlig beteckning på en vara eller tjänst, beskriver arten, beskaffenheten m.m. hos varan/tjänsten) (jfr även absoluta registreringshinder i EU-VMF, art 7.3 som undantar 7.1(c), om upparbetad särskiljningsförmåga)

Inneboende/upparbetad särskiljningsförmåga.


Särskiljningsförmåga



”Ett varumärke kan utgöras av alla tecken som kan återges grafiskt... Förutsatt att tecknen i fråga kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andra företags.”


Artikel 2, Varumärkesdirektivet





Vad kan skyddas?
Forrest Mars sr.
(dock jr. på bilden)



4 § Ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen har särskiljningsförmåga.

1:4 VmL




Vad kan skyddas?

Namn

Bilder

Varuutstyrslar

Färger

Dofter?

Ljud?




Återges grafiskt
Återges grafiskt
Återges grafiskt
Återges grafiskt
Återges grafiskt
Återges grafiskt?
Återges grafiskt?
Kan en doft återges grafiskt?
Något osäkert. Doften av öl för dartpilar skyddat som varumärke i Storbritannien.

Mer osäkert i EU pga EUD har inställningen att en grafisk återgivning av kemikalien som avger lukten inte är lukten i sig – den uppstår först vid blandningen med luft.

“the strong smell of bitter beer applied to flights for darts”

1:7 VmL
7 § Ensamrätt till varukännetecken kan förvärvas utan registrering genom inarbetning.

Ett varukännetecken ska anses inarbetat om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet. Om varukännetecknet är inarbetat endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.


Inarbetning
Marknadsundersökningar

Obs! 2:5 och 2:7 VmL gäller även inarbetning

Marknadsundersökningar

Kännedom-/notorietetsundersökningar

Tillfråga ett statistiskt urval av omsättningskretsen

Tumregel säger att mer än 1/3 bör känna till varumärket för att det ska vara känt

Fler måste se det som ett varumärke än som deskriptivt
Viktigt att inte bara är känt utan känt som varumärke



Inarbetning
1:10 VmL

10 § Ensamrätten... innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken som är

1. identiskt med varukännetecknet för varor eller tjänster av samma slag.

Skyddets innehåll
1:10 VmL

2. identiskt med eller liknar varukännetecknet för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varukännetecknet, eller...


Skyddets innehåll
1:10 VmL


3. identiskt med eller liknar ett varukännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättnings-kretsen, om användningen avser varor eller tjänster och drar otillbörlig fördel av eller utan skälig anledning är till skada för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende.



Skyddets innehåll
1:10 VmL
Tre steg

Huvudregel: ensamrätten hindrar andra att använda identiskt märke om varor eller tjänster är av samma slag

Vid
liknande
varuslag krävs dessutom förväxlingsrisk

Vid
olika
slags varor krävs att varumärket är:

- känt inom betydande del av omsättningskretsen
användningen drar otillbörlig fördel utan skälig anledning,

- eller skadar varukännetecknets särskiljningsförmåga eller ansende

Skyddets innehåll
1. Märkeslikhet
visuell – auditiv – konceptuell

2. Varuslagslikhet

3. Inneboende/förvärvad särskiljningsförmåga

4. Andra relevanta faktorer

Förväxlingsrisk

Ska utgå från genomsnittskonsumenten av produkten

Genomsnittskonsumenten är normalt informerad och skäligen upplyst och uppmärksam

Uppfattar ett varumärke som en helhet och undersöker inte enskilda detaljer

Inte alltid har möjlighet att jämföra de bägge varumärkena samtidigt

Den ” bleknande minnesbilden”

Genomsnittskonsumenten
”Utanför näringsverksamhet” 1:10 1. st VmL

Konsumtion – 1:12 VmL
inom EES, se t ex Silhouette-avgörandet
ej om varans skick förändrats eller försämras

Utnyttjande av eget namn, adress eller egen firma, 1:11 2 st. 1 pt. VmL

Angivelser beträffande varans art, beskaffenhet m.m., 1:11 2 st. 2 pt. VmL

Reservdelar 1:11 2 st. 3 pt. VmL

Jämförande reklam, se 18 § MFL


Tillåten användning

Varumärkeshavarna har exklusiv rätt att använda sina varumärken (t.ex. fästa det på varorna)

När varorna väl är förda ut på marknaden (lovligen släppta) inträder
konsumtion
och det är fritt fram för andra att sälja de vidare etc. (med begränsningarna i 2 st.)

Eventuella förändringar som sker efter varorna blivit släppta kan
skada märkets renommé

Regional konsumtionsprincip (EES) – dvs. tillåtet att parallellimportera ”lagligt” släppta märkesvaror (Silhouette).

Konsumtion


Tillåtet att i reklam uppvisa det märke som finns på de produkter man vill sälja – hur annars göra reklam för parallellimporterade produkter?

Inte tillåtet att tillgodogöra sig märkets goodwill, dvs. försöka koppla samman egen rörelse med varumärket.
Se C-337/95 (Dior) och C-63/97 (BMW)

Konsumtion

Rätten är obegränsad i tid – förnyelse måste dock ske vart tionde år (2:32-33 VmL)

Hävning av varumärke genom dom pga:
- ursprungliga brister (3:1 1 st. VmL) och
- senare omständigheter
användningstvång (3:2 VmL)
degeneration (3:1 2 st. 1 pt. VmL)
vilseledade, allmän ordning m.m. (3:1 2 st. 2 pt. VmL)

Ett inarbetat varumärke är inarbetat så länge det är känt inom omsättningskretsen.

Rättens upphörande



Tillbaka till utgångspunkten – vad är ett varumärke?

Något som kan särskilja en vara/tjänst från en annan.



Degenerering



Tillbaka till utgångspunkten – vad är ett varumärke?

Något som kan särskilja en vara/tjänst från en annan.



Degenerering
(Heroin – varumärke registrerat av Bayer, år 1898)







SERGEL
Verkligheten
Verkligheten
Verkligheten
Johan Tobias Sergel, 1740 - 1814

Verkligheten
Verkligheten
NAMNLAGEN

Särskilt skydd för egenartade efternamn

20 § Har någon förvärvat ett egenartat efternamn, får ett namn som lätt kan förväxlas med detta användas av någon annan endast om han eller hon enligt denna lag kan åberopa rätt till namnet eller om han eller hon eller släkten av ålder eller annars enligt ortens sed har burit det som tillnamn.
  
 Ingen får obehörigen, till nackdel för den som har förvärvat ett egenartat efternamn, i näringsverksamhet använda en firma, ett varumärke eller ett annat kännetecken som lätt kan förväxlas med namnet. Med firma likställs beteckning för stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig sammanslutning.
   
Ett efternamn skall anses som egenartat, om det är ägnat att utmärka tillhörigheten till en viss släkt.

Verkligheten
VARUMÄRKESLAGEN

10 § Ett varumärke får inte registreras om det innehåller eller består av

1. något som är ägnat att uppfattas som någon annans firma,

2. något som är ägnat att uppfattas som någon annans egenartade efternamn, allmänt kända konstnärsnamn eller likartat namn, om användningen av märket skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden,

3. en bild av någon annan som uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden, eller

4. något som kränker någon annans upphovsrätt till ett litterärt eller konstnärligt verk eller någon annans rätt till en fotografisk bild eller ett mönster.

Rättsfallen

- Bakgrund, vad är det som har hänt?
- Vilka är parterna, dvs käranden och svaranden?
- I vilken eller vilka domstolar rör vi oss?
- Vad är rättsfrågan?
- Vad är argumenten för käranden?
- Vad är argumenten för svaranden?
- Vad är domslutet och vad är domskälen (i korthet)?
- Kritisk granskning; håller argumenten? Håller domslutet?
- Vad tycker ni? Var det rätt? Fel? Varför?
- Vad ska vi ta med oss, varför har vi läst det här fallet?


Vad är ett varumärke?

Något som kan särskilja en vara från en annan vara




Varumärkets funktioner
Ursprung, kvalité och garantifunktion

Reklamfunktion

Kommunikation och investeringsfunktion

Full transcript