Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

"Nej alltså han förvandlades till en blomma"Eleverna tar ordet i klassrummet i utforskandesamtal om varandrasberättelser

Här presenterar jag kort mitt examensarbete från lärarutbildning på Malmö Högskola 2012. Här kan du läsa hela uppsatsen: http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/14358
by

Moa Dalkvist

on 26 November 2012

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of "Nej alltså han förvandlades till en blomma"Eleverna tar ordet i klassrummet i utforskandesamtal om varandrasberättelser

Eleverna Examensarbetet: så gick det till! Första gången som vi på lärarutbildningen fick pröva olika forskningsmetoder märkte jag att inget går upp mot att undersöka undervisning. Jag upplevde intervjuer som tillrättalagda och ointressanta. Friserade av respondenternas självbilder. Långt ifrån handlingarna. Jag ville titta på... Till mitt examensarbete hade jag tusen idéer. Men det blev inte någon av dessa. Min undersökning råkade hända mitt framför mig. Så jag spelade in utan att veta vad det skulle bli för uppsats. pratade mest! Det började med att jag berättade många berättelser för en andraklass jag var i. Majoriteten av eleverna var flerspråkiga. Jag berättade om två barn som levde för hundra år sedan i Sverige och vi undersökte skillnaderna mellan deras liv och barns liv idag. Jag berättade om monster, drottningar, grodor och apekatter. Vi arbetade med läsförståelse, historia, mattekluringar och att skriva historier. ”Ska du berätta en historia idag?” frågade eleverna förväntansfullt. En dag frågade en elev om hon fick berätta en saga. Hon berättade flera dagar i rad. Tredje dagen berättade hon en Bellmanhistoria. Flera i klassen räckte upp handen och berättade andra skämt och Bellmanhistorier. Sedan ville fler komma fram och berätta för klassen. Där väcktes tanken om en berättarstund. Några dagar senare började studien. Det var alltså inte jag eller någon annan lärare som hade planerat detta. Vi bara bejakade elevernas önskemål. Studien pågick under en sexveckorsperiod och består av tio berättarstunder med trettio berättelser med efterföljande samtal. Jag ville uppmuntra berättandet. Jag ville att det skulle vara kul att berätta. Därför instruerade jag klassen att ställa frågor till berättaren om innehållet i berättelsen. Jag var fascinerad över hur eleverna berättade. Vad de berättade. Hur det kändes att berätta. Men när jag började analysera mitt material märkte jag att samtalen eller frågestunderna efter berättandet var det som förvånade och intresserade mig mest. Här är mina slutsatser! Min forskningsfråga blev till slut: Hur ser rollfördelningen ut i samtalen under berättarstunderna och vad har det för konsekvenser för elevernas kommunikation och interaktion? Berättelsen, som inte är utvald av läraren, skapar med sitt öppna innehåll möjligheter för ett icke-hierarkiskt samtal där elevernas tankar är det som driver samtalet.
Läraren ger plats åt detta samtal genom att lämna över ordförandeposten till berättaren, stötta eleverna att undersöka berättelserna och rikta deras uppmärksamhet på innehållet.
Berättaren väljer själv position som berättare och samtalspartner vilket gör att utmaningarna hamnar på en nivå som är anpassad efter den eleven.
Klassen bidrar genom sin vilja att förstå berättelsen och leva sig in i denna med frågor och kommentarer och stöttar då berättaren i dess utforskande i berättelsen.
Samtalens frihet från styrning gör dock att talutrymmet blir ojämnt fördelat.
Rollfördelningen är alltså icke-hierarkisk, som i ett samtal mellan vänner, vilket leder till att kommunikation och interaktionen är dynamisk och varierande.
Berättelsen som material skapar förutsättningar för alla att bidra då det inte finns något rätt och fel. Klasskamraterna, som vill förstå sin klasskamrats berättelse, ställer frågor där både berättaren och klassen hittar svar och samtalen är därför utforskande.
Berättaren utmanas språkligt utifrån sin nuvarande nivå genom klasskamraternas frågor vilka i sin tur får stöd av läraren.
Den dynamiska interaktionen och den språkliga utmaningen utifrån elevens kunskapsnivå tyder på att samtalen är språkutvecklande.
Slutligen var det som fick mig att le lyckligt både under själva studien och när jag skrev uppsatsen att… Blev du nyfiken? Läs hela uppsatsen här: http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/14358
Full transcript