Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Svensk politik - tidslinje

No description
by

Katarina Lehtola

on 28 October 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Svensk politik - tidslinje

Svensk politik - tidslinje
1905
Unionskrisen
Sverige/Norge
1933 -
Krisuppgörelsen

S och bondeförbundet (nuvarande C) gjorde upp om den ekonomiska politiken. S fick igenom sin ekonomiska politik mot att Bönderna fick igenom sin jordbrukspolitik.

Logrolling
= justering av aktörernas preferensstrukturer möjliggör rationellt handlande

Krisuppgörelsen var ett formativt moment parlamentariskt och ideologiskt, bla pga skapat samarbetskultur som kännetecknar svensk politik
1809 års
regeringsförklaring
- Kom till i samband med en statskupp
- Kritiskt läge mellan Sverige och Ryssland
- "Sveriges historia omsatt i paragrafer"

1866 -
Representations-reformen
När man gick från fyrståndsriksdag till tvåkammarriksdag.
Liten rösträttsreform, man inför de tre strecken:
1. Man
2. Över 21 år
3. Förmögenhet (årsinkomst minst 800 kr, eller förmögenhet minst 1000, eller fastighet minst 6000)

Louis De Geer var upphovsman, Henning Hamilton och adeln var motståndare.
1876 -
Inrättandet av stadsministerämbetet
2a världs-
kriget

1840 -
Departemental-reformen
Ett steg mot modern regering, de kungliga rådgivarna blev ministrar med egna departement ansvarsområden.

Dessutom tillsattes 3 konsultativa stadsrådsplatser

Stadsråden fick stärkt ställning mot Kungen.
1800
1900
Formativa moment efterkrigstiden
1985
November-
revolutionen
Paradigmskifte inom
ekonomisk politik
70-talet: Oljekriser, inflation, svag tillväxt, budgetunderskott

80-talet: Överhettning, inflation, arbetslöshet

90-talet: Svag tillväxt, valutakris, budgetunderskott

2000-talet: Arbetslöshet, global finanskris
1919 -
Kvinnlig rösträtt
1995 -
Sverige går med i EU
- Undvikande av en alltför stark kungamakt, dock gavs kungen ändå en betydande makt

- Riksdagens ställning förstärktes och fick en kontrollerande funktion
Konsekvenser
Riksbanken avreglerar kreditmarknaden, finansministern Kjell-Olof Fälldt visste om det innan det skedde men sa inget till Palme.

Ledde till överhettning, enklare att låna pengar, hushållen skuldsatte sig, mer fritt kapital. Staten fick mindre makt, pga ekonomin började leva mer sitt eget liv.
Föregicks av en folkomröstning, 52,3 % ja, 46,8% nej.

2005 fattade EU beslut om 20-30 procent av de beslut riksdagen beslutade innan medlemskapet

Ca 10 procent av riksdagens beslut var en direkt följd av EU-direktiv

Konstitutionell implikation (1): även regeringen stiftar lag (Ministerrådet)

Konstitutionell implikation (2): myndigheternas självständighet undergrävs (dualismen minskar)

Ca 60 % av kommunernas dagordning påverkas av EU-regler
Folkomröstningar i Sverige
1922 - Rusdrycksförbud Ja:49% Nej:51% Deltagande:55,1%

1955 - Högertrafik Ja:15,5% Nej:82,9% Deltagande: 53,2%

1957 - Pensionsfrågan, ATP Linje 1:45,8% Linje 2:15,0%
Linje 3:35,3% Deltagande: 72,4%

1980 - Kärnkraften Linje 1:18,9% Linje 2:39,1%
Linje 3:38,7% Deltagande: 75,6%

1994 - EU-medlemskap Ja:52,3% Nej:46,8% Deltagande: 83,3%

2003 - Euron Ja:42,0% Nej:55,9% Deltagande: 82,6%
1880-talet
Tullstriden
Protektionister (jordbrukare) mot frihandlare. Protektionisterna vann.

Tullstriden bröt den politiska apatin.
1920-talets rasbiologi
1930-talet
Folkhemmet
40-talet efter kriget
60-talet
radikalisering
Planhushållningsdebatten
Hjalmarssonaffären
ATP - reformen
Ideologiernas död
Samlingsregering 1939-1945
Neutraliteten
Midsommarkrisen
Presscensur
Övergripande grejer
Politisk kultur - De grundvärderingar, normer och handlingsmönster som sammantaget återspeglas i de institutionella ramar som bär upp ett politiskt system

Svensk politisk kultur - Individualism (men kollektivistiska former)
- Samförstånd, substantiellt och proceduriellt
- Rationalitet, förnuftstro, tilltro till vetenskap
- Identitetspolitik, berättelsen om Folkhemmet
Utmaningar - Mångkulturalism, Växande klyftor, "New Politics"

Individualism?
Forskning visar att svenskar: Jämfört med andra skandinaviska länder har svag grupplojalitet, litet regelberoende (”jag bestämmer vad jag vill göra”)
Har hög grad av självförverkligandevärderingar (postmaterialism) jämfört med alla andra länder
Har en mycket stark konsensussträvan (och uppskattar konformism) jämfört med alla andra länder
Uppskattar symmetriska relationer (jämlikhet) jämfört med andra länder

Makt
Aktörer = Intentioner
Aktören A har makt över aktören B i den utsträckning A kan få B att göra något B annars inte hade gjort (eller avstå från att göra något)
Maktbas: Materiella resurser
Formell auktoritet
Intellektuell kapacitet
Strukturell makt
Skilj mellan konsekvenser (åstadkomma händelseförlopp) och kontroll (avsedda effekter)

Formativa moment - Händelser, beslut och processer som varit avgörande för (de hållbara) institutionernas utformning
Krissituationer som visar att institutionerna är dysfunktionella resulterar i att ett handlingsutrymme uppstår
1800-talets politiska kultur
Politisk apati (bland röstberättigade)
200 000 röstade i det första Andrakammarvalet 1872
I slutet av 1800-talet röstade ca 10 % i kommunvalen

Fatalism (hos de icke röstberättigade)
”Man ska vara nöjd med sin lott och respektera överheten”

Slutet av 1800-talet, snabb förändring
- Industrialisering
- Politisk mobilisering
- Partiväsendet börjar ta form
- Unionskrisen 1905

Nationalismen blir grundläggande politisk identitetsfaktor

Statens institut för rasbiologisk forskning inrättas

Sociobiologiskt influerade rasföreställningar motiverade offentlig politik för att främja ”rashygien”
Integrativ demokrati
”Den politiska demokratin är en halvmesyr som gör samhällsklyftorna än större genom att den spränger in en skriande motsägelse i den egendomslöses existens” (Arthur Engberg)

Samförstånd och nedtonad klasskamp
”En av demokratins viktigaste uppgifter är att ta död på klassandan” (Per Albin Hansson)
”Den bolsjevikiska propagandan är en pest som sprider moralisk förvildning och sedlig upplösning” (Arthur Engberg)

Vägen mot medborgarskap för kvinnor
1862: myndiga kvinnor gavs rösträtt i kommunala val (och landsting)
1910: kvinnor som var röstberättigade blev valbara i landstings- och kommunfullmäktige
1920: ny giftermålsbank gör alla vuxna kvinnor myndiga
1921: rösträtt och valbarhet i allmänna val
1923: särskild behörighetslag ger kvinnor tillträde till högre statliga tjänster (ej kyrkan och försvaret)

Den "lilla rösträttsfrågan"
Tre typer av motstånd
Tyst motstånd
Tillsvidare motstånd
Principiellt motstånd

Argument
Rättighet, jämlikhet
Resurs: nyttoargument (villkorad rättighet)
1907
1907 års reform: införande av 40-gradig skala i kommunala val; allmän rösträtt för män över 24 år till andra kammaren; proportionellt valsätt

1918 års reform: allmän rösträtt (även för kvinnor); avskaffande av 40-gradiga skalan
1917
Statsskickets parlamentarisering
Fyra konstitutionella positioner:
Kungligt envälde
Maktdelning
Parlamentarism
Republik

1917 – regeringen Edéns tillträde markerar det slutgiltiga genombrottet för den parlamentariska principen vid regeringsbildning

Det nya styrelseskicket
Kvardröjande anti-demokratism
”Demokratiens abnormitet”
Kungens roll

Parlamentarisk instabilitet
Valvindsparlamentarism
Vågmästarparlamentarism
Splittrad inhemsk opinion
- Neutralitet till varje pris?
- ”Finlands sak är vår”?

Inkonsekvent neutralitetspolitik
- Hård press från Tyskland resulterade i undfallenhet
- Eftergifter gentemot väst när vindarna vände

Demokratiskt undantagstillstånd
- Självcensur i pressen
- Begränsning av tryckfriheten
1960-1975
Det moderna Sverige
Svenska ”modellen” blomstrar – generell välfärdspolitik och fred på arbetsmarknaden
Socialdemokratisk dominans – förklaras av
(1) ideologisk breddning,
(2) strategisk anpassning,
(3) val- och kammarsystemet och
(4) borgerlig splittring

Vänstervind och radikalisering – auktoritetsupplösning och nya sociala rörelser
Blockpolitik – mittensamverkan och enkammarriksdag lägger grunden
Ny författning – folksuveränitet ersätter maktdelning
1974 års RF
Kodifiering (gällande praxis)
Folksuveränitetsprincipen ersatte maktdelningen
Parlamentarismen i fokus
Effektivitet som övergripande demokrativärde (folkviljans förverkligande)

”Den demokratiska välfärdsstatens författningspolitiska principer”

Moderna formativa moment
Löntagarfonderna:
Socialismen slutgiltigt (?) avförd från dagordningen

Kärnkraften:
Miljöpolitiken blir konfliktdimension

Novemberrevolutionen 1985 samt makro-ekonomiskt regimskifte 1990, Paradigmskifte inom den ekonomiska politiken

Ubåtskränkningen 1981 (och framåt)
Socialdemokratins hegemoni inom utrikespolitiken försvinner

EU-medlemskapet: Reducerat nationellt handlingsutrymme

Regeringen Reinfeldts återval? S-hegemonin slutgiltigt borta (?)

2003 Euro-
omröstningen
Full transcript