Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Löpande skuldebrev

Föreläsning i kursen Kredisäkerhet och insolvens den 30 augusti 2013
by

Jakob Heidbrink

on 30 August 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Löpande skuldebrev

Löpande skuldebrev
Den rättspolitiska skillnaden mot enkla skuldebrev
· Enkla skuldebrev är skulderkännanden och inte från början avsedda att cirkulera (även om man bör vara medveten om ett det kan hända)
· Vid löpande skuldebrev är själva avsikten att de skall kunna cirkulera
· Fordringen är avsedd att omsättas på en massmarknad
Skillnadens konsekvenser
· Vid enkla skuldebrev får förvärvaren inte bättre rätt än överlåtaren hade
– Gäldenären har alla invändningar ur kausalförhållandet kvar
· Opraktiskt när en skuld (eller snarare: en rättighet) är tänkt att snabbt omsättas på en marknad
· Också sakrättsligt problem: denuntiation?
Alltså:
– Fordrans övergång från överlåtare till förvärvare måste lösas utan denuntiation
– Invändningarna ur kausalförhållandet måste försvinna
Legitimation som omsättnings-problemets lösning
Om man vet vem som har rätt (är legitimerad) att
a) kräva betalt enligt skuldebrevet;
b) uppbära betalning enligt det; och
c) har rätt att förfoga över det
har man löst omsättningsproblemet
Kallas för
a) aktivlegitimation (aktivt krav)
b) passivlegitimation (rätt att ta emot) och
c) förfogandelegitimation
Olika former av löpande skuldebrev
Löpande skulde-
brev kan vara:
– ställda till innehavaren (inne-havarskuldebrev) eller
– ställda till "viss man eller
order (orderskulde-
brev)
Det gäller olika legitimations-
regler för dessa skulde-
brev
Innehavarskuldebrev
För innehavarskuldebrev är det innehavet (besittningen) som är legitimerande
· Aktivlegitimation:
– 13 § första stycket skuldebrevslagen
· Passivlegitimation:
– 19 § första stycket skuldebrevs-
lagen
· Förfogandelegitimation:
– 14 § första stycket
skuldebrevslagen
Orderskuldebrev
· Vid orderskuldebrev räcker inte innehavet
– Det krävs indossament också
Ett indossament är en skriftlig överlåtelseförklaring
– "Jag, A, överlåter härmed detta skuldebrev till B" (observera § skuldebrevslagen om överlåtelse)
Kan ske
– på skuldebrevet
– på ett särskilt papper som följer med skuldebrevet
– "in blanco"
· In blanco betyder att förvärvaren inte framgår: "Jag, A, överlåter härmed detta skuldebrev"
· Skuldebrevet blir då ett innehavarskuldebrev till dess det nästa gång indosseras med namn
Indossamentets betydelse för legitimationen
Vid orderskuldebrev är innehav
plus
indossament legitimerande
– Det måste finnas en obruten indossamentskedje som leder fram till den
– som gör kravet gällande (aktivlegitimation 13 § andra stycket skuldebrevlagen)
– uppbär betalning (passivlegitimation, 19 § andra stycket skuldebrevslagen eller
– förfogar över skuldebrevet (förfogandelegitimation, 14 § andra stycket skuldebrevslagen)
Observera
verkan av in blanco-indossament: indossamentskedjan anses vara obruten
Negotiabilitet
Legitimation löser inte problemet med gäldenärens invändningar
– Detta görs med den såkallade negotiabiliteten, 15 § första stycket skuldebrevslagen
– Den som vid förvärvet av skuldebrevet varit i god tro (inte visste eller borde ha vetat) om en invändning gäldenären hade, får göra skuldebrevet gällande enligt dess ordalydelse, jfr 15 § andra stycket skuldebrevslagen
God tro
I princip (enligt förarbetena från 1936):
– ingen undersökningsplikt
– klara indikationer på att något är fel leder till undersökningsplikt
…men så kom NJA 2010 s. 467
NJA 2010 s. 467
Bakgrund:
· Gäldenär hade betalat av skuldebrev, men inte fått tillbaka det; inte heller gjordes någon anteckning på skuldebrevet
· Skuldebrevet överläts som del av en stock av skuldebrev mellan finansinstitut
· Senaste förvärvare krävde enligt skuldebrevet
Högsta domstolen: vid överlåtelse av stockar av skuldebrev mellan finansiella institut måste förvärvaren före förvärvet höra sig för med varje gäldenär om eventuella invändningar för att kunna anses vara i god tro
Skydd mot negotiabilitetsverkningar
Enligt 21 § skuldebrevslagen har gäldenären rätt att få en tydlig anteckning på skuldebrevet
– vid slutbetalning har man rätt att få skuldebrevet tillbaka
Varför funkade inte det i NJA 2010 s. 467?
– Bankerna tycker att det är för jobbigt att administrera systemet
Undantag från negotiabiliteten
"Starka" invändningar enligt 17 § skuldebrevslagen

De särskilda fallen i 15 § tredje stycket och 16 § skuldebrevslagen
– handlar om skuldebrevets ordalydelse och att gäldenären presumeras ha gjort rätt för sig
– observera kopplingen till 21 § skuldebrevslagen
Full transcript