Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

The Swedish Maritime Industry

Presentation of the report "Den svenska maritima näringen" at the department meeting at SMT, Chalmers, 20130605
by

Andreas Hanning

on 5 June 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of The Swedish Maritime Industry

Transport Ocean
resources Tourism and leisure Maritime technology and production Service Research and education Public
sector Vad kan analysen användas till? 2200 employees (2011) 16700 employees (2011) 8200 employees (2011) 4200 employees (2011) 2700 employees (2011) Input till framtida satsningar (tex regionala klusterstudier)

Visa var företagen finns och stödja regional och nationell utveckling

Levande statistik - måste uppdateras i nära samarbete med näringen No exports Negative results Sw. parent company Hälften av de anställda inom den maritima närignen arbetar inom "Transport", dvs rederier och hamnar mm

Västra Götaland har flest anställda, samt flera av de stora arbetsgivarna

Den maritima näringen visade på en stabil utveckling med ökat antal anställda under åren 2006-2008. Finanskrisen påverkade näringen, särskilt inom området ”Transport” Större företag, samt företag inom ”Transport” och ”Maritim teknologi och produktion” har högre FoU-intensitet.

Tydligt samband med dessa företags teknikrelaterade tjänster och produkter, vilka kräver en högre FoU-nivå.

Många FoU-samarbeten genomförs mellan företag inom ”Transport” och ”Maritim teknologi och produktion”.

Företag inom ”Transport” och ”Maritim teknologi och produktion”, samt företagen med högre FoU-nivå, återfinns till största delen i södra Sverige samt i storstadsregionerna.

De företag som till största delen arbetar inom produktion/reparation, samt försäljning/handel är i regel mindre företag. Omkring 2/3 av alla analyserade företag uppvisade positiva resultat efter finansnetto år 2011.

Ingen tydlig geografisk fördelning av företagen med positiva resultat.

Det är flest företag inom ”Klassningssällskap…”, ”Hamnföretag…”, ”Tjänstekonsulter…”, ”Skeppsmäklare…”, samt ”Teknikföretag” relativt det totala antalet företag i respektive kategorier som har haft positiva resultat efter finansnetto.

Företag som uppvisar positiva resultat har en större andel av de anställda inom respektive kategori. Omkring 1/3 av företagen i analysen uppvisar negativa resultat efter finansnetto 2011. Flertalet av dessa företag, med några få undantag, är små företag med lägre FoU-intensitet.

Det är till största delen företag inom ”Produktion/tillverkning/reparation”. Detta tyder på att dessa företag är mer konjunkturkänsliga då de återfinns längre ned i leverantörs-, respektive förädlingskedjan.

Geografin verkar sakna betydelse även när det gäller negativa resultat efter finansnetto. För att analysera hur den maritima näringen påverkar både export, samt inhemsk produktion, har företagens exportstatistik hämtats in. Exporten ges inte i absoluta belopp, utan i intervall där ett företags export delas in i storleksklasser, från (0) ingen export till (8) över 100 miljoner SEK i exportvärde. I följande figurer har ett medelvärde av företagens exportintervall delats med deras totala omsättning för att visa en ungefärlig bild av deras relativa mängd export. Företagen har delats in i tre grupper: (1) Ingen export, (2) viss export, dvs export delat på omsättning har visat att de har 1-50 % export, (3) betydande export, dvs över 50 % export eller mer än 100 miljoner SEK i exportvärde. De företag som saknar export är till största delen små företag med lägre FoU-intensitet.

Detta visar att de mindre företagen inom ”Produktion/tillverkning/reparation” servar svenska företag eller privatpersoner.

Det är i första hand företag inom ”Fritid och turism”, ”Havet som naturresurs”, samt ”Transport” som återfinns bland företag utan export.

Företagen som saknar export återfinns över hela landet och har ingen utmärkande geografisk koncentration. De företag som har en viss mängd export är mer utspridda på olika branschsegment och har en mer varierad FoU-intensitet samt storlek på företagen.

Flera stora företag inom ”Transport” med högre FoU-intensitet återfinns bland företagen med viss export. I gruppen av företag som har betydande export återfinner vi nästan alla företag inom ”Maritim teknologi och produktion”, samt de största rederierna.

Även ”Havet som naturresurs” har flera företag med stor mängd export.

I denna kategori syns teknikföretagen mycket tydligt, då de till största delen opererar på den internationella marknaden med sina produkter och tjänster.

Denna kategori har således ett stort exportberoende och bidrar starkt till svensk export. Generellt kan länkar mellan ett utlandsägt moderbolag och ett dotterbolag i Sverige innebära såväl för- som nackdelar för dotterbolaget.

Fördelar: tillgång till investeringskapital, upparbetade försäljnings-, marknads- och exportkanaler samt FoU.

Nackdelar: höga avkastnings- och produktivitetskrav. Beslut som är avgörande för den svenska verksamheten fattas ofta hos moderbolaget.

Överföringen av svenska rederier till internationella register, innebär att ägandet av fartygen lämnar Sverige. Det kan leda till att rederierna i ökad utsträckning anlitar underleverantörer från det land vars register man är verksam i, t.ex. Danmark eller Storbritannien.

En eventuell sådan utveckling skulle kunna påverka sysselsättning, lönsamhet och arbetsställen inom "Transport" samt i segmenten "Marin teknik och produktion" samt "Service". Företagen med utländska moderbolag återfinns över hela landet.

Det är betydligt fler företag inom ”Maritim teknologi och produktion”, samt ”Transport” som har utländska ägare.

Vi återfinner nästan inga företag inom ”Försäljning/handel” samt ”Konsult” med utländska ägare. Företag som arbetar med t.ex. kanaltrafik, skärgårdsturism i form av rederiverksamhet, fritidsverksamhet i form av fritidsbåtsbutiker och marinor, samt andra fritidsbåtsrelaterade områden.

Vad som inte ingår är t.ex. marin måltidsturism, eventbolag som arrangerar maritima aktiviteter, kommersiell logi i marin miljö och besöksnäring som kopplar till det maritima.

Skälen till att dessa företag inte är med beror på att det inte finns någon generell beskrivning av vad som betecknas som maritim eller marin turism.

Det vi kan se är att de inkluderade företagen i huvudsak är koncentrerade till Bohuslän och Stockholm, och i viss mån i Skåne och Blekinge.

Vi har även ett antal specialiserade butiker i inlandet som säljer båtar och båtdetaljer.

De största företagen i denna kategori är bland andra Strömma Turism & Sjöfart AB, Klart Skepp Marinteknik AB, Blidösundsbolaget AB, Watski AB, Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, samt Viamare Promarina Managment AB. Företagen inom ”Fritid och turism” har uteslutande låg FoU-intensitet med de flesta företagen inom ”Produktion/tillverkning/reparation” eller ”Försäljning/handel”.

Företagen är också nästan uteslutande småföretag med svenskt ägande.

Detta stämmer väl överens bilden av turismen som lokalt förankrade företag baserade i den region de verkar i.

Det har inte skett någon större förändring av antalet anställda inom ”Fritid och turism” under perioden 2006 till 2011.

Nettoomsättning 2011: 7,2 mdr SEK Diskussion

Denna studie är baserad på nationell statistik över aktiebolag verksamma i Sverige. Grunden till inhämtningen av denna statistik ligger i ett stort underlag av företag baserat på SNI-koder, tidigare arbeten, samt utökade med flertalet branschorganisationers medlemslistor. Det statistiska underlaget utgör därför en bra grund för studien. En vidare diskussion förs i appendix A.5.
Studien visar att den svenska maritima näringen hade omkring 34 000 anställda 2011 vilka till omkring hälften var sysselsatta inom området ”Transport”, en fjärdedel inom ”Maritim teknologi och produktion” och övriga inom ”Havet som naturresurs”, ”Fritid och turism”, samt ”Service”.
De företag som presenterats i studien hade en sammanlagd nettoomsättning på 95,7 miljarder SEK 2011.
Näringen visade på en uppgång fram till 2008, men med finanskrisens intåg påverkades flera branschsegment. Särskilt ”Transport” påverkades av konjunkturen och ökningen mellan 2006 och 2008 på 1600 anställda, slutade med en ökning på 600 anställda under perioden 2006-2011. En hypotes kring minskningen av antalet företag från och med 2008 är att finanskrisen ledde till en kraftigt minskad efterfrågan på sjötransporter och därmed behov av att kraftigt minska kostnaderna inom rederierna för att upprätthålla konkurrenskraften. Det snabbaste sättet att påtagligt minska kostnaderna var att flagga ut fartygen till internationella register med betydligt lägre lönekostnader än i den svenska handelsflottan.
Inom vissa delar av den maritima näringen är det utländska ägandet stort. De företag som har utländska ägare har en större andel av de anställda relativt antalet företag som är svenskägda.
De fem övergripande områdena, ”Transport”, ”Havet som naturresurs”, ”Fritid och turism”, ”Maritim teknologi och produktion”, samt ”Service” har flera överlappande områden men varje företag har blivit kategoriserat att tillhöra det segment som bäst beskriver företagets huvud fokus. För vissa segment, särskilt för ”Havet som naturresurs” men också för ”Fritid och turism” är antalet anställda och antalet företag underskattat i denna studie. För ”Havet som naturresurs” beror det på att det finns många företag som inte är aktiebolag, utan enskilda bolag, ekonomiska föreningar eller partsrederier.
Inom ”Fritid och turism” saknas majoriteten av företagen och de anställda inom segmentet, då dessa antingen inte gått att identifiera via de källor som använts, t.ex. att det inte finns en nationell branschorganisation med medlemsregister som identifierar dessa, eller på grund av att många företag inte är aktiebolag. I andra studier har antalet anställda inom ”Fritid och turism” uppskattats med antalet anställda inom besöksnäringen i kustkommuner, men detta angreppssätt har valts bort i denna studie till förmån för ett smalare men mer precist resultat. Inför framtida studier bör de organisationer som arbetar med maritim turism utarbeta en metodik och en samstämmighet över vad som ska identifieras som just maritim turism om det ses som viktigt för att främja näringens utveckling. Björn: KPI, miljömätningar? Hållbarhet, hur kan vi mäta det med den data vi har? Jämför med antalet anställda och relatera till att de andra näringarna behöver sjöfarten för att lyckas. Transport Ocean resources Tourism and leisure Maritime technology and production Service Employees within the different categogies Dessa företag är starkt koncentrerade till storstadsregionerna Göteborg och Stockholm, med tonvikt på Göteborgsregionen.

Inom denna kategori återfinns i första hand företag som levererar tjänster till sjöfarten.

Exempel på stora företag i denna kategori är SMBF Service AB och BSM Sweden, som bemannar rederier med kvalificerad personal.

Företaget Marin Mätteknik i Västra Frölunda AB representerar en relativt smal men växande nisch; marina data från hydrografiska och geofysiska undersökningar.

Företaget Transas Marine International, som har kontor i Göteborg, levererar navigationsprodukter och tjänster till den globala marknaden. FoU-intenstiteten är generellt sett låg inom kategorin, med några få företag med högre FoU-intensitet.

Det beror till största delen på att många av företagen enbart servar företag inom ”Transport” med tjänsteprodukter och konsulttjänster.

Inom ”Skeppsmäklare…” är 23 % av företagen utlandsägda och 35 % av de anställda arbetar i dessa företag .

Inom ”Klassningssällskap…” ägs 58 % av företagen av utländska aktörer, med hela 87 % av de anställda inom dessa företag.

Det är relativt få företag i kategorin, varför t.ex. Det Norske Veritas står för en stor andel av dessa anställda.

Kategorin ”Service” har sett bäst utveckling under 2006-2011 med en ökning av antalet anställda med 37 % under perioden, från cirka 1400 till 2200 anställda.

Nettoomsättning 2011: 8,7 mdr SEK Exempel på stora företag inom ”Transport” är Stena Line Scandinavia AB, Tallink Silja AB, Viking Rederi AB, Finnlines Ship Management AB, Wallenius Marine AB och APM Terminals Gothenburg AB.

Företagen i detta branschsegment finns fördelade kring våra kuster, med tydligt fokus på Göteborgs stad, Stockholms stad, samt Malmö, Helsingborg och Trelleborg.

De två branschsegmenten inom ”Transport” kan ses som den maritima näringens kärna.

Framtida satsningar på intermodala lösningar, city-logistik på vattnet, ökad kollektivtrafik via vattenvägen, energieffektiva fartyg och förbättrad hamnlogistik kommer leda till FoU-satsningarna inom flera företag de närmaste åren.

Nya bränslen kommer bidra till minskade utsläpp, men även viktiga satsningar på säkerhet för att stärka implementeringen av nya tekniker på ett säkert sätt. Det är framförallt de större rederierna som har en högre FoU-intensitet.

De företag som bidrar till ökad FoU gör detta ofta i samarbete med FoU-aktörer som bland annat återfinns bland företagen i ”Maritim teknologi och produktion”.

Transportsegmentet ökade antalet anställda fram till finanskrisen men har sedan dess minskat igen, jämfört med toppåret 2008.

Nettoomsättning 2011: 41,9 mdr SEK Inom ”Hamnföretag…” är det 8 % av företagen i kategorin som har utländskt ägande. Dessa företag står för 10 % av antalet anställda i kategorin.

Detta stämmer väl överrens med att många hamnar och terminalföretag är lokalt ägda, av bland annat kommuner.

Inom ”Rederier” är det 13 % av företagen som har utländskt ägande, men det är 37 % av de anställda inom kategorin som är anställda vid utländskt ägda företag.

Antalet anställda påverkas både av konjunkturläget, men också av företagens agerande beträffande var de har sina fartyg flaggade. Dessa företag finns lokaliserade kring kusterna samt i storstadsregionerna.

Bland de största företagen i kategorin finner vi Abba Seafood AB, Leröy Smögen Seafood AB, Domstein Sverige AB, Västkustfilé AB, samt Bröderna Hanssons i Göteborg AB.

Satsningar på nya produkter från vattenbruket kan bidra till nya proteinkällor, både för mat och som proteinkäller till djuruppfödning.

Idag är de största företagen inom ”Havet som naturresurs” företag inom fiskeindustrin. Med ökade satsningar på vattenbruk, speciellt utmed Bohuskusten, finns det goda utvecklingsmöjligheter inom branschsegmentet.

Det är i dagsläget få företag som är involverade i havsbaserad energi. Det är dock ett utvecklingsområde som påverkas av internationella och nationella satsningar på förnybar energi och är ett område som förväntas öka i omfattning de kommande åren.

Både teknikföretag som tillverkar vindkraft till havs, vågkraft, tidvattenkraft och annan havsbaserad energi, såväl som företag som installerar och servar havsbaserade installationer kommer se ökad tillväxt de kommande åren. Inom ”Havet som naturresurs” är Västra Götalands län tydligt överrepresenterat när det gäller antal företag, men även Stockholms län, Skånes östkust och Blekinge, samt norra Halland har höga andelar.

Stort fokus på antingen försäljning/handel eller produktion/tillverkning/reparation inom detta segment.

Det finns några få företag med hög FoU-intensitet som arbetar tillsammans med FoU-aktörer som SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik) för att förädla och vidareutveckla koncept och produkter.

Det utländska ägandet är relativt litet sett till antalet företag inom ”Fiske och vattenbruk…” med enbart 4 % av företagen inom kategorin. De utlandsägda är dock stora relativt de svenskägda, då 25 % av de anställda arbetar i dessa företag.

Nettoomsättning 2011: 14 mdr kr Exempel på stora företag inom denna kategori är Kockums AB, Rolls-Royce AB, AB Volvo Penta, Rosemount Tank Radar AB, Wärtsilä Sweden AB, samt Cargotec Sweden AB.

Flera stora teknikföretag servar en internationell marknad, utvecklar innovativa produkter och har en hög FoU-intensitet inom företagen.

Flera företag arbetar med nya tekniker för framdrift och rening av utsläpp från fartyg, medan andra arbetar med logistik och utveckling av tekniker för RoRo-fartyg.

Dessa företag har ofta samarbeten med företag inom ”Transport” för utvecklande av nya fartyg och nya koncept.

Inom ”Maritim teknologi och produktion” återfinns också företag som tillverkar fritidsbåtar och fritidsbåtsrelaterade produkter. Dessa företag har det senaste åren påverkats av den vikande konjunkturen, vilket precis börjar synas i denna studie. Nybyggnads- och reparationsvarven består till största delen av lokala småvarv med låg FoU-intensitet. Dessa är också till största delen svenskägda, med endast 2 % utländskt ägande.

Inom ”Teknikföretag” återfinner vi de företag som till största delen har en betydande export. Dessa företag har högre FoU-intensitet, speciellt bland de större företagen.

Bland annat återfinns två världsledande underleverantörer till nybyggnadsvarv och rederier runt om i världen inom RoRo-fartyg i denna kategori, TTS Marine AB och Cargotec Sverige AB.

Dessa och andra företag i kategorin arbetar aktivt med FoU-projekt ihop med bland annat företag inom ”Transport” med utvecklande av bl.a. nya fartygskoncept och logistiklösningar i hamnar runt om i världen.

Nettoomsättning 2011: 23,9 mdr kr Other projects/work for innovation within the maritime industry Life
Science Vehicl. Chem ICT Mines /
mineral Env. tech Forest, pulp
paper Some exp. Significant exp. Export Slutsatser Positive results Financial results Slutsatser Intl. parent company Slutsatser andreas.hanning@chalmers.se Employees Slutsatser Development 2006-2011 Steel Energy Ownership R&D intensity Slutsatser
VINNOVA's "Strategic research and innovation agendas" (among others, Svallvåg and Blue Energy)

VINNOVA, Formas and the Swedish Energy Agency's "Strategic innovation areas"

Regional work, "Maritime clusters in Västra Götaland", REMCAP CLUSTER Regional concentrations of co-dependant companies, authorities, organizations and research institutions within the same or similar sectors SWEDISH
MARITIME INDUSTRY Trend: fusionera lokala hamnar och sälj ut terminaler Future potential Increased demand METHOD Collecting lists of companies SNI
Previous analyses
Member lists from different industry organizations Database Company activity The Swedish maritime industry Andreas Hanning Anders Carlberg, VGR
Anna Hammargren, Maritime Forum
Karina Linnér, SMTF
Urmas Kömmits, VGR Work group Previous studies Olika branschindelningar

Olika kvalitativa bedömningar Delimitations Joint stock company (sw: AB)
Only employees in Sweden 18 000 employeesanställda i sjöfartens klusterkärna (2004)
Omkringliggande och näraliggande företag har 200 000 anställda

Klusterkärnan, eller näringskärnan, går att adressera kvantitativt
Omkringliggande företag endast kvalitativt Sjöfart, hamnar, farleder, fiske, vattenbruk, båtliv, marinor: 28 000 anställda
Marin turism och rekreation: 44 000 anställda

All turism inom kustkommuner inräknad ”Den svenska sjöfartsnäringens ekonomiska och geografiska nätverk och kluster” Internationella Handelshögskolan i Jönköping – 2006 "God havsmiljö 2020" Havs- och Vattenmyndigheten – 2012 "Sveriges sjöfartssektor" Tillväxtanalys – 2010 Antalet anställda uppskattas till 105 000 inom sjöfart och relaterade näringar

Kvalitativ uppskattning Gemensamt: PURPOSE Få en bild av näringen
Var finns företagen
Vilka delkluster finns
Var bör regioner och stat stödja utveckling Chalmers University of Technology
Ligthouse Maritime Competence Centre För att stödja regionala aktörer i att utveckla regionala innovationsstrategier har VINNOVA startat en pilotverksamhet med framtagande av analyser inom olika sektorer med betoning på sysselsättningsdata och FoU. Analyserna visar hur olika sektorer ser ut och har utvecklats sett till tillväxttakt av FoU, antal anställda och forskningsområden. Arbetet sker i nära samarbete med referensgrupper med representanter från näringslivet och andra intressenter. När alla sektoranalyser är klara kommer VINNOVA att utveckla övergripande analyser som belyser intressanta aspekter. Exempel på sådana skulle kunna vara rörlighet och flöden över branschgränser, gemensamma underleverantörsstrukturer och kompetensförsörjning.

Varför VINNOVA gör analyser
VINNOVA har som uppgift att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. Vår huvudsakliga roll är att investera i forsknings- och innovationsprojekt. För att göra det med framgång behöver vi kontinuerlig omvärldsanalys om näringslivets förutsättningar som strategiunderlag.

VINNOVA är dessutom regeringens expertmyndighet inom det innovationspolitiska området och analyserna ska kunna fungera som beslutsunderlag för andra aktörer i samhället. Support regional actors
Show development of different sectors
Show R&D capacity within different sectors
Number of companies and employees Further studies:
General analysis in combination with other industries in order to identify synergies and other interesting aspects Report: http://bit.ly/14vMwuW
Full transcript