Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Människans Fysiologi

No description
by

Zoe Borg

on 22 November 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Människans Fysiologi

Människans Fysiologi
Gemensamt för de flesta djur:
Detail 1
Detail 3
Transport
Värför behöver vi ett transportsystem?
Matspjäkningssystemet
Uppbygnad av en transportsystem
Något vätska som kan transportera näringsämnen, syre och avfallsprodukter.
Näringsämnen
Kolhydrater
Närningsämnen
Kolhydrater-
Viktigaste
energikällan
för de flesta djur, utom köttätare som i huvudsak använder proteiner och fetter. (Monosackarider: glukos & fruktos; Disackarider: maltos & sackaros; Polysackarider: som stärkelse)
Näringsämnen
Proteiner-
Av de 20 olika slags aminosyror som bygger upp proteinerna kan människokroppen framställa 12 stycken själv. De andra 8 stycken kallas för essentiella, och vi måste få i oss dem i färdig form.
Homeostas
"Homoios"= liknande ; "Stasis"= stop/ stillastående
Vävnader
De specialiserade cellerna är uppdelade i olika
vävnader.
De är flercelliga heterotrofer
De flesta har ett hålrum (tarmkanalen)
Deras celler saknar cellvägg, men har istället strukturproteiner som ger stadga.
De har nervvävnad för kommunikation och muskelvävnad för rörelse
De flesta förökar sig sexuallt
De har speciella regulatoriska gener (hox-gener) som under tidigt fosterstadium bestämmer var olika kroppsdelar ska anläggas
Jämnvarm och växelvärm
Energibehovet
Den ena energistrategin är inte bättre än den andra!
Att hålla en jämn kroppstemperatur kostar mycket energi
Basalmetabolismen= ämnesomsättning som krävs för att täcka energibehovet i vila.
Jämnvarma = Endoterma
Kan arbete länge och intensivt
Kan leva överallt på jorden
Energibehovet är storleksberoende
kroppens volym: kroppsytan
Amfibier och reptiler
Växelvarma = Ektoterma
Behöver inte äta lika ofta, när tillgång till mat är dålig kan de sänka energibehovet till et mycket låg nivå genom att hålla sig stilla.
Det finns undantag från grundregeln.
flygande insekter kan få en drastiskt höjd kroppstemp när ving musklerna arbetar
Däggdjur och fåglar
Det är viktigt att den inre miljön hålls konstant!
I människor finns det system för att reglera bl.a kroppstemp, salt- vattenbalans, pH och utsöndring av rest produkter.
Jämnviktsnivån regleras i huvudsak genom negativ återkoppling
Växelvärma= Ektoterma
Cellerna inom en vävnad har samma ursprung men kan ha olika specialisering och funktion.
Kombinationer av vävnader bilder organ, och flera
organ
bildar
organsystem.
Epitelvävnad= avgränsningen från omgivningen
Förnyas underifrån, cellerna närmaset basalmembranet aktivt delar sig.
Stödjevävnad= håller ihop, förankrar, isolerar, skyddar och stödjer andra vävnader och organ i kroppen.
Brunt fett = Baby fat :)
Den mest ger värmeenergi när den förbränns, hjälpa djuren att hålla en jämn kroppstemperatur under vinter.
Muskelvävnad= Den kan kontraheras!
Glatt muskulatur= Kan
inte
styras av vilja.
Arbetar långsammare och med kramande rörelse

Tvärstrimmiga muskulatur=
Styrs av viljan
Är fästa vid skelettben men senor.
Flerkärniga, flera celler smält tillsammas till långa muskelfiber.

Hjärtmuskulatur=
Styras
inte
av vilja
Är också tvärstrimmiga men de är encelliga och förgrenade.
Kan inte återbildas utan ersätts av bindväv om de skadas.

Fetter
Proteiner
Vitaminer
Mineralämnen
Läs sidor 147-152
Vi behöver även polysackariden cellulosa som vi inte kan spjälka. Den är vätskabindare så att maten passerar långsammare genom tunntarmen.
Fetter-
Energimängden i de fetter som djuren använder som energikälla är dubbelt så hög som den i kolhydrater och proteiner.
Vitaminer-
Är nödvändiga för en mängd processer och fungera främst som coenzymer.
Finns 13 olika slags vitaminer och alla måste tillföras med maten utom 2: D-vitamin och K-vitamin.
Vitaminerna delas i två grupper: vattenlösliga (lagras inte i kroppen) och fettlösliga (kan lagras i kroppen och därmed kan ge förgiftningssymtom)
Närningsämne
Mineralämne
-
Djur inklusive människan behöver cirka 20 olika mineralämnen.
De 7 makronäringsämnen är kalcium, fosfor, kalium, klor, natrium, svavel och magnesium. (behöver större mängder av)
De övriga kallas mikronäringsämnen och vi behöver bara mycket små mängder.


Molekylerna i födan för stor/ i en form som djurets celler kan inte utnyttja direkt
Principen för födans nedbrytning!
Spjälkas till mindre molekyler i mag-tarmkanalen.
Molekyler tas upp av celler i tarmväggen och transporteras ut i kroppen med hjälp av cirkulationssystemet
I cellen anvands spjälkningsprodukterna direkt som energikälla eller byggs de om till andra molekyler som de har behov av.
Enzymer!
Problem?
Spjälkning ske i en "rör" avskilt från resten av organism.
Enzymer utsöndras i inaktiv form.
Maten sönderdelas av tänderna och blandas med saliv som innehåller mest vatten men även:
Amylas
- enzyme som hydrolyser stärkelse till maltos
Lysozymer
- bakteriedödande
Vätekarbonatjoner
som stabilserar pH-värdet, cirka 7,0.
mucin
, ett slemämne som gör maten halare.
Munhålen
Magsäcken
I magsäckens väggfinns det körtlar som utsondrar en magvätska med en pH-värde på 2, den innehåller pepsin och buffrande slem.
Tolvfingertarmen
Det är här både bukspottkörteln och leverns gallblåsa tömmer sitt innehåll
Lagrar gallvätska -innehåller gallsyror - finfördela fetter så att lipas får större yta att verka på.
Producera både hormoner och enzymer.
I bukspott ingår:
vätekarbonatjoner
karbohydraser-amylas
lipaser- bukspottslipas
proteaser- trypsin
nulkleaser- DNAas, RNAas
Tunntarmen
Här utsöndras mindre mängder spjälkande enzymer, pH har höjts till ca 8!

Huvud uppgiften är att den påbörjade spjälkningen ska slutföras och näringsämnena ska absorberas av blod och lymfa.
Villi
Mikrovilli
Absorptionen sker aktiv eller genom diffusion
Tjocktarmen
Här absorberas återstoden av vattnet ifrån rester som inte har kunnat brytas ner.
Det finns mutualististiska bakterier
De utnyttjar delar av födan vi själva inte kan bryta ner och de bildar också viktiga vitiminer (B-vitaminer, folsyra och K-vitamin).
Tolvfingertarmen
Lagra gallvätska- innehåller gallsyror som finfördelar fetter så att lipas får större yta att verka på.
Producera både hormoner (insulin) och enzymer.
Bukspott innehåller:
Vätekarbonatjoner
Karbohydraser- amylas
Lipaser- bukspottslipas
Proteaser- trypsin, dipeptidaser
Nukleaser- DNAas, RNAas

Andning
Gasutbyte!
Cellandning:

Kolhydrater (fett, protein) + Syre Koldioxid + Vatten + Frigjord energi
Var finns syrgas ?
Respirationssystem hos djur på land respektive i vatten skijer sig, men det finns en del likheter:

Gasutbyttet alltid är passivt och sker genom diffusion över en fuktig yta.
Membranen hos de celler där utbytet sker är alltid mycket tunna och totala ytan av dem mycket stor.
Amfibier
Ynglen ändas med gälar.
Gälar sedan utvecklas till lungor som är ganska små och har INTE tillräckligt stor yta och är inte tillräckligt effektiva.
Gasutbytet kompletteras med
hudandning
.
Syrgas diffundera in direkt genom huden
Reptiler
Har lungor som är ganska enkel med veck där gasutbytet sker.
Dessa lungor räcker till för att förse dem med syre.
Däggdjur och fåglar
Jämnvärma= kräver en snabb ämnesomsättning
Gasutbytet måste ske över en ännu större yta hos växelvarma djur.
Lungorna är uppbyggda av miljontals
alveoler.
Fåglar har ett mer effektivt andningssystem än däggdjur.

De har flera luftsäckar under och ovanför lungorna
Människans andningsorgan
Bronker
=Bronkiol
= Alveoler
Hjälper till med temperaturutjämningen +fuktar luften.
Broskringar + ciliefösedda celler (flimmerhår)
Diafragmamuskeln
Alveol=
vätekarbonatjoner
Insekter
Insekter använder
trakéer
för sitt gasutbyte
trakéer = system med många öppningar i kroppsytan.
Vattenlevande djur
Andas med gälar
Andelen syre i vatten är låg jämfort med land.
Motströmsprincipen
Gälbåge
Gälfransar
Gälblad
Finns det olika transportsystem?
Hur ser transportsystemet ut i oss männskor?
Hur ser transportsystemet ut i ändra djur?
Värför behöver vi ett transportsystem?
Transport med ett system möjliggör att
material

snabbt
kan nå även de mest
avlägsna cellerna
, så att den långsamma diffusion mellan blodkärl och cell bara behöver ske över korta avstånd.
1700kg
Någon form av pump
Någon form av kärlsystem
och en plan!!!!
Blod
Blodets uppgifter:
Att
transportera
Att
reglera
Att
skydda
bl.a näringsämne och syre till alla celler, hormoner till deras målorgan samt avfallsprodukter till lungor och njurar
bl.a kroppstemperaturen, pH och själva vätskemängden
bl.a genom att motverka infektioner med cirkulerande antikroppar och stoppa blödningar genom sin förmåga att levra sig (koagulera)
Livslängd på 120 dagar
Röda blodkroppar- erytrocyter
Har som uppgift att transportera syre till kroppens alla celler
Under bildningen i benmärgen tappar de erytrocyter sin cellkärn och de flesta av sina organeller.
Då finns det mer utrymme för de syrgasbindinde
hemoglobinmolekylerna.
Artärerna
Blodkärlen
Kapillärerna
Venerna
Pumpen= Hjärtat
Värför ser vårt hjärtat ut så här?
Olika transportsystem
Öppet eller slutet
Ett öppet system finns hos insekter och kräftdjur
Enkelt blodomlopp eller dubbla blodomlopp !
Exkretion- utsöndring
Djur strävar efter en kemiskt konstant inre miljö.
Osmos!
Saltexkretion- saltbalans
Att upprätthålladen homeostatiska saltbalansen är lättare på land än i havet. Värför?
Kväveutsöndring
Ammonik
- mycket giftig
+ omvandlingen kräver inte energi
+ lättlöslig i vatten
Urinämne (urea)
- kostar energi att framställa
+ mindre toxiskt än ammonik
+ ganska vattenlösligt

Urinsyra
- kostar ännu mer energi än urea men lika toxiskt som urea.
+ Det är svårlöslig i vatten och utsöndras i fast form.

Olika utsöndringssystem
Däggdjurs och fåglars urin är
hyperosmotisk

=den har en högre halt lösta ämnen än kroppsvätskan
Människans utsöndringssystem
Njurarna
Njurarna i detalj
Regulering av njurarnas arbete
hypofysens baklob
binjurarna
osmolarity= konc av joner i blodet
Full transcript