Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Freud och det psykodynamiska perspektivet

No description
by

Catarina Ahltorp

on 29 September 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Freud och det psykodynamiska perspektivet

Psykoanalysens grundare -
Sigmund Freud (1856-1939)

Tabu att prata om sex i det
borgerliga Wien.

Bra för sin tid!

Den tidiga barndomen
Problem i vuxen ålder kan många gånger förklaras av händelse i barndomen.

Barndomen är viktig för den fortsatta utvecklingen.

Då personligheten grundläggs.
Martin, 16 år, är mörkrädd. Han har svårt att sova ensam i sitt rum utan att ha lampan tänd och han klarar inte av att sova borta. Han vill helst inte prata om sin rädsla. Bara hans föräldrar känner till den. Det gör att han måste hitta på skäl till att han vill ha människor omkring sig när det är mörkt och att han inte kan sova borta.
Aggression & Sex
Aggression och sex styr människan.
Ibland är krafterna medvetna och...ibland är krafterna omedvetna.
Vår personlighet formas under barndomen.

Orala fasen
0 - 1 år

Barnet upplever lust och utforskar sin omvärld genom att stoppa allting i munnen.

Om barnet inte tillåts leva ut sin lust kan hen senare få en oral fixering i form av t.ex. att suga på tummen, kedjerökning och/eller alkoholmissbruk.

Anala fasen
1 - 3 år

Barnet utvecklar en egen vilja. Libido kopplas till ändtarmen och barnet kan känna tillfredställelse av att de själva kan producera något, avföring.

Det är nu självständigheten grundläggs.

Om barnet blir alltför hämmat under denna period finns risk för att han eller hon utvecklar ett starkt kontrollbehov, bacillskräck, perfektionism, petighet, städmani eller raka motsatsen, slarvighet, desorganiserad och sjaskighet senare i livet.

Det psykodynamiska perspektivet (psykoanalysen)
Oidipala/falliska fasen

3 - 6 år

I den falliska fasen förflyttas libido till könet. Barnet uppmärksammar att alla inte ser likadana ut och ett intresse för skillnader mellan könen utvecklas. Under fasen hittar barnet för första gången ett objekt som erbjuder lustkänslor utanför det egna jaget.

Pojkar - mamman - pappan en rival (Oidipuskomplexet).
Flickor - pappan - mamman en rival (Elektrakomplexet).

Under denna tid är småpojkar rädda för att bli kastrerade (kastrationskomplex) och därmed förlora sin maktsymbol, medan småflickor känner ett slags ”penisavund” som innebär att de är avundsjuka på pojkar och de förmåner det kan innebära att vara pojke.

Obalans i denna fas kan göra att en man i vuxen ålder skräms av starka kvinnor, och att en kvinna i vuxen ålder visar aggressioner mot män på grund av att den så kallade penisavunden lever kvar.

Latensfasen


6 -11 år

Den sexuella utvecklingen står stilla.

Tiden mellan förälskelsen i mamman eller pappan och puberteten med alla hormonstormar. Barnen fokuserar mest på skola, lek, idrott och dylikt. Det blir viktigt att hitta sin plats och skapa en identitet bland kompisarna, vilket i sig kan vara en jobbig process eftersom det ofta handlar om att behöva hävda sig.

Genitala fasen



12-20 år

Pubertet, tonårsliv.

Påfrestande period med frigörelse från föräldrarna.

Den vuxna sexualiteten utvecklas.


Försvarsmekanismer


Humor

Den största/vanligaste försvarsmekanismen enligt Freud. Den innebär att man skrattar åt och skämtar om sådant vi tycker är jobbigt.

Exempel: Kvinnan som mår dåligt av sin övervikt men jämt skämtar om hur tjock hon är.

Försvarsmekanismer

Sublimering

Icke tillfredställda sexuella behov kan ta sig utryck i accepterat beteende som omvårdnad, hjälpverksamhet, konstnärligt skapande verksamhet.

Exempel: Mannen som är intresserad av bondage men istället ägnar sig åt filateli.





Försvarsmekanismer


Regression

Tillbakagång i utvecklingen, man blir barnsligare, dvs återgår till ett tidigare stadium i utvecklingen.

Exempel: Storasyster är avundsjuk att hennes nya lillebror får all uppmärksamhet, hon börjar suga på tummen, kissa på sig osv.

40-åringen som blir lämnad av sin fru och åker hem till sin mamma för att bli omhändertagen och tröstad.

Försvarsmekanismer

Förskjutning

Man överför en känsla till något/någon mindre hotad. Innebär att känslor av vrede, irritation, avsky mm. överförs på ett annat objekt än det som känslan egentligen är riktad mot.

Exempel: Stina har fått en rejäl utskällning av sin chef, och när hon kommer hem skäller hon i sin tur på sin flickvän Ronja för att hon ”aldrig” diskar.

Försvarsmekanismer

Projektion

Man överför sina egna svagheter till omgivningen och förstorar upp dem och tar avstånd ifrån dem (motsats till identifikation). Man projicerar (överför) förbjudna eller oönskade känslor på andra.

Exempel: När jag, som brukar komma för sent, för en gång skull är i tid och får vänta på någon blir jag mycket irriterad.

Mannen som har svårt att planera och strukturera och blir arg och beklagar sig över att hans hustru är så oorganiserad och ostrukturerad.

Försvarsmekanismer


Rationalisering

Vi bortförklarar för att få oss att må bättre.

Exempel: Om vi inte blev bjudna på festen vi ville gå på så var det ändå inga roliga personer där.

En person som just ätit upp sitt syskons godis utan att fråga gjorde det för att hämnas alla de gånger hen ätit upp det gemensamma godiset.

Försvarsmekanismer

Förnekelse

Man förnekar hotet i en situation och påstår att det som väcker ångesten inte finns.

Exempel: Den som får en tungt sjukdomsbesked kan låtsas som att sjukdomen inte finns.

Försvarsmekanismer gör det lättare att orka med påfrestningar i livet.

Jaget strävar ständigt efter att anpassa sig efter verkligheten men ibland händer det att kraven från oss själva eller omvärlden blir för stora eller motstridiga och då känner jaget ångest. Eftersom ångest får oss att må dåligt så använder vi oss omedvetet av metoder som skyddar jaget från känslan, dessa metoder kallas för försvarsmekanismer.

Försvarsmekanismer


3 - 4 gånger i veckan, trygg och avslappnad.





Överföring
Motöverföring

Genom att en individ får insikt i det som ligger bakom hens beteende förstår hon sig själv och har därmed tagit första steget mot förändring. Genom terapin strävar man efter att medvetandegöra det omedvetna. Viktiga resurser för att nå detta mål är: drömmar, fria associationer, hypnos.

Försvarsmekanismer



Kompensation

Man ersätter misslyckande inom ett område med desto större tillfredställelse inom ett annat.

Exempel: Om man misslyckas inom idrotten kan detta kompenseras med en satsning på skolan. Man har inte erkänt inför sig själv att man fortfarande vill vara bra på idrott och att det man väljer som kompensation inte är något som man har genuint intresse för.

Försvarsmekanismer

Splitting
Det innebär att man skyddar jaget från en hotande konflikt genom att helt hålla isär två motstridiga tendenser hos sig själv.
Exempel: Benny jobbar som förskolepedagog och är omtyckt av såväl barn och kollegor som av barnens föräldrar. Hemma är han däremot ofta arg och mycket hård mot sina egna barn, och de tyr sig allt mer till sin mamma. Själv är Benny inte medveten om motsägelsen mellan dessa två sidor.
Seriemördaren som är djurvän.

Försvarsmekanismer


Självbestraffning

Motsatsen till förskjutning är självbestraffning. Individen straffar sig själv för att hantera känslor som skulle generera ångest om de visades utåt, dvs man vänder känslorna inåt, mot sig själv, istället för mot det objekt de gäller.

Exempel: Gunilla blev sexuellt utnyttjad som barn, och som vuxen valde hon att prostituera sig i stället för att bearbeta händelserna i barndomen.



Försvarsmekanismer


Identifikation

Man tar känslor eller egenskaper som finns hos någon annan och gör dem till sina egna. Man tror sig ha den andre personens egenskaper och känslor, eftersom han eller hon vill vara som den personen.

Exempel:”Stockholmssyndromet”: gisslan som sympatiserar med förövaren.
En ung Bieber-fantast som tar efter allt som hans stora idol gör.

Försvarsmekanismer



Reaktionsbildning

Man reagerar med motsatt och överdriven känsla mot den man egentligen känner. Istället för att visa sig fientlig mot en person i omgivningen uppträder man överdrivet vänligt mot personen ifråga.

Exempel: På Peters jobb har det börjat en ny kille som Peter
verkligen gillar, men varje gång de möts och börjar prata är Peter nedlåtande mot honom.

Den som känner sig dragen till det egna könet men fått lära sig att detta är fel kanske uttrycker starka homofobiska åsikter i stället.

Bortträngning

Man tränger bort känslor, behov eller minnen som är jobbiga och väcker ångest. Man minns t.ex. inte att man blivit misshandlad som liten.

Exempel: När Lasse var liten tappade hans föräldraren gång bort honom på Liseberg. Han minns inte händelsen, men varje gång han går förbi Liseberg känner han obehag och förstår inte alls hur folk kan uppskatta att gå dit.

Den som utsatts för övergrepp som barn kan ha ”glömt” detta.

Försvarsmekanismer

Kritik:
För mycket fokus på sex och aggression.
Utvecklingsfaserna.
Inte vetenskapligt.
Syftet med terapin är att bearbeta grundorsaken till att symptomen uppstått inte lindra symptomen i sig.


Psykodynamisk terapi/Psykoanalys
Läsa 4.1 - 4.5, sid. 27 - 31
Att läsa 27 - 30.


Att läsa: 33 - 36
Freuds personlighetsmodell
Detet
Överjaget
Jaget
Det medvetna
Det förmedvetna
Det undermedvetna

Att läsa 30 - 32.


Att läsa: 39 - 41
Kritik:

Fokus på sex (aggression)

Ovetenskapligt
Full transcript