Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Ekonomisk politik

No description
by

Gustav Wigren

on 15 April 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Ekonomisk politik

Stabiliseringspolitik
Varför bedrivs ekonomisk politik?
Ekonomisk politik

Samhällsekonomin har stor betydelse för hur samhället utvecklas socialt, politiskt, kulturellt och geografiskt

För att kunna utveckla samhället måste alltså politikerna kunna påverka samhällsekonomin

Detta uppnås genom att politikerna använder sig av olika typer av ekonomisk politik
Finanspolitik
Finanspolitik bygger på att staten använder sina pengar, dvs. statsfinanserna, för att påverka samhällsekonomin

Statens påverkan syftar framförallt till att den ekonomiska utvecklingen ska vara hållbar och stabil

Ett centralt mål för finanspolitiken är alltså att konjunktursutvecklingen ska vara stabil
Den ekonomiska politikens mål
Ekonomisk tillväxt (Ekonomin ska växa för varje år)

Ekonomisk stabilitet (Ekonomin ska utvecklas stabilt)

Ekonomisk fördelning (Alla ska få del av välståndet)

Goda ekonomiska strukturer (Det ska vara enkelt att göra affärer)
Olika typer av ekonomisk politik
Finanspolitik

Penningpolitik
Hög- och lågkonjunktur
Konjunktursläget?
När ekonomer pratar om konjunkturer beskriver de hur ekonomin utvecklas

Utvecklingen kan både vara hög och låg.

Beroende på tillståndet i ekonomin kan man alltså prata om högkonjunktur och lågkonjunktur
Högkonjunktur

När det är högkonjunktur säljer företagen många varor och tjänster, vilket leder till minskad arbetslöshet, ökade hushållsinkomster och ökade intäkter till den offentliga sektorn.

Dessutom får bankerna låna ut mer pengar eftersom hushåll och företag gärna pengar när tiderna är goda.

Under en högkonjunktur går alltså ekonomin bra!

Lågkonjunktur

Under lågkonjunktur säljer företagen mindre. Detta leder till ökad arbetslöshet, sämre statsfinanser och sämre lönsamhet för bankerna.

Under en lågkonjunktur går alltså ekonomin dåligt!

Att välja mellan pest eller kolera...

Varken hög- eller lågkonjunktur är bra i det långa loppet. Högkonjunktur kan leda till ekonomiska överhettningar och krascher, medan lågkonjunktur leder till minskad ekonomisk aktivitet och arbetslöshet.

Det viktiga ör alltså att hitta en balans mellan hög- och lågkonjunktur!
Den ekonomiska utvecklingen ska alltså se ut så här:
Finanspolitik vid hög- och lågkonjunktur
 Underbalanserar statsbudgeten och spenderar mer pengar än vad de tjänar
Underbalanseringen bekostas oftast genom lån från utlandet
Ökar företagens lönsamhet genom minskade skatter och avgifter.
Ökar hushållens köpkraft genom skattesänkningar och ökade bidrag
Satsar på att öka efterfrågan genom att skapa arbetstillfällen, vilket kan uppnås genom statliga investeringar i exempelvis infrastruktur och bostäder.

Finanspolitik vid en lågkonjunktur

Under en lågkonjunktur vill politikerna få fart på ekonomin. Därför gör de följande:

Överbalanserar statsbudgeten för att få in mer än de gör av med
Minskar företagens lönsamhet genom ökade skatter och avgifter
Minskar hushållens köpkraft genom skattehöjningar och sänkta bidrag
Använder det ekonomiska överskottet till att betala utlandsskulder och skapa en ekonomisk buffert för kommande lågkonjunkturer

Finanspolitik vid högkonjunktur

Under en högkonjunktur vill politikerna kyla av ekonomin. Därför gör de följande:

Under en lågkonjunktur bedrivs alltså expansiv finanspolitik!
Under en högkonjunktur bedrivs alltså kontraktiv finanspolitik!
Multiplikatoreffekten
Finanspolitik är väldigt kostsam och leder ofta till stora utlandsskulder

Trots det används finanspolitiken ofta och detta beror på att staten oftast får tillbaka sina pengar

Detta beror på den så kallade multipliktatoreffekten
Penningpolitik
Till skillnad från finanspolitiken bygger penningpolitiken på att staten använder andras pengar för att påverka samhällsekonomin

Detta görs genom att staten kontrollerar utlånings- och inlåningsräntornas nivå
Räntornas betydelse
Alla som lånar pengar måste betala ränta till banken

Om du lånar 10 000 kr med en ränta på 10 procent ska du alltså betala tillbaka 11 000 kronor till den du lånat av

Räntan är priset som man betalar för att låna pengar

Prisnivån påverkar hur många som vill låna eller spara pengar

Är räntan hög vill man inte låna men spara

Är räntan låg vill man inte spara, men låna
Hur funkar penningpolitik?
Genom att styra räntorna kan alltså staten kontrollera hur stor mängd pengar som kan användas till investeringar och konsumtion

Staten uppnår genom att riksbanken lånar ut pengar till de privata bankerna och anpassar sin utlåningsränta efter det ekonomiska läget

De privata bankerna måste anpassa sig efter detta eftersom de måste kunna betala sina räntor till staten

Alltså har staten fått kontroll över de privata bankernas räntor
Penningpolitik i praktiken
Penningpolitik i en lågkonjunktur

Vid en lågkonjunktur sänks räntorna eftersom detta uppmuntrar lånande och missgynnar sparande.

Följden blir alltså att folk lånar pengar eller tar ut sina sparpengar och använder dessa till konsumtion och investeringar

Alltså ökar den ekonomiska aktiviteten!
Penningpolitik vid en högkonjunktur

Vid en högkonjunktur höjs räntorna eftersom detta uppmuntrar sparande och missgynnar lånande.

Följden blir att folk sparar sina pengar och undviker att låna. Alltså minskar mängden pengar som kan investeras och konsumeras.

Alltså minskar den ekonomiska aktiviteten.
Penningpolitik kan även användas för att bekämpa prisökningar eftersom dessa ofta beror på efterfrågan som i sin tur är kopplad till hur mycket pengar som finns i samhällsekonomin.
Full transcript