Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Fysik - högstadiet

No description
by

Christin Nilsson

on 28 February 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Fysik - högstadiet

Atom & Kärnfysik
Atomens
uppbyggnad
Atomljus
Atomen består av protoner, neutroner och elektroner.
Neutroner och protoner i kärnan.
Elektroner snurrar runt kärnan i olika skal
Fysik
Mekanik
Ellära
Magnetism
Ljud & Ljus
Termodynamik
Energi & Effekt
Atomen
Strålning
Radioaktiva sönderfall
Fisson
//Christin Nilsson 2014
Ström, Spänning & Resistans
Olika energiformer
Energi
Effekt
Verkningsgrad
Energiprincipen
Energi kan inte skapas eller förstöras

Energi kan bara omvandlas
olika sönderfall
skydd mot strålning
kärnenergi
alfa
beta
gamma
enhet för sönderfall
atomen uppbyggnad
Atomens delar
Elektronskal
Isotoper
strålning
Ljus
Fission
Fussion
Kärnkraft
Energi
Energi är mått på rörelse eller möjlig rörelse.
Ju mer energi ett objekt har ju mer arbete kan den utföra (mer rörelse)

Energi mäts i enheten Joule. ( 1 J).
Energi kan även mätas i kalorier (cal). Detta mått används främst in livsmedelskemin.
Energi kan även mätas i wattsekunder eller watttimmar (Ws, Wh). Denna enhet använd för att tex ange hur mycket energi en masikn använder
Effekt
Effekt är ett mått på hur mycket energi som omvandlas per sekund.

Effekt = Energi/tid

Effekt mäts i enheten Watt eller J/s (1W=1J/s)
Exempel på krafter:
Tyngdkraft,
Friktionskraft,
Centripetalkraft
Magnetisk kraft

Tyngdkraft = Dragningskraft =Gravitationskraft

Kraft
Kraft är något som
- håller ihop materia (atomer)
- kan ändra form på saker
- ändrar ett föremåls hastighet
(ökar/minskar ändrar rikting på rörelse
- mäts i Newton, 1N med dynamometer.

1 N = 100g,
10 N = 1kg

Olika former av rörelse:
Likformig rörelse - rör sig med samma hastighet
Olikformig rörelse - varierar hastigheten
Acceleration - ökar hastigheten
Retardation - minskar hastigheten

Tröghet är att kroppar(föremål) inte vill ändra sin hastighet.

Tex när bussen gör en rivstart åker man bakåt i sätet eftersom din kropp vill fortsätta vara i vila (vill fortsätta ha hastigheten 0.)

När bussen bromsar åker du framåt för din kropp vill fortsätta röra sig framåt.

När bussen svänger till höger vill du fortsätta rakt fram och det känns som du åker åt vänster

Friktion är en kraft som bromsar en rörelse
Friktionskraften är åt motsatt håll mot rörelsen
För att få rörelse måste man använda mer kraft än friktionen
Friktion beror på att ytorna hakar i varandra

Vi vill ha
låg
friktion - tex åker skidor - ska glida bra
Vi vill ha
hög
friktion - om man vill bromsa en bil snabbt
Vi kan minska friktion genom att tex valla skidor eller olja in en maskin

Jordens dragningskraft drar föremål ner mot jorden med samma tyngdkraft, acceleration.

I vakuum(ingen luft) faller allt lika snabbt oavsett vad det väger (detta kan man t ex se på månen)

I luft bromsar luftmotstånd. Därför faller tex ett löv långsammare än en sten. Hur mycket luftmotståndet bromsar beror på formen (löv=stor yta, sten= liten yta)

En hävarm är som en gungbräda.
Hävarmen bygger på mekanikens gyllene regel
”Det man vinner i kraft förlorar man i längd”.
Liten kraft - lång längd
Stor kraft - liten längd.

Hävstångsprincipen används i t ex verktyg: sax, spett, bessman, våg, dörrhandtag, rullebör

Hävarm
Centripetalkraft är den kraft som drar föremålet in mot centrum.
Föremålets tröget gör att föremålet vill fortsätta rakt fram.
Detta bildar en centralrörelse.
Stabil

Instabil
(trillar)

Balans beror på tyngdpunkten och stödytan.
Ett föremål trillar om tyngdpunkten är utanför stödytan.

Balans

Det som påverkar en pendelns svängninngstid
(period = svänger 1 ggr fram & tillbaka) är

- längden. Långt snöre - lång tid
Kort snöre - kort tid

Månen
Massa (kg) är alltid samma (ingenting försvinner)
Tyngd (N) beror på vilken planet som drar i oss

massa = 60kg
tyngd = 0N
tyngdlös

massa = 60kg
tyngd = 100N

massa = 60kg
tyngd = 600N

Massa vs tyngd

Mekanikens gyllende regel
Det man vinner i kraft - förlorar man i väg
Tex om man måste använda mindre kraft för att utföra ett arbete blir sträckan längre
Rörelse
Friktion
Fritt fall
Centralrörelse
Tröghet
Hävarm
Pendel
Allting rör sig - relativt varandra.
Sitter man stilla i soffan känns det inte som man rör sig, men Jorden rör sig och du med den.
Centrifugalkraft är trögheten man upplever när man tex åker i en karusell. Din kropp har tröghet och vill fortsätta rakt fram medan karusellen svänger Det blir som om du "trycks ut".
Månen har tröghet och vill fortsätta rakt fram, Jordens dagningskraft drar Månen mot jorden.
Det blir en centralrörelse
Detta kom Gallileo på då han studerade ljuskroner som pendlade
Längd 1 * vikt 1 = Längd 2 * vikt 2
10cm * 200g =2000cmg = 20cm * 100g
Mekanisk
Elektromagnetisk
Kemiska
Strålning
Värme
Kärnenergi
Rita kopplingasschema
Statisk Elektrisitet
Ex: När man grnuggar en ballong mot sitt hår dra elektroner av från håret och överförs till ballongen. Ballongen blir negativt laddad och håret blir positivt laddad.
Det uppstår statisk elektrisitet (späning) mellan håret och ballongen

Då hårstråna är positivt laddade kommer de att sära på sig och håret står rakt ut.

Närmar den laddade ballongen sig håret kommer de positivt laddade hårstråna dras mot den negativt laddade ballongen.

För att utjämna laddingsskillnade kan en ström av elektroner hoppa föver till den poitivt laddade sidan. Denna urladdning är en blixt
Lika laddning - stöter bort varandra (repilerar)
Olika laddning - dras mot varandra (atraheras)
Blixt
Då moln stiger/gnids mot vandra blir molnen elektriskt laddade. För att jämna ut laddningsskillnaden sker urladdningar - blixtar.
Ohms lag
Ohms lag är sambandet mellan ström, spänning och resistans.

Strömmen beror på spänningen, mer spänning mer ström.

Strömmen beror även på resistansen, mer resistans mindre ström.

Eller matematiskt U= I R

Spänning
Spänning beror på att vi har en laddningsskillnad mellan två poler (+ och -) dvs det finns fler elektroner på – sidan än på + sidan.
Ju större skillnad i antal laddningar ju större spänning.

Spänning mäts i enheten Volt  (tex 1,5V batteri) och för att mäta spänningen kan man använda en voltmeter
Ström
Resistans
Ström är ett mått på antalet elektroner i rörelse.

Elektroner rör sig för att jämna ut laddningsskillnad. För att vi ska kunna få en ström behöver vi två poler med en spänning emellan (tex ett batteri) samt en ledare som som gör att att poler får kontakt med varandra.

Då de båda polerna inte är i kontakt, om vi bryter kretsen kommer strömmen inte att gå.
Då ett t ex ett batteri tar slut har laddningsskillnaden i batteriet jämnats ut.
Ju större spänningen är ju större ström kan vi få ut ( Ju fler elektroner vi har i batteriet ju mer elektroner kan röra sig).

Elektisk ström mäts i enheten Ampere och kan mätas med den amperemetern.

Resistans är ett mått på hur mycket motstånd det finns i kretsen.
Ju större motståndet blir ju svårare blir det för elektronerna att ta sig fram, dvs strömmen blir mindre.
Så är resistansen liten blir detta lätt för elektronerna att ta sig fram och strömmen blir stor.

I koppar är resistansen låg så koppar leder ström mycket bra. Människa leder ström men ganska dåligt, vi har hög resistans.

En ledare är ett material som leder ström (har låg resistans). Metaller ses ofta som goda ledare. Detta för att metall atomerna har elektroner långt bort ifrån kärnan som lätt kan flytta på sig (om elektroner flyttar på sig = ström!).
Resistansen hos en metall beror på tre faktorer
1. Längden (ju längre - ju högre resistans)
2. Tjockleken (ju tjockare - ju lägre resistans)
3. Materialet (olika material olika bra)

En isolator är ett material som inte leder ström, tex glas, plast och porslin. Även här beror materialets ledningsförmåga på atomstrukturen och i en isolator finns det inga elektroner som kan flytta på sig (inga elektroner som rör sig = ingen ström)


Resistans mäts i Ohm (uttalas Åm) och kan mätas med en Ohm-meter

Seriekoppling av batterier
För att seriekoppla batterier måste man koppla + till - annars kommer - till - och + till + och det komer inte att gå någon ström alls.

Seriekopplar vi två batterier kan man tänka sig att elektronerna kommer att samas i ena batteriet och batterierna blir som ett stort batteri. Batteriet kommer då att få en större spänning, bli starkare.

Seriekopplar man 2 st 1,5V batterier blir spänningen 3V (1,5+1,5V).
Parallellkoppling av batterier
Att parallellkoppla batterier gör att batteriera varar längre.
Serie & Parallellkoppling
Seriekoppling
Parallellkoppling
Statisk
elektricitet
Ström, Spänning & Resistans
Kopplingar
Mekanikens gyllende regel,
Hävarm
Rörelse, Tröghet
& Friktion
Krafter
Balans
Fritt fall
Massa vs. Tyngd
Rotation
Friktion
Tröghet
Pendel
Olika värmade experimet
(Från LTH:s kemi-julkalender)

http://www.youtube.com/watch?v=-HyWskeVH1U
http://www.youtube.com/watch?v=3vKdc85D808
http://www.youtube.com/watch?v=riJUKWfjz64
http://www.youtube.com/watch?v=Og8GVe63BJs
http://www.youtube.com/watch?v=voEOqVVzTPo
http://www.youtube.com/watch?v=NbFf9YMqiQs


Väder & Klimat
Väderkarta
Växthuseffekten
Väder vid havet
I Ystad, som ligger vid havet, har vi vindar som som sjöbris och landbris. När solen lyser väms luften över land upp snabbare än den till havs då vatten kraver mycket energi för att värmas upp. Liften över land värms upp och stiger uppåt. För att jämna ut tryckskillnaden blåser kallare luft från havet in mot land. Detta kallas för sjöbris.
På kvällen när vattnet har blivit varmt kan luften över vattnet värmas värmas och vi får mostatt effekt. Detta kallas för landbris.

Vatten har en stor förmåga att lagra värme och tar tid att värma upp. På våren när solen värme kyler havet och på hösten när det blir svalare värmer havet. Det gör att det inte blir så stora/snabba tempraturändringar vis kusten. (Det blir inte jättevarmt på sommaren eller jättekallt på vintern)
Full transcript